Kirurgiskt anlagd direktförbindelse mellan en artär och en ven.
Onormal förbindelse mellan en artär och en ven.
Stora vener på båda sidor av halsroten, bildade genom föreningen av de inre jugular- och subklavikulärvenerna. De för bort blod från huvud, hals och armar och löper samman i den övre hålvenen.
Graden av öppenhet i blodkärl.
Katetrar avsedda att lämnas kvar i ett organ eller kärl för en längre tidsperiod.
Medfödda eller förvärvade missbildningar av artärer, vener eller blodsinus i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor.
Blockering av flödet i biologiska eller konstgjorda kärltransplantat.
Stora, endotelklädda venkanaler mellan den hårda hjärnhinnans två skikt; de innehåller inga klaffar.
Slutstadiet av kronisk njurfunktionsförsämring. Tillståndet kännetecknas av svår, irreversibel njurskada (mätt med proteinurihalter) och nedsatt glomerulusfiltration, till mindre än 15 ml/min. Dessa patienter är i allmänhet i behov av dialys eller njurtransplantation.
Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.
Venen som åtföljer lårpulsådern i samma skida. Den utgör fortsättningen på knävecksvenen och övergår i den yttre höftvenen.
Vener i hals och nacke som tömmer blod från hjärnan, ansiktet och nacken i brakiocefal- eller nyckelbensvenerna.
Ett svagt differentierat adenokarcinom, i vilket cellkärnan tryckts åt ena sidan av en slemdroppe i cytoplasman. Det uppstår vanligtvis i mag-tarmkanalen.
Den hårda, fibrösa hinnan runt hjärnan och ryggmärgen.
En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.
Ultraljudsteknik som utnyttjar Dopplereffekten i kombination med realtidsbildanalys. Realtidsbilden fås fram genom snabb förflyttning av ultraljudsstrålen. Fördelen med denna teknik är att Dopplerförändringen (frekvensskillnaden mellan utsänd och reflekterad ljudstråle) möjliggör mätning av flödeshastighet.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Den nedre delen av armen (antebrachium), mellan armbågen och handleden.
Fortsättningen på axillarartären; den förgrenar sig i radialartären och ulnarartären.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
En ven på båda sidor av kroppen som utgör föreningen av den yttre och inre höftvenen och löper uppåt tills den går samman med motsvarande ven från andra kroppshalvan och bildar nedre hålvenen.
Kärl som leder blod från hjärnan.
Benämning på det biologiska förlopp som leder till delning av cytoplasman i en cell.
Insättande av intravenös kateter i subklavikulär- eller jugularvenen eller annan central ven för bestämning av ventrycket, för kemoterapi, hemodialys eller näringstillförsel.
En gren av den gemensamma halsartären (carotis communis) som försörjer de yttre delarna av huvud, ansikte och hals med blod.
Ett oregelbundet, venöst hålrum i den hårda hjärnhinnan (dura mater) på båda sidor av kilbenet.
Huvudpulsådern i låret, vilken utgör fortsättningen på den yttre höftartären.
Kirurgiska förfaringssätt för behandling av kärlsjukdomar.
Den typiska tredimensionella formen av en molekyl.
Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.
Röntgenbildteknik för åskådliggörande av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Blåsa eller säckliknande utbuktning på en artär(artärbråck), ven(åderbråck, venbråck, varicer) eller hjärtat pga utvidgning av kärlväggen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Den del av kroppspulsådern som leder från aortabågen ner till mellangärdet.
Hämmat blodflöde genom ett organ eller en vävnad till följd av sjuklig sammandragning eller blockering av blodkärlen, eller avsaknad av blodcirkulation.
Den första grenen av nyckelbensartären, med utbredning till nackmusklerna, ryggkotorna, ryggmärgen, lillhjärnan och inre delarna av hjärnan.
Kirurgisk infällning av syntetiskt eller biologiskt material som ersättning för eller reparation av skadade eller sjuka blodkärl.
Preventivmedel som används av kvinnor.
Röntgenundersökning av hjärnans kärlsystem efter injektion av kontrastmedel.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
En klass organiska föreningar med fyra eller fler ringstrukturer, av vilka en består av olika sorters atomer, oftast kol plus ett annat grundämne. Heteroringen kan vara aromatisk eller icke-aromatisk.
Protes, framställd av syntetiskt eller biologiskt material, för reparation av skadat eller sjukt blodkärl.
Varje negativt tillstånd hos en patient till följd av behandling av läkare, kirurg eller annan sjukvårdspersonal, särskilt infektioner som patienten fått i samband med behandling.
Ett proteinkomplex av aktin och myosin i musklerna. Det är den huvudsakliga sammandragningssubstansen.
Användning av en ligatur för att knyta till eller strypa ett kärl.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Någon av de båda, stora artärer som utgår från bukaortan. De försörjer höftpartiet, bukväggen och benen med blod.
Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.
Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.
Aorta. Huvudstammen i kroppens artärsystem.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Standardiserad klinisk enkät som används för bedömning av en patients psykopatologiska tillstånd utifrån patientens svar på frågorna.
Kontrollerade studier som planeras och genomförs av flera institutioner i samarbete för att mäta vissa variabler och utfall i bestämda patientgrupper, t ex multicenterstudie av medfödda missbildningar hos barn.
