En stor grupp stavformade bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling med Grams metod.
En art gramnegativa bakterier av familjen Acetobacteraceae som finns i blommor och frukter. Cellerna är raka till något krökta ellipsoider eller stavar.
Ett släkte grampositiva, stavformade bakterier som återfinns i kroppshåligheter hos människor och djur, i djur- och växtprodukter, i infekterade mjukvävnader och i jord. Några arter kan framkalla sjukdom. De producerar inte endosporer.
En grampositiv, icke-sporbildande grupp bakterier med gemensamma morfologiska och fysiologiska kännetecken.
3,4-dihydroxikanelsyror. En klass fenolsyror besläktade med klorogensyra, p-kumarsyra, vaniljsyra osv., vilka finns i växtvävnader. De är inblandade i växternas tillväxtreglering.
H2CO3. Hypotetisk syra av koldioxid och vatten, som endast uppträder i form av sina salter (karbonater), sura salter (kolväten), aminer (karbamsyra) och sura klorider (karbonylklorid).
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Salt eller estrar av ättiksyra, där den yttersta väteatomen ersatts av en metall, som t ex kopparacetat Cu(CH3COO)2, eller en radikal, som t ex etylacetat CH3COOC2H5.
Bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling enligt Grams metod.
En färglös, luktfri gas som bildas av kroppen och som är nödvändig för andningscykeln hos djur och växter.