"Yersinia pseudotuberculosis" är en bakterie som kan orsaka infektionssjukdomar hos människor och djur. Den tillhör släktet Yersinia och är nära besläktad med den mer kända Yersinia pestis, som orsakar pestsjukan. Yersinia pseudotuberculosis kan orsaka en sjukdom som kallas pseudotuberkulos, vilket ofta drabbar mag-tarmsystemet och lymfknutorna i buken. Symptomen på sjukdomen kan vara diarré, magont, feber och viktminskning. Bakterien förekommer naturligt hos vissa djur, framför allt gnagare, och sprids ofta via kontaminerad mat eller vatten.
En 'Yersinia pseudotuberculosis-infektion' är en bakterieinfektion orsakad av släktet Yersinia pseudotuberculosis, som kan ge upphov till gastroenterit och systemiska symtom som feber, trötthet och smärtor i buken. Denna infektion är sällsynt men kan drabba både djur och människor och sprids vanligtvis via kontaminerad mat eller vatten. Symptomen påminner om tuberkulos, därav namnet pseudotuberculosis. Behandling sker ofta med antibiotika.
En Yersiniainfektion är en infektion orsakad av bakterier av släktet Yersinia, som innefattar flera arter, bland andra Yersinia pestis (orsakande sjukdomen pestsjukan), Yersinia enterocolitica och Yersinia pseudotuberculosis. Dessa bakterier kan orsaka en rad olika symptom beroende på art och infektionsväg, från milda mag-tarmbesvär till allvarligare systemiska infektioner.
En art grampositiva, icke-sporbildande bakterier som ursprungligen isolerades ur nekrotisk njurvävnad från ett får. Bakterien kan ge upphov till sårig lymfangit, varbölder och andra kroniska, purulenta infektioner hos får, hästar och andra varmblodiga djur. Människor kan smittas genom kontakt med infekterade djur.
"Yersinia enterocolitica" är en bakterie som kan orsaka gastroenterit, en infektion av mag-tarmkanalen som kännetecknas av diarré, buksmärta och feber. Bakterien förekommer naturligt hos vissa djur, framför allt grisar, och kan sprida sig till människor via kontaminerad mat eller vatten. Särskilt vanliga källor till infektion är ocookat fläskkött och rå grönsaker. "Yersinia enterocolitica" kan även orsaka andra komplikationer som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och blodförgiftning (sepsis), särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.
'Yersinia' är ett släkte av gramnegativa bakterier inom familjen Enterobacteriaceae, som innefattar flera patogena arter som kan orsaka sjukdom hos människor och djur. Den mest kända arten är Yersinia pestis, som orsakar pestsjukan. Andra patogena arter inkluderar Yersinia enterocolitica och Yersinia pseudotuberculosis, som kan orsaka mag-tarminfektioner och andra systemiska infektioner.
'Yersinia pestis' är en gramnegativ bakterie som orsakar den dödliga sjukdomen pestsjukan hos människor och djur. Den sprids främst genom råttbett eller via myggor och kan leda till att sjukdomen utvecklas i två former: bubonpest och lungpest, beroende på vilket sätt den smittar in. Bubonpesten karaktäriseras av smärtsamma inflammatoriska knutor (buboner) i lymfkörtlarna, medan lungpesten orsakar andningssvårigheter och hosta som kan leda till dödsfall om den inte behandlas i tid.
'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.
I en enda mening kan 'pest' definieras som en infektionssjukdom orsakad av bakterien Yersinia pestis, som vanligtvis sprids genom bett från smittade gnagare eller deras loppor. Den klassiska pesten finns idag i världen, men är mycket ovanlig och kan behandlas effektivt med antibiotika om den upptäcks tidigt.
Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.
Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.
Infektionssjukdomar orsakade av bakterier tillhörande släktet Corynebacterium.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Olika däggdjur som gräver jordhålor och gångar och förekommer i tempererade områden. De har små ögon som ofta är hudtäckta.
En grupp kolhydrater med sex kolatomer. Till dessa hör bl a fruktos, galaktos, glukos och mannos.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av asparaginsyra till ammoniak och fumarsyra i växter och vissa mikroorganismer. EC 4.3.1.1.
Siphonaptera är en ordning av små, fladformade insekter, vanligtvis kända som loppor. De är ektoparasiter, vilket betyder att de lever på och livnär sig på blod från varmblodiga djur, inklusive människor. Loppor har en unik sätt att suga blod, genom att skära huden med sina käftar och sedan suga upp det flöda blodet. De kan överföra olika sjukdomar till sina värddjur, inklusive bakterier som orsakar pest och virus som orsakar febersjukan med fläckig hud. Loppor är också kända för att orsaka klåda och andra hudirritationer hos människor och djur.
"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Inflammation i lymknutorna.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Peyer's plack är samlingar av lymfoida vävnader belägna i terminalen del av ileum, ett segment av tunntarmen. De utgör en del av immunsystemet och hjälper till att försvara kroppen mot infektion genom att övervaka och reagera på främmande ämnen som passerar genom tarmen.
Den genetiska massan hos bakterier.
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
'Pasteurella' är ett släkte av gramnegativa, aerotoleranta kocker som orsakar infektioner hos människor och djur. De kan vara vanliga kommensaler i andningsvägarna hos däggdjur, särskilt katter och hundar, och kan orsaka en bred skala av infektioner när de sprider sig till människor, ofta efter djursbett eller skrapning. Infektioner kan vara milda till allvarliga, inklusive abscesser, cellulit, meningit och pneumoni.
I en enkel mening är O-antigener en typ av antigen som finns på ytan av vissa bakterier, framförallt gramnegativa bakterier. De är en del av bakteriens yttre membran och består av en polymer av sockerartade substanser, kända som oligosackarider. O-antigenerna är varierande mellan olika bakteriestammar och kan användas för att identifiera och klassificera dem. De spelar också en viktig roll i bakteriens immunologiska försvar, eftersom de kan hjälpa till att skydda bakterien från attack av värdens immunförsvar.
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
Ett socker där en eller flera hydroxylgrupper ersatts med väte.
Pore-forming cytotoxic proteins are a group of toxins that can create pores or channels in the membranes of target cells, leading to disruption of cellular homeostasis, swelling, and eventually cell death. These toxins are produced by various organisms, including bacteria, fungi, and plants, as part of their defense mechanisms or as virulence factors to aid in infection and colonization of host tissues.
Isolerade kammare, i vilka temperatur, luftfuktighet och andra miljöparametrar kan regleras för att uppnå optimala förhållanden för tillväxt, kläckning, förökning eller metaboliska reaktioner.
Ett släkte icke-sporbildande bakterier med stor utbredning i naturen. Bakterierna uppträder i form av raka eller svagt böjda stavar och är kända parasiter och sjukdomsalstrare hos människor och djur.
Distinkta enheter i vissa bakterie-, bakteriofag- eller plasmidgenom som utgör ett slags rörliga genetiska element. I dessa finns en rad olika "anpassnings"-gener, som t ex virulensfaktorer (i patogenicitetsöar), antibiotikaresistensgener och symbiosgener. De varierar istorlek från 10 till 500 kilobaser, och deras bassammansättning (GC-innehåll) och codonanvändning skiljer sig från genomet i övrigt. De innehåller vanligtvis en integrasgen, men denna har i vissa fall eliminerats, vilket leder till förankrade genomöar.
Omfördelning av gener till följd av bortfall av DNA- eller RNA-segment, vilket leder till att sekvenser som normalt befinner sig på avstånd från varandra hamnar nära varandra. Bortfallet kan påvisas med hjälp av cytogenetiska metoder, och man kan även sluta sig till det från fenotypen, antydande bortfall på en bestämd plats.
Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Sjukdomar hos Gamla världens och Nya världens apor. Hit räknas även sjukdomar hos babianer, men inte chimpanser, orangutanger eller gorillor (= sjukdomar hos människoapor).
Strukturer i bakteriecellers kärna, bestående av eller innehållande DNA, som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.
Integrin-beta-1-kedjor uttryckta som heterodimerer icke-kovalent förbundna med specifika alfakedjor i CD49-familjen (CD49a-f). CD29 representeras på vilande och aktiverade leukocyter och är en cellmar kör för sena aktiveringsantigener.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.

