Farmaceutiska ämnen eller föreningar av organiskt ursprung och vanligen framställda med biologiska metoder, och som för sin verkan är beroende av immunologisk aktivitet. De används för både diagnos oc h behandling (t ex pollenextrakt och vacciner).
Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.
En ansökan som måste inlämnas till någon tillståndsmyndighet innan ett läkemedel kan få prövas på människor. Ansökan måste innehålla resultat av tidigare experiment; hur, var och av vem de nya prövningarna skall genomföras; föreningens kemiska struktur; vilken effekt man tänkt medlet skall ha i kroppen; eventuella toxiska effekter i djurexperiment samt hur medlet framställs.
En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.
Skriven, tryckt eller på annat grafiskt sätt främställd information på läkemedelsbehållare eller -förpackningar. Texten kan innehålla upplysningar om innehåll, indikationer, effekter, dosering, administrationssätt och metoder, behandlingstid, kontraindikationer, biverkningar, samt varningar och råd om försiktighetsåtgärder.
Läkemedel som godkänts för användning på patienter efter särskild prövning, men som ännu inte godkänts av Läkemedelsverket (eller motsvarande myndighet i annat land) för försäljning. Hit räknas även medel som används för behandling under pågående kliniska prövningar.
Den kommersiella företagsbransch som utvecklar och tillverkar kemiska produkter för diagnos och behandling av sjukdomar och funktionshinder eller -brister.
Läkemedel för humant eller veterinärt bruk, i sin bruksfärdiga form. Hit räknas också de ämnen som används i framställningen av den färdiga preparatformen.
En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.
Gren av kemin för utformning och framställning av kemiska preparat för användning vid behandling av patienter eller för diagnostiska undersökningar.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Metod för att mäta effekterna av biologiskt verksamma ämnen i in vivo- eller in vitromodeller under kontrollerade forhållanden. Syn. bioassay eller biologiska metoder.
Behandling av sjukdomar genom användning av ämnen som framkallar en biologisk reaktion i organismen. Häri ingår bruk av sera, antitoxiner, vacciner, celler, vävnader och organ.
En vid rumstemperatur och normaltryck färglös och brännbar gas. Den har bakterie-, svamp- och spordödande egenskaper och är effektiv mot de flesta mikroorganismer, inklusive virus. Gasen används som desinfektionsmedel för livsmedel och textilier, och för gassterilisering av värmekänsliga farmaceutiska och kirurgiska material.
Alla sorters utrustning, förrådsvaror, apparater, instrument osv som används inom diagnostisk, terapeutisk, kirurgisk, vetenskaplig eller experimentell verksamhet, av såväl engångs- som flergångstyp.
Förfarande för provning, utvärdering och godkännande för bruk av apparater, utrustningar och maskiner. Godkännandet utfärdas av en inom användningsområdet ansvarig myndighet.
Eliminering av existerande eller tänkbara risker förknippade med bruk av utrustning.
Kosmetiska färgämnen som används för att färga håret permanent eller tillfälligt.
En trådliknande struktur, bestående av ett skaft som skjuter upp till hudens yta från en rot som är mjukare än skaftet och är belägen i en hårsäck. Hår finns på de flesta kroppsytor.
En tubliknande inbuktning i epidermis, ur vilken hårskaftet/hårstrået utvecklas och i vilken talgkörtlar utmynnar. Hårsäcken har en inre och yttre cellulär rotskida av epidermalt ursprung och är inklädd i ett fibrigt, dermalt hölje. Hårsäckar till mycket långa hårstrån kan sträcka sig ned i underhudsvävnaden.
Mekaniska receptorer i Cortis organ som är känsliga för ljudpåverkan, och i vestibularapparaten, känsliga för huvudrörelser. De sensoriska strukturerna är så arrangerade att impulserna i fråga får de hårliknande utskotten (stereocilier och kinocilier) att sättas i rörelse och förmedla intrycken centralt i nervsystemet.
En färglös, alkalisk gas. Den bildas i kroppen vid nedbrytning av organiskt material i samband med ett stort antal metaboliskt viktiga reaktioner.
Färgen på hår eller päls.
Förteckning över priser för tjänster eller åtgärder inom vård och tandvård.
Fiskodlingsanläggningar.
Okontrollerat utsläpp av förvarat biologiskt material, vilket kan ge upphov till exponering för biologiskt farliga ämnen. Ett sådant utsläpp kan ske genom olyckshändelse eller avsiktligt.
Den frivilliga delen av det amerikanska Medicare-programmet, omfattande sjukvårdstjänster utöver dem som ingår i den obligatoriska delen, som t ex hemsjukvård, öppenvård, laboratorieundersökningar m fl. Dessa förmåner förutsätter dock erläggande av en månatlig försäkringspremie.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.
En grupp växtceller som kan dela sig oändligt och vars främsta funktion är att ombesörja tillväxten i den yttersta spetsen av en rot eller en stjälk.