Ryggmärgsskador
Ryggmärgsskador är skador på den del av centralnervsystemet som löper genom ryggraden, och som är involverat i kroppens sensoriska, motoriska och autonoma funktioner, vilka kan orsaka diverse symptom som svarar mot skadans art och plats, inklusive förlorad känsel, muskelsvaghet, smärta, spasticitet eller nedsatt blåsbuckela och avföringskontroll.
Hjärnskador
Akuta eller kroniska hjärnskador, omfattande hjärnhalvorna, lillhjärnan eller hjärnstammen. De kliniska symtomen varierar med arten av skada. Diffus hjärnskada är ofta förknippad med diffus axonal ska da eller posttraumatisk koma. Avgränsade skador kan ha samband med kognitiva symtom, hemipares eller andra fokala, neurologiska störningar.
Cerebralt hematom, traumatiskt
Blödning till hjärnbarken, hjärnbalken (corpus callosum), de basala ganglierna eller den subkortikala vita substansen efter skallskada. Diffus axonskada, hjärnödem och förhöjt intrakraniellt tryck för ekommer ofta i detta sammanhang. Relativt vanliga kliniska tecken är krampanfall, afasi, synrubbningar, rörelsestörningar, förlamning och koma.
Sår, icke-penetrerande
En "icke-penetrerande sår" definieras som en yttre skada på huden eller vävnader närmast under huden, utan att det genomtränger huden och når djupare vävnader eller organ. Det kan orsakas av mekanisk trauma, som exempelvis vid en slag, fall eller friktion, men även vara relaterat till vissa medicinska tillstånd, såsom diabetesrelaterade ulcerationer eller ischemiska sår.
Bröstkorgsskador
Lungskada
Funktionell återhämtning
Hjärnblödning, traumatisk
Hjärnskakning
Ospecifik benämning på övergående medvetanderubbningar eller medvetslöshet efter slutna huvudskador. Medvetslösheten varar vanligen några sekunder, men kan bestå i flera timmar. Hjärnskakningen kan be tecknas som lätt, måttlig eller svår. Längre perioder (>6 timmar) av medvetslöshet kallas ofta posttraumatisk koma.
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Sjukdomsmodeller, djur
Ryggmärg
Revbensfrakturer
Revbensfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att minst ett par av revbenen brutits eller skadats, ofta orsakat av trauma eller olyckor som trafik- eller arbetsskador. Det kan även inträffa vid våldsam behandling, fall eller sportrelaterade skador. Revbensfrakturer kan vara smärtsamma och kan i vissa fall leda till komplikationer såsom lunginflammation eller sårbarhet för lungkollaps. Behandlingen kan bestå av smärtlindring, andningstekniker och ibland även operationssätt som kirurgiskt stabiliserande av revbenen.
Kraniocerebralt trauma
Subduralblödning
Utgjutning och efterhand ansamling av blod i utrymmet mellan den hårda hjärnhinnan och spindelvävshinnan. Blödningen inträffar främst ovanför storhjärnshalvorna, men kan även uppträda i bakre skallgropen och ryggmärgskanalen. Det finns egna termer för akut subduralhematom (subduralblödning, akut) och kroniskt subduralhematom (subduralblödning, kroniskt).
Förflyttning
Multitrauma
Multitrauma, också känt som polytrauma, är en medicinsk term som används för att beskriva en individ som har lidit av skador på två eller fler delar av kroppen, vilket kan inkludera flera brustna ben, inre blödningar och/eller traumatisk hjärnskada. Oftast orsakas multitrauma av allvarliga olyckor, såsom bil- eller industriolyckor, fall från hög höjd eller våldsam aggression. Det är vanligt att patienter med multitrauma behöver intensivvårdsbehandling och kan ha långvariga konsekvenser av sina skador.
Skallfrakturer
Skadegradsmått
Eye Injuries
Decompressive Craniectomy
En decompressive craniectomy är en neurokirurgisk procedur där en del av skallbenet tas bort för att ge hjärnan mer utrymme och förhindra ökat intrakraniellt tryck (ICT) som orsakas av ett ökat tryck inne i craniet. Detta kan vara nödvändigt vid livshotande ödem eller blödning i hjärnan, ofta orsakat av trauma eller stroke. Proceduren innebär att en del av skallbenet tas bort och hjärnhinnorna öppnas upp för att ge plats åt hjärnan så att den kan svälla ut utan att öka ICT. Skallbenet kan sedan återbyggas senare när det är lämpligt.
Skottskador
Nervskyddande medel
"En nervskyddande medicin är ett läkemedel som används för att skydda nerverna från skada, ofta orsakad av toxiska substanser eller förekomsten av ischemisk sjukdom. Dessa medel fungerar genom att stabilisera neuronernas membraner, minska oxidativ stress och underlätta det neuroprotektiva systemets aktivitet."