'Yersinia pseudotuberculosis' är en bakterie som tillhör familjen Enterobacteriaceae och kan orsaka sjukdom hos människor och djur. Bakterien förekommer naturligt i vissa djurs populationer, såsom gnagare och fåglar, och kan spridas via kontaminerat vatten eller livsmedel.

Hos människor kan 'Yersinia pseudotuberculosis' orsaka en infektionssjukdom som kallas pseudotuberkulos, vilken ofta drabbar mag-tarmkanalen och lymfknutorna i bukhålan. Symptomen på sjukdomen kan variera, men inkluderar ofta diarré, buksmärtor, feber och viktminskning. I allvarliga fall kan infektionen sprida sig till andra delar av kroppen och orsaka komplikationer som blodförgiftning (sepsis) eller ledinflammation (arthritis).

Det är värt att notera att 'Yersinia pseudotuberculosis' kan vara en zoonos, vilket betyder att den kan överföras från djur till människor. Även om sjukdomen hos människor är relativt ovanlig, kan den potentiellt vara allvarlig och kräver därför medicinsk behandling.

'Yersinia pseudotuberculosis' är en bakterie som kan orsaka infektionssjukdomar hos människor och djur. Den vanligaste manifestationen av en infektion hos människor är en gastroenterit, som kännetecknas av diarré, buksmärta och feber. I sällsynta fall kan bakterien orsaka mer allvarliga komplikationer såsom sepsis, artärinflammation eller abscesser i bukhålan. Infektionen överförs vanligtvis via kontaminerad mat eller vatten och drabbar ofta barn och unga vuxna. Symptomen på en 'Yersinia pseudotuberculosis'-infektion kan vara milda och förväxlas lätt med andra gastroenteritformer, men i allvarliga fall kan det behövas antibiotisk behandling.

En Yersiniainfektion är en infektion orsakad av bakterier av släktet Yersinia, som innefattar flera arter, däribland Yersinia pestis, Yersinia pseudotuberculosis och Yersinia enterocolitica. Dessa bakterier förekommer naturligt hos djur, till exempel gnagare och fåglar, men kan även infektera människor.

Yersinia enterocolitica är den art som vanligast orsakar infektioner hos människor och kan leda till diverse kliniska symtom som diarré, mag-tarmlöja, buksmärtor och feber. Infektionen kan få sig en väg in i kroppen genom att äta eller dricka förorenat vatten eller mat, särskilt grönkål, kött och mejeriprodukter.

Yersinia pseudotuberculosis kan orsaka liknande symtom som Yersinia enterocolitica men är ovanligare hos människor.

