Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
Hjälpmedel vid gång. Käpparna kan vara försedda med spetsar i den nedre änden.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Växters fortplantningsorgan.
Systematisk ordning av enheter inom något område i kategoriklasser, baserade på gemensamma särdrag, så som egenskaper, former, ämnestillhörighet osv.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Tabeller, ritningar eller annan bildpresentation, framställda med hjälp av datorteknik.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Ytbehandlingsmedel med varierande sammansättning, huvudsakligen bestående av lösningsmedel, bindemedel och olika tillsatser, t ex färgämnen.
Oregelbunden eller trög tarmtömning.
Den i lag fastställda ensamrätten för författare, konstnärer och fotografer till sina verk under en viss tid. Upphovsrätten innebär såväl ekonomiskt som ideellt skydd för upphovsmannen. I Sverige regleras upphovsrätten i upphovsrättslagen (SFS 1960:729 & ändringar), som i stort överensstämmer med motsvarande lagstiftning i andra länder.
Organiserad strävan efter laglydighet i samhället.
Lagar och förordningar inom det veterinärmedicinska området, föreslagna eller utfärdade av lagstiftande myndighet, i Sverige t ex Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Epikutan- eller intradermaltest för påvisande av fördröjd eller omedelbar överkänslighet. Testmetoderna används vid diagnosticering av överkänslighet eller bestämning av cellulär immunitet.
En art av stavformade mjölksyrabakterier som används i probiotika och ensilage.
Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.
Arvsmassan hos växter.
Stabila järnatomer med samma atomnummer som grundämnet järn (Fe), men med avvikande atomvikter. Fe-54, 57 och 58 är stabila järnisotoper.
Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
Anemi kännetecknad av små eller obefintliga järnförråd, låg serumjärnhalt, förhöjda värden av fritt erytrocytporforin, låg transferrinmättnad, förhöjt transferrin, lågt serumtransferrin, låg hemoglobi nhalt eller hematokrit, och hypokroma mikrocyter. Typiska symtom kan vara blekhet, stomatit, mag-tarmbesvär, näthinneblödningar och spröda naglar. Orsakerna kan vara otillräckligt järnupptag, defekt j ärnabsorption eller blodförlust.
Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.
Järn eller järnföreningar i födoämnen. Järn har en viktig roll i syretransporten och i syntesen av järn-porfyrinproteinerna hemoglobin, myoglobin, cytokromer och cytokromoxidas. Underskott av järn i födan kan leda till järnbristanemi.