"Agouti-relaterat protein (AGRP) är ett neuropeptid som fungerar som en kraftfull hungerstimulerande hormon i hjärnan, och spelar därför en viktig roll i regleringen av aptit, energiintag och kroppsvikt."

En undertyp av melanokortinreceptorer som främst förekommer i hjärnan. Den har specificitet för alfa-MSH, beta-MSH och ACTH.

En undertyp av melanokortinreceptorer som främst påträffas i hjärnan. Den uppvisar specificitet för alfa-MSH, beta-MSH, gamma-MSH och ACTH.

Agouti-associated protein (Agouti protein) er ein proteine som i biologien er kjent for å spille en rolle i reguleringen av fargen og vekten hos pattedyr, herunder mus og rotter. Agouti-proteinet virker ved å binde seg til melanocortinreceptor 4 (MC4R) i hypothalamus, som er en del av hjernen som er involvert i reguleringen av appetitt og vekt. Når agouti-proteinet binder seg til MC4R, blir signalet for satt appetitt undertrykt, og dette fører til økt spisevilje og forstyrrelser i vekstanpassingen. Videre kan forstyrrelser i agouti-proteinet og melanocortinreceptor 4-systemet være involvert i uviklingsen av visse typer fedme hos mennesker.

"Alpha-MSH (Alpha-Melanocyte Stimulating Hormone) är ett neuropeptidhormon som produceras och secretetas av hypofysens bakkropp (neurohypofysen) och har en varierad biologisk aktivitet, inklusive att stimulera melaninproduktionen i huden och ha ett undertryckande inflytande på aptit och hungerkänslor."

Proopiomelanokortin (POMC) är ett protein som bildas inne i kroppen och är beläget i hypofysen, en liten endokrin glandula lokaliserad vid basen av hjärnan. POMC bryts ned till flera olika peptider, inklusive adrenokortikotrop hormon (ACTH), beta-endorfin och melanocytstimulerande hormon (MSH). Dessa peptider har varierande funktioner i kroppen, såsom att reglera hunger, metabolism, sinnesstämning och hudpigmentering.

Cellytereceptorer som binder kortikotropin (ACTH) med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar. Farmakologiska studier antyder att det kan finnas ett flertal ACTH-receptorer. En ACTH-receptor har klonats och tillhör en underfamilj av G-proteinbundna receptorer. Förutom i binjurebarken förekommer ACTH-receptorer i hjärnan och immunsystemet.

Peptidderivat av proopiomelanokortin (POMC) som kan stimulera melanocyter eller Kortikotroper. Till melanokrtiner hör ACTH, alfa-MSH och andra peptider, som t ex beta-MSH och gamma-MSH, från andra fragment av POMC. Dessa peptider reglerar genom en rad melanokortinreceptorer olika funktioner, såsom steroidogenes, energihomeostas, matning och hudpigmentering.

Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.

Neuropeptid Y (NPY) är ett neuroaktivt peptidhormon som verkar som en neurotransmittor och neuromodulator i centrala nervsystemet hos djur, inklusive människan. Det är beläget i och produceras av kärnor i hjärnbalken och kan påverka en rad fysiologiska processer som aptit, sömn, smärta, blodtryck, humör och minnesfunktioner. NPY har också visat sig vara involverat i stressreaktioner och regulering av energibalansen i kroppen.

1) Synonym till bakre periventrikulärkärnan, den ventrala delen av ventrala posteromediala kärnan i talamus, där fibrerna från gustatoriska nervtrådarna och andra trigeminala stråket slutar; 2) ett ce llaggregat i hypotalamus, i nedre delen av infundibulum.

Peptider med förmåga att stimulera de färgalstrande cellerna melanocyter hos däggdjur och melanoforer hos lägre ryggradsdjur. Genom att stimulera syntes och distribution av melanin i dessa celler ökar de pigmenteringen av hud och annan vävnad. MSH, som fås från proopiomelanokortin (POMC), produceras av melanotroper i pars intermedia, kortikotroper i adenohypofysen och hypotalamusnervcellerna i arkuatuskärnan.

En familj G-proteinbundna receptorer med specificitet för melanocytstimulerande hormoner (MSH) och adrenokortikotropt hormon (ACTH). Det finns flera undertyper av melanokortinreceptorer, var och en med en distinkt bindningsspecificitet och vävnadslokalisering.

I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.

Reglerproteiner och -peptider som ugör signalmolekyler i den parakrina kommunikationsprocessen. De betraktas normalt som faktorer, uttryckta hos en cell, som receptorer på en närliggande cell reagerar på. De skiljer sig från hormoner huvudsakligen genom att deras verkan är lokal snarare än distal.

