En heterogen grupp infektioner orsakade av Coxsackievirus. Hit hör t ex herpangina, aseptisk meningit, förkylningsliknande sjukdomar, icke-paralytisk, polioliknande sjukdom, epidemisk pleurodyni och svår myokardit.

En art av Enterovirus som ger infektion hos människor och som omfattar 36 kända serotyper. Arten utgörs av samtliga echovirus och ett fåtal coxsackievirus, däribland alla som tidigare gick under benämningen coxsackievirus B.

Ett släkte av familjen Picornaviridae, vars medlemmar framförallt återfinns i mag-tarmkanalen hos ett stort antal värdorganismer. Släktet innehåller många arter, och nya medlemmar får benämningen "humant enterovirus" och en löpande numrering.

Inflammatoriska tillstånd i hjärtats muskulatur som leder till skador på hjärtmuskelcellerna. Sjukdomsförloppet kan variera från subkliniskt till plötslig död. Myokardit tillsammans med funktionsstörningar hos hjärtat klassificeras som inflammatorisk kardiomyopati, oftast orsakad av infektion, autoimmun sjukdom eller reaktion på giftiga ämnen. Hjärtmuskelinflammation är även en vanlig orsak till dilaterande kardiomyopati och andra hjärtmuskelsjukdomar.

The Coxsackie and Adenovirus Receptor (CAR) is a transmembrane protein that serves as a receptor for several viruses, including Coxsackie B viruses and many serotypes of adenoviruses. It plays a crucial role in the initial steps of viral infection by mediating viral attachment and entry into host cells. The term "Coxsackie and Adenovirus Receptor-Like Membrane Protein" refers to proteins with structural or functional similarity to CAR, which may also be involved in viral entry and infection.

Enterovirusinfektioner är infektioner orsakade av enterovirusslaget, som innefattar över 100 olika virusstammar, däribland coxsackievirus, echo-virus och rhinovirus. Infektionerna sprids främst via fekal-oral eller respiratorisk väg och kan ge upphov till en rad symtom som varierar från milda, influensaliknande symptom till allvarligare sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, hudutslag, meningit och paralys. Symtomen tenderar att vara mildare hos friska vuxna än barn och äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.

En lindrig, men mycket smittsam, virusinfektion hos barn, kännetecknad av blåsor i munnen och på händer och fötter. Infektionen förorsakas av coxsackievirus A.

En spottkörtelinflammation, även känd som sialadentis, är en inflammation av en eller flera av kroppens spottkörtlar, vilket kan orsaka symptom som smärta, ömhet, svullnad och ökat salivflöde.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Spottkörtelsjukdomar är sjukdomar som drabbar de exokrina spottkörtlarna, vilka producerar och secretionerar slem och enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnen i maten för att underlätta dess absorption.

Anorexia nervosa är en allvarlig matrelaterad psykiatrisk störning, karaktäriserad av ett starkt undernäringstillstånd som orsakas av att individen strävar efter att uppnå en kroppsvikt som är signifikant lägre än det normala viktnivån för ålder, kön och längd. Denna strävan mot viktminskning är ofta associerad med ett överdrivet oro över att bli överviktig eller feta, kroppsbildsstörningar och en stark kroppsfocus. Anorexia nervosa kan leda till allvarliga hälsoproblem och i värsta fall även döden.

Spottkörtelsjukdomar i underkäken, även kända som sialoadenopati, involverar inflammation eller abnormalt fungerande spottkörtlar (salivkörtlarna) belägna under underkäken. Dessa kannor liknar bönor och producerar saliv för att underlätta sväljning och smakupplevelser. Spottkörtelsjukdomar kan orsaka symptom som torka i munnen, smärta, svullnad eller inflammation i käken, och i vissa fall kan de leda till allvarliga komplikationer som infektioner eller tumörer.

Primær myelofibros (PMF) är en sällsynt, kronisk och progressiv blodbråcksjukdom som karaktäriseras av oproportionerlig förökning av blodstamceller i benmärgen, ledande till fibros (cicatrisering) och förändringar i benmärgens struktur och funktion. Detta leder till cytopenier (nedsatt antal blodceller), splenomegali (förstorad mjälte) och komplikationer som anemi, infektioner och blödningar. PMF har en varierande prognos med ett medianöverlevnad på 3-5 år efter diagnosen.

En ordning vattenlevande kräftdjur, som simmar fritt under larvstadiet, men sitter fast som vuxna. Ca 800 arter är kända. Havstulpaner och långhalsar (båda tillhörande klassen Cirripedia) hör hit.