Cortis organ: Organ i örats snäckgång (ductus cochlearis) med speciella ljudreceptorer (hörselceller). Det består av en rad epitelstrukturer på basilarmembranets insida.Cochlea: Innerörats hörselorgan. Den utgör främre delen av labyrinten, har konisk form och sitter nästan horisontellt framför vestibulen. Syn. koklea.Hörselceller: Mekaniska receptorer i Cortis organ som är känsliga för ljudpåverkan, och i vestibularapparaten, känsliga för huvudrörelser. De sensoriska strukturerna är så arrangerade att impulserna i fråga får de hårliknande utskotten (stereocilier och kinocilier) att sättas i rörelse och förmedla intrycken centralt i nervsystemet.Innerörats stödceller: Celler som bildar en stödstruktur åt Cortis organ. Specifika celler är Claudius-, Deiters- och Hensenceller.Basilarmembran: Membranet som sträcker sig från öronsnäckans spirallamell (lamina spiralis ossea) till basilarkammen och som består av en inre och en yttre del. Den inre delen utgör stöd för Cortis organ.Hörselceller, yttre: Mekaniska receptorer i Cortis organ. Hos däggdjur är de yttre hörselcellerna placerade i tre rader, som är längre ifrån modiolus (koklearaxeln) än den enda raden av inre hörselceller. De yttre hörselcellernas rörelseegenskaper kan medverka till finjustering av ljudkänslighet och frekvenskänslighet i öronsnäckan (koklea).Mesocestoides: Ett bandmasksläkte med flera arter, vars vuxna individer återfinns hos både fåglar och däggdjur. Larverna, eller cysticerkoidstadiet, utvecklas i ryggradslösa djur. Infektion hos människor har rapporterats och har förmodligen uppstått till följd av förtäring av otillräckligt tillagat kött från djur som varit infekterade med det andra, larvstadiet, tetrahytridium.Hinnsnäcka: Spiralformad tub i öronsnäckbenets kanal, liggande på yttre väggen, mellan förrumstrappan och trumhåletrappan. Syn. ductus cochlearis.Hörselceller, inre: Klotformade celler, medialt placerade i en rad i Cortis organ. Till skillnad från de yttre hörselcellerna (hörselhåren) är de inre hörselcellerna färre, har färre antal hörselhår och lägre grad av differentiering.HörselnervsganglionTektorialmembranInneröraStria vascularisKokleasjukdomar: Sjukdomstillstånd i öronsnäckan, innerörats hörselorgan.Vävnads- och organanskaffningOrgantransplantationHårcellernas receptorpotentialerDövhet: Ett allmänt begrepp för fullständig förlust eller grav nedsättning av hörseln på ett eller båda öron.Bandmaskinfektioner: Infektioner orsakade av äkta bandmaskar av klassen Cestoda bland helminterna.Elektriska retningspotentialer, auditiva, hjärnstam: Elektriska vågor i hjärnbarken som alstras av hjärnstamsstrukturer som svar på klickljudsstimulering. Många patienter med cerebellopontinvinkelskador, multipel skleros eller andra demyelinerande sjukdomar har ett onormalt vågmönster.StereociliaHörselnedsättning: En allmän term för fullständig eller partiell förlust av hörseln på det ena eller båda öronen.Gerbillinae: En underfamilj under Muridae (råttdjur), bestående av flera släkten, inkl. Gerbillus, Rhombomys, Tatera, Meriones och Psammomys.Hörselnerv: Kokleardelen av den åttonde kranialnerven (vestibulokoklearnerven). Hörselnervstrådarna utgår från hörselnervgangliets nervceller och sträcker sig perifert till snäckans hårceller och centralt till hj ärnstammens nucleus cochlearis. De förmedlar ljudförnimmelse.Flerorgansvikt: Ett fortskridande sjukdomstillstånd, kännetecknat av samtidig funktionssvikt i flera organ, så som lungorna, levern och njurarna, med åtföljande blodlevringsstörningar, oftast efter skada eller postoperativt.Marsvin: Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.Bullerskador: Hörselförlust till följd av exponering för kraftiga ljudbangar eller ständig exponering för ljud vid nivåer över 85 dB. Hörselnedsättningen är oftast inom frekvensintervallet 4000-6000 Hz.OrganstorlekOrganspecificitetHörselnedsättning, sensorisk: Hörselförlust pga skada på öronsnäckans sensoriska delar, vilka är belägna på insidan av det runda och det ovala fönstret, och till vilka hör hörselnerven och dess förbindelsepunkter i hjärnstammen.VestibularapparatHörseltröskel: Gränsen för förmågan att uppfatta ljudstyrka och tonhöjd.VibrationNerver, utåtledandeChinchilla: Ett släkte av Chinchillidae, en familj gnagare bestående av tre släkten: Lagidium, Lagostomus och Chinchilla. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning, såväl som för pälsens skull.Dissektion: Uppskärning eller separation av kroppsvävnader för undersökningsändamål. Inom kirurgin avser dissektion separerande av olika strukturer längs naturliga skiljelinjer.Eustachian Tube: En kanal från mellanörat till svalgets översta del. Den har betydelse för tryckutjämning mellan svalget och mellanörat. Syn. eustakiska röret; tuba auditiva.Akustisk stimuleringbHLH-proteinerReglering av genuttryck, utveckling: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.Otoakustiska emissioner, spontanaRunda fönstret, öraMekanotransduktion, cellulär: Omvandling av mekaniska stimuli till kemisk reaktion i celler. Processen kan äga rum i såväl celler specialiserade i att överföra mekanisk retning, som t ex mekanoreceptorer, som parenkymceller, som inte primärt är mekanosensoriska.Däggdjur: Varmblodiga ryggradsdjur hemmahörande i klassen Mammalia, omfattande alla med hårväxt och som diar. Tre stora grupper ingår, placentadäggdjur (med moderkaka) och pungdjur, vilka föder levande avkomma, och kloakdjur, vilka är äggläggande.ElektrostimuleringHår: En trådliknande struktur, bestående av ett skaft som skjuter upp till hudens yta från en rot som är mjukare än skaftet och är belägen i en hårsäck. Hår finns på de flesta kroppsytor.Forskning: Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.VetenskapSverigeTelevisionVideobandinspelningKollegial granskning inom forskning: Expertgranskning av forsningsprojekts kvalitet och hållbarhet, utförd av sakkunniga inom samma forskningsområde. Förfaringssättet tillämpas av redaktörer vid bedömning av manuskript för publicering, av fonder och stiftelser för beslut om anslagstilldelning, och av vetenskapliga institutioner vid tjänstetillsättningar.