Fysiologiska mekanismer för reglering av matlusten.

Ett 16 kD-peptidhormon som utsöndras av vita fettceller och som medverkar i regleringen av födointaget och energibalansen. Leptin avger den viktigaste afferenta signalen (insignalen) från fettceller i det svarssystem som reglerar kroppens fettlager.

En peptidhormon som härstammar från proopiomelanokortin med natriumutsöndrande verkan.

Cystine-knot miniproteins, also known as "cyclic peptides with a cystine knot" or "CTPs," are a class of small, stable protein structures characterized by the formation of a cyclic arrangement of cysteine residues. These cysteines form disulfide bonds that create a unique knotted topology, providing exceptional stability and resistance to proteolytic degradation. CTPs can be found in nature, particularly in plants, animals, and some venoms, and have attracted significant interest in drug discovery due to their potential as therapeutic agents and molecular scaffolds for drug design.

Beta-MSH (β-MSH) refers to a specific form of melanocyte-stimulating hormone (MSH), which is a peptide hormone involved in the regulation of pigmentation, energy homeostasis, and appetite. β-MSH is a cleavage product of proopiomelanocortin (POMC) and has similar biological activities to other MSH forms, including binding to melanocortin receptors to induce skin tanning, suppress appetite, and influence sexual behavior.

Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.

Intag av större mängder föda än nödvändigt.

Hormoner från hypotalamus som styr andra organ, främst hypofysen. Till de mest välkända hör hypofyshormonfrisättande hormoner och hypofyshämmande hormoner. Vasopressin och oxytocin, vilka produceras i den bakre hypofysen kan även utsöndras av hypotalamus, men tas här inte med i gruppen hypotalamushormoner.

Energiomsättning (energy expenditure) refererar till den totala mängden energi som används av kroppen för att underhålla livsviktiga funktioner, aktivitet och termoreglering. Det inkluderar basal metabolism (energi som behövs för att underhålla organ och celler i vila), aktivitetsenergiomsättning (energi som används under fysisk aktivitet) och termogenes (energi som används för digestion och assimilation av näringsämnen).

Leptinreceptor (Leptin-R) refererar till det proteinföretryck som binder till hormonet leptin, vilket produceras av fettvävnaden och har en viktig roll i regleringen av aptit, energihomöstånd och kroppsviktsreglering. Leptinreceptorn finns främst i hjärnan, särskilt i hypotalamus, där den aktiverar signaltransduktionsvägar som påverkar hungerkänslor, energiförbrukning och ämnesomsättning. Leptinreceptorerna delas in i flera olika subtyper (LepRa, LepRb, LepRc), men det är främst LepRb som anses ha den största betydelsen för leptins funktion och effekter på kroppsviktsregleringen.

Injicering i hjärnventriklarna.

Hormoner producerade av hypofysen, inkl. den främre loben (adenohypofysen), den bakre loben (neurohypofysen) och den dåligt definierade mittloben. Strukturellt består de av små peptider, proteiner och glykoproteiner. De styrs av nervsignalsubstanser eller neuroendokrina signalämnen (hypotalamushormoner) från hypotalamus, samt av återsignallering från målorganen i form av t ex binjurebarkhormoner, androgener och östrogener.

Naturlig matlust.

Ghrelin är ett hormon som produceras i magsäcken och styr aptiten, kroppsvikten och energibalansen. Det ökar känslan av hunger och stimulerar insulinfreisättning från bukspottkörteln.

En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.

Neuropeptider är signalmolekyler som består av korta aminosyrekedjor och fungerar som neurotransmittorer eller neuromodulatorer i det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. De bildas som en del av posttranslatorisk modifiering av proteiner och är involverade i en rad olika fysiologiska processer, inklusive smärtperception, hunger, sömn, minne och emotionella respons. Neuropeptider binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en kaskad av intracellulära händelser som påverkar cellens funktion och aktivitet.

Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.

"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."

Avstående från föda.

Fetma, eller fetmasyndrom, är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av ett överskott av kroppsfett som orsakas av en obalance mellan intag och förbrukning av energikalor över en längre tid. Detta leder till en abnormalt hög kroppsvikt som kan ha negativa effekter på individens hälsa och livskvalitet. Fetma diagnostiseras vanligen baserat på kroppsmasseindex (BMI), ett mått som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. En person anses ha fetma om BMI är 30 eller högre.

Anorexi.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.

Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."