Specialister i administrationen av bibliotek och bibliotekstjänster, med yrkesskicklighet i organiserande av material och personal, kunskaper i biblioteksfrågor och -rutiner, utveckling och förvaltande av bibliotekssamlingar och tillhandahållande av informationstjänster.
Studier i principerna för biblioteksadministration och -service.
De tjänster som tillhandahålls biblioteksanvändare.
Bibliotek som främst tillgodoser sjukhusanställdas informationsbehov, men ibland även erbjuder patienter bibliotekstjänster .
Samlingar av organiserad information för studier och referens.
Utbildningsprogram avsedda att ge kunskap om den senaste utvecklingen inom ett yrkes- eller ämnesområde.
Insamling och analys av data rörande verksamheten i ett visst bibliotek, bibliotekssystem eller en biblioteksgrupp, med förslag till förbättringar och/eller strukturerad utvecklingsplanering.
Organiserade tjänster för hjälp med upplysning i allehanda frågor genom utnyttjande av databaser och andra källor.
Bruk av automatiserad utrustning i bibliotek. Automatiseringen kan gälla administrativ verksamhet i bibliloteket, arbetsrutiner och tillhandahållande av tjänster till biblioteksanvändare.
Planering, organisation, bemanning och ledning av bibliotek.
Ett medicinskt, bibliografiskt databassystem utvecklat av National Library of Medicine, USA. MEDLARS är förkortning för Medical Literature Analysis and Retrieval System, som introducerades 1964 och vidareutvecklades till Medline (MEDLARS Online) 1971.
Utveckling av bibliotekssamlingar, omfattande bl a förvärvspolicy, bedömning av nuvarande och framtida användares behov, användarstudier, utvärdering av resurser, behovsinventering, urval, samordning, vård och gallring av material, samt budgetering.
Utbildningsinrättningar för personer som specialiserar sig i biblioteks- eller informationsvetenskap.
Utbildning i datakunskap och användning av datorer.
En förteckning över artiklar eller andra dokument och publikationer med något gemensamt, t ex en och samma författare, ett givet ämnesområde eller visst utgivningsställe.
Ett vetenskapsfält för kunskap, teori och teknologi för insamlande av fakta och grafik, och för processer och metoder nödvändiga för hantering, lagring, spridning, publicering och återvinning av dessa. Hit hör områden som kommunikation, publicering, biblioteksvetenskap och informatik.
Förvärv och hantering av biblioteksmaterial för användning, inklusive urval, gallring, katalogisering, klassificering och bevarande.
Medline är NLMs (National Library of Medicine) mest betydande bibliografiska databas. Den utgör huvuddelen av den biomedicinska referensdatabasen PubMed och är sökbar via NLMs webb. Posterna i Medline är indexerade med termer ur MeSH (Medical subject headings).
Personer som är kvalificerade att administrera patientjournaler. Till uppdragen kan höra att planera, utfrorma och hantera system för patientadministration, kliniska patientdata och patientjournaler. Personalgruppen omfattar även journaltekniker.
Bibliotek, vars resurser till större delen är i maskinläsbar form, snarare än i pappersform eller på mikrofilm.
En integrerad informationstjänst som utvecklades av National Library of Medicine år 1983 under namnet Integrated Academic Information Management Systems. 1992 ändrades namnet till Integrated Advanced Information Management Systems för att spegla att tjänsten inte bara är begränsad till den akademiska världen..
Allmän kännedom om datateknisk terminologi och om hur datorer programmeras och fungerar.
Ett persondatorprogram med användarvänligt gränssnitt mot MEDLARS på ELHILL-systemet vid National Library of Medicine. Hösten 2001 hade programmet ersatts av andra, webbaserade sökfunktioner.
En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
En privat, frivillig, icke-profitorganisation som fastställer standards för driften av sjukvårdsinrättningar och -tjänster, genomför kartläggningar och utdelar ackrediteringar.
Vidareutbildning efter akademisk grundexamen vid institution som har forskarutbildningsprogram som leder till specialkompetens eller högre akademisk examen.
Byggnadskonst.
Omfattande, datorbaserade samlingar av referenser eller hänvisningar till böcker, artiklar eller andra publikationer, företrädesvis inom ett begränsat ämne eller ämnesområde.
Samarbete mellan sjukhus i form av gemensamma resurser eller serviceenheter, som t ex apotek, tvättinrättning, datahantering osv.
Tryckt och icke-tryckt material som hanteras och förvaras i bibliotek. Hit räknas böcker, tidskrifter, broschyrer, rapporter, mikrofilm, kartor, manuskript, spelfilm, elekroniska medier och alla andra typer av audiovisuella material.
"Compact disc - read-only memory". System för permanent optisk lagring av data på kompaktskivor. Skivspelaren ansluts till dator, och skivornas innehåll kan inte ändras eller skrivas över. CD-ROM-enhe ten är så gott som identisk med de CD-spelare som används för musikskivor och kan oftast också användas till att spela sådana skivor.
