Claudin-1 är ett protein som är en huvudsaklig komponent i tätta skytjesprickarna (tight junctions) hos epitel- och endotelceller, vilka spelar en viktig roll för celldelningen och regleringen av molekylär transport över cellmembranen. Claudin-1 hjälper till att stänga luckan mellan cellerna genom att bilda ett nära sammanflätat nätverk med andra claudinproteiner, vilket underlättar kontrollen av passagen av vatten och lösta substanser mellan celler.

Claudin-4 is a protein that belongs to the family of tight junction proteins, which are crucial components of the barrier function in epithelial and endothelial cells. Tight junctions are responsible for regulating the paracellular permeability and maintaining cell polarity. Claudin-4 is primarily expressed in simple epithelia, including the gastrointestinal tract, respiratory airways, and reproductive organs. It plays a significant role in controlling the movement of ions, water, and solutes across the epithelial barrier. Additionally, Claudin-4 has been implicated in cancer progression, particularly in ovarian and pancreatic cancers, where its overexpression is associated with increased invasiveness and metastasis.

Claudin-3 är ett protein som är en del av "tight junctions", täta sammanbindningar, mellan epitelceller och endotelceller, vilket hjälper till att reglera permeabiliteten hos tätt packade cellager. Det fungerar som en barriär för molekyler och joner och spelar därför en viktig roll i celldifferentiering, polarisering och homeostas. Mutationer i Claudin-3 kan orsaka olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer och autoimmuna sjukdomar.

Claudin-5 är ett protein som är en huvudkomponent i tätta stängselstrukturer, så kallade "tight junctions", mellan endotelceller i blodkärlens tunntäta skikt (gefäßendothelium). Dessa tight junctions reglerar selektiv passage av vatten och lösta substanser mellan cellerna, och Claudin-5 bidrar till att säkerställa blod-hjärnbarriärens integritet och funktion.

Claudin-2 är ett protein som är en del av de täta skruvtäckningarna (tight junctions) mellan epitelceller, vilka hjälper till att reglera och begränsa passage av vatten och lösliga substanser mellan cellerna. Claudin-2 är permeabelt för kationer, dvs positivt laddade joner, och bidrar därför till att underlätta transporten av vatten och salt i epitelbarriären. Det har också visat sig vara involverat i celldifferentiering och cancerutveckling.

"Tight junctions are specialized intercellular adhesive structures found in epithelial and endothelial cell sheets, forming a continuous barrier to the paracellular space and regulating the flow of ions, solutes, and macromolecules between compartments."

Occludin är ett protein som spelar en viktig roll i skapandet och underhållet av tätta kontakter, eller "tight junctions", mellan celler i epitel- och endotelvävnader. Dessa tätta kontakter är specialiserade strukturer som hjälper till att reglera passage av vatten, joner och andra molekyler mellan cellerna, och på så sätt hjälper de till att upprätthålla homeostasen i olika kroppsliga fluider och kompartment. Occludin är en transmembranprotein som sträcker sig igenom cellytan och interagerar med andra proteiner för att forma komplexet i tätta kontakter. Mutationer eller störningar av occludin kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom inflammatoriska tarmsjukdomar och hjärnbarriärsskador.

Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.

Zonula Occludens-1 (ZO-1) protein is a crucial component of tight junctions, which are specialized intercellular junctions in epithelial and endothelial cell sheets that serve as a barrier to the paracellular movement of molecules between cells. Tight junctions play a vital role in maintaining tissue homeostasis by regulating the flow of ions, solutes, and cells between different compartments.

Mått på motståndet mot elektrisk ström, såväl växelström som likström.

Tight junction proteins are specialized proteins that play a crucial role in the formation of tight junctions, which are found in epithelial and endothelial cell sheets and serve as selective barriers to control the paracellular movement of ions, solutes, and water between cells. These proteins include transmembrane proteins such as occludin, claudins, and junctional adhesion molecules (JAMs), as well as peripheral membrane proteins like zonula occludens (ZO) proteins. Together, they form a network of protein-protein interactions that create a tight seal between adjacent cells, maintaining cell polarity and regulating the transport of molecules across the epithelial or endothelial barrier.

Egenskap hos membranösa och andra strukturer att släppa igenom ljus, värme, gaser, vätskor, metabolitmolekyler och mineraljoner.

Nefrokalcinos är ett medicinskt tillstånd där calciumföreningar, vanligtvis calciumfosfat, sedimenterar och ansamlas i tubulära epitelceller och interstitium i njurarna. Detta kan orsaka njurskada och leda till nedsatt njurfunktion. Nefrokalcinos kan ses i samband med olika sjukdomar eller tillstånd, såsom hyperparatyreoidism, disturbanser i mineral- och elektrolytbalansen, höga serumnivåer av calcium och/eller fosfat, njursjukdomar och vissa medikamenter.