Instabil bröstkorg
Nervnybildning
En nervfibrom är en typ av neurologisk tillstånd som kännetecknas av övervuxna och felet utvecklade celler i nerverna eller omkringliggande vävnader, vilket kan orsaka tumörer eller cystor. Dessa tillväxtler kan komprimera nervbanorna och leda till olika nervrelaterade symptom som smärta, känselbortfall, muskelstelhet eller svaghet. Nervfibromer kan vara sporadiska eller ärftliga och delas vanligtvis in i två typer: neurofibromatosis typ 1 (NF1) och neurofibromatosis typ 2 (NF2).
Huvudskador, slutna
Icke skallbens- eller hjärnhinnegenomträngande skador, vilka ofta leder till mekanisk påverkan på intrakraniella strukturer som ger upphov till traumatiska hjärnskador, blödningar eller hjärnnervskada.
Posterior Eye Segment
The posterior eye segment refers to the back portion of the eye, including the retina, choroid, and optic nerve. This area is responsible for capturing light and transmitting visual signals to the brain for processing.
Vägtrafikolyckor
Olyckor på gator, vägar, motorvägar, torg, cykelleder för allmän trafik, samt gång- eller ridbana invid dessa, som inbegriper förare, passagerare, fotgängare och fordon. Vägtrafikolyckor kan hänföras till bilar (personbilar, bussar och lastbilar), cyklar, motorcyklar och annan anordning på hjul, band eller medar för färd på marken.
Ryggmärgsinflammation
Fotboll
Neuronal ceroidlipofuscinoses
Neuronal ceroid lipofuscinoses (NCLs) är en grupp sällsynta, arvförande neurologiska sjukdomar som kännetecknas av ansamlingar av lipofuscin-liknande pigment i nervceller (neuron) över hela centrala nervsystemet. Lipofuscin är en typ av intracellulär pigment som normalt förekommer i äldre celler, men hos personer med NCL ansamlas det i onormalt höga nivåer och orsakar skada på neuronerna.
Histokompatibilitetsantigener klass I
Stora, polymorfa transmembranglykoproteiner med icke-kovalent bindning till icke-polymorft beta 2-mikroglobulin. Hos människor är det tre strukturgener på kromosom 6 som kodar för HLA-A-, HLA-B- och HLA-C-antigenerna. Hos möss kodar de tre generna K, D och L på kromosom 17 för H-2-antigenerna. Klass 1-antigener finns på de flesta kärnförsedda celler och påvisas genom sin reaktion med alloantisera. Dessa antigener ger sig tillkänna vid vävnadsavstötningsprocesser och begränsar cellförmedlad upplösning av virusinfekterade celler. De är främst förknippade med reumatologiska tillstånd och vissa tumörsjukdomar.
Histokompatibilitetsantigener klass II
Stora transmembranglykoproteiner (alfa och beta) med icke-kovalenta bindningar. Båda kedjor kan vara polymorfa, men betakedjorna har större strukturella variationer. Klass II-antigener hos människa kallas HLA-D-antigener och kodas av en gen på kromosom 6. Hos möss är det två gener, IA och IE på kromosom 17 som kodar för H-2-antigenerna. Antigenerna finns på B-lymfocyter, makrofager, epidermalceller och sädesceller och tros förmedla verkningsförmågan och cellsamverkan vid immunsvar. Termen IA-antigener avsåg förr endast de proteiner som kodades av IA-generna hos möss, men används numera som generell benämning på alla histokompatibilitetsantigener av klass II.
Vakuoler
I en enkel medicinsk definition kan vakuoler beskrivas som membranomskydda kompartment innehållande vätska och/eller olika organellmaterial, som förekommer inne i celler hos levande organismer. Vakuoler är vanligen associerade med specifika funktioner såsom intracellulär lagring, nedbrytning av material eller homeostasis.
Molekylsekvensdata
Molekylära chaperoner
En familj cellproteiner som förmedlar korrekt sammansättning och sönderdelning av andra polypeptider, och i vissa fall byggande av oligomera strukturer, men som själva inte ingår i de slutgiltiga strukturerna. Man antar att chaperonproteiner medverkar till polypeptiders självkonstruktion genom att hindra alternativa sammansättningsförlopp som skulle producera icke-funktionella strukturer. Några klasser av molekylära chaperoner är nukleoplasminer, chaperoniner, HSP70-stressproteiner och HSP90-stressproteiner.
Aminosyretransportsystem
En medicinsk definition av 'Aminosyretransportsystem' är ett system av membranproteiner som transporterar aminosyror genom cellytans membran. Aminosyror är nödvändiga byggstenar i proteiner och andra biologiskt viktiga molekyler, så dessa transportsystem är av grundläggande betydelse för cellens överlevnad och homeostas. Aminosyretransportsystem kan vara specifika för en viss aminosyra eller kunna transportera flera olika aminosyror. Dysfunktion i aminosyretransportsystem kan leda till olika sjukdomar och störningar, såsom aminoacidurier och neurologiska störningar.