Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Ett släkte amöboida protozoer. Till kännetecknen hör en vesikulär kärna och flera pseudopodier, av vilka en är dominerande vid varje given tidpunkt. Förökning sker asexuellt genom delning.
En ordning av grampositiva, primärt aeroba bakterier med förgrenade filament.
Samlingsnamn på republikerna Estland, Lettland och Litauen på östra sidan
Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.
6-beta-jodmetyl-19-norkolest-5(10)-en-3-beta-ol. En sterol som vanligvis tillsätts radioaktivt jod och används vid binjurebarkscintigrafi.
Granskningsprocess som utförs av en utvald kommitté sakkunniga för att bedöma andras förmåga att leva upp till den standard som deras specialitet kräver. Sådan granskning är bruklig i redaktionskommittéer för bedömning av artiklar och andra bidrag som lämnats in för publicering.
En gren inom informationsvetenskaperna med inriktning på datorbaserad analys och distribution av data.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Individens rätt att tillgå och använda information insamlad eller framställd av andra.
Ett släkte halvapor inom familjen Lemuridae som utgörs av fem arter: L. catta (katta, ringsvanslemur), L. fulvus, L. macaco (svart lemur), L. mongoz och L. variegatus (vit lemur). De flesta av släktets medlemmar lever på Madagaskar och Komoroöarna. Ibland delas Lemur in i tre undersläkten, Eulemur, Lemur och Petterus.
En familj inom ordningen primater, underordningen Strepsirhini (Prosimii), med fem släkten, som alla hör hemma på Madagaskar. Dessa är: Allocebus, Cheirogaleus (dvärglemur), Microcebus (muslemur), Mir za och Phaner.
En familj av ordningen Primates och underordningen Prosimi som omfattar fyra släkten, alla hemmahörande på Madagaskar och Komoroöarna. De flesta föredrar skogiga områden. De fyra släktena är Hapalemur, Lemur, Lepilemur och Varecia.
Systematisk ordning av enheter inom något område i kategoriklasser, baserade på gemensamma särdrag, så som egenskaper, former, ämnestillhörighet osv.
Tabeller, ritningar eller annan bildpresentation, framställda med hjälp av datorteknik.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.
Auktoritativa sammanställningar över läkemedel och preparat, beskrivningar av dem, formulering, analytisk sammansättning, fysikaliska konstanter, viktigaste kemiska identifieringsegenskaper, standardvärden för styrka, renhet och dosering, kemiska bestämningstest osv. Oftast ansvarar en statlig myndighet för utgivningen (t ex . United States Pharmacopoeia; British Pharmacopoeia; Europeiska farmakopén; Nordiska farmakopén). De skiljer sig från läkemedelskataloger, som är enklare förteckningar över godkända och tillgängliga läkemedel (t ex FASS).
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.
Konferenser, sammankomster eller formella möten, vars deltagare vanligtvis representerar något speciellt verksamhetsområde.
En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.
Ett frågeformulär som besvaras av en panel av experter oberoende av varandra och som genom att upprepas ger deltagarna möjlighet att ompröva sina svar. Enkäterna sammanställs av för deltagarna anonyma intervjuare och ligger till grund för konsensusbedömningar.
Verksamhet för främjande av överföring av varor eller tjänster från producent till konsument.
Medfödda missbildningar orsakade av läkemedel, läkemedelsmissbruk eller exponering i samband med läkemedelstillverkning. Termen utesluter missbildningar efter exponering för miljögifter.
Försöksmetoder som kan användas i stället för djurförsök i biomedicinsk forskning, som t ex utnyttjande av cell- eller vävnadsodling, matematiska modeller osv.