Hyperkalciuri är ett medicinskt tillstånd där individen har för höga nivåer kalcium (Ca2+) i urinen. Normal urinhalt av kalcium är mellan 100-300 milligram per dygn (mg/dygn). Om urinhalten av kalcium överstiger 300 mg/dygn talar man om hyperkalciuri. Detta tillstånd kan vara primärt, det vill säga orsakas av en endogen ökning av kalciumexkretionen i njurarna, eller sekundärt, det vill säga som ett resultat av högre serumkalciumnivåer. Hyperkalciuri kan vara associerad med olika sjukdomstillstånd såsom njursjukdomar, primära hyperparatyreoidism och vissa läkemedel som kalciumkanalblockerare och vitamin D-preparat.

Zonula Occludens-2 (ZO-2) protein is a crucial component of tight junctions, which are specialized intercellular junctions in epithelial and endothelial cell sheets that serve as a barrier to maintain apical-basal polarity and restrict the paracellular movement of molecules between cells. ZO-2 protein is a member of the membrane-associated guanylate kinase (MAGUK) family, which are characterized by the presence of multiple protein-protein interaction domains, including PDZ, SH3, and GUK domains.

Den vanligaste orsaken till kallbrand. Många distinkta typer kan särskiljas utifrån distributionen av tolv olika toxiner.

En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.

Humana tarmadenokarcinomceller med förmåga att uttrycka differentieringsegenskaper typiska för mogna tarmceller, så som enterocyter och slemhinneceller. Dessa celler är värdefulla redskap för in vitro-studier rörande funktion och differentiering hos tarmceller.

En U-formad njurkanalstruktur i njurmärgen som består av en nedåtgående och en uppåtgående förbindelse genom njurens bark och märg och är belägen mellan de proximala och de distala njurkanalerna.

Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.

Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.

Ett adenokarcinom med fingerliknande utskott eller med kulformad tumör som sticker ut från en epitelyta.

Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en genomsläpplighetsspärr för vissa ämnen mellan hjärnans kapillärkärl och hjärnvävnaden.

Zonula occludens proteins (ZO proteins) are a family of tight junction proteins that play a crucial role in maintaining the integrity and selective permeability of the paracellular barrier in epithelial and endothelial cells. They interact with both transmembrane proteins, such as claudins and occludin, and intracellular cytoskeletal components to form a complex network that helps regulate the assembly and organization of tight junctions. There are three main isoforms of ZO proteins (ZO-1, ZO-2, and ZO-3), all of which share a similar structure, including multiple protein-protein interaction domains, allowing them to coordinate various cellular processes, including signal transduction, cell adhesion, and polarity.

Fosfoproteiner är proteiner som innehåller kovalent bundna fosfatgrupper, ofta på serin-, treonin- eller tyrosinresidveni. Dessa fosfatgrupper kan spela en viktig roll i regleringen av proteinkunktioner, såsom enzymsaktivitet och signaltransduktion. Fosforylering och dephosphorylering av fosfoproteiner är centrala för cellulär reglering och styrs ofta av kinaser och fosfataser.

CD81 är ett transmembrant protein som uttrycks på T-celler, B-celler och andra celler av hematopoetiskt ursprung. Det är en del av den multimeriska komplexen TSG101 (tumorsuppressorgenerens gen 101) och fungerar som en kopplingsmolekyl för att underlätta cellytor sammanflätning, cell-cell kommunikation och transport av lipider mellan celler. CD81 kan också agera som en bindningsplats för vissa virus, till exempel hepatit C-virus (HCV), och hjälpa till att underlätta infektionen. Som ett antigen kan CD81 vara involverat i immunresponser genom att stimulera produktionen av antikroppar och aktivering av cellmedierad immunitet.

"Virusinternalisering" (i engelska "viral entry" eller "virus internalization") är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där ett virus får tillträde och tränger in i en värdcell för att infektera den. Detta sker vanligtvis genom att viruset binder sig till specifika receptorer på cellens yta, vilket följs av endocytos eller membranfusion, beroende på virusets typ. Därefter kan viruset ta kontroll över cellens mekanismer för att replikera sin egen genetiska information och producera nya viruspartiklar som kan infektera andra celler.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.

