Ett släkte av familjen Chlamydiaceae som omfattar gramnegativa, icke Chlamydia trachomatisliknande arter, som ger infektioner hos ryggradsdjur. Chlamydophila producerar inte påvisbara mängder glykogen . Typarten är Chlamydophila psittaci.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Chlamydophila.
En art av Chlamydophila som orsakar akut luftvägsinfektion, särskilt atypisk pneumoni, hos människor, hästar och koalor.
Ett släkte av Chlamydophila som främst ger infektion hos fåglar. Det omfattar åtta kända serovarer, av vilka några infekterar mer än en värdtyp, inklusive människor.
En familj gramnegativa kocker tillhörande ordningen Chlamydiales, vilka är patogena för ryggradsdjur. Den omfattar släktena Chlamydia och Chlamydophila.
Förtidig utdrivning av foster hos djur.
En ordning obligat intracellulära bakterier med en replikationscykel av Chlamydiatyp. Utvecklingen sker i två steg, omfattande en metaboliskt inaktiv och infektiös form och en vegetativ form, som förö kar sig genom tvådelning. Bakterierna sprids via luft eller genom direktkontakt. Fyra familjer är kända: Chlamydiaceae, Parachlamydiaceae, Simkaniaceae och Waddliaceae.
En stor familj lytiska bakteriofager som infekterar enterobakterier, Spiroplasma, Bdellovibrio och Chlamydia. Den omfattar fyra släkten: Microvirus, Spiromicrovirus, Bdellomicrovirus, och Chlamydiamicrovirus.
Infektionssjukdomar orsakade av bakterier tillhörande familjen Chlamydiaceae.
Sjukdomar hos fåglar som inte räknas som fjäderfä för livsmedelsproduktion.
Interstitiell lunginflammation till följd av utbredd infektion i lunger och luftrör, särskilt i lungornas nedre lober, av Mycoplasma pneumoniae (hos människor). Hos får orsakas inflammationen av M. ovipneumoniae, och hos nötkreatur kan orsaken vara M. dispar.
Foster av ett däggdjur utstött på grund av framkallad abort eller missfall.
Sjukdomar hos huskatt (Felis catus; F. domesticus). Termen omfattar inte sjukdomar hos de stora kattdjuren, så som lejon, tiger osv.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.
Ett släkte av familjen Chlamydiaceae vars arter ger upphov till en rad sjukdomar hos ryggradsdjur, inkl. människor, möss och svin. Chlamydiaarter är gramnegativa och producerar glykogen. Typarten är Chlamydia trachomatis.
Ormfamilj omfattande boa-, anaconda- och pytonormar. De finns i tropiska eller subtropiska områden och lever i träd, i vatten eller i marken. Genom att slingra sig hårt runt sina byten kväver de dem. Det finns fem underfamiljer: Boinae, Bolyerinae, Erycinae, Pythoninae och Tropidophiinae.
Lunginflammation orsakad av någon bakterieart. Bakteriell lunginflammation beror vanligen på spridning av infektion i luftrören genom inandning av mikroskopiska mängder sekret. De allra flesta fall av denna sjukdom är samhällsförvärvade lunginflammationer.
Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.
Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.
Tarmens slutkammare, i vilken även finns mynningar från njurarna och könsorganen, hos fåglar, kräldjur, groddjur, kloakdjur och många fiskarter. Den finns också som en fylogenetiskt betingad embryostruktur hos däggdjur.
Personer som tränats och utbildats för yrkesmässig skötsel av djur.
Variga infektioner i ögats bindhinna orsakade av ett flertal arter av gramnegativa, grampositiva eller syrafasta bakterier, varav några av de vanligare är Haemophilus, Streptococcus, Neisseria och Chlamydia.
Infektionssjukdomar orsakade av bakterier av släktet Chlamydia.
Lindrig till svårartad bakterie-, svamp- eller virusinfektion ytligt på ögat eller inuti ögat, med påföljande inflammation, synnedsättning eller synförlust.
Stora, skogslevande fåglar tillhörande underfamiljen Meleagridinae, familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.
Inflammation av ögats bindhinna; kan orsakas av bakterier, virus eller allergisk reaktion. Syn. konjunktivit.
Ett släkte papegojfåglar (undulater) i familjen Psittacidae.
Kungarike i Västeuropa med en yta av 30 518 km2 och en folkmängd på drygt 10 miljoner invånare. Huvudstaden är Bryssel.
Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.
Cancersjukdom i ögonen.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Typarten för Chlamydia och orsaken till en rad ögoninfektioner, urinvägsinfektioner och sexuellt överförda sjukdomar.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
En art gramnegativa, aeroba bakterier som ger upphov till legionärssjuka. Bakterien har påtråffats såväl i omgivningen som i människors lungvävnad, sekret från luftvägarna och blod.
Gramnegativa, aeroba stavbakterier som isolerats ur ytvatten, vattenledningsvatten, gyttja och termoförorenade vattendrag. Bakterien är en humanpatogen och har inga kända jord- eller djurreservoarer.
En akut, och ibland dödlig, bakteriell lunginflammation som kännetecknas av hög feber, sjukdomskänsla, muskelvärk, andningsbesvär och huvudvärk. Infektionssjukdomen fick sitt namn efter ett utbrott vid "Philadelphia convention of the American Legion" 1976.
Sjukdomar hos fåglar som används för livsmedelsproduktion.
Livsmedelsprodukter från fjäderfä.
Alu-sekvensfamiljen (så benämnd efter restriktionsenzymet Alu 1) är ett höggradigt konserverat och det mest upprepade spridda repetitionselementet i människan (mer än en miljon kopior). Den härrör frå n 7SL-RNA-komponenten i den signaligenkännande partikeln och innehåller en RNA-polymeras III-promotor. Transposition av detta element i genernas kodnings- eller regulatorregioner ligger bakom många är ftliga sjukdomar.