Anordningar för vila och sömn i liggande ställning.
Sängliggande för terapeutiska eller experimentella orsaker.
Ett mått på sjukhusvårdbehov baserat på användningen av sängplatser under en given period.
Det antal sängplatser som ett sjukhus beräknats ha, eller det antal sängplatser som faktiskt finns.
Skinnbaggar av familjen Cimicidae. Arten Cimex lectularius är den vanliga vägglusen. Den är rödaktig med oval, platt kropp och tillbakabildade vingar. Lusen är en blodsugare, men kan överleva länge ut an föda. Den kan överföra sjukdomar mellan människor, men är normalt inte en sjukdomsvektor.
Omfördelning av sängar mellan olika vårdavdelningar, t ex mellan akutvård och långvård.
Kroppsläge med huvudet lägre än resten av kroppen. En längre tid i detta läge kan ge tillfälliga fysiologiska besvär.
Textilprodukter för användning som lakan, filtar, örngott och andra överdrag.
Planering av sjukhus alltifrån inom ett geografiskt område till enbart en sjukhusenhet, baserad på beräknat behov. Hit hör inte sjukhusarkitektur eller sjukhusbyggnation.
Teknik och förfaringssätt utformade för att förhindra eller upphäva oönskade effekter av viktlöshet under verklig eller simulerad rymdvistelse, som t ex fysiologiska förändringar beroende på avsaknad av tyngdkraft. Specifika åtgärder omfattar konstgjord tyngdkraft, fysisk träning, underkroppsundertryck och apparater för att motverka avbetingning.
Minskning eller reglering av myggförekomst med kemiska, biologiska eller andra medel.
Blodcirkulationen genom blodkärlen som försörjer bukorganen.
Förändring i hjärt-kärlfunktionerna, särskilt efter en tid av viktlöshet eller kraftlöshet, som förmodligen har samband med förflyttning av blodmängd från de nedre extremiteterna till bröstkorgen, vil ket resulterar i reflexdiures och minskad blodvolym.
Artärer som utgår ifrån bukpulsådern och fördelar sig till större delen av tarmarna.
Medel för bekämpning av för människor skadliga insekter, antingen sådana som är direkt skadliga, som att t ex överföra smitta, eller sådana som gör indirekt skada genom att angripa grödor, livsmedel eller textilier.
En förändring, naturlig eller konstgjord, av tyngdkraften.
Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.
En inrättnings fysiska utrymme eller dimensioner. Storleken kan t ex anges med sängkapacitet.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
En protozosjukdom som hos människor orsakas av fyra arter av släktet Plasmodium, nämligen Plasmodium falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae, och som sprids genom stick av infekterade honmyggor av släktet Anopheles. Malaria förekommer endemiskt i delar av Asien, Afrika, Central- och Sydamerika, Oceanien och vissa karibbiska öar. Sjukdomen kännetecknas av extrem trötthet i förening med anfall av hög feber, svettningar, frosskakningar och anemi. Hos djur orsakas malaria av andra plasmodiearter.
Bett och stick orsakade av insekter.
Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.
Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.
Inrättningar med en organisation av medicinsk personal som ger patienter sjukvård.
De fina blodkärl (hårrörskärl) som förbinder arteriolerna med venolerna.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Såväl vinstgivande som icke-vinstgivande, ej offentligt ägda sjukhus.
Sjukhusavdelningar för kontinuerlig övervakning och vård av akut sjuka patienter.
Sjukhus, specialiserade på vård av psykiskt sjuka.
Enheter inom sjukhusorganisationen som inte utgör avdelningar, men som har till uppgift att ge specialvård.
En alfaadrenerg agonist som ger långvarig, perifer kärlsammandragning. Medlet har liten eller ingen direktverkan på det centrala nervsystemet.
Blodets cirkulation genom lungorna.
Offentligt finansierade sjukhus.
Yttre dekomprimering av kroppens nederdel. Tekniken används för att studera ortostatisk intolerans och verkan av tyngdkraft och acceleration, för att åstadkomma simulerad blödning vid fysiologiska studier, att undersöka hjärt-kärlfunktion och för att minska påfrestningar på buken i samband med förlossning.
Alla rörformiga, blodförande kärl, som t ex artärer, vener, kapillärer.
Sjukvårdsinrättningar med fasta lokaler, resurser och organiserad medicinsk personal som erbjuder fullt utbud av sjukvårdstjänster inom sitt upptagningsområde.
Blodcirkulationen i cirkulationssystemets mikrokärl.
Vener som för blod bort från inälvorna. Den nedre tarmkäxvenen mynnar i mjältvenen, och den övre tarmkäxvenen förenar sig med mjältvenen till att bilda portvenen.
Stora sjukhus med fast medicinsk personal och tjänster inom mödravård, kirurgi och allmänmedicin.
Sårbildning till följd av ihållande tryck mot kroppsdel hos patienter som får ligga stilla långa perioder. Beniga, utstickande kroppsdelar är de områden som är mest utsatta. Såren orsakas av ischemi i underhudsvävnaderna pga det ständiga trycket.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Byggnader för människors boende.
Nedläggning av alla typer av hälso- och sjukvårdsinrättningar, inklusive sjukhus.
Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.
Läkemedel som används för att åstadkomma sammandragning av blodkärlen.
Ansamling av ett för stort antal individer i förhållande till det utrymme som är tillgängligt.
Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.
Sjukhus som förutom patientvård även bedriver utbildning och forskning.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
De större administrativa enheter ett sjukhus är indelat i.
