Bovine Papillomavirus 1 (BPV1) är ett små, dubbelt strukturerat DNA- virus som primärt infekterar hud och slemhinnor hos nötkreatur. Viruset orsakar benigna tillväxten av vävnad, så kallade papillom, på dräktiga kor och unga nötkreaturs hud och slemhinnor. BPV1 är inte känd för att orsaka sjukdom hos människor.

Bovine Papillomavirus 4 (BPV-4) är ett små, dubbelt strukturerat DNA- virus som primärt infekterar ko- och andra hornstångdjursvävnader, vilket orsakar hyperplasi och neoplasi i form av papillom eller fibroma. Viruset kodar för sex proteiner, två av dem är strukturella (L1 och L2) och de övriga fyra är icke-strukturella (E1, E2, E5 och E7). BPV-4 har visat sig vara onkogen i experimentella modeller och kan orsaka cancerartad vävnadsomvandling.

En Papillomvirusinfektion är en infektionssjukdom orsakad av human papillomavirus (HPV), ett dubbelt strangat DNA-virus som smittar genom direkt kontakt, ofta genitalt, och kan leda till olika typer av hud- eller slemhinneslesionsbildningar som exempelvis vanliga vårtor, plantara vårtor, åländska vårtor och livmoderhalscancer beroende på vilken HPV-typ det är fråga om.

Papillomaviridae är en familj av små, dubbelsträngade DNA-virus som infekterar däggdjursceller och kan orsaka olika typer av godartade tillväxtsjukdomar, så kallade papillomer eller vårtor. Det finns över 200 kända humana papillomavirus (HPV) som kan variera i sin patogenicitet och orsaka en bred skala av sjukdomar, från ofarliga till cancerframkallande. HPV-infektioner är särskilt förknippade med anogenitala cancersjukdomar, såsom livmodercancer och analcancer, samt hals- och svalgcancer. Vissa typer av HPV kan också orsaka vanliga vårtor på huden eller slemhinnor.

Onkogenproteiner av viral orgin är proteiner kodade av onkogener som initialt varit en del av virusgenomet. När sådana virus infectar värddjuret kan de integrera sitt genom med värddjurscellernas DNA, vilket i vissa fall kan leda till att cellens kontrollsystem för celldelning och apoptos påverkas. Detta kan i sin tur öka risken för onkogenesis, dvs. den process där normala celler transformeras till cancerceller. Ibland kan virus onkogener även överföras till värddjurets genetiska material och därmed bidra till utvecklingen av cancer hos värddjuret. Ett exempel på ett sådant onkovirus är humant papillomavirus (HPV), som kan orsaka livmoderhalscancer hos människor.

Papillomavirus 1

Papillomavirus E7-proteiner är proteiner kodade av E7-genen hos papillomvirus, som är en typ av smittsam DNA- virus som kan orsaka olika typer av cancersjukdomar, till exempel livmoderhalscancer. E7-proteinet interagerar med cellcykeln och kan påverka celldifferentiering och apoptos (programmerad celldöd). Detta gör att viruset kan fortleva i infekterade celler och ökar risken för onkogen transformation, det vill säga att cellen blir cancerscell.

En papillomvirusvaccin är ett immunprofilaktiskt vaccin som utvecklats för att förhindra infektioner med vissa typer av humana papillomvirus (HPV), som kan orsaka anogenitala kanncersammandraget, halscancer och genitala warvor. Vaccinet fungerar genom att stimulera produktionen av antikroppar mot de virusproteiner som finns i vaccinet, vilket ger immunitet mot infektion med de HPV-stammar som vaccinet är riktat mot. De två huvudtyperna av papillomvirusvaccin som är tillgängliga idag är bivalent (Cervarix), kvadrivalent (Gardasil) och nonavalent (Gardasil 9), vilka ger skydd mot 2, 4 respektive 9 HPV-stammar. Vaccinet ges vanligen i två doser med ett mellanrum på sex månader till flickor och pojkar mellan 10 och 14 års åld

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.

Papillomavirus 18 (HPV18) är ett typ av humant papillomavirus som kan infektera människor och orsaka olika typer av sjukdomar, framförallt samband med cancersjukdomar. HPV18 är ett onkogent virus, vilket betyder att det kan påverka cellers tillväxt och delning på ett sådant sätt att det kan leda till cancerutveckling.