Yersinia pestis är den art som orsakar pesten, en allvarlig och ibland dödlig infektion som vanligtvis sprids genom bett av infekterade gnagare eller deras loppor. Det finns tre former av pest: bubonpest, lungsjukan och blodförgiftning. Bubonpest är den vanligaste formen och karaktäriseras av smärtsamma knutor (buboner) i lymfkörtlarna, ofta i arm- eller benhalsregionen. Lungsjukan orsakar andningssvårigheter och hosta med blodiga spott, medan blodförgiftning kan leda till allmän sjukdom och organsvikt.

'Corynebacterium pseudotuberculosis' är en grampositiv, aerob bakterie som kan orsaka infektionssjukdomar hos djur och i sällsynta fall även hos människor. Den är känd för att orsaka sjukdomen caseous lymphadenitis (CLA) hos får och getter, vilket karaktäriseras av abscesser i lymfknutorna och andra vävnader. Bakterien kan också orsaka infektioner hos hästar, kor, katter och andra djur.

Människor kan smittas genom direkt kontakt med infekterade djur eller deras sekretioner, men detta är mycket ovanligt. När människor drabbas av infektion tenderar de att utveckla lokaliserade abscesser, oftast i huden eller subkutana vävnader. I allvarliga fall kan bakterien sprida sig till blodomloppet och orsaka systemiska infektioner.

För att behandla infektioner orsakade av 'Corynebacterium pseudotuberculosis' används vanligtvis antibiotika, men behandlingen kan vara komplex på grund av bakteriens motståndskraft mot vissa antibiotika. I allmänhet är förebyggande åtgärder, såsom att hålla djuren renliga och att undvika kontakt med infekterade djur, den mest effektiva metoden för att kontrollera spridningen av sjukdomen.

'Yersinia enterocolitica' är en gramnegativ bakterie som kan orsaka gastroenterit, ett smittsjukdomstillstånd som kännetecknas av diarré, buksmärtor och feber. Bakterien förekommer naturligt hos vissa djur, framför allt grisar, och kan påträffas i deras exkrementer, men även i vatten och jord. Människor kan smittas genom att äta eller dricka kontaminerad mat eller vatten, till exempel rå eller halvråa grönsaker, osten marinera kött och dricksvatten. Även direktkontakt med infekterade djur kan vara en smittkälla. I sällsynta fall kan bakterien orsaka allvarligare komplikationer som blodförgiftning eller septisk artrit.

'Yersinia' är ett släkte av gramnegativa bakterier som tillhör familjen Enterobacteriaceae. Det är känt för att innehålla flera patogena arter, varav de mest välkända är Yersinia pestis, Yersinia pseudotuberculosis och Yersinia enterocolitica.

1. Yersinia pestis är den bakterie som orsakar pestsjukan hos däggdjur, inklusive människor. Den överförs vanligtvis genom råttfästingar och kan leda till allvarliga sjukdomar som lungpest och blodförgiftning.

2. Yersinia pseudotuberculosis är en annan patogen art som orsakar gastroenterit och kannibalistisk pseudotuberkulos, en infektion som kan påminna om tuberkulos. Den överförs vanligtvis genom kontaminerad mat eller vatten.

3. Yersinia enterocolitica är den tredje patogenen arten och orsakar gastroenterit hos människor, ofta efter intag av smittat kött eller grönsaker. Den kan också leda till extraintestinala infektioner som skelett- och blodinfektioner.

Dessa bakterier är kända för sin förmåga att överleva i olika miljöer, inklusive temperaturskillnader och syraskillnader, vilket gör dem till anpassningsbara patogener. De producerar också en rad virulensfaktorer som hjälper dem att invadera värdkroppen och undvika värdimmunsvaret.

'Yersinia pestis' är en gramnegativ bakterie som orsakar sjukdomen pestsjukan hos däggdjur, inklusive människor. Bakterien överförs vanligtvis genom sticksting från infekterade flöjor, särskilt gnagareflöjor som råttor. Det finns tre kliniska former av pestsjukan: bubonpest, lungpest och blodpest. Bubonpest är den vanligaste formen och karaktäriseras av smärtsamma, svullna lymfkörtlar (buboner). Lungpest kan orsaka andningssvårigheter och kan vara dödlig om den inte behandlas i tid. Blodpest är sällsynt men mycket smittsam och kan leda till snabb död. Pestsjukan är en allvarlig infektionssjukdom som kräver omedelbar medicinsk behandling, oftast med antibiotika.

Medicinskt tal är 'sjukdomsalstrande förmåga' eller 'patogenetisk potential' ett mått på hur väl en given mikrob (bakterie, virus, svamp, etc.) orsakar sjukdom hos en värd. Detta beror på en kombination av mikrobenns egna karaktäristika och värdens immunförsvar. En hög sjukdomsalstrande förmåga innebär att en mikrob orsakar sjukdom hos de flesta individer den infekterar, medan en lägre sjukdomsalstrande förmåga betyder att en mikrob kan kolonisera eller bosätta sig hos en värd utan att orsaka några tydliga symtom.

Det är viktigt att notera att sjukdomsalstrande förmåga inte är ett stelt begrepp, utan kan variera beroende på olika faktorer som till exempel värdens ålder, hälsa och immunförsvar. Vissa mikrober kan också ha en högre sjukdomsalstrande förmåga under speciella omständigheter, till exempel när de utvecklar resistens mot vanliga behandlingsmetoder som antibiotika.

'Pest' er en historisk betegnelse for en sygdom som førte til dødelig udryddelse eller store tab af menneskeliv. Den mest kendte pestepidemi er den sorte død, der hærgede Europa i 1300-tallet og dræbte mellem 75 og 200 millioner mennesker.

