En xantinoxidashämmare som minskar produktionen av urinsyra.
Medel som ökar utsöndringen av urinsyra från njurarna, minskar urinsyraproduktionen (antihyperurikemimedel), eller lindrar smärtan och inflammationen vid akuta giktattacker.
Xantinoxidase är ett enzym involverat i nedbrytningen av puriner, specifikt av xantin till urat. Det är ett viktigt enzym i det antioxiderande försvaret hos celler eftersom det hjälper till att omvandla potentialt skadliga föreningar till mindre skadliga. Xantinoxidas finns naturligt i kroppen och påträffas i höga koncentrationer i lever, lungor och endotelceller i blodkärl.
Oxipurinol, även känt som allopurinol ribosid, är ett läkemedel som används för att behandla hyperurikemi och gikt, som orsakas av höga nivåer av urinsyra i kroppen. Oxipurinol fungerar genom att minska produktionen av urinsyra i kroppen, vilket hjälper att förhindra skador på vävnader och ledknutor som orsakas av uratkristaller. Det är också värt att notera att oxipurinol är den aktiva metaboliten av allopurinol, ett annat läkemedel som används för samma ändamål.
'Gikt' är ett äldre, numera föråldrat medicinskt begrepp som syftar på höga nivåer av kolesterol och andra blodfetter i blodet, vilket kan leda till atherosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar. I modern medicinsk terminologi används istället termer som "dyslipidemi" eller "hyperlipidemi".
En urinsyra (oxalat) är ett slags kristaller som kan bildas i njurarna när urinen är för sur och koncentrerad, vilket kan leda till njursmärtor eller njurendamm.
För höga halter av urinsyra eller urat i blodet, i förhållande till deras löslighet i plasma vid 37 grader; gränsen går vid 0,42 mmol/l (0,7 mg/dl) hos män och 0,36 mmol/l (6,0 mg/dl) hos kvinnor. Tillståndet beror på överproduktion av urinsyra eller defekt njureliminering. Hyperurikemi kan vara förvärvad, läkemedelsframkallad eller genetiskt betingad (Lesch-Nyhans syndrom). Tillståndet är förenat med högt blodtryck och gikt.
Utsöndring av urinsyra, medel för, kan definieras som den normala fysiologiska processen där urinsyra, ett slutprodukt vid nedbrytningen av puriner, elimineras från kroppen via njurarna och utsöndras i urinen.
A tumor lysis syndrome (TLS) is a metabolic disorder that occurs when a large number of cancer cells are killed rapidly, releasing their contents into the bloodstream, leading to an imbalance of electrolytes and other metabolites, which can cause serious complications such as kidney failure, cardiac arrhythmias, and seizures.
Läkemedel som kemiskt liknar naturliga metaboliter, men som skiljer sig tillräckligt för att störa den normala metaboliska processen.
Uratoxidase är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av urat till allantoin, en mer vattenlöslig substans som kan enklare utschelas via njurarna. Detta enzym används ibland terapeutiskt för att behandla hyperurikemi och akut gikt hos individer med så kallad svår eller refrakterande gikt, det vill säga när andra behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga. Uratoxidas förekommer naturligt i vissa djurspecies, till exempel krokodiler och fåglar, men är inte vanligt förekommande hos människor.
Purinbaser besläktade med hypoxantin, en mellanstegsprodukt i urinsyrasyntesen och nedbrytningsprodukt vid adeninkatabolism.
I en enskild mening kan 'xantin' definieras som ett alkaloid-derivat som naturligt förekommer i te, kaffe och choklad, samt är en beståndsdel i läkemedel som används för att behandla astma och andra lungsjukdomar. Xantin är också en prekursor till andra ämnen som produceras i kroppen, såsom teobromin och teofyllin.
En fri radikal i en medicinsk kontext refererar till en instabil atom eller molekyl med en obalanserad elektronstruktur, som är kapabelt att oxidera andra molekyler genom att ta elektroner från dem. Fria radicaler produceras naturligt i kroppen under celldygnets gång, men ökade nivåer av fria radicaler orsakade av faktorer som exponering för tobaksrök, ultraviolett strålning och miljögifter kan leda till cellskada och oxidativ stress, vilket kan bidra till sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa störningar. "Renhållare" är ett samlingsnamn för substanser som neutraliserar eller minskar nivåerna av fria radicaler i kroppen, vanligtvis genom att ge upp elektroner till dem, och inkluderar antioxidanter som vitamin C, vitamin E och beta-karoten.
Xantiner är en grupp alkaloider som innehåller kol, kväve och syreatomer och som kan hittas i vissa växter, till exempel kaffe och te. De är strukturellt relaterade till xantin, en naturligt förekommande purinbas som också finns i människokroppen. Xantiner har stimulerande effekter på centrala nervsystemet och muskulaturen, och kan användas som läkemedel för att behandla till exempel astma och hjärtsvikt. Exempel på kända xantiner är teofyllin och koffein.
3,5-dibromo-4-hydroxifenyl-2-etyl-3-bensofuranylketon.
Xantindehydrogenas är ett enzym involverat i kolesterolmetabolismen, som katalyserar omvandlingen av xantinal och NAD+ till urat och NADH.
Ett purin och intermediärt reaktionsämne i adenosinomsättningen och vid bildandet av nukleinsyror via räddningsprocessen.
Immunologiskt betingade biverkningsreaktioner på medicinska preparat, lagliga eller olagliga.
Biverkning i form av hudreaktioner till följd av någon form av intag av, eller behandling med, läkemedel. Utslagen kan variera till utseendet och ge olika typer av sår.
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
Preparat som dödar protozoer eller motverkar deras tillväxt och reproduktion.
Probenecid är ett läkemedel som används för att behandla gikt (hyperurikemi) och förebygga njursten. Probenecid fungerar genom att minska nivåerna av urat i kroppen genom att hämma dess återupptag i urinvägarna, vilket underlättar dess utsöndring via urinen. Det används också ibland som en del av behandlingen för vissa infektionssjukdomar, då det kan öka koncentrationerna av vissa antibiotika i blodet genom att hämma deras utsöndring.
Stevens-Johnson syndrome (SJS) is a severe cutaneous adverse reaction, often triggered by medication, characterized by extensive necrosis and sloughing of the epidermis and mucous membranes.