En tumörvirusinfektion är en infektion med ett virus som kan orsaka onormal celltillväxt och bildning av tumörer eller cancer i värden. Tumörvirusen integrerar sitt genetiska material i värdcellens DNA, vilket kan leda till oreglerad celldelning och slutligen cancer. Exempel på sådana tumörvirus inkluderar humant papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och Epstein-Barr virus (EBV).

Papillomavirus 11 (HPV-11) är ett typespecifikt humant papillomavirus (HPV), som kan orsaka olika typer av hud- och slemhinnesjukdomar, framförallt respiratorisk papillomatos (RRP) hos barn och unga vuxna. HPV-11 tillhör de så kallade lågrisk-HPV-stammarna och är inte direkt kopplat till cancerutveckling, men kan under vissa omständigheter orsaka skivepitelcancer i sällsynta fall. HPV-11 smittar vanligtvis sexuellt och kan vara asymptomatiskt, men kan även leda till upphov till genitala papillomor (exempelvis analkondylomer).

Cancer i livmoderhalsen.

"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.

"Cell transformation, viral" refererer til den proces hvor et virus inficerer en celle og forårsager ændringer i cellens genetiske makeup og opførsel, fremme cells overvækst eller udvikling af cancer. Dette sker når virale oncogener eller andre gener der påvirker cellcyklussen aktiveres og/eller regulerende gener støjes. Eksempler på virusser der kan forårsage celtransformation inkluderer humane papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) og Epstein-Barr virus (EBV).

I en enkel medicinsk definition, är ett papillom (singular) eller papillomer (plural) abnorma vävnadsformationer som ofta ser ut som små, köttiga polypper eller utväxter. De uppstår när det cellska växten i en viss area av kroppen ökar och bildar en exogenu (yttre) eller endogen (inre) tumör. Papillomer kan vara godartade (icke-cancerösa) eller maligna (cancerösa), beroende på vilken typ av celler de utvecklas ifrån och hur snabbt de växer.

Cottontail rabbit papillomavirus (CRPV) is a type of virus that belongs to the Papillomaviridae family and is known to cause papillomas or warts in cottontail rabbits. This virus typically infects the skin and mucous membranes of the host, leading to the development of benign tumors. CRPV has also been used as a model system to study the mechanisms of papillomavirus-induced carcinogenesis due to its ability to induce malignant conversion of infected cells under certain conditions. However, it is important to note that CRPV does not infect humans and is not associated with any human diseases.

Delta papillomvirus, också känt som human betapapillomavirus (HPB), är en grupp av HPV-stammar som primärt är associerade med huden och orsakar icke-cancerösa hudläsioner såsom flatvulsterna (akrala plana hyperkeratoser) och vårtor. Dessa virusstammar anses generellt sett ha en lägre risk för att orsaka cancer än de alfa-HPV-stammar som är associerade med könsrelaterade sjukdomar och cancersjukdomar i slemhinnorna, såsom livmoderhalscancer.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

"Vårtor är små, hårda knölar som bildas under huden när deadfet (död hudceller, fett och protein) ansamlas i speciella säckar kända som hårfolikeln."

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.

Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Alfa papillomvirus (Alpha-PV) är en grupp av humana papillomvirus (HPV) som orsakar vanliga sexuellt överförbara infektioner och är associerade med olika typer av genitala sjukdomar, inklusive condylomata acuminata (genitala vårtor) och olika typer av cancer, särskilt cervixcancer. De flesta alfapapillomvirusinfektionerna är ofarliga och botas spontant, men vissa högrisktyper kan orsaka cellförändringar som kan leda till cancer om de inte behandlas.

Papillomavirus 6 (HPV-6) är ett typ av humant papillomavirus som kan orsaka könsrelaterade sjukdomar såsom genitala condylomer och lågtgradig cancer i underlivet hos båda könen. HPV-6 är en av de många sexuellt överförbara humanpapillomavirussor som finns, men den är sällan kopplad till cancer. I stället är det oftast associerat med lågtgradig neoplasi i underlivet och respirationsvägarna hos barn. HPV-6 kan också orsaka återkommande respiratorisk papillomatös sjukdom (RRPS) hos barn, som kännetecknas av upprepade andningsvägsinfektioner och polypbildningar i struphuvudet.

De processer genom vilka cytoplasmatiska faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos virus.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

Mångfaldigande av en DNA-molekyl.

Sjukdomar hos tamboskap av släktet Bos. Hit räknas sjukdomar hos ko, yak och zebu.