Utbildningsanstalter för personer som utbildar sig inom det medicinska fältet.
Tiden från 1901 till 2000.
Förkortning eller sammanfattning av dokument; tilldelning av deskriptorer för dokumentreferens.
Integrerad uppsättning datafiler, rutiner och utrustning för lagring, hantering och återvinning av information.
Ett område av informationsvetenskaperna som är inriktat på analys och spridning av medicinska data genom utnyttjande av datorer inom sjukvård och medicin.
Plan över studiegången vid en utbildningsinstitution.
Stat i den amerikanska mellanvästern, gränsande mot Wisconsin och Lake Michigan i norr, Iowa i väster och Indiana i öster. Ytan är 146 000 km2, och folkmängden uppgår till ca 12,5 miljoner invånare. Huvudstad är Springfield.
Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.
Arkitektur, yttre och inre formgivning och byggnation av andra inrättningar än sjukhus, t ex tandläkarskolor, läkarskolor, öppenvårdskliniker och specifika sjukvårdsenhetsbyggnader. Hit räknas också utformning och konstruktion av skyddade, kontrollerade eller avstängda forskningsmiljöer, inkl. rymdstationer.
Insamling, systematisering, lagring, återvinning och distribution av information.
Utbildning i medicin i allmänhet.
Tjänster för upplysning och rådgivning om läkemedel och deras användning.
Inom hälsovårdsrelaterade yrken personal som inte är läkare, men har speciell utbildning och, ofta, legitimation för sin yrkesutövning. Sådana yrken kan vara medicinsk teknik, sjukgymnastik osv.
Den moralfilosofi som är vägledande för god sed hos varje yrkesutövare i hans/hennes handlande gentemot och förhållningssätt till kollegor, patienter, klienter eller kunder.
I USA sjuksköterskeutbildning i sjukhusregi. Genomgången utbildning ger behörighet att avlägga examen för sjuksköterskelegitimation.
Teoretiska modeller som anger metoder för lärande eller undervisning som en bas för attityd- eller beteendeförändringar. Dessa undervisningsinsatser tillämpas vanligen inom hälso- och patientundervisning, men är inte begränsade till patientvård.
Arbetssamverkan mellan två eller fler yrkesutövare.
Beskrivning av tjänsteinnehåll, nödvändiga kvalifikationer, löneläge och övriga eventuella krav som en anställd förväntas uppfylla.
Bevis på uppfyllande av eller överensstämmelse med en standard eller ett standardregelverk som fastställts av en oberoende organisation (certifieringsorgan) för verksamheten eller produkten ifråga. An sökan om certifiering är frivillig, och certifikatet används som ett bevis på kvalitetssäkring.
Personer med akademisk eller specialistutbildning från andra länder än det, i vilket de är verksamma. För läkare med utländsk examen finns särskilt uppslag.
Förutsägelse om kommande tillstånd eller förhållanden, baserad på extrapolering eller tolkning av befintliga data eller med tillämpning av vetenskaplig metodik.
Konsumenters tillfredsställelse eller missnöje med en levererad tjänst eller vara.
Påstridigt, självsäkert och krävande beteende.
Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.
Förvärv av kunskap genom formaliserade studier.
Personer med speciell utbildning och legitimation för hälso- och sjukvårdsrelaterade arbetsuppgifter.
Vidareutbildningsprogram som tillgodoser vissa yrkeskrav inom andra områden än medicin och odontologi, t ex farmakologi, näringslära, sjukvård osv.
Självinlärningsteknik, vanligtvis online, som bygger på att studenten aktivt utnyttjar datoriserat undervisningsmaterial.
Insamlande, skrivande och redigering av nyhetsmaterial av biomedicinskt intresse för spridning i massmedia, inkl. dagstidningar, tidskrifter, radio eller TV, huvudsakligen för en publik av hälso- och sjukvårdskonsumenter.
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
En av Amerikas förenta stater, belägen i mellersta USA och gränsande till Tennessee i söder, Kansas i väster, Iowa i norr och Illinois i öster. Ytan är 178 415 km2, och folkmängden 5,8 miljoner invånare (2007). Huvudstad är Jefferson City.
Omvårdnads- och sjuksköterskeutbildning i allmänhet.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Bekräftelse på yrkes- eller teknisk kompetens eller behörighet hos såväl individ som organisation genom registrering, certifiering, licensiering eller diplomering. Prövningen görs som regel av ett fristående, opartiskt ackrediteringsorgan. Diplomatisk ackreditering är ett särskilt förfarande för befullmäktigande eller godkännande av sändebud från annat land.
Certifiering enligt standard fastställd av oberoende organisationer. Kan sökas på frivillig bas av institutioner, företag, program, serviceinrättningar osv.