En art av släktet Calicivirus, ett RNA-virus som ger infektion hos katter. Smitta sker via luft och beröring. Syn. FCV.
En familj av RNA-virus som infekterar ett stort antal olika djurarter och som oftast är artspecifika. De har en typisk form av sexuddade stjärnor, med fördjupningar i ytorna.
Virussjukdomar orsakade av Caliciviridae. Dessa inkluderar hepatit E, vesikulärt svinexantem, akuta luftvägsinfektioner hos kattdjur, kaninblödarsjuka och enstaka fall av mag-tarminfektion hos människ a.
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Sjukdomar hos huskatt (Felis catus; F. domesticus). Termen omfattar inte sjukdomar hos de stora kattdjuren, så som lejon, tiger osv.
En art (även kallad FeLV) av Gammaretrovirus som ger leukemi, lymfosarkom, immunbrist och andra degenerativa sjukdomar hos katter. Flera cellulära onkogener ger FeLV förmågan att framkalla sarkom.
En art av Lentivirus, undersläktet kattlentivirus, som isolerats från katter med "chronic wasting syndrome", en förmodad immundefekt. Det finns tre stammar: Petaluma- (FIP-P), Oma- (FIP-O) och Pumalentivirus (PLV). Det finns inget antigent släktskap mellan FIV och HIV, och FIV förökar sig inte i humana T-celler.
Förvärvad immuncellsdefekt hos katter som smittats med FIV (felint immunbristvirus) eller i vissa fall FeLV (kattleukemivirus). Syn. FAIDS.
En art av släktet Lagovirus som orsakar blödarsjuka, inklusive hemorragisk sepsis, hos kaniner.
En art av Coronavirus som infekterar katter i alla åldrar och ofta finns i kattgårdar och på zoo. Katter bär ofta på viruset, men endast en liten andel av dem utvecklar sjukdom. Kattcoronavirus och smittsam peritonitvirus hos katt (FIPV) är i stort sett identiska virus ifråga om genetiska och antigena egenskaper, och morfologiskt. Då de endast skiljer sig ifråga om sjukdomsalstrande förmåga, då FIPV ger upphov till allvarligare infektion, betraktas de som varandras biotyper.
En mycket smittsam DNA-virusinfektion bland kattdjur och minkar som kännetecknas av feber, enterit, med diarré och kräkningar, och förändringar i benmärgen.
Inflammation i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen. Orsakerna kan vara många: genetiska, infektioner, överkänslighet, läkemedelseffekter eller cancer.
Arter av Gammaretrovirus som isolerats från fibrosarkom hos katter. Virusen är i verkligheten rekombinanta kattleukemivirus (FeLV), hos vilka en del av genomet ersatts med cellulära onkogener. Viruset är individunikt och överförs inte på naturlig väg till andra katter. Kattsarkomvirus (FeSV) är beroende av FeLV för sin replikation.
Vanlig coronavirusinfektion hos katter, orsakad av kattcoronavirus. Typiskt för sjukdomen är lång inkubationstid, feber, depression, aptitförlust, utmärglning och tilltagande buksvullnad. Väsentlig för patogenesen tros infektion av monocyt-makrofagcellerna vara.
Ett släkte av familjen Caliciviridae som är förknippat med infektioner hos kaniner och harar och epidemier med hög dödlighet. RHD-virus är typarten.
En art av Parvovirus som ger en mycket smittsam tarmsjukdom hos katter. Viruset smittar inte hundar, som däremot kan infekteras av en närbesläktad virusart, hundparvovirus (hundpestvirus). Syn. FPV.
Det skyddande proteinhöljet runt ett virus nukleinsyra. Det kan ha spiralformad eller ikosaedrisk symmetri och består av strukturella enheter som kallas kapsomerer.
Oskadliggörande av mikroorganismer genom upphettning, bruk av antiseptiska medel, antibakteriella preparat osv.
En tumörsjukdom hos katter som ofta sätts i samband med kattleukemivirusinfektion.
Den fullständiga arvsmassan i DNA- eller RNA-molekylen i ett virus.
Ett bakteriofagsläkte av familjen Leviviridae vars virus innehåller den korta genomvarianten och har en separat gen för cellupplösning.
Oorganiska föreningar, hos vilka klor utgör en del av molekylen.
En familj höljeförsedda, raka, dubbelsträngade DNA-virus, som infekterar en rad olika djurarter. Tll underfamiljer räknas, utifrån biologiska kännetecken, Alphaherpesvirinae, Betaherpesvirinae och Gammaherpesvirinae.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.
Proteiner som bildar viruskapsider.
Sjukdomar orsakade av virus tillhörande Lentivirus-släktet. De är flerorganssjukdomar som kännetecknas av lång inkubationstid och ihållande infektion.
Ett släkte små, runda RNA-virus tillhörande familjen Astroviridae. De orsakar gastroenterit och påträffas i avföring från såväl människa som andra ryggradsdjur.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Virusprodukter som har antigen effekt.
Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.