En epitelcellinje som ursprungligen kommer från svinnjurar. Cellerna används för läkemedelsstudier och studier av metabolism.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

Tetraspanins are a family of membrane proteins that span the lipid bilayer four times, hence the name "tetra-span." They are characterized by the presence of four transmembrane domains, two extracellular loops (one small and one large), and short intracellular amino and carboxy terminals. Tetraspanins play important roles in various cellular processes, including cell adhesion, motility, activation, and fusion, by organizing membrane microdomains and interacting with other proteins. They are also involved in the regulation of intracellular signaling pathways and have been implicated in several diseases, such as cancer and infectious disorders.

En grupp funktionellt likaratade glykoproteiner som ansvarar för den kalciumberoende cell-till-cell-vidhäftningen. De delas in i underklasserna E-, P- och N-kadheriner, med distinkt immunologisk speci ficitet och fördelning i vävnaderna. De åstadkommer celladhesion via en homofil mekanism. Dessa föreningar har betydelse för uppbyggnaden av vävnader och hela kroppen.

Enterotoxin är ett typ av toxin som produceras av vissa bakterier och orsakar skada på enterocyterna, de celler som lining epitel i tarmen. Detta kan leda till diarré och andra symtom relaterade till mag-tarmsjukdomar. Ett exempel på en bakterie som producerar ett enterotoxin är Staphylococcus aureus, som producerar toxinet stafylokockenterotoxin (SEB). Detta toxin verkar genom att aktivera G-proteinkopplade receptorer på enterocyterna, vilket leder till en ökning av intracellulärt cAMP och calciumjoner, vilket i sin tur orsakar sekretion av vatten och elektrolyter i tarmen. Andra exempel på bakterier som kan producera enterotoxiner inkluderar Vibrio cholerae, som producerar choleratoxin, och Escherichia coli, som kan producera ett fl

Preparering av mycket små bitar av exponerade ytstrukturer hos celler som spräckts efter nedfrysning, för elektronmikroskopering. Provet fryses och klyvs vid låg temperatur i vakuum. Den blottade ytan skuggläggs med kol och platina, och täcks med kol för att en kolavbildning skall erhållas.

Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).

Madin-Darby Canine Kidney (MDCK) cells are a type of immortalized cell line that were derived from the kidney of a normal healthy female cocker spaniel dog. These cells are widely used in scientific research, particularly in the fields of cell biology, virology, and toxicology, due to their ability to form tight junctions and polarized epithelial layers. MDCK cells are also permissive to many viruses, making them useful for studying virus-host interactions and developing vaccines.

"Small interfering RNA (siRNA) is a type of small RNA molecule, typically 20-25 nucleotides in length, that plays a crucial role in the RNA interference (RNAi) pathway. siRNAs are formed from double-stranded RNA precursors and function to silence specific genes post-transcriptionally by targeting and degrading complementary messenger RNA (mRNA) molecules, thereby preventing protein synthesis."

Ett nefron är den grundläggande funktionella enheten i en nieren, som är ansvarig för att filtrera blodet och producera urin. Varje nyckelkomponent innefattar glomerulus (filtrationsbarriären), tubuli (för att transportera substanser) och kapillärer (för att byta substanser mellan blodomloppet och nefronet).

Ett urindrivande medel och ett hjälpmedel för njurfunktionsdiagnos som är besläktat med sorbitol. Det har lågt energivärde, då det elimineras från kroppen innan det hunnit metaboliseras. Det kan användas för behandling av oliguri i samband med njursvikt eller andra fall av otillräcklig njurfunktion, och har använts för bestämning av glomerulär filtrationshastighet. Mannitol används även ofta som verktyg i cellbiologiska studier, för att reglera osmolaritet.

En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.

Fyra kolomättade kolväten med två dubbelbindningar.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en genomsläpplighetsspärr för vissa ämnen mellan testikelkapillärerna och sädesförande epitel.

Ett näringsbristtillstånd som framkallas av brist på magnesium i födan och som kännetecknas av anorexi, illamående, kräkningar, trötthet och svaghet. Symtomen utgörs av parestesi, muskelkramper, retlighet, nedsatt uppmärksamhet och förvirring, som kan ge sig till känna först efter flera månader. Brist på magnesium i kroppsvävnaderna kan föreligga trots normala blodvärden. Magnesiumbrist kan dessutom vara organselektiv, då vissa vävnader uppvisar brist före andra.

I en enkel medicinsk definition kan 'uppreglering' (aktivering) syfta på den process där en cell, ett enzym eller ett signalsystem ökar sin aktivitet eller verkan i organismen. Detta sker ofta som svar på olika inre eller yttre signaler och kan vara en del av normala fysiologiska processer eller en patofysiologisk process vid sjukdom. Exempelvis kan uppgifter om cellskador, infektioner eller hormonella signalsystem aktivera genuttryck och proteinsyntes som leder till uppreglering av vissa proteiner eller signalvägar för att hantera dessa situationer.