Apotekens samlade service för allmänheten.
Utbildningsprogram avsedda att ge farmaceuter kännedom om den senaste utvecklingen inom deras arbetsfält.
Tillverkning och dispensering av preparat för medicinskt bruk.
Utbildning i framställning, hantering och rätt användning av läkemedel inom medicinen.
Hjälp med hantering och övervakning av medicinering för patienter som behandlas för cancer eller kronisk sjukdom, som t ex astma eller diabetes, rådgivning åt patienter och deras anhöriga om medicinering, samt allmän övervakning av läkemedelsbruk.
Studenter som utbildar sig till farmaceuter eller apotekare.
Misstag vid förskrivning eller dosering av läkemedel, så att patienten får fel medicin eller fel dos av det ordinerade läkemedlet.
Sammanslutningar eller föreningar för farmaceuter.
Läkemedel som lagligen kan köpas utan recept.
Tjänster för upplysning och rådgivning om läkemedel och deras användning.
Formella program för standardiserad uppföljning av läkemedelsförskrivning. Uppföljningsanalysen kan beakta klinisk lämplighet, kostnadseffektivitet och, i vissa fall, utfall. Rapporten är vanligtvis retrospektiv, men vissa analysmoment kan göras innan läkemedel delas ut (som t ex i vissa datasystem, som ger rekommendationer när recept skrivs in).
Behandling av sjukdomar, funktionsrubbningar, bristtillstånd osv med läkemedel.
Informationssystem, vanligtvis ADB-system, avsedda för hantering av administrativa rutiner för tillhandahållande och utnyttjande av tjänster i klinisk farmaci.
Arbetssamverkan mellan två eller fler yrkesutövare.
Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.
Vidareutbildningsprogram för farmaceuter som önskar erhålla specialistkompetens inom farmaci.
Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.
Traditionella eller automatiserade system för sjukhuspatienters läkemedelsförsörjning. De moment som ingår är: mottagande av läkarens recept, utskrift av beställningen, framtagning av medicinen, leverans till vårdavdelningen i fråga och tillförsel till patienten.
De yrkesetiska regler som är vägledande för farmaceuten i sjukvården och i förhållandet till kollegor, patienter och deras anhöriga.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Vidareutbildningsprogram som tillgodoser vissa yrkeskrav inom andra områden än medicin och odontologi, t ex farmakologi, näringslära, sjukvård osv.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Hormonbaserade preventivmedel för bruk efter samlag.
Skriven, tryckt eller på annat grafiskt sätt främställd information på läkemedelsbehållare eller -förpackningar. Texten kan innehålla upplysningar om innehåll, indikationer, effekter, dosering, administrationssätt och metoder, behandlingstid, kontraindikationer, biverkningar, samt varningar och råd om försiktighetsåtgärder.
Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.
Utbyte av varor eller tjänster, i stor skala, mellan olika länder eller mellan olika regioner eller befolkningsgrupper. Både byteshandel och affärsverksamhet ingår.
Lagar och förordningar som gäller för apoteksverksamhet.
System för rapportering av läkemedelsbiverkningar.
Vetenskapsområde vid högskola eller universitet, eller den lärargrupp (professorer och lektorer med högre akademisk examen) som ansvarar för området.
De utgifter en sjukvårdsinrättning eller -organisation har för sina läkemedel. Dessa utgör en del av den sjukvårdskostnad som belastar patienten.
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Råd och stöd i personliga frågor.
Minskning av kostnaderna i sin helhet för eller för delar av tillhandahållna varor eller tjänster.
Plan över studiegången vid en utbildningsinstitution.
Förteckningar över läkemedel, läkemedelsrecept eller läkemedelsformuleringar, vilka är mindre uttömmande än farmakopéer.
Förmågan att på ett godtagbart sätt utföra de arbetsuppgifter som är direkt förknippade med patientvård.
Informationssystem, oftast datoriserade, som möjliggör för vårdgivare att påbörja medicinska procedurer, förskriva läkemedel osv. Sådana system ger beslutsstöd och felreducering vid vård av patient.
Läkemedelsbehandling med hjälp av särskilda dataprogram.
Läkemedel som inte åtnjuter patentskydd. Sådana läkemedel kan produceras av flera tillverkare.
System för observation, rapportering eller påvisande av effekter av humanläkemedel som ges i behandlingssyfte eller diagnostiskt.
Traditionella eller automatiserade system för patienters läkemedelsförsörjning.
Försäkring för täckande av läkemedelskostnader.
Bedömning av utbildnings- och kunskapsnivå. Begreppet omfattar alla aspekter av testning och testutformning.