Elakartad tumörbildning i livmoderhalsens epitel, och begränsad till detta. Neoplasin utgör en serie av histologiska förändringar, från väldifferentierad CIN 1 (tidigare benämnd mild dysplasi) till sv år dysplasi/karcinom in situ, CIN 3. Tumören uppstår vid skvamo-pelarcellkontakten intill endocervikalkanalens tranformationszon. Den har ibland en tendens att utveckla ett invasivt epidermoidkarcinom , något som förstärks av samtidig papillomavirusinfektion.

En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.

Sjukdomar hos tam- eller vildhästar av arten Equus caballus.

Proteiner som bildar viruskapsider.

Sexuellt överförd form av anogenitala vårtor orsakade av humant papillomvirus. Syn. veneriska vårtor; fikonvårtor; kondylom.

Human Papillomavirus 31 (HPV 31) är ett typ av humant papillomavirus som kan orsaka både benigna och maligna skuldbildningar, främst i underlivet hos kvinnor. HPV 31 är en högrisktyp av virus och är associerat med en ökad risk för att utveckla cancer i livmoderhalsen (cervixcancer). Det kan också orsaka andra typer av genitala, anala och orala kanncroker. HPV-vaccin finns tillgängliga som skyddar mot HPV 31 och andra högrisktyper av virus.

La livmoderhals, även kallad cervix uteri, är den nedre, smalare delen av livmodern som förbinder den med vaginala kanalen. Den har två funktioner: dels att leda spermier upp till äggstockarna under befruktning och dels att agera som en slags "sluss" under graviditeten för att hålla fostret kvar inne i livmodern. Livmoderhalsens öppning, cervixkanalen, är vid under ovulationen (ägglossningen) och vid menstruationen, medan den stängs till under resten av graviditetstiden för att skydda fostret.

Eukaryotisk cellinje framtagen under en stabil fas, som vid odling övergår i en fas av ohämmad tillväxt, påminnande om en in vitro-tumör. Förändringen sker spontant eller genom inverkan av virus, onko gener, strålning eller kemiska substanser.

"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."

En medicinsk definition av 'trombocyttrelaterad tillväxtfaktor beta-receptor' är ett typspecifikt membranprotein på celler, som binder till trombocyttrelaterad tillväxtfaktor beta (TGF-β) och aktiverar signaltransduktionsvägar som reglerar celldelning, differentiering och cytokinasyntes.

En vaginal cytologisk prov är ett laboratoriemedicinskt test som innebär att en cellprover tas från vaginan för att undersöka cellytan och cellulära förändringar, vanligtvis för att upptäcka eventuell cervikal cancer eller förändringar som kan vara förknippade med ökad risk för cancerutveckling.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

I molekylærbiologi, refererer "replikationsorigin" specifikt til den position på en delt genetisk materiale (såsom en DNA-molekyle) hvor replikationen begynder under celledelingen. Det er typisk et kort sekvensområde, der indeholder nøglesequencer, som rekrutterer og aktiverer enzymer, der udfører processen med at skabe to identiske kopier af originalmaterialet. Replikationsoriginen er essentiel for cellens evne til at fordoble sit genetiske materiale korrekt og sikre arvemassens overførsel fra modercellen til dattercellerne under celldelingen.

Cis-verkande DNA-sekvenser med förmåga att öka geners transkriptionskapacitet. Förstärkarna verkar vanligtvis både uppströms och nedströms och på olika avstånd från en promoter.

Repressorproteiner är proteiner som binds till specifika DNA-sekvenser och hämmar transkriptionen av ett visst genetiskt material, vilket leder till nedreglering av genuttrycket för de gener som kontrolleras av dessa repressorproteiner.

De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

Cellförändringar som visar tecken på att kontrollmekanismer satts ur spel, ökad tillväxt, ändringar på cellytan, karyotypa abnormaliteter, morfologiska och biokemiska avvikelser och andra egenskaper s om medför förmåga att invadera, metastasera och döda.

Epidermceller som syntetiserar keratin och genomgår typiska förändringar när de vandrar uppåt från epidermis bottenskikt till hudens hornlager. Successiva steg i differentieringen av de epidermisbildande keratinocyterna sker via basalceller, stratum spinosum och granulärceller.

DNA-sonder som är specifika för identifiering av papillomvirus hos människa.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.

Den fullständiga arvsmassan i DNA- eller RNA-molekylen i ett virus.

Det skyddande proteinhöljet runt ett virus nukleinsyra. Det kan ha spiralformad eller ikosaedrisk symmetri och består av strukturella enheter som kallas kapsomerer.

