I en enkel mening kan bettskenor definieras som smala, böjliga rör av plast eller metall som används under behandlingen av bråckoperationer för att stötta och hålla tarmslemhinan på plats i bukhålan. De fästs vid insidan av buken och hålls fast med klister eller sömmar, och sedan leds de genom en liten öppning i muskulaturen till en punkt under huden där de kan lätt tas ut om behov ska uppstå. Bettskenor används vanligen inte längre än några veckor efter operationen, då det naturliga läkprocessen har stabiliserat bråcket.

'Stödskenor' är en medicinsk term som refererar till speciella anordningar, vanligtvis gjorda av metall eller plast, som används under operationer för att ge strukturellt stöd och stabilitet till skador eller sår på mjuka vävnader, såsom blodkärl, muskler eller nerver.

Underkäkens läge i förhållande till överkäken när mandibulärkondylerna befinner sig längst bak och överst i sina ledgropar i temperomandibulärleden.

Förhållandet mellan sammanbitnigsytorna i de båda tandbågarna när käkarna är ihop och tänderna i maximal interkuspidation.

Ett symtomkomplex bestående av smärta, muskelömhet, ledknäppande och begränsad rörlighet i käkleden. Symtomen är subjektiva och ger sig till känna mer i tuggmusklerna än i själva käkleden. Etiologin är oklar, men kan omfatta t ex onormalt bett och psykofysiologiska faktorer.

En rad sjukdomstillstånd som påverkar käkledens anatomiska och funtionella egenskaper. Faktorer som bidrar till tillståndens komplexitet beror på ledens förhållande till tänder och tuggande och de symtom från andra områden som har samband med smärtor i käkleden, samt svårigheterna att använda traditionell diagnostisk teknik vid käkledspatologi, då vävnad sällan tas och röntgen är otillräcklig eller ospecifik. Vanliga sjukdomstillstånd är missbildningar, fysiska skador, subluxation, luxation, artrit och tumörer.

Utformning och framställning av utrustning för reglering av tandställning eller riktning av tänder.

Smärta i ansiktsområdet, även omfattande munnen och övergången mellan ansikte och skalle. Associerade sjukdomstillstånd inkluderar infammatoriska och tumörsjukdomar, samt nervsmärtssyndrom som utgår från trigeminusnerven, ansiktsnerven och de glossofaryngiska nerverna. Sjukdomstillstånd som har återkommande eller ihållande ansiktssmärta som främsta manifestation benämns ansiktssmärtsyndrom.

"Parodontala skenor är instrument som används vid dentalbesök för att mäta djupet på parodontal pockets, det vill säga utrymmet mellan tanden och tandköttet, som ett indikator på parodontalförfall eller tandlossning."

Personer som yrkesmässigt sysslar med tandtekniska arbeten, såsom t ex tillverkning av tandproteser, bryggor, tandkronor, tandregleringsdetaljer osv, oftast på uppdrag av tandläkare.

Lokaler avsedda för tandvårdstekniska arbeten som inte utförs i patientens mun.

Sjukdomstillstånd kännetecknat dels av permanent ansamling av avsevärda mängder partiklar i lungorna, vanligtvis till följd av yrkesmässig eller annan miljöexponering, dels av vävnadsreaktionen mot den främmande substansen.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Metylestern av metakrylsyra. Den bildar lätt polymeren polymetylmetakrylat, som används som bencement.

I medicinen refererer "Paris" til en type instrument, der anvendes under mikrokirurgi, især for øjenoperationer. Det er en særlig form for mikroskop, som kombinerer et operationsmikroskop med en videokamera og et monitoringssystem, hvilket gør det muligt for kirurgen at arbejde med stor præcision under stærkt forstørrede forhold. Navnet "Paris" er ifølge legenden valgt på grund af den græske helt Paris' evne til at skelne mellem små detaljer, hvilket også karakteriserer brugen af dette mikrokirurgiske instrument.

"Yrkesmässig exponering" refererar till den repetitiva eller långvariga kontakten med ett ämne eller en aktivitet i en arbetsmiljö, som kan öka risken för skada eller sjukdom hos en individ.

Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.

Enligt World Health Organization (WHO) är en apotekare en individ som är kvalificerad och auktoriserad att sköta, utöva och ansvara för alla aspekter av medicinsk behandling med hjälp av läkemedel inom det egna landets lagar och regler. Apotekare har en akademisk examen på doktornivå i farmaci eller ett liknande ämne, samt praktisk erfarenhet från apoteksverksamhet. De är kompetenta inom områden som innefattar läkemedelsbehandling, fysiologi, kemi, biologi och farmakokinetik, för att kunna ge rådgivning till patienter och andra vårdpersonal angående rätt användning av läkemedel för att uppnå optimal effekt och säkerhet.

Apotekens samlade service för allmänheten.

Utbildningsprogram avsedda att ge farmaceuter kännedom om den senaste utvecklingen inom deras arbetsfält.