Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Djur som saknar ryggradspelare.
System som innehåller alla nödvändiga komponenter för att upprätthålla liv och hälsa. Det finns funktioner för tillförsel av syrgas, näring och vatten, temperatur- och tryckreglering, och avlägsnande av koldioxid och slaggprodukter. Miljön kan vara en rymdfarkost, ubåt eller månens yta. Inom sjukvård, vanligtvis sjukhusvård, finns termen "livsuppehållande vård".
System där liv kan upprätthållas i ett slutet rum genom återanvändning av tillgängliga produkter, i synnerhet med hjälp av ett kretslopp där koldioxid, urin och andra spillprodukter genom kemiska reaktioner eller fotosyntes omvandlas till syre, vatten och föda.
Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
En stor klass leddjur, omfattande bl a humrar, krabbor, räkor, gråsuggor, vattenloppor och långhalsar.
Personliga kostnader för akut eller kronisk sjukdom. Kostnaden för den enskilde patienten kan vara av ekonomisk, social eller psykologisk natur, eller personlig förlust - för patienten själv, för familjen eller den närmaste omgivningen. Kostnaden för sjukdomen kan återspeglas i frånvaro, nedsatt prestationsförmåga, behandlingsutfall, sinnesfrid, livskvalitet osv. Sjukdomskostnader skiljer sig från sjukvårdskostnader, som avser samhällets kostnader för att ge vård till en patient.
Den fjärde komponenten som binds i komplementreaktionsföljden. Det är ett betaglobulin med sedimentationskoefficient 5,5, molekylvikt 185 000 och en serumkoncentration på 1,3 mikrogram/ml. Dess fragment har anafylatoxisk, kemotaktisk och histaminverkan och påverkar glatt muskulatur.
Den andra komponenten att reagera i komplementföljden. Den är ett betaglobulin med en sedimentationskoefficient på 18,7, molekylvikt 240 000 och en koncentration i serum på 430 mikrogram/ml. C4 aktiveras av komplement 1 och tjänar som receptor för C2.
Den följd av händelser som aktiverar serumkomponenterna C1 till och med C9 och som utlöses av något erytrocyt-antikroppkomplex eller mikrobiella polysackarider och properdin, och som framkallar en inflammatorisk reaktion.
Serumglykoproteiner som deltar i den immunförsvarsmekanism som kallas komplementaktivering och som ger upphov till membranattackkomplexet. Häri ingår glykoproteiner i olika komplementaktiveringsprocesser (den klassiska, den alternativa och lektinkomplementprocessen).
En art gramnegativa, aeroba bakterier som ger upphov till legionärssjuka. Bakterien har påtråffats såväl i omgivningen som i människors lungvävnad, sekret från luftvägarna och blod.
Gramnegativa, aeroba stavbakterier som isolerats ur ytvatten, vattenledningsvatten, gyttja och termoförorenade vattendrag. Bakterien är en humanpatogen och har inga kända jord- eller djurreservoarer.
En akut, och ibland dödlig, bakteriell lunginflammation som kännetecknas av hög feber, sjukdomskänsla, muskelvärk, andningsbesvär och huvudvärk. Infektionssjukdomen fick sitt namn efter ett utbrott vid "Philadelphia convention of the American Legion" 1976.
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Ett enzym som katalyserar hydrolys av cykliskt AMP till adenosin-5´-fosfat. Enzymet är utbrett i djurvävnad och kontrollerar nivån av intracellulärt cykliskt AMP. Det har också verkan på 3´,5´-cyklisk t IMP och 3´,5´-cykliskt GMP. EC 3.1.4.17.
Nucleosid-2´,3´-cyklisk fosfatnukleotidhydrolas. Enzymer som katalyserar hydrolys av 2´- och 3´-fosfatbindningarna hos 2´,3´-cykliska nukleotider. De hydrolyserar även nukleosidmonofosfater. Innehålle r EC 3.1.4.16 och EC 3.1.4.37. EC 3.1.4.-.
Föreningar som blockerar eller motverkar fosfodiesterasers biosyntes eller verkan.
Bindvävsceller som är specialicerade på att syntetisera och lagra fett. Sådana celler är fyllda med triglyceridpärlor, så att kärnan förskjutits åt ena sidan och cytoplasman pressats ut till en tunn bård runt fettdroppen.
I en prokaryot cell eller i kärnan av en prokaryot cell utgör kromosomer strukturella enheter bestående av eller innehållande DNA som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.
Färgning av band, eller kromosomsegment, vilket medger exakt identifiering av enskilda kromosomer eller delar av kromosomer. Tillämpningar omfattar påvisande av kromosomala omkastningar vid missbildni ngssyndrom eller cancer, fastställande av segmentens kemiska struktur, kromosomernas evolutionära förändringar och, i samband med hybridiseringsstudier, kartläggning av kromosomerna.
Avvikelser från det normala antalet kromosomer eller från den normala strukturen, vilka inte alla nödvändigtvis är förknippade med sjukdom (kromosomrubbningar).
De homologa kromosomer som är olika hos det heterogametiska könet. Dessa kan vara X- och Y-kromosomerna eller W-, Z-kromosomerna (hos arter där honan är det heterogametiska könet, som t ex hos silkesspinnaren Bombyx mori). I det senare fallet avgör W honkönet, och ZZ är hanen.
Ett av de tre paren i den första gruppen (grupp A) av mänskliga kromosomer, enligt gällande klassificering.
En vetenskapsgren inriktad på studier av biologiska fenomen i form av molekylers kemiska och fysiska interaktioner.
En biologisk vetenskapsgren som omfattar djurens, växternas och mikroorganismernas ursprung, struktur, utveckling, växt, funktion, genetik och fortplantning.
Den gren av biologin som ägnar sig åt organismers utveckling och differentiering.
Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.
Tiden från 1901 till 2000.