I medicinen refererar 'conus' till den coniska, eller konformade, nedre delen av grå substansen i ryggraden som omgives av vätskan i subarachnoidalrummet. Den består huvudsakligen av samlingen av nervceller som kontrollerar muskulaturen i underlivet och underbenen. Conus medullaris är den nedre gränsen för den del av ryggmärgen där rötterna till de långa nerverna (nerver som går från ryggmärgen till kroppsdelar längre bort) exiterar.

Gifter från blötdjur, inklusive Conus- och Octopus-arterna. Gifterna innehåller proteiner, enzym, kolinderivat, långsamtverkande ämnen och ett flertal beskrivna polypeptidtoxiner som påverkar nervsystemet. Till molluskgifterna hör cefalotoxin, venerupin, makulotoxin, surugatoxin, konotoxiner och murexin.

Peptidnervgifter från de fiskätande kägelsnäckorna (Conidae). De innehåller 13-29 mycket basiska aminosyror och är starkt korslänkade med disulfidbindningar. Tre typer av konotoxiner finns: omega-, alfa- och my-. Omegakonotoxiner hämmar spänningsaktiverat kalciumupptag i det presynaptiska membranet och därmed frisläppande av acetylkolin. Alfakonotoxiner blockerar den postsynaptiska acetylkolinreceptorn. Mykonotoxiner hindrar uppkomsten av muskelrörelsepotentialer.

I medicinsk kontext, refererar "sniglar" vanligtvis till en grupp parasitiska maskar som kallas lungmaskar (Angiostrongylus cantonensis). Dessa parasiter kan infektera människor genom att äta rå eller undergarnerad mat som innehåller larver av parasiten. Infektionen kan orsaka en sjukdom som kallas neuroangiostrongyliasis, vilken kan resultera i neurologiska symtom såsom huvudvärk, yrsel, meningsförvirring och i vissa fall till och med svårare komplikationer som hjärninflammation (encefalit). Det är viktigt att notera att termen "sniglar" kan ha andra betydelser utanför den medicinska kontexten.

Ett släkte huvudsakligen eurasiska och afrikanska landsniglar, omfattande såväl ätliga sniglar som skadedjur (t ex trädgårdssnigel och spansk skogssnigel).

Truncus arteriosus är ett medfött hjärtfel där det enbart finns en stor blodkärl (truncus) som delar upp sig i lungartärer och kroppspulsåder istället för de två separata artärerna, aorta och pulmonalartär, som normalt sett förekommer. Detta leder till att syresatt blod från hjärtat blandas med syrefattigt blod, vilket kan orsaka cyanosi (blåfärgning av hud och slemhinnor) och andra symtom beroende på svårighetsgraden av felet. Behandlingen innebär ofta kirurgisk korrektion under de första levnadsmånaderna.

Ett släkte sötvattensnäckor som är mellanvärdar för Schistosoma mansoni. Särskilt gäller detta arten Biomphalaria glabrata.

Den nedre delen av ryggmärgen, omfattande ländens, korsbenets och svansbenets nervstammar. Syn. "hästsvansen".

Ett släkte högerskruvade sötvattensnäckor, bland vilka ingår några arter som är viktiga mellanvärdar för parasitmaskar.