En antiinflammatorisk, syntetisk glukokortikoid. Den används lokalt som antiinflammatoriskt medel och som aerosol för behandling av astma.

Läkemedel för behandling av astma.

Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.

Drivgaser. Komprimerade gaser eller ångor i en behållare, vilka för med sig andra ämnen ur behållaren när de under tryck passerar öppen ventil. De används för kosmetika, rengöringsmedel, färgspray osv . De kan bestå av t ex butan, koldioxid, kväve och propan.

En medicinsk sprayapparat är ett förarlöst eller tryckdriven doseringshjälpmedel som används för att leverera en precis mängd läkemedel i form av en aerosol, som kan inandas via näsa eller mun. Sprayapparater används vanligtvis för att behandla luftvägsrelaterade tillstånd, såsom astma, allergier och kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD). De är kända för sin enkelhet, snabbhet och effektivitet i läkemedelsdistribution.

Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.

Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.

Preparat som motverkar eller hämmar den inflammatoriska processen.

En medicinsk pregnancybetingelse (pregnancy complication) är ett tillstånd eller ett sjukdomsförlopp som uppstår under graviditet och som kan ha negativ påverkan på moderns hälsa, fostrets hälsa eller bådas. Det kan vara förutsägbara eller oväntade komplikationer och de kan variera från milda till allvarliga. Exempel på pregnancybetingelser inkluderar preeklampsi, diabetes under graviditet (gestationsdiabetes), fetma under graviditet, för tidig födsel, missfall, infectioner under graviditet och kromosomala avvikelser hos fostret.

En glukokortikoid för behandling av astma, vissa hudåkommor och allergisk rinit.

En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.

Medicinska anordningar för dosering av mediciner i rätt mängd för inandning. De består vanligtvis av små aerosoltuber i plastbehållare. När man trycker på ventilen frigörs en kalibrerad mängd medicin.

Topputandningsflöde, eller cardiac output, är ett mått på hur mycket blod pumpas ut från hjärtat per minut och beräknas som produkten av hjärtminutvolymen (HMV) och hjärtfrekvensen (HR). Det kan användas som en indikator på hjärtats funktion och kroppens syresättning.

Ett direktverkande sympatomimetiskt medel med ganska selektiv verkan på beta-2-receptorer. Det används mest vid behandling av astma.

En rad kolväten innehållande såväl klor som fluor. Dessa har använts som kylmedia, drivgas, skumbildare, lösningsmedel och brandsläckningsmedel. Då de visat sig reducera ozonlagret i stratosfären har de förbjudits inom många tidigare användningsområden. Välkända varianter är de s k freonerna. Syn. CFC.

Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.

Läkemedelstillförsel, lokal, betecknar metoder för att tillföra läkemedel direkt till en specifik plats på eller i kroppen, vanligtvis med syfte att behandla en lokal sjukdom eller skada, istället för att ge systemiska effekter genom att distribuera substansen i blodomloppet.

Organiska föreningar av kol och väte, där en eller fler väteatomer ersatts av fluor. Hit hör t ex freoner (klor-fluorkarboner; "CFC").

Medel som får luftrören att utvidga sig.

Derivat av steroiden androstan med två dubbelbindningar var som helst på vilken ring som helst.

I en enkel medicinsk definition kan 'puder' definieras som ett torrt, finmaskigt preparat av en substans som används för att behandla huden eller inre ytor i kroppen. Puder kan innehålla en aktiv substans med läkemedelsverkan eller användas som en barriär mot fukt, irriterande ämnen eller bakterier. Exempel på medicinska puder är those som innehåller kalciumkarbonat för att behandla hudirritationer eller zinkoxidpuder som används för att behandla och förebygga nystan i barn.

En hypofys-binjurefunktionstest (HBT) är ett samlingsbegrepp för olika typer av diagnostiska tester som används för att utvärdera om hypofysen och/eller binjurarna fungerar korrekt. Testet mäter nivåerna av olika hormoner i blodet som produceras av dessa körtlar, och kan involvera stimulering eller undertryckning av deras produktion med hjälp av administrerade substanser. HBT används för att fastställa eller utesluta endokrina störningar såsom hypopituitarism, binjureödem och Cushings syndrom.

Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla inflammation och immunsystemsreaktioner i kroppen. Det fungerar genom att minska produktionen av substanser i kroppen som orsakar inflammation och undertrycka immunsvaret. Hydrokortison kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive astma, eksem, ledinflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnlöshet och svaghet om det används under längre tid eller i höga doser.

Mätning av den största luftmängd som kan avges vid forcerad VC-bestämning inom ett givet antal sekunder. Den anges som FEV med ett indextal för antalet sekunder mätningen gjorts, eller ibland som ett procenttal av den forcerade vitalkapaciteten.

Binjurebarkshormoner, även kända som adrenocorticotropa hormon (ACTH) och corticotropin, är ett hormon som produceras och secretetas av främre loben av hypofysen, en peptidhormon som stimulerar produktionen och release av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.

