Positivt laddade partiklar bestående av två protoner och två neutroner (dvs heliumkärnor), som avges vid tunga isotopers sönderfall; alfastrålning är starkt joniserande, men har svag genomträngningsfö rmåga.

Ett trevärdigt radioaktivt grundämne och prototypen i aktinidfamiljen. Den kemiska symbolen är Ac; det har atomnummer 89 och atomvikt 227.0278. Den vanligaste isotopen är 227 och den sönderfaller främ st genom betastrålning.

Polonium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 84 och symbolen Po. Det förekommer naturligt i spårmängder i uranhaltiga mineraler och kan vara farligt för människor och djur på grund av sina starkt radioaktiva egenskaper.

Radon är ett radioaktivt ädelgas som förekommer naturligt i jordens skorpa och kan akkumuleras i byggnader, särskilt under grunden eller i källaren. Långvarig exponering för höga nivåer av radon gas kan öka risken för lungcancer.

Radium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 88 och symbolen Ra. Det upptäcktes år 1898 av Pierre och Marie Curie och används främst inom medicinen för behandling av cancer, då det sänder alfa-strålning som kan förstöra cancerceller.

De ämnen som utgör basen för all materia. Varje grundämne består av atomer med samma antal elektroner och protoner och kärnladdning, men som kan variera i masstal eller i antal neutroner.

En radionuklidgenerator är ett system där en radioaktiv isotop, kallad "föräldradionuklid", sakta decayar till en dotterisotop, även känd som "generatordotter". Denna process skapar en konstant ström av dotterisotopen, som kan användas i olika medicinska tillämpningar, såsom diagnostiska eller terapeutiska procedurer. Ett vanligt exempel på en radionuklidgenerator är teknetium-99m generatorn, där molybden-99 är föräldradionukliden och decayar till teknetium-99m.

I medicinen refererer "neon" til det inert gas, der oftest anvendes i lysbuer og andre former for skærmbelysning. Neon er et farveløst, lette og inaktivt gas, som under normal tryk og temperatur ikke reagerer med andre grundstoffer. Når det ioniseres og gennemløbes af elektrisk strøm, udsender neon en rød-orangeglød, hvilket gør det til et populært valg til reklamebelysning og andre dekorative formål.

I en enskild medicinsk betydelse kan "uran" referera till användningen av uran-238 eller uran-235 som en källa till joniserande strålning inom radiationsteori och strålbehandling. Detta är emellertid inte en primär medicinsk användning av ämnet, utan snarare en tillämpning av dess fysiska egenskaper.

"Partikelstorlek" refererar till den fysiska storleken på en partikel, ofta uttryckt i måttenhet av enheten för diameter, som nanometer (nm) eller micrometer (µm). Denna egenskap är viktig att känna till inom flera medicinska områden, såsom läkemedelsformuleringar och diagnostiska tester, där små partiklar kan ha unterschiedliga effekter och förmågor beroende på deras storlek.

Graden av energispridning längs en laddad partikels bana. Inom radiobiologi och medicinsk fysik mäts exponeringen i kiloelektronvolt per mikrometer vävnad (keV/mikrometer T).

Förhållandet mellan en given stråldos och organismens eller vävnadens gensvar på strålningen.

I en enda mening kan 'bystander-effekt' inom medicin definieras som ett fenomen där närvaron av oskyddade, oskadliga celler eller molekyler i närheten av skadliga stimuli påverkas negativt, vilket kan leda till skada eller död av de oskyddade cellerna. Detta fenomen har observerats inom flera områden inom medicinen, såsom strålbehandling och cancerterapi, där biverkningarna orsakas av att skyddade celler drabbas av behandlingens skadliga effekter.

Radioisotoper, även kända som radionuklider, är atomkärnor med instabila isotopsammansättningar som saknar jämvikt. Dessa isotoper avser att förlora energirik radiation i form av alfastrålning, betastrålning eller gammastrålning för att nå en stabilare konfiguration och bli en annan isotop av samma element (i vissa fall ett helt annat element) genom en process som kallas radioaktiv decay. Radioisotoper används inom många områden, bland annat medicin, forskning, industri och energiproduktion.

Radiometri är en teknik inom fysiken som mäter strålningens intensitet hos olika typer av elektromagnetisk strålning, till exempel gamma-, röntgen- och ultraviolett strålning. Radiometri används ofta inom områden som medicin, astronomi och miljöövervakning för att mäta strålningsnivåer och skydda mot onödvändig exponering av strålning.

En teknik för tumörbehandling, särskilt gliom och melanom, som går ut på att tillföra isotopen bor-10 till målcellerna och sedan neutronbestråla dem.

Kommersiell exploatering av malm- eller mineralförekomster.

En stråldos är ett mått på den mängd ioniserande strålning som absorberas av ett material och uttrycks vanligtvis i grå (Gy), vilket är definierat som en energimängd på 1 Joule per kilogram.

Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.

Alfa 1-antitrypsin (AAT) är ett protein som produceras i levern och har till uppgift att skydda lungorna från inflammation och skada. Det gör detta genom att neutralisera en grupp enzymer, inklusive neutrofil elastas, som kan orsaka skada på lungvävnaden vid överdriven aktivering under inflammatoriska tillstånd. AAT är också känt som serumproteinaseinhibitor och ingår i akutfasresponsen. Genetisk mutation eller nedsatt produktion av AAT kan leda till en sjukdomsbild som kallas Alfa 1-antitrypsinbrist, vilket ökar risken för lungsjukdomar såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och emfysem.