Patologiska förlopp i livmoderhalsen.

Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.

Proteiner som transkriberas från E2-regionen hos adenovirus. Flera av dessa behövs för virusets DNA-replikation.

Idisslare av familjen Bovidae, omfattande Bubalus arnee och Syncerus caffer. Begreppet buffel skall skiljas från bison, som avser Bison bison och Bison bonasus.

Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.

Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.

I en enkel mening kan promotorregionen inom genetiken definieras som den del av ett genetiskt material (DNA) där transkriptionsfaktorer binder till att initiera transkriptionen av ett specifikt gen. Promotorregionen ligger vanligtvis uppströms (5'-ändan) av det gen som ska transkriberas och innehåller ofta cis-regulatoriska element som reglerar genuttrycket genom att påverka bindningen av RNA-polymeras II, enzymet ansvarigt för transkriptionen av protein kodande gener.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

Platelet-derived growth factor (PDGF) receptors are a type of cell surface receptor that bind to PDGF, which is a protein involved in regulating cell growth and division. There are two types of PDGF receptors, called PDGFR-α and PDGFR-β, and they are found on the surface of many different types of cells in the body. When PDGF binds to these receptors, it triggers a series of intracellular signaling events that can lead to changes in cell behavior, such as increased proliferation, migration, and survival.

En familj hovdjur, bestående av hästar, åsnor och zebror. Alla är uteslutande växtätare.

I en mening kan "Open Reading Frames" (ORF) definieras som en sekvens av DNA eller RNA som har potentialen att koda för ett protein. ORF börjar med en startkodon, vanligtvis AUG, och fortsätter till nästa stoppkodon (UAG, UAA eller UGA). Den resulterande aminosyrasekvensen kan potentiellt vara kapabel till att bilda ett protein om den översätts korrekt. Det är värt att notera att inte alla ORF:er leder nödvändigtvis till produktionen av ett funktionellt protein, eftersom det kan finnas flera skäl till varför translationen kan misslyckas eller ge upphov till en icke-funktionell peptid.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.

Ett virion är den infectiva delen av ett virus, bestående av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje som kan skydda och hjälpa till vid infektion av en värdcell.

"Human Papillomavirus (HPV) DNA tests are medical diagnostic procedures that detect the presence of HPV genetic material in a patient's sample, typically collected from cervical or genital areas. These tests identify high-risk strains of HPV known to cause cervical cancer and other genital tract diseases, providing crucial information for early detection, monitoring, and management of HPV-related conditions."

Nukleinsyrahybridisering är en laboratorieteknik där två komplementära enheter av DNA eller RNA kombineras genom att deras komplementära baspar bildar vätebindningar med varandra, vilket resulterar i en dubbelhelix. Denna metod används ofta för att identifiera och undersöka specifika sekvenser av nukleinsyror, såsom genetisk material från organismer, virus eller muterade gener.

"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.

I en enkel mening kan transaktionsfaktorer (TF) definieras som en grupp proteiner som reglerar genuttryck genom att binde till specifika DNA-sekvenser och påverka transkriptionen av angränsande gener. De aktiverar eller stänger av genuttrycket beroende på cellens behov och omgivning. Transaktionsfaktorer spelar därför en viktig roll i cellulär differentiering, homeostas och patologiska tillstånd, inklusive cancer.

"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."

Restriktionskartläggning är en molekylärbiologisk metod som används för att bestämma den exakta ordningen av gener och andra sekvenser på ett DNA-molekyl, genom att karta positionerna för specifika restriktionsenzymer som kan klippa sönder DNA-strängarna vid vissa sekvensspecifika ställen.

Onormal utveckling av omogna skivepitelceller i livmoderhalsen. Termen används för att beskriva förmaligna cellförändringar i livmoderhalsepitelet. Dessa atypiska celler tränger inte igenom epitelets basalmembran.

Penis tumorer är onormala ogrowths eller förändringar i vävnaden på penis, som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign).

Den mest acceptade engelska benämningen på det medicinska test som du frågar efter är "Pap test" eller "Pap smear". Det är en typ av citologisk screeningtest, vanligtvis utfört på kvinnor, för att upptäcka abnorma celler i livmoderhalsen som kan vara tecken på cancer eller förändringar som kan leda till cancer. Testet innebär att en liten skrapning tas från livmoderhalsens slemhinna och analyseras under mikroskop. Termen "Papanicolaou Test" refererar till den grekiske läkaren Georgios Papanikolaou som utvecklade metoden under 1920-talet.