Pest skyldes smitten af bakterien Yersinia pestis, som normalt overføres gennem inficerede flåter eller lopper, der har biddet en inficeret rotte. Der findes tre typer af pest: bubonisk pest (den mest almindelige form), pneumonisk pest og septikæmisk pest.

Bubonisk pest angriber de lokale lymfeknuder, mens pneumonisk pest angriber lungerne og kan let spredes fra person til person gennem luftbårne dråber. Septikæmisk pest er en alvorlig blodforgiftning, der opstår, når bakterien kommer direkte ind i blodet.

Pest er nu meget sjældent i udviklede lande, men det forekommer stadig sporadisk i visse regioner af Afrika, Asien og Sydamerika. Det kan behandles effektivt med antibiotika, hvis det opdages tidligt.

Bakterielle Adhäsiner är proteiner eller komplexer av protein och kolhydrater på bakteriens cellyta som tillåter bakterien att binda till specifika receptorer på värdcellens yta. Detta är en viktig första steg i bakteriens infektionsprocess, eftersom det möjliggör för bakterien att kolonisera och invadera värden. Adhäsiner kan variera mellan olika bakteriestammar och kan ha olika specifikaheter för olika värdceller. Genom att förstå hur bakterier använder sig av adhäsiner för att binda till värdar kan forskare utveckla nya strategier för att förhindra eller behandla bakteriella infektioner.

Bakteriella yttermembranproteiner, också kända som bakteriecellväggsproteiner eller bakteriemembranproteiner, är proteiner som är integrerade i den yttre membranen hos Gram-negativa bakterier och den enda membranen hos Gram-positiva bakterier. Dessa proteiner spelar en viktig roll i bakteriens överlevnad och patogenicitet, genom att vara involverade i processer som cellväxt, celldelning, näringsupptag, sekretion av toxiner och andra virulensfaktorer, samt skydd mot defensiva mekanismer hos värden.

Bakteriella yttermembranproteiner kan vara klassificerade som integrala membranproteiner eller perifera membranproteiner beroende på deras interaktion med membranet. Integrala membranproteiner är kovalent bundna till lipidbilagan i membranet och sträcker sig genom hela membranet, medan perifera membranproteiner är lösliga proteiner som associerar till membranets yta via icke-kovalenta interaktioner.

Exempel på bakteriella yttermembranproteiner inkluderar poriner, som bildar kanaler genom membranet och reglerar transporten av molekyler över membranen, samt autolysiner, enzymer som bryter ned peptidoglykan i cellväggen och bidrar till celldelning och morfologi. Andra exempel är toxinproteiner, som används av patogena bakterier för att infektera värden, och effluxpumpproteiner, som exporterar toxiska substanser från cellen.

"Corynebacterium" är ett släkte av grampositiva, aeroba stavformade bakterier som förekommer naturligt på huden och slemhinnor hos människor och djur. Några arter av "Corynebacterium" kan orsaka infektioner, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.

Exempel på infektioner orsakade av "Corynebacterium" inkluderar:

* Corynebacterium diphtheriae kan orsaka difteri, en sjukdom som karaktäriseras av svullnad och nekros i svalget, difficulties sväljande, och ett pseudomembran som bildas på svalgets slemhinna.
* Corynebacterium jeikeium kan orsaka infektioner hos immunosuppicerade individer, särskilt i blodbanan och på kateterer.
* Corynebacterium ulcerans kan orsaka sår och abscesser, ofta på huden eller i svalget.

Behandling av "Corynebacterium"-infektioner inkluderar antibiotika, vanligtvis penicillin eller Erytromycin. Prevention av dessa infektioner innefattar god hygien och immunisering mot difteri.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

'Mullvad' är ett svenskt slanguttryck som ofta används för att referera till en VPN (Virtual Private Network). En VPN skapar en säker, privat och incognito tunnel mellan ditt enheter och internet. Det gör det mycket svårare för någon annan att spåra dina onlineaktiviteter eller stjäla din personliga information.

En direkt medicinsk definition av 'Mullvad' finns inte, eftersom det är ett slanguttryck och inte en officiell term inom medicinen. Men i allmänhet kan användning av en VPN vara användbart för att skydda din personliga information och integritet online, vilket kan ha positiva effekter på ditt mentala välbefinnande och säkerhet.

Heexoser är en typ av monosackarider (enkelkolvätne sockerarter) som innehåller sex kolatomer. Ordet "hexose" kommer från grekiskan och betyder "sex stycken". Hexoser delas vanligtvis upp i två kategorier: aldoshexoser, som innehåller en aldehydgrupp (-CHO), och ketoshexoser, som innehåller en ketongrupp (=O). De mest vanliga hexoserna är glukos, galaktose och fruktose. Glukos och galaktose är aldoshexoser medan fruktose är en ketoshexos. Hexoser spelar en viktig roll i levande organismers stofwechsel, särskilt som energikälla och byggstenar i komplexare kolhydrater som cellulosa och stärkelse.

Aspartat-ammoniak-lyas, även känt som aspartat-transkarbamoylasy, är ett enzym involverat i syntesen av pyrimidiner, en typ av nukleotider som är viktiga building blocks för DNA och RNA.

Specifikt katalyserar aspartat-ammoniak-lyas reaktionen där ammoniak (NH3) adderas till aspartat för att bilda karbamoylaspartat, som är en förstadie till orotat, en central komponent i pyrimidinernas syntes.

