Rastlöshet med känsla av darrningar och behov av ständig rörelse, orsakad av t ex bruk av neuroleptiska läkemedel, som påverkar hjärnans extrapyramidala område.
Onormala rörelser, som t ex hyperkinesi, hypokinesi, darrningar och dystoni, i samband med bruk av vissa läkemedel. Ansiktets, bålens, nackens och lemmarnas muskler påverkas mest. Tardiv dyskinesi är en form av hyperkinesi med onormala rörelser i ansiktet, tungan och nacken som uppträder vid behandling med neuroleptika.
Sjukdomar i basalganglierna, inklusive putamen, pallidum, claustrum, mandelkärnan och svanskärnan. Dyskinesier, främst ofrivilliga rörelser eller ändrad rörelsetakt, är de vanligaste kliniska manifest ationerna av dessa sjukdomar. Orsaker kan vara kärlsjukdomar, degenerativa nervsjukdomar eller skallskador.
Syndrom som har dyskinesi som främsta kännetecken i sjukdomsförloppet. Till denna kategori hör degenerativa, ärftliga, infektions- och läkemedelsframkallade, postinflammatoriska och psttraumatiska tillstånd.