Vulvar tumors refer to abnormal growths or masses occurring in the vulva, which is the external female genital area including the mons pubis, labia majora and minora, clitoris, and the vaginal opening. These tumors can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous), and their symptoms may include itching, pain, bleeding, or changes in appearance. A proper medical evaluation is necessary for accurate diagnosis and treatment.

Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.

Bovine serum albumin (BSA) refererar till ett protein som utvinns från nötkreaturs blodplasma (serum). Det är strukturellt och funktionellt likt mänsklig serumalbumin, men används ofta i forskning och laboratoriemiljöer som en proteinstandard eller för att blockera icke-specifika bindningsställen på glas- eller plastmaterial. Det är ett av de mest vanligt använda proteinen inom molekylärbiologi och har en mycket välkänd aminosyrasekvens och struktur.

Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.

En medicinsk definition av "virusvaccin" är:

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

En art av Varicellovirus som ger upphov till smittsam bovin rinotrakeit och andra närbesläktade syndrom hos nötkreatur.

Ett karcinom som uppkommer i skivigt, fjällbildande epitel. Det kan också uppträda på platser där det finns körtel- eller pelarepitel.

DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.

En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).

Sarkoidose är en sjukdom som karaktäriseras av att det bildas små samlingar av immunceller, så kallade granulomer, i olika delar av kroppen. Dessa granulomer kan orsaka inflammation och skada vävnader, särskilt i lungor, lymfkörtlar, hud och ögon. Orsaken till sjukdomen är okänd, men det finns teorier om att det kan bero på en överdriven immunreaktion mot okända antigener. Symptomen varierar beroende på vilka organ som är drabbade, men kan inkludera hosta, andfåddhet, trötthet, hudutslag och ögonsymtom. Behandlingen består ofta av antiinflammatoriska eller immunosuppressiva läkemedel för att minska inflammationen och förhindra skador på vävnader.

"Onkogener" är genetiska mutationer eller abnorma aktiveringar av normalt celldelningskontrollerande gener, som kan leda till oreglerad celldelning och cancersjukdomar. Dessa genvarianter kan orsakas av arv, miljöfaktorer eller slumpmässiga mutationer och kan påverka cellcykeln, apoptos (programmerad celldöd), angiogenes (bildning av nya blodkärl) och celldifferentiering. Exempel på onkogener inkluderar HER2/neu, EGFR och ras-genen.

Orofarynxtumörer är maligna neoplasier som utgår från orofarynx, vilket är den del av svalget som ligger omedelbart bakom munhålan och inkluderar hårda och mjuka gommen, tungans bas och tonsillerna. Dessa tumörer kan vara av olika histologiska typer, men de flesta är squamösa celltumörer. Faktorer som tobaksrökning, alkoholkonsumtion och human papillomavirus (HPV) infektion ökar risken för att utveckla orofarynxtumörer.

En tumör i ändtarmsöppningen, även känd som rektal öppning eller anus, är en abnormal massa av vävnad som uppstår när celler i området börjar att dela sig och växa oregelbundet, vilket kan vara både godartat (benignum) eller elakartat (malignum).

Undersökning och behandling av livmodermunnen och slidan med hjälp av ett speciellt utformat endoskop som förs in via slidan.

Regulatoriska sekvenser inom nukleinsyramolekyler refererar till specifika DNA-sekvenser som kontrollerar genuttryck och -regulering genom att interagera med proteiner, såsom transskriptionsfaktorer och enzym, för att modulera transkriptionen av gener till mRNA. Dessa sekvenser inkluderar promotor- och enhancersekvenser, silencersekvenser, intron-exonspecifika sekvenser och andra cis-regulatoriska element som påverkar genuttrycket i rymden och tiden.

En autosomal, recessiv åkomma med nedsatt cellförmedlad immunitet. Ungefär 15 humanpapillomvirus är förknippade med underliggande infektion, av vilka fyra ger hudtumörer. Sjukdomen börjar i barndomen med röda blemmor och sprider sig senare över hela kroppen som grå eller gulaktiga fjäll. Syn. epidermodysplasia verruciformis.

Gener som reglerar eller begränsar andra geners aktivitet, i synnerhet gener som kodar för proteiner (repressor- och aktivatorproteiner), vilka styr den genetiska transkriptionen av strukturella eller reglerande gener.

Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.