Reaktionen katalyserad av aspartat-ammoniak-lyas kan skrivas som följer:

(Asp-X) + H2N-COO- -> Asp-NH-CO-X + H2O

där (Asp-X) representerar aspartat bundet till en annan molekyl X, vanligtvis en aminosyra.

Detta viktiga enzym finns i de flesta levande organismer och är ett mål för flera läkemedel, inklusive sulfonamider, som används för att behandla infektioner.

'Siphonaptera' er ein klasse insekter kjend som flått. Flåttene er små, seksbenet insektar som lever av å suge blod av varmblodete dyr, inklusive mennesker. De har lange ben og er gode til å springe. Flåttene kan overføre ulikt smitte, som bakteriarne rickettsia prowazekii og bartonella quintana, som kan føre til sykdommene tyfus og trench fever. Flea bites kan også føre til irriterende kløe og inflammasjon.

"Virulensfaktorer" er biokemiske stoffer eller mekanismer som bakterier, svamp eller andre mikroorganismer bruker for å skade værtscellen eller værtens fysiologi, og på den måten fremme sykdomsprosessen. Disse faktorene kan være egne proteiner, toksiner, enzymer eller andre molekyler som ødelegger værttissuer, evner å klare værtsforsvarsmekanismer eller å forstyrre værtsfunksjoner. Virulensfaktorer kan hjelpe mikroorganismene til å spreide seg i kroppen og overleve i værtmiljøet.

En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikeras separat från det kromosomala DNA:t hos bakterier och andra encelliga organismers celler. Plasmider tenderar att vara relativt små jämfört med värdorganismens kromosomalt DNA och de innehåller ofta gener som ger värden en evolutionär fördel, såsom resistans mot antibiotika eller förmågan att bryta ned föroreningar. Plasmider kan överföras mellan olika individer av samma art eller mellan olika arter genom horisontell genöverföring, vilket gör dem till ett viktigt forskningsobjekt inom molekylärbiologi och genteknik.

Bakteriell vidhäftning, eller bacterial adhesion, är en medicinsk term som refererar till sättet som bakterier kan fästa sig vid olika ytor, till exempel celler eller medicinska implantat. Detta sker genom att bakterierna producerar speciella proteiner, så kallade adhesiner, som kan binda till specifika receptorer på värdcellernas yta. När bakterierna har fäst sig kan de sedan bilda biofilm, en samling av bakterier och extracellulära material, vilket kan göra dem svårare att behandla med antibiotika.

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

Lymfkörtelinflammation, även känd som lymfadenit, är en inflammation eller svullnad i en lymfkörtel. Lymfkörtlar är små organ som hjälper till att bekämpa infektioner och sjukdomar i kroppen. De innehåller vita blodkroppar, såsom lymfocyter, som hjälper till att skydda kroppen mot främmande substanser och infektioner.

När en infektion eller en skada inträffar i någon del av kroppen, kommer vita blodkropparna att samlas i den berörda lymfkörteln för att hjälpa till att bekämpa infektionen eller skadan. Detta kan orsaka en ökning av vätskan och cellerna i lymfkörteln, vilket resulterar i en svullnad eller inflammation.

Lymfkörtelinflammation kan vara ett tecken på att kroppen försvarar sig mot en infektion eller sjukdom. Det kan också orsakas av andra faktorer, såsom cancer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. I vissa fall kan lymfkörtelinflammation vara smärtsam och leda till rörelsebegränsningar i området runt den berörda lymfkörteln.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Peyer's plaque är en typ av lymfoid nod (samling av lymfceller) som finns i terminalen del av ileum, den sista delen av tunntarmen. Dessa plakor fungerar som en del av immunförsvaret och hjälper till att övervaka och försvara mot infektioner som kan komma in via tarmarna. De är speciellt rika på B-lymfocyter, som producerar antikroppar, och dendritceller, som presenterar antigen till T-celler. Peyer's plakor har en viktig roll i att underhålla homeostasen i tarmens mikrobiot och att aktivera immunförsvaret när det behövs.

"Bacterial generation" is not a standard medical term, but I believe you are asking for a definition of "bacterial growth."

Bacterial growth refers to the reproduction and increase in numbers of bacterial cells over time. Bacteria typically reproduce through a process called binary fission, where a single cell divides into two identical daughter cells. This process can occur rapidly under favorable conditions, such as when there is an adequate supply of nutrients and moisture, and the temperature is within the optimal range for bacterial growth.

Bacterial growth can be measured in various ways, including by counting the number of colonies formed on a culture plate or by measuring the increase in optical density using a spectrophotometer. The rate of bacterial growth can also be affected by several factors, such as pH, moisture, temperature, and the presence of inhibitory substances like antibiotics.

It is important to note that uncontrolled bacterial growth can lead to infections and other health problems, making it essential to maintain good hygiene practices and take appropriate measures to prevent bacterial contamination and proliferation.

'Reglering av genuttryck, bakterier' refererer til den biologiske prosessen hvorved celler kontrollerer hvilke gener som aktiveres og deaktiveres i bakteriers genom. Genuttrykk er den proces hvorved information i DNA-strengen oversatt til proteinsyntese. I bakterier kan regleringen av genuttryck styres ved forskjellige mekanismer, inkludert:

1. Operon-regulering: Her brukes en operon, som er en gruppe relaterte gener som kontrolleres av en enkelt promotor og terminatorsignal. Regulatorproteinet binder seg til operonens promotor for å enten aktivere eller inaktivere transkripsjonen av alle gener i operonen.