Beslut av myndighet, statlig eller kommunal, om rätt till särskilt stöd, särskilda tjänster eller förmåner till en enskild individ, familj eller annan grupp, baserat på bedömning av särskilt/särskilda stödbehov. Det kan gälla t ex äldre- eller handikappomsorg, sjukvård, boende, hemtjänst, studiestöd osv.
Republik i
Material för bandagering av någon kroppsdel.
Episoder av omåttligt ätande i förening med rädsla för att inte kunna sluta äta, depressioner och självförakt.
Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.
En familj vinglösa, blodsugande insekter tillhörande underordningen Heteroptera, vilka omfattar löss och med dem besläktade arter. Cimex (vägglus), Haematosiphon och Oeciacus är släkten av medicinsk b etydelse.
Arkitektur, utformninig och byggande av sjukhus.
Ett släkte av myggor (Culicidae) som sprider malaria.
Rehabiliteringsplan med kortare sjukhusvistelse eller sängliggande eller snabbare återgång i rörelse än vad som är normal praktik.
En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
Alla typer av material som används inom vården på sjukhus.
Inläggning av patient på sjukhus.
Vård av patient i kritiskt tillstånd i en akut situation eller kris.
Upphörande av rörelse i hela eller delar av kroppen genom fysisk vilja eller på kemisk väg genom analgesi, genom bruk av lugnande medel eller neuromuskulära icke-depolariserande medel. Hit räknas även experimentella förlopp, genomförda för bedömning av de fysiologiska effekterna av immobilisering.
Benämning på statskontrollerade regionssjukhus i vissa länder.
Ett skikt av bukhinnan som fäster bukorganen vid bukväggen och bär deras blodkärl och nerver.
Den nedre delen av armen (antebrachium), mellan armbågen och handleden.
Flyttande eller lägesändring av patienter i sängen, från säng till säng, från säng till stol, eller överhuvudtaget från ett kroppsläge till ett annat eller en plats till en annan.
Blodflöde genom levern.
Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.
Skötsel av sjukhusets inre organisation.
Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.
Amygdala (corpus amygdaloideum). Mandelformad ansamling av grå substans i främre delen av hjärnans tinningslob. Amygdala utgör en del av det limbiska systemet.
Anläggningar för framställning av produkter genom utnyttjande av syntesförmågan eller den kemiska omvandlingsförmågan hos biologiska system. Det kan röra sig om vanliga fermentorer, cellkulturperfusio n eller enzymbioreaktorer. För framställning av proteiner och enzymer används oftast rekombinanta mikroorganismer, däggdjursceller, insektceller eller växtceller.
Planering av sjukvårdinrättningar inom en region utifrån beräknat behov.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Behandling av åkommor genom solbad.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
En kiseldioxidprodukt som utvinns främst ur diatomit, en sedimentär avlagring av kiselalger (diatoméer), och som används för sin vätskeupptagningsförmåga; kiselgur kan absorbera upp till fyra gånger sin egen vikt.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.
En 37-aminosyrorspeptid som är en produkt av kalcitoningenen och som uppkommer genom alternativ behandling av mRNA från denna gen. Neuropeptiden är utbredd i hjärnans nervvävnad, i tarmen, i perivasku lära nerver och i annan vävnad. Den har ett flertal biologiska effekter och har verkan på både cirkulation och på signalöverföring. I synnerhet som endogen kärlvidgande substans har den kraftig verkan .
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Ekonomiska aspekter på administration och drift av sjukhus.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Ett geografiskt begränsat sjukvårdsansvarsområde.
Sjukhus, knutna till ett universitet, för utbildning av läkare och forskare och för klinisk forskning.
En organisations eller institutions förmåga att nå uppsatta mål med minsta möjliga resursförbrukning.
Avancerad och starkt specialiserad vård åt medicin- eller operationspatienter, vars tillstånd är livshotande och kräver omfattande vårdinsatser och kontinuerlig övervakning. Intensivvård är oftast förlagd till specialutrustade sjukhusenheter.
Blodtrycksfall vid ändrat kroppsläge till stående eller vid orörlig, stående ställning.
Kroppsextremiteternas läge eller hela kroppshållningen.
Omhändertagande av patient med allvarlig psykisk störning med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (SOSFS 1991:1128).
Bedömning av medicinska behov för sjukhus- eller annan vård, inför eller under ett vårdtillfälle, och återkommande genomgång av de insatser som gjorts under vårdtiden.
Smitta som sprids inom en sjukvårdsinrättning. Syn. sjukhusinfektion; nosokomial infektion.
Vård under en längre tid, vanligtvis pga ett kroniskt tillstånd eller funktionsnedsättning, som kräver återkommande eller kontinuerlig vård.
Någon av de båda bakre extremiteterna hos fyrfota, landlevande djur, ej tillhörande primaterna. Bakbenet består av femur (lårben), tibia (skenben), fibula (vadben), tarsalben (fotledsben), metatarsalben (mellanfotsben) och tår.
Sjukhus belägna i tätbefolkade områden.
Huvudpulsådern i låret, vilken utgör fortsättningen på den yttre höftartären.
Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett system för patientvårdsklassificering baserat på ICD som ställer överensstämmeler i fråga om diagnos, behandling och ålder i relation till förväntade vårdresursbehov. DRG-systemet ligger delvis till grund för resursfördelning inom sjukvården och för ekonomisk ersättning till sjukhusen.