Icke-invasiv metod för kärlavbildning och bestämning av den inre anatomin utan bruk av kontrastmedel eller strålning. Tekniken används speciellt vid cerebral angiografi, och för studier av andra kärlstrukturer.
En familj icke-bitande fjädermyggor tillhörande ordningen Diptera. Spottkörtlar hos släktet Chironomus används för forskning inom cellgenetik och biokemi.
Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Den fas i muskelaktiviteten då en muskel återgår i viloläge.
Delstat i sydöstra USA. Ytan är 152 488 km2, och folkmängden drygt 8 miljoner invånare (2000). Huvudstaden heter Atlanta.
Ett signalöverföringssystem bestående av modifierad hjärtmuskelvävnad, med förmåga till spontan rytmisk rörelse och mer välutvecklad ledningsförmåga än resten av hjärtat.
Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.
Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.
Den nedre extremiteten, ned till fotleden.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
En alfaadrenerg agonist (alfastimulerare) som används som pupillvidgande, nässlemhinneavsvällande och hjärtstimulerande medel.
Läkemedel som används för att åstadkomma sammandragning av blodkärlen.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
En lågenergidragningskraft mellan väte och annat grundämne. Den spelar stor roll för bestämning av egenskaperna hos vatten, proteiner och andra föreningar.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.
Fortsättningen på lårbensartären som genomkorsar knävecksgropen. Den delar sig i den främre och den bakre skenbensartären.
De två pulsådror som försörjer huvud och hals med blod. De leder uppåt i halsen, en på varje sida, och i nivå med sköldbrosket delar var och en av dem sig i två grenar, den yttre (arteria carotis exte rna) och den inre (arteria carotis interna) halspulsådern.
Bruk av ballongkateter för vidgning av tilltäppt artär. Metoden används vid behandling av sjukdomstillstånd med arteriella ocklusioner, som t ex njurartärstenos eller blodpropp i benen. Speciell tekni k finns för ballongangioplastik i kranskärlen, perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA).
Proteiner som deltar i sammandragningsprocesser. De omfattas av muskelproteiner och proteiner i andra celler och vävnader. Den senare typen deltar i begränsade sammandragningsprocesser i cytoplasman, i cellrörelse och i cellanhopningsfenomen.
Någon av de två artärer i sidorna av halsen som försörjer huvud och hals med blod. Båda delar sig i två grenar, den inre halsartären och den yttre.
Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Statistisk kalkyl, där en variabel är fördelad som summan av kvadraten på givna, oberoende och slumpmässiga variabler, som var och en har en normalfördelning med medelvärde noll och varians ett. Syn. chi-kvadratfördelning.
Huvudbeståndsdelen av cytoskelettet i eukaryota cellers cytoplasma. De bildar ett flexibelt ramverk i cellen, utgör stöd för organeller och andra cellulära "organ", och utgör en viktig länk i det intracellulära kommunikationssystemet.
Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Djur, utvalda pga specifika särdrag, som används i experimentellt syfte och för undervisning och tester.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Cykliska, alifatiska kolväten, hos vilka tre eller fler kolatomer i varje molekyl är förenade i en ringstruktur, där var och en av ringens kolatomer är bunden till två väteatomer eller alkylgrupper. De enklaste medlemmarna är cyklopropan (C3H6), cyklobutan (C4H8), cyklohexan (C6H12) och derivat av dessa, såsom metylcyklohexan (C6H11CH3).
En cells förökning genom delning.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.
Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.
Föreningar med femgrenad ring av fyra kol och en syreatom. De är aromatiska heterocykliska föreningar. Den reducerade formen är tetrahydrofuran.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Den blodmängd som passerar genom hjärtat per tidsenhet. Den uttrycks vanligtvis som liter per minut för att inte förväxlas med slagvolym (blodvolym per slag).
En grupp 1,2-bensendioler omfattande den generella formeln R-C6H5O2.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
En klass enzymer som katalyserar bindning mellan två substratmolekyler, i förening med hydrolys av en pyrofosfatbindning i ATP eller liknande energigivare. EC 6.
En kedja av processer genom vilka levande organismer bryter ned miljöföroreningar, organiskt avfall, bekämpningsmedel samt implanterade material.
En klass organiska föreningar med tre ringstrukturer, av vilka en innehåller mer än en sorts atom, vanligtvis kol plus någon annan atom. Heteroringen kan vara aromatisk eller icke-aromatisk.
Ett vitt salt som används som elektrolytbildare, för behandling av hypokalemi, i bufferlösningar, i gödningsmedel och i sprängmedel.
Klaffen mellan hjärtats vänstra förmak och vänstra kammare.
Ett endopeptidas som strukturellt liknar gelatinas A. Det bryter ned gelatin typ I och V och kollagen typ IV och V. EC 3.4.24.35.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Kemisk förändring av en exogen substans i ett biologiskt system. Förändringen kan innebära en inaktivering av ämnet eller produktion av en aktiv metabolit från en inaktiv ursprungsförening. Omvandling en kan vara icke-syntetisk (oxidation-reduktion, hydrolys) eller syntetisk (glukuronidbildning, sulfatkonjugation, acetylering, metylering). Metabolisk detoxikation och eliminering räknas också hit.
Cykliska estrar av hydroxikarboxylsyror, med en 1-oxacykloalkan-2-on-struktur. Stora, cykliska laktoner med fler än ett dussin atomer är makrolider.