OrganismerFenomen och processerInformatik
ViridiplantaeEquisetumChlorophytaFylogenesVäxterEvolution, molekylär
Viridiplantae
'Viridiplantae' är ett latinskt namn som används inom taxonomi, den vetenskapliga klassificeringen av organismers evolutionära släktskap. Viridiplantae är det vetenskapliga namnet på en grupp organismer som även kallas gröna växter eller landväxter.
Equisetum
Ett släkte inom den enda kvarlevande familjen Equisetaceae (fräkenväxter) av ordningen Equisetales (klassen Equisetopsida (Sphenopsida) och divisionen Equisetophyta (Sphenophyta)). Växterna är avlägset besläktade med ormbunkarna och har relativt stor utbredning. De ihåliga, ledade och styva stjälkarna innehåller silikater. I Sverige förekommer åkerfräken (Equisetum arvense L.) i nästan hela landet. Syn. fräken.
Chlorophyta
Chlorophyta är ett division (eller fylum) inom riket Protista, som primärt består av grönalger. Dessa organismer är eukaryota och fotosyntetