Personer med speciell utbildning och legitimation för hälso- och sjukvårdsrelaterade arbetsuppgifter.

Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.

Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.

Inom hälsovårdsrelaterade yrken personal som inte är läkare, men har speciell utbildning och, ofta, legitimation för sin yrkesutövning. Sådana yrken kan vara medicinsk teknik, sjukgymnastik osv.

Hälso- och sjukvårdspersonals tillgänglighet. Hit hör efterfrågan och rekrytering av såväl medicinsk som paramedicinsk personal, nuvarande och framtida personalstyrka och fördelning, arbetsuppgifter och nyttjande.

Personer med ansvar för olika dagliga, administrativa rutiner på en läkarmottagning.

Benägenhet att ge uttryck åt ihållande, inlärda inställningar antingen för eller emot någon företeelse, person eller något föremål, inte utifrån vad de egentligen representerar, utan hur de upplevs.

Individens rätt att tillgå och använda information insamlad eller framställd av andra.

Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.

Arbetet att bistå kvinnor vid barnafödsel.

Utveckling av bibliotekssamlingar, omfattande bl a förvärvspolicy, bedömning av nuvarande och framtida användares behov, användarstudier, utvärdering av resurser, behovsinventering, urval, samordning, vård och gallring av material, samt budgetering.

Personer, inklusive soldater, som ingår i försvarsmakten.

Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.

Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.

Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.

En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.

Befolkning på landsbygden.

Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.

Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.

Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.

Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.

Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.

Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.

Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.

Sinnestillståndet hos en person som är psykiskt välanpassad.

Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.

Kroppens tillstånd då den fungerar optimalt, utan tecken på sjukdom.

Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.

Behovsbaserad planering av sjukvårdstjänster och -inrättningar.

Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.

Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.

Försäkring som täcker kostnader för sjukvård.

Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.

Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.

Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.

Det administrativa styrandet av olika folkhälsoorganisationer.

De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.

Vårdformer för organiserad psykiatrisk vård.

Ett hälsovårdssystem som omfattar såväl läkare, sjukhus och andra sjukvårdstjänster som ett hälsovårdsprogram för att tillhandahålla ett totalt utbud av vårdtjänster åt kunderna. I ett fullständigt integrerat system råder jämvikt mellan de tre huvuddelarna, läkare, sjukhus och anslutning till programmet, i fråga om vårdresurser och vårdbehov.

Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.

Planer för rättvis fördelning och placering av tillgängliga hälsovårdsresurser.

Begrepp, omfattande kvinnors fysiska och psykiska hälsotillstånd.

Primär hälso- och sjukvårdstjänst för diagnostik, behandling och förebyggande hälsovård.

Den ekonomiska sektor som är inriktad på tillhandahållande, distribution och konsumtion av hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter.

Särskilda hälsovårdstjänster för barn, ofta organiserade som barnavårdscentraler (BVC).

Inrättningar som tillhandahåller medicinska eller hälsorelaterade tjänster.

Samtal med en eller flera personer i syfte att få uppgifter om deras bakgrund och andra personliga, biografiska data, ställningstaganden och åsikter m m. Hit hör inträdesintervjuer och anställningsintervjuer.

Inställning till och beteende i samband med datoranvändning.

En persons uppfattning om olika aspekter av döden, baserade på psykosocialt och kulturellt inflytande.

Medicinsk verksamhet anpassad till särskilda, militära förhållanden.

Yrken vars utövare verkar för behandling och förebyggande av sjukdomar. För icke-medicinska yrkesgrupper, inom t ex medicinsk teknik eller sjukgymnastik, finns termen "hälsovårdsrelaterade yrken".

Sjukvårdsplanering med målsättning att förbättra hälsa, tillgänglighet och effektivitet inom samhällets hälso- och sjukvård.

Primärvårdsinrättningar med ansvar för att vårdtjänster erbjuds befolkningen inom ett bestämt upptagningsområde.

Tillgången till arbetskraft, sjukvårdsinrättningar, budgetmedel, utrustning och material för tillhandahållande av erforderliga hälso- och sjukvårdstjänster.

Forskning som hämtar uppgifter från observationer, intervjuer eller samtal och inriktas på deltagarnas åsikter och tolkningar.

Sjukvårdspersonal som utbildats för att kunna ge elementär akut- och livsuppehållande vård under överinseende av läkare eller sjuksköterska. Akutvården kan ges på plats, i ambulans eller på mottagningen. Vanlig engelsk förkortning är EMT.

Organiserad hälsovård för blivande och nyblivna mödrar.

Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.

Studenter vid medicinsk högskola eller i ett utbildningsprogram inom medicin.

Sammanfattande uttryck för alla beteendemönster som förvärvas och utvecklas i ett samhälle och förs vidare genom symboler. Kultur omfattar sålunda sedvänjor, traditioner och språk.

Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.

Sjukförsäkringssystem för arbetstagare, vanligtvis omfattande även deras familjer och baserad på kostnadsdelning, så att arbetsgivaren betalar en viss andel av premien.

