Brassinosteroids är en klass av steroidhormoner som förekommer naturligt hos högre växter och spelar en viktig roll i deras tillväxt, utveckling och stressresponser. De påverkar bland annat celldelning, cellexpansion, ligninbildning och försvarsmekanismer mot abiotiska stressorer som torka, salt och kyla. Brassinosteroider är structurellt relaterade till djurs steroidhormoner, men deras signalkaskader och funktioner skiljer sig något åt.

Steroider, heterocykliska, är en grupp organiska föreningar som innehåller ett kärnstruktur bestående av fyra ringar, varav minst tre är kolcykler i en sluten konformation, och vars sammansättning ger dem deras hormonella och medicinska egenskaper.

Kolestaner med substitution av en eller flera hydroxigrupper varsomhelst, De återfinns i feces och i galla. Till skillnad från gallsyror och salter återabsorberas de inte.

Tillväxtregulatorer hos växter är signalmolekyler som kontrollerar och koordinerar olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling, inklusive celldelning, celltillväxt, differentiering och organformation, genom att påverka genuttryck och signaltransduktionsvägar.

Kolestaner som substituerats med en eller flera ketogrupper.

Fytosteroler är ett samlingsnamn för de pflanliga steroler som förekommer naturligt i växter och har en kemisk struktur som liknar människans kolesterol. De flesta vanligt förekommande fytosterolerna inkluderar sitosterol, campesterol och stigmasterol. Fytosteroler är viktiga komponenter i växternas celmembraner och har visat sig ha potential som kolesterolsenkande medel hos människor när de konsumeras i form av en balanserad diet.

"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes present in the genome of the model plant species Arabidopsis thaliana. These proteins play various roles in different cellular processes, such as metabolism, signaling, regulation, and defense responses, among others. The study of Arabidopsis proteins is crucial for understanding fundamental biological mechanisms and has broad implications for plant biology and agriculture.

Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.

En grupp växthormoner som isolerats från odlingar av Gibberella fujikuroi, en svamp som ger Bakanaesjuka hos ris. Gruppen har många olika medlemmar och blandningar av dessa. De är alla diterpensyror.

Indolsyror är en klass av organiska syror som innehåller en indolstruktur, karakteriserad av en benzring fusionsväld till en piperidinring, med en karboxylgrupp bunden till en kolatom i den senare ringen.

Steroid är ett samlingsnamn för en grupp lipida (fett)baserade biologiskt aktiva ämnen som inkluderar hormoner såsom kortisol, testosteron och östrogen. De flesta steroider i kroppen produceras naturligt i kroppens glanduler, men de kan också syntetiseras konstligen för medicinska behandlingar eller dopning. I en mening kan man definiera steroider som:

I en enskild medicinsk betydelse kan "planta" referera till ett växtbaserat läkemedel eller en naturlig substans som utvunnits från en växt och används som en aktiv ingrediens i en medicinsk behandling. Detta är dock inte en vanlig användning av termen inom den medicinska sammanhangen på engelska, och det kan vara förvirrande om det inte specificeras vilken växt och i vilket sammanhang som "planta" används.

Den del av växtembryot som utgör stammen mellan groddbladens stjälk och den späda roten. Den växer snabbt hos växter med epigeisk tillväxt och lyfter upp kotyledonerna ovanför markytan. I den här sektionen övergår rotens växtkärl i stjälkens.

Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.

Cucumis sativus (växthusgurka) är en art av kryp- eller klängväxter av familjen Cucurbitaceae (gurkväxter). De är ettåriga örtväxter med ganska grov och saftig, krypande stam och ludna eller håriga, tre- till femflikiga blad.

'Oryza sativa' är den botaniska termen för den vanligaste arten av ris, som odlas och används globalt som en viktig livsmedelskälla. Det är ettåriga gräs med upprätta stjälkar och långsträckta, smala blad. Risets frön, som är de ätliga delarna av växten, varierar i färg från vit till brun eller svart beroende på sorterna och används i en mängd olika maträtter över hela världen.

"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."

'Plant immunity' refers to the inherent or acquired defense mechanisms in plants that protect against pathogen invasion and infection, involving a complex network of molecular and cellular responses to recognize and combat foreign threats, thus maintaining the overall health and survival of the plant.

Arvsmassan hos växter.

"En växtskada orsakad av mekanisk skada, som resulterar i att vävnader delas upp och celldelning stimuleras, vilket kan leda till oregelbunden växt och förvrängning hos växten."

'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.

Växters fortplantningsorgan.

"Biosynthetic pathways refer to the series of biochemical reactions in cells that lead to the production of specific molecules, such as proteins, lipids, or carbohydrates, from simpler precursors."

Abskissionspådrivande växthormon, isolerat ur t ex bomullsfrukten, björk, potatis, citron och avocado.

En grupp växtceller som kan dela sig oändligt och vars främsta funktion är att ombesörja tillväxten i den yttersta spetsen av en rot eller en stjälk.

I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.

Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Proteinkinaser är en grupp enzymer som katalyserar additionen av fosfatgrupper till proteiner, vilket ofta resulterar i att proteinets funktion eller lokalisation i cellen ändras. Denna process, kallad fosforylering, är en central mekanism i cellsignalering och regulerar en mängd cellulära processer, inklusive celldelning, apoptos (programmerad celldöd) och metabolism. Proteinkinaser spelar därför en viktig roll i underhåll och kontroll av cellens homeostas.

En stor grupp isoenzymer (hemproteiner) som utgör nyckelkomponenter i det flerfunktionsoxidassystem som dels ansvarar för biosyntesen av steroider, fettsyror och gallsyror, dels bioomvandlingen av många främmande föreningar till mutagena och cancerframkallande ämnen. De flesta däggdjur har ett flertal avlägset besläktade fenobarbitalinducerbara genunderfamiljer. De indelas efter sina sekvensöverensstämmelser snarare än efter sina funktioner i CYP-genfamiljer (>40% homologi) och underfamiljer (>59% homologi). CYP1-, CYP2- och CYP3-genfamiljerna står för större delen av läkemedelsmetabolismen. EC 1.13.-.

"Plant development refers to the complex process of growth, differentiation, and morphogenesis that occurs from the fertilized egg (zygote) to the mature plant, including the formation of organs such as roots, stems, leaves, and flowers."

Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.

Derivat av etylen, en enkel, organisk gas av biologiskt ursprung, med många industriella och biologiska användningsområden.

En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.

'RNA (Ribonucleic acid) in plants refers to the single-stranded, helical molecule that plays a crucial role in gene expression by serving as an intermediary between DNA and protein synthesis, with various types including messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA).'

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.

Triazoler är en klass av organiska föreningar som innehåller en treatomig ring, bestående av två kolatomer och tre kväveatomer (1,2,3-triazol eller 1,2,4-triazol), som kan användas inom medicinen som byggstenar i läkemedel för behandling av olika sjukdomstillstånd, såsom svampinfektioner och cancer.

En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Cellkärneproteiner är proteiner som lokaliseras till cellkärnan och utövar strukturella, regulatoriska eller katabola/anabola funktioner inom cellkärnans olika kompartment, såsom kromosomer, karyolymfa och kärnmembran.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.