Antifrysproteiner: Proteiner som binder till is och modifierar iskristallernas tillväxt. De har en frostskyddande roll hos en rad olika organismer.Antifrysproteiner, typ I: Ett underordnat antifrysprotein med en storlek av 3-5 kD, innehållande en enda alaninrik, amfipatisk alfaspiral.Antifrysproteiner, typ III: En underordning av antifrysproteiner som har klotform och en storlek av 6.5 kD och som innehåller kompakta betaskiktstrukturer.Is: Vatten i fast fas. Naturligt bildad is har hexagonal struktur.Flundra: Allmänt namn för två familjer av plattfisk inom ordningen Pleuronectiformes, nämligen vänsterögda (Bothidae) och högerögda (Pleuronectidae). Den senare används oftare inom forskning.NedfrysningAntifrysproteiner, typ IV: En underordning av antifrysproteiner som innehåller fyra amfipatiska alfaspiraler, hopvikta till ett antiparallellt helixnystan.Antifrysproteiner, typ II: Underordnade antifrysproteiner med en cysteinrik, klotformad struktur med en storlek av ca 14 kD.Tenebrio: Ett släkte skalbaggar (mjölbagge) som angriper spannmålsprodukter. Dess larver kallas mjölmask.Fiskar: En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.OsmeriformesFiskproteiner: Proteiner från olika fiskarter.Marinomonas: Ett släkte gramnegativa, aeroba bakterier inom familjen Oceanospirillaceae. Bakterierna har förmåga att syntetisera melaninpigment.Antarktis: Den kontinent som täcker jordens sydpol. Antarktis är ett fastlandsområde med en yta på drygt 14 milj km2 och omfattande Västantarktis, Eels: Sammanfattande benämning på ordningen Anguilliformes, bestående av rovgiriga, ormliknande benfiskar. Den i Nordatlanten och i svenska vatten vanligaste ålen är Anguilla anguilla. Syn. ålfiskar.Glykoproteiner: Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.Plattfiskar: Vardaglig benämning på fiskordningen Pleuronectiformes. Ett typiskt drag är att de utvecklas asymmetriskt, så att båda ögonen hamnar på samma sida, "ovansidan". De simmar med den ögonlösa sidan, "undersidan", nedåt. Hit hör flundror, spättor, sjötungor m fl.SalmoniformerSecale cerealeSkalbaggar: Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.Kallt klimatDaucus carota: Morot. Nyttoväxt och rotfrukt, Daucus carota sativa, med ett knippe starkt flikiga blad, platta grupper av små, vita blommor och en långsmal, konisk och gulröd rot, som äts som grönsak.SnöAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Kristallisering: Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.Proteinstruktur, sekundärKall temperatur: Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.PerciformesNeutrondiffraktionModeller, molekylära: Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.Gadiformes: En ordning av fiskar som omfattar bl a familjen Gadidae (torskfiskar). Till underfamiljen Gadinae hör torsk, sej, bleka, kolja och vitling. Lake och långa tillhör underfamiljen Lotinae, medan skärlånga och kummel ingår i underfamiljen Phycinae.SiphonapteraAcklimatisering: Anpassning till en ny omgivning eller till förändring i den befintliga.Cirkulär dikroism: En övergång från plan till elliptisk polarisering när en ursprungligen i ett plan polariserad ljusvåg passerar ett optiskt aktivt medium.ProteinkonfigurationInsektproteiner: Proteiner hos någon insektsart.Lösningar