Fientlig sammandrabbning mellan organiserade folkgrupper.

Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.

Organisation och administration av hälso- och sjukvårdstjänster.

Hälso- och sjukvårdstjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och bibehållande av god hälsa hos äldre.

Konsumenters rätt till delaktighet i beslutsprocesser.

Socio-ekonomiskt tillstånd där levnadsstandarden för en individ, familj eller samhällsgrupp är under den för samhället gällande standardnormen. Den står ofta i förhållande till en viss inkomstnivå.

Plan över studiegången vid en utbildningsinstitution.

Medicinsk specialitet för tillhandahållande av kontinuerlig, allmän primärvård.

Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.

Praxis i diagnos och behandling, i synnerhet i förhållande till kostnaden för efterfrågade och erbjudna tjänster.

Republik i södra Asien, mellan Burma och Pakistan. Landets yta är 3 287 590 km2, och folkmängden är knappt 1,1 miljard invånare (juli 2005). Huvudstad är New Delhi.

Normer, kriterier, standarder och andra direkt kvalitativa och kvantitativa mått för bestämning av sjukvårdens kvalitet.

Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.

Hälso- och sjukvård samt förebyggande hälsovård inom psykiatri.

Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.

Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.

Personal med medicinsk yrkesutbildning, kvalificerad att ta hand om sjukhuspatienter.

Ett geografiskt begränsat sjukvårdsansvarsområde.

En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.

Det fysiska och mentala tillståndet hos män.

Hälsovård avsedd för tonåringar.

Sjukvård inom specifika kulturer som omfattar lokala sedvänjor, tro och tabubelagda inslag.

Statliga, administrativa enheter, ansvariga för verkställande av politiska beslut och handläggande av verksamhet, som ålagts dem av regeringen.

Organiserade system (USA) för omfattande, förskottsbetald hälsovård, som utgår från fem grundvillkor: 1) att vård erbjuds inom ett givet geografiskt område; 2) att ett överenskommet utbud av grund- och tilläggstjänster tillhandahålls; 3) att vård ges till personer, frivilligt anslutna till systemet; 4) att de anslutna utnyttjar angivna vårdgivares tjänster; och 5) att förskottsbetalning sker genom förutbestämd, periodisk inbetalning av ett fast belopp av vårdtagaren, utan hänsyn till vårdtjänsternas omfattning.

Personer som är ansvariga för policyutformning och kontroll av planerings- och verksamhetsgenomförande.

Hälsoläget i en familj som enhet, inklusive inverkan av en medlems hälsotillstånd på familjen som helhet och på enskilda familjemedlemmar. Hit hör även inflytande av familjens strukturella beteende eller brist på sådant på medlemmarnas hälsotillstånd.

Den minsta av världsdelarna och den enda som utgörs av ett enda land. Ytan är 7 682 230 km2, och folkmängden ca 18,5 miljoner. Landet är indelat i sex stater och två territorier. Huvudstaden Canberra har ca 330 000 invånare.

Grupper av frivilliga som representerar olika intressen inom samhället, som t ex sjukhus, affärsverksamhet, läkarkår och försäkringsbolag, med det huvudsakliga målet att förbättra hälso- och sjukvårdens lönsamhet.

Republik i sydvästra Asien med en yta av ca 650 000 km2. Folkmängden uppgår till ca 23 miljoner invånare. I huvudstaden Kabul bor ca 400 000 invånare. De två viktigaste språken i landet är pashto och dari.

Utbyte av ideer, attityder eller åsikter mellan individer eller grupper.

Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.

Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.

Republik i mellanöstern, mellan Kuwait och Iran. Landets yta är 437 072 km2, och folkmängden drygt 26 miljoner invånare (juli 2005). Huvudstad är Bagdad.

Konsumenters tillfredsställelse eller missnöje med en levererad tjänst eller vara.

Rekommendationer för genomförande av hälso- och sjukvårdsplanering och -policy, utfärdade av ansvarig hälso- och sjukvårdsmyndighet.

Etnisk grupp tillhörande den negroida rasen.

En typ av små diskussionsgrupper, vars syfte kan vara att på ett penetrerande sätt belysa problemställningar inom ett forskningsområde.

Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av tandhälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.

Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.

Vetenskapsområde vid högskola eller universitet, eller den lärargrupp (professorer och lektorer med högre akademisk examen) som ansvarar för området.

Råd och stöd i personliga frågor.

Planering för omhändertagande av skadade och upprätthållande av hjälpfunktioner i samband med katastrofer.

De ekonomiska resurser som ställs till förfogande för planering och utveckling av hälso- och sjukvård.

Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.

Den statistiska beskrivningen av en population med avseende på fördelning, sammansättning och struktur.

Förmågan att på ett godtagbart sätt utföra de arbetsuppgifter som är direkt förknippade med patientvård.

Utbildning i medicin i allmänhet.

Avtalad rättighet att mot betalning utföra vissa arbetsuppgifter för arbetsgivare. (http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O105388 ; Nationalencyklopedin 2002-11-06)

Sådan personal som deltar i forskning.