2. Repressor-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og forhindrer transkripsjonen av et gener. Når repressoren blir inaktivert, tillates transkripsjonen å skje.

3. Activator-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og aktiverer transkripsjonen av et gener ved å hjelpe RNA-polymerasen til å starte transkripsjonen.

4. Attenuering: Dette er en mekanisme der regulatorproteinet påvirker transkripsjonsprosessen ved å endre strukturen av mRNA-molekylet under transkripsjonen.

5. Bakteriens respons til ytre stimuli kan også regulere genuttrykk, for eksempel ved å aktivere two-component systems der består av en sensor og en responseregulator. Når sensoren oppfanger et ytterlig stimuli, blir den aktivert og aktiverer responseregulatorproteinet som deretter kan påvirke genuttrykk.

Regleringen av genuttrykk er viktig for bakteriers å overleve i forskjellige miljøer og tilpas seg til endringer i omgivelsene.

'Pasteurella' är ett släkte av gramnegativa, aerotoleranta kocker inom familjen Pasteurellaceae. De är kända för att orsaka infektioner hos både människor och djur. De flesta arterna lever som kommensaler i slemhinnan hos ryggradsdjur, framför allt i övre luftvägarna hos fåglar och i munnen hos andra djur, inklusive människor. Vissa arter kan dock vara opportunistiska patogener och orsaka infektioner när de kommer in i vävnader eller blodomloppet, ofta som en följd av djursbett eller skrapningar.

Det mest välkända arten är Pasteurella multocida, som orsakar en rad olika infektioner hos både människor och djur, inklusive lunginflammation, blodförgiftning och hudinfektioner. Andra kända arter inom släktet Pasteurella är Pasteurella haemolytica, som orsakar lunginflammation hos nötkreatur och får, och Pasteurella pneumotropica, som orsakar lunginfektioner hos möss.

O-antigener refererar till en del av strukturen hos vissa typer av bakterier, nämligen polysackaridkedjan som är en del av deras yttre membran. O-antigenerna är en del av bakteriens cellvägg och de kan variera mellan olika bakteriestammar, vilket gör att de kan användas för att identifiera och klassificera bakterier på art- eller stamnivå.

Specifikt är O-antigenerna en del av lipopolysackariderna (LPS) som finns i yttre membranet hos gramnegativa bakterier. LPS består av tre huvuddelar: lipid A, coreregionen och O-antigenen. Lipid A är ansvarig för bakteriens toxicitet och immunogenicitet, medan coreregionen och O-antigenen bidrar till strukturell variation mellan olika bakteriestammar.

O-antigenerna är en polymer av sockerarter som kan variera i längd och sammansättning mellan olika bakteriestammar. Dessa variationer gör att O-antigenerna kan användas som ett värdefullt verktyg för att identifiera och skilja mellan olika bakteriestammar, vilket är viktigt inom klinisk medicin och forskning.

'Serotypning' er en metode til å klassifisere bakterier eller andre mikroorganismer basert på antigenene som forekommer på deres overflader. En serotyp er en specifik type av et antigen, og serotyping innebærer identifiseringen av disse speisifike antigener for å kunne skille forskjellige typer av bakterier eller andre mikroorganismer fra hverandre.

I medisinsk sammenheng er serotyping ofte brukt for å identifisere forskjellige serotyper av en bakterieart, som kan ha forskjellige egenskaper og muligheter for sykdomsutbredelse. Et eksempel er streptokokker, hvor forskjellige serotyper kan være assosiert med forskjellige sykdomstilstander, som f.eks. streptokokkarakti og reumatisk feber. Serotyping er derfor en viktig metode i bakteriologisk diagnostikk og overvåking av infeksjoner for å kunne foreta riktig behandling og forebygge spredning av sykdom.

I'm sorry for any inconvenience, but it seems that there is a typo in your question. The correct term should be "deoxy sugars" or "deoxysugars." These are sugar molecules that have had one or more hydroxyl groups (-OH) replaced with a hydrogen atom (-H), resulting in the removal of a oxygen atom from the sugar. This type of modification can occur naturally and may affect the physical and chemical properties of the sugar, as well as its function in biological systems.

'Pore Forming Cytotoxic Proteins' er en type av toksiner som kan skape porer i cellmembranet til levende celler, førende til celldød. Disse proteinet danner komplekser som perforer cellmembranen og forstyrrer deretter homeostasen i cellen, før den dør. Disse toksine kan være produkt av bakterielle infeksjoner, hvor de spiller en viktig rolle i bakteriens evne til å eliminere konkurrerende mikroorganismer og/eller å angripe værtscellene. Et kjent eksempel på slike toksiner er hemolysin, som produseres av mange Gram-positive bakterier og kan forårsage hæmolysis (destruksjon av røde blodlegemer).

Kuvös (noun) är ett medicinskt term som refererar till en person som har tilldelats den etiska och praktiska ansvarigheten för att säkerställa att en patient får den vård de behöver, ofta under längre perioder av sjukdom eller vid slutlig livsfas. En kuvös kan vara en familjemedlem, vän eller yrkesverksam vårdgivare. Deras uppgifter kan omfatta att se till att patienten får den medicinska behandling de behöver, att stödja dem emot smärta och att hjälpa till med aktiviteter i vardagslivet. Kuvösens roll är speciellt viktig när en patient inte längre kan ta självständiga beslut om sin vård eller har behov av stöd för att göra det.