"Eye manifestations" refer to any visible symptoms or changes in the eye that can be observed during a medical examination. These manifestations can include a wide range of conditions, such as inflammation, infection, injury, abnormal growths, or degenerative changes in the eye or surrounding tissues. Examples of eye manifestations include redness, swelling, discharge, pain, vision loss, floaters, distorted vision, or changes in the appearance of the pupil or iris. These manifestations can be indicative of various underlying medical conditions and require evaluation by an eye care professional for proper diagnosis and treatment.

Asteni. Allmän brist på kraft och energi. Kan också avse psykisk orkeslöshet.

Aminalkoholer innehållande etanolamingruppen (-NH2CH2CHOH) och derivat därav.

Pregnanetriol är ett sterosidhormon som bildas när kroppen bryter ned gestagenet pregnenolon. Det kan mätas i urinen och används som markör för äggstockarnas funktion, särskilt vid undersökningar av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och andra störningar i kvinnors hormonsystem.

En glukokortikoid som anbringas lokalt för behandling av olika hudsjukdomar. Den ges oftast i form av kräm, gel, tinktur eller salva. Den har även använts för lokal behandling av inflammerade ögon och öron- och näsåkommor.

Tester som innebär inandning av allergen (i form av dimma eller damm), farmakologiskt aktiva lösningar i sprejform (t ex histamin eller metakolin) eller kontrollpreparat, och därpå följande lungfunkti onsanalys. Sådana tester används för diagnos av astma.

En säsongsbunden variant av allergisk rinit, med akut konjunktivit, tårbildning och klåda. Allergin utlöses av specifika allergen.

En binjurebarksfunktionstest (ABF-test) är ett diagnostiskt tillvägagångssätt som används för att utvärdera hur väl binjurebarken producerar hormoner, särskilt kortisol, i respons på adrenocorticotrop hormon (ACTH) stimulering. Testet mäter binjurebarkens förmåga att ställa in produktionen av kortisol under stress och är användbart för att diagnostisera binjurebarkssjukdomar, till exempel primär binjurebarksförsämring (Addisons sjukdom) eller Cushings syndrom.

Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.

'Andningsvård' (ventilatorbehandling) refererar till den mekaniska ventilation som används för att hjälpa eller ersätta andningen hos en patient med nedsatt lungfunktion, ofta orsakad av sjukdom, skada eller narkos. Den innebär att luft och syre levereras till lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett maskineri som reglerar trycket, volymen och frekvensen på andningen.

I en enkel medicinsk definition, är pregnediol en form av gestagen eller progestagen som produceras naturligt i kroppen under graviditet. Det är ett av de steroidhormoner som bildas när progesteron bryts ned och har en viktig roll i att underhålla och stödja graviditeten, framförallt genom att förbereda livmodern (endometriet) för att möjliggöra inplantning av befruktade äggcell (blastocyst). Pregnediol är också känt för att ha en diuretisk effekt, det vill säga att det hjälper till att öka urinproduktionen och på så sätt minskar vattenansamlingar i kroppen.

Läkemedel som binder selektivt till och aktiverar betaadrenerga receptorer.

Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.

Prednisolon är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom inflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergier. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar symtomen som orsakas av överaktivitet i kroppens försvarssystem. Prednisolon ges vanligen som tablett, men kan också administreras intravenöst eller intramuskulärt beroende på tillståndet och svårighetsgraden hos patienten.

alfa(1-24)-kortikotropin. En syntetisk polypeptid med adrenokortikotrop verkan.

Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.

Ett derivat av prednisolon med liknande antiinflammatorisk verkan.

Placebo kan definieras som en icke-aktiv substans eller behandling som ges till patienter i kontrollerade kliniska prövningar med avsikt att simulera en aktiv behandling. Placebogruppen jämförs därefter med en grupp som får den aktiva behandlingen för att utvärdera effekten och säkerheten hos denna behandling. Placeboeffekten uppstår när patienter upplever eller rapporterar förbättring av sina symptom trots att de har fått en inaktiv substans eller behandling. Denna effekt kan bero på subjektiva faktorer som förväntningar, tron och psykologiska mekanismer.

En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungvolymer, flöden och gasutbyte för att bedöma lungfunktionen hos en individ.

Tidsschema för administrering av läkemedel i syfte att uppnå optimal effekt och bekvämlighet.

Samverkan mellan hypofysens framdel och binjurekörtlarna, som innebär att kortikotropin (ACTH) stimulerar binjurebarken och att binjurebarkhormoner hämmar produktionen av kortikotropin i hypofysens främre del.

Läkemedel som anses väsentliga för att tillgodose hälsovårdsbehoven hos en befolkning och för att styra läkemedelskostnaderna.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

World Health Organization (WHO) is the specialized agency of the United Nations responsible for global public health and safety, including setting international standards, providing guidance and technical support to countries, and promoting healthier living and equal access to healthcare for all people worldwide.

"Särläkemedelsproduktion" refererar till den process där ett läkemedel som är specifikt framställt för att användas av en enskild patient, enligt en individuell recept, produceras under kontrollerade och stängda förhållanden. Detta innebär att varje portion av läkemedlet är unik och tillverkad enligt högsta kvalitetskrav för att möta den specifika patientens medicinska behov.

Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.

En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.

En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.