Gammapapillomvirus är ett samlingsnamn för en grupp små, DNA-baserade djurvirus som kan infektera hud och slemhinnor hos människor och andra djur. Dessa virus är kända för att orsaka olika typer av tillväxt eller förändringar i de drabbade områdena, inklusive vårtor och, i vissa fall, cancer. Gammapapillomvirus har identifierats som en orsak till anogenitalt kräfta hos människor, särskilt cervixcancer. Det är viktigt att notera att endast en liten andel av de som blir infekterade av dessa virus kommer att utveckla allvarliga sjukdomar.

Betapapillomvirus är ett samlingsnamn för en grupp humana papillomvirus (HPV) som orsakar icke-cancerösa hudtumörer, såsom vårtor och aktinisk keratos. De tillhör familjen Papovaviridae och inkluderar typerna HPV 5, 8, 14, 17, 20, 23, 24, 25, 36, 46, 75, 76, 80, 91, 93 och 96. Dessa virus är inte kända för att orsaka cancer.

En neutraliseringstest är en laboratoriemetod för att mäta hur väl ett specifikt antikroppsrespons kan neutralisera (i princip ‘stänga ner’) en given mängd av en patogen, till exempel en virus eller bakterie. Testen utförs genom att blanda en känd koncentration av patogen med ett serum som innehåller antikroppar (från en infekterad individ eller från vaccinering) och sedan mäta hur mycket patogen som fortfarande är aktiv efter en viss tids inkubation. Resultatet uttrycks ofta som ett titernummer, vilket representerar den högsta serumdilutionen där man fortfarande kan upptäcka aktiv patogen. En högre neutralisationstitel indikerar att serumet har en bättre förmåga att skydda mot infektion av den specifika patogenen.

Cellinje från den afrikanska grönapan som används för transfektion och kloning.

Process som leder till genetisk mutation. Den kan uppstå spontant eller inledas av s k mutagener.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Biologiskt aktivt DNA som sammansatts in vitro av DNA-segment från olika källor. Det innehåller sammanfogningspunkten för en heteroduplexregion, där två olika DNA-molekyler är förenade.

Cancer i huden.

Metod för påvisande av DNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon. Metoden utvecklades av E.M. Southern.

Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.

Enzymer som ingår i restriktions-/modifieringssystemen. De katalyserar endonukleolytisk klyvning av DNA-sekvenser som saknar det artspecifika metyleringsmönstret i värdcellens DNA. Spjälkningen ger slumpartade eller specifika dubbelsträngade fragment med 5'-fosfatavslutningar. Restriktionsenzymernas uppgift är att förstöra allt främmande DNA som tränger in i värdcellen. De flesta har iakttagits i bakteriella system, men några få har påvisats i eukaryota organismer. De används även som verktyg för systematisk kartläggning av kromosomer, för bestämning av bassekvenser i DNA, och de har möjliggjort spjälkning och utbyte av gener från en organism till genomet i en annan. EC 3.1.21.-.

Vaginal tumors refer to abnormal growths in the vagina that can be benign or malignant.

Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.

Biokemisk identifiering av mutationsförändringar i en nukleotidsekvens.

Tonsill tumorer är abnorma vävnadsväxter eller neoplastiska tillväxtar som utvecklas i tonsillerna, de lymfatiska strukturerna i bakre delen av halsen, och kan vara either benigna eller maligna (cancerösa) till sin natur.

Cellinje från äggstockar på kinesisk hamster, Cricetulus griseus. Arten är omtyckt för cellgenetiska studier eftersom den har ett litet antal kromosomer. Cellinjen har kunnat användas till modellsyste m för studier av genetiska förändringar i odlade däggdjursceller.

En cellinje som härstammar från fibroblaster från särade embryon av schweiziska möss. Linjen är ett värdefullt in vitro-värdsystem förtransformationsstudier av onkogena virus, eftersom 3T3-celler besi tter hög känslighet för kontaktinhibition.

Enzymer som underlättar upptvinning av duplex-DNA under replikationsfasen genom att binda till enkelsträngade DNA-områden eller till korta sträckor av duplex-DNA som tillfälligt är öppna. EC 5.99.-.

"Simian Virus 40 (SV40) is a DNA tumor virus that is found in some species of monkeys and is known to cause cancerous and noncancerous transformations in human cells in vitro. It has been studied extensively as a model for viral oncogenesis."

Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.

Typarten av Deltaretrovirus som ger upphov till en typ av lymfosarkom hos nötkreatur (enzootisk bovin leukos) eller varaktig lymfocytos.

"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.

En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.

Områden på ett antigen som reagerar med specifika antikroppar.