'Corynebacterium' är ett släkte av grampositiva, aeroba eller fakultativt anaeroba, icke-sporbildande stavformade bakterier. De förekommer naturligt på huden och slemhinnorna hos människor och djur, och flertalet arter är ofarliga för människan. Några arter av Corynebacterium kan dock orsaka infektioner, exempelvis Corynebacterium diphtheriae som kan orsaka difteri. Andra patogena arter inkluderar Corynebacterium jeikeium och Corynebacterium ulcerans.

"Genom" refererer til det totale sæt af genetisk information, der er inkluderet i en organismes celler. Det består af DNA-molekyler, der indeholder alle de gener, som instruerer cellerne om at producere de proteiner, der udgør en vigtig del af livsprocesserne. Hvert individuals genom er unikt, undtaget identiske tvillinger, og det kan give os oplysninger om vores arvemæssige dispositioner for bestemte kendetegn, sygdomme og andre fysiske træk.

I'm sorry for any confusion, but "Gendeletion" is not a recognized medical term. It's possible that you may be looking for "Genetic deletion," which refers to the loss of a genetic segment or gene from an individual's chromosome. This type of genetic alteration can lead to various health conditions and developmental abnormalities, depending on the size and location of the deleted genetic material. If you have more context or details, I'd be happy to help further!

Bakteriella antigener definieras som molekyler på ytan eller invändigt hos bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos en värdorganism. Dessa antigener kan vara proteiner, kopolysackarider, teikoiperoder eller andra strukturer som är unika för en viss bakteriestam eller art. När bakteriella antigener interagerar med immunsystemet kan det leda till produktion av specifika antikroppar och aktivering av cellmedierade immunitet, vilket hjälper kroppen att bekämpa infektioner orsakade av bakterier.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

"Autoimmune diseases" är ett samlingsbegrepp för en grupp medicinska tillstånd där kroppens immunförsvar felaktigt angriper och skadar friska celler, vävnader eller organ i kroppen. Detta orsakas av att immunsystemet producerar autoantikroter som attackerar egna celler istället för främmande ämnen som virus eller bakterier.

Exempel på autoimmuna sjukdomar inkluderar reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus (SLE), multipel skleros (MS), Hashimotos thyroiditis, typ 1 diabetes och celiaki. Symptomen varierar beroende på vilken del av kroppen som drabbas, men kan inkludera inflammation, smärta, trötthet, svullnad och skada på de berörda organen. Behandlingen av autoimmuna sjukdomar består ofta av immunosuppressiva läkemedel som hjälper att minska aktiviteten i det överaktiva immunsvaret, samt symptomatisk behandling för att lindra smärta och andra symtom.

Bakteriekromosomer är en typ av kromosom som förekommer hos bakterier. De är cirkulära DNA-molekyler som innehåller de genetiska informationerna som styr bakteriens funktion och tillväxt. I motsats till eukaryota celler, där kromosomerna består av lineärt arrangerat DNA, är bakteriekromosomen vanligtvis en enda cirkulär DNA-molekyl som kallas en monomer. Denna monomer kan variera i storlek mellan olika bakteriespecies, men hos de flesta arter innehåller den ungefär 4-5 miljoner baspar.

Bakteriekromosomen är ofta belägen i cellens nucleoidregion, som är en icke-membranbundet region i cytoplasman där DNA-replikation och transkription sker. Vissa bakterier kan också ha små extrachromosomala plasmider, som också består av cirkulärt DNA och kan innehålla extra genetisk information för resistens mot antibiotika eller andra funktioner.

I jämförelse med eukaryota kromosomer är bakteriekromosomen mycket enklare i sin struktur och organisation, men den utför liknande funktioner som att lagra och överföra genetisk information från generation till generation.

Livsmedelsmikrobiologi är ett område inom mikrobiologin som handlar om mikroorganismer och deras roll i livsmedel. Det inkluderar studier av hur mikroorganismer påverkar kvalitet, säkerhet och hållbarhet av livsmedel. Livsmedelsmikrobiologin undersöker också förekomsten och betydelsen av patogena mikroorganismer i livsmedel, samt utveckling och användning av mikroorganismer inom livsmedelsproduktionen, till exempel i fermenteringar och produktion av probiotiska livsmedel.

CD29, også kjent som integrin β1, er ein type av celloverflateprotein som spiller en viktig rolle i cellevinterasjoner og signaloverføring. CD29-antigenet er en del av en klasse av proteiner kalt integriner, som hjelper til med å regulere celleadherens, migrasjon, proliferasjon og differentiering. CD29 forekommer i mange forskjellige celltyper, inkludert hvite blodceller, endotelceller og fibroblaster. Det er involvert i en rekke fysiologiske prosesser, som inflammasjon, immunrespons og vaskular utvikling. CD29-antigenet kan også spille en rolle i ondskapelige prosesser, som tumorvoksen og metastase.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

MedlinePlus är en webbplats som tillhandahålls och underhålls av US National Library of Medicine (NLM), som är en del av National Institutes of Health (NIH). MedlinePlus erbjuder information om sjukdomar, förhållanden, terapier, läkemedel och preventiva omsorgsmått på ett tillgängligt, opartiskt och trovärdigt sätt. Innehållet på webbplatsen är skrivet på enkel engelska och spanska och inkluderar artiklar, videor, illustrationer, hälsorelaterade nyheter och information om kliniska prövningar.

MedlinePlus sammanställer information från American National Institutes of Health och andra välrenommerade organisationer och har som mål att erbjuda en neutral och opartisk resurs för allmänheten, patienter, familjer och vårdpersonal. Innehållet på webbplatsen genomgår en granskning av experter för att säkerställa att den är korrekt, aktuell och tillförlitlig.

Yersiniainfektion hos människa orsakas av Yersinia enterocolitica eller Y. pseudotuberculosis. Dessa finns i miljön över hela ... För musikgruppen, se Yersinia (musikgrupp). Yersinia är ett släkte gramnegativa bakterier i familjen Enterobacteriaceae. ... Yersinia kan växa i kylskåpskalla temperaturer vilket medför överlevnad och möjlig tillväxt på kylda matprodukter. Y. ... "Complete Genome Assembly of Multidrug-Resistant Yersinia enterocolitica Y72, Isolated in Sweden" (på engelska). Microbiology ...
... cholera och Yersinia pseudotuberculosis. Förutom att MAM7 underlättar för bakterierna att binda till och infektera värdceller ...
Detta har visat att Y. enterocolitica bara är avlägset besläktad med Y. pseudotuberculosis och Y. pestis. Traditionellt delas Y ... Yersinia enterocolitica är en bakterie i släktet Yersinia. Y. enterocolitica finns vitt spridd i naturen. Hos människan orsakar ... Yersinia har länge använts för att studera patogen evolution. Vid studier av arvsmassan hos Yersina har ett mönster framträtt i ... Bottone, Edward J.. "Yersinia enterocolitica: Revisitation of an Enduring Human Pathogen" (på engelska). Clinical Microbiology ...
Hittills har recombineering utförts i E. coli, S. enterica, Y. pseudotuberculosis, S. cerevisiae och M. tuberculosis. År 2010 ... A rapid and simple method for inactivating chromosomal genes in Yersinia. ^ van Kessel, J. C. & G. F. Hatfull, (2007) ...
REDIRECT[[Yersinia enterocolitica och Yersinia pseudotuberculosis]] [[Kategori:Bakterier]] Tillbaka till Yersinia ...
Yersiniainfektion hos människa orsakas av Yersinia enterocolitica eller Y. pseudotuberculosis. Dessa finns i miljön över hela ... För musikgruppen, se Yersinia (musikgrupp). Yersinia är ett släkte gramnegativa bakterier i familjen Enterobacteriaceae. ... Yersinia kan växa i kylskåpskalla temperaturer vilket medför överlevnad och möjlig tillväxt på kylda matprodukter. Y. ... "Complete Genome Assembly of Multidrug-Resistant Yersinia enterocolitica Y72, Isolated in Sweden" (på engelska). Microbiology ...
19) infektion med Yersinia enterocolitica. 20) infektion med Yersinia pseudotuberculosis, med undantag av fall som påvisas hos ...
Yersinia enterocolitica group. *Yersinia pestis. *Yersinia pseudotuberculosis. *Yersnia ruckeri. *Yokenella regensburgei. CSAP ...
... bland annat av typen Yersinia enterocolitica respektive Yersinia pseudotuberculosis. Utvecklar patienten feber i samband med ...
Övriga bakterier riskklass 3 (Brucella, Burkholderia, Coxiella burnetti, Yersinia pestis). Lyssna ... Corynebacterium pseudotuberculosis). Lyssna Ansvarigt laboratorium. Folkhälsomyndigheten. Referensfunktioner nås genom ... Bakteriella tarmpatogener (Campylobacter, Salmonella, Shigella, Yersinia non-pestis, Vibrio cholerae, EHEC) samt Helicobacter. ... Mer om nationellt referenslaboratorium för övriga bakterier riskklass 3 (Brucella, Burkholderia, Coxiella burnetti, Yersinia ...
Yersinia pseudotuberculosis och även Salmonella enterica används vanligtvis som modellpatogener.. Arbetsuppgifter. Personen vi ...
... anmälningspliktiga yersinia flyttas från Folkhälsomyndigheten till Klinisk mikrobiologi vid Hallands sjukhus Halmstad. ... Anmälningspliktig yersinia avser Y. enterocolitica, utom biotyp 1A, samt Y. pseudotuberculosis. Analysen i Halmstad inriktar ... Karaktärisering (patotypning) av yersinia flyttas till Halmstad 3 juni. Analys för att påvisa humanpatogena, anmälningspliktiga ... Frågeställningen för de yersiniaisolat som inkommit till Folkhälsomyndigheten har framför allt varit att särskilja de yersinia ...
... skapa förutsättningar för effektiv smittspårning i samband med sjukdomsfall och matförgiftningsutbrott orsakade av Yersinia ... enterocolitica och Y. pseudotuberculosis? (180 386 kr). Uppsala 2017-03-28. Oskar Nilsson. Ordförande ...
Övriga bakterier riskklass 3 (Brucella, Burkholderia, Coxiella burnetti, Yersinia pestis). Lyssna ... Corynebacterium pseudotuberculosis). Lyssna Folkhälsomyndigheten. Kontakt nås via kundtjänst på 010-205 24 44, måndag-fredag kl ... Bakteriella tarmpatogener (Campylobacter, Salmonella, Shigella, Yersinia non-pestis, Vibrio cholerae, EHEC) samt Helicobacter. ...
  • Yersiniainfektion hos människa orsakas av Yersinia enterocolitica eller Y. pseudotuberculosis. (wikipedia.org)
  • Complete Genome Assembly of Multidrug-Resistant Yersinia enterocolitica Y72, Isolated in Sweden" (på engelska). (wikipedia.org)