Ett släkte av Chinchillidae, en familj gnagare bestående av tre släkten: Lagidium, Lagostomus och Chinchilla. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning, såväl som för pälsens skull.

Inflammation i mellanörat, inklusive hörselbenen och örontrumpeten.

Den del av örat som utgörs av trumhinnan, hörselbenen, örontrumpeten och trumhålan.

Membranet som sträcker sig från öronsnäckans spirallamell (lamina spiralis ossea) till basilarkammen och som består av en inre och en yttre del. Den inre delen utgör stöd för Cortis organ.

Kokleardelen av den åttonde kranialnerven (vestibulokoklearnerven). Hörselnervstrådarna utgår från hörselnervgangliets nervceller och sträcker sig perifert till snäckans hårceller och centralt till hj ärnstammens nucleus cochlearis. De förmedlar ljudförnimmelse.

Trumhinna (tricuspid valve) är en hjärtklaff som kontrollerar blodflödet mellan höger kammare och höger lungartär i hjärtat. Den består av tre flikar (latin: tricuspid) och har till uppgift att förhindra att blod flödar tillbaka när hjärtat contrakteras.

Innerörats hörselorgan. Den utgör främre delen av labyrinten, har konisk form och sitter nästan horisontellt framför vestibulen. Syn. koklea.

I en enkel mening kan hårcellernas receptorpotentialer definieras som elektriska signaler som genereras inne i hårcellerna, som svar på mekanisk stimuli från ljudvågor i inneröra hörselsystemet. Dessa potentialer är orsakade av jonförändringar över cellmembranet och är viktiga för att transformera mekaniska signaler till elektriska impulser, som kan tolkas av hjärnan som ljud.

En kanal från mellanörat till svalgets översta del. Den har betydelse för tryckutjämning mellan svalget och mellanörat. Syn. eustakiska röret; tuba auditiva.

De tre små ben (ossicula tympani) i mellanörat som benämns hammaren, städet och stigbygeln.

En art av Haemophilus som fäster vid slemhinnorna hos människor och olika djurarter. Arten indelas vidare i biotyperna I till VIII.

'Båggångar' är en medicinsk term som refererar till de smala, tunnvävnadsfyllda kanaler som löper genom benen och för in nerver och blodkärl till benens olika delar, underlättande således deras rörlighet och känsel.

Otitis media with effusion (OME) refers to the presence of fluid in the middle ear without signs or symptoms of acute infection. This condition can cause hearing difficulties and is often associated with inflammation or swelling of the Eustachian tubes, which connect the middle ear to the back of the throat. OME can occur as a complication of an upper respiratory tract infection, allergies, or other conditions that affect the eustachian tubes. It is most commonly seen in children and often resolves on its own within three months, but in some cases, medical intervention may be necessary to alleviate symptoms and prevent complications.

Mykotoxikos är en term som används för att beskriva sjukdomstillstånd orsakade av förgiftning med mykotoxiner, giftiga ämnen som produceras av vissa slags svampar. Dessa svampar kan infektera grödor såsom spannmål, nötter och frukt, vilket kan leda till kontaminering av livsmedel med mykotoxiner. När djur eller människor äter dessa kontaminerade livsmedel kan de utveckla en rad symtom beroende på vilken typ av mykotoxin de är utsatta för. Mykotoxiner kan orsaka skada på olika organ och system i kroppen, inklusive lever, njurar, immunsystem och centrala nervsystemet.

Scala tympani är en del av innerörat och är en av de två luftfyllda ledningsgångarna i cochleae (hörselorganet) i innerörat. Scala tympani löper parallellt med den andra ledningsgången, scala vestibuli, och de två gängsler är separerade av membranet basilare.

"Näsa-svalg, även känt som nasofarynx, är den övre delen av svalget (farynx) där det ansluter till näsan via högt belägna rör (näsöppningarna eller choanae). Detta område utgör en viktig del av andnings- och sväljsystemet, då luft och mat/drikka passerar här under vanliga förhållanden."

Infektioner orsakade av bakterier av släktet Haemophilus.

"Akustisk stimulering refererer til den proces where sinnene stimuleres med lyd eller lyde, som kan forstås eller tolkes av det menneskelige øre og hjernen. Dette inkluderer tale, musik, lyde fra miljøet eller andre kilder, og er ofte anvendt i terapeutiske sammenhænge for at forbedre sensorisk behandling, opmærksomhed, hukommelse og andre kognitive funktioner."

I strikt mening, hörbara frekvenser. Dock kan även infraljud och ultraljud räknas hit.

Gränsen för förmågan att uppfatta ljudstyrka och tonhöjd.

Objektiva undersökningar av mellanörats funktioner baserade på motstånd eller genomsläpplighet för ljudflöde.

Den vestibulära nerven (CN VIII) är ett paritärt kranialnerv som har två huvudsakliga funktioner: att transducera linjär acceleration och rotational acceleration från halsen och öronen till hjärnan för att underhålla balans och orientering i rörelse, och att medverka till hörseln genom att överföra ljudinformation från innernan till hjärnan. Den vestibulära nerven består av två delar: den laterala och den mediala delen, även känd som den laterala och mediala ampullärna grenarna respektive. Dessa grenar innehåller hårsensceller och stödceller som reagerar på rörelser i rummet och förmedlar informationen till balanscentra i hjärnan, särskilt i hjärnbalken och flera kärnor i hjärnstammen.

I en mening kan 'Ear Auricle' definieras som den yttre, synliga spetsen på örat, även känd som öronläpp eller ytterörat. Den har en form som liknar en skalpell och består av elastiskt bindväv, muskler och blodkärl. Auriculan fungerar som en samlingsplats för ljudvågor som sedan leds in i örat och tolkas av innernan. Det är också känt för att ha en viktig roll i människans balans och hörsel.

Förbindelsegång mellan ytterörat och innerörat. Den yttre hörselgången utgörs av en rörformad kanal mellan ytterörat och trumhinnan, den inre är en benkanal mellan tinningbenspyramidens spets och innerörat.

I en enskild medicinsk definition kan "benledning" (eng. shunting) syfta på en kirurgisk procedure där en abnormalt stört cirkulationsflöde i kroppen korrigeras genom att skapa en ny väg för blodet eller cerebrospinalvätskan att flyta fritt. Detta kan användas för att lindra ödem, minska intrakraniell tryck eller behandla vissa former av hydrocefalus.

Den gren av fysiken som behandlar ljud och ljudvågor. Inom medicinen äger den tillämpningar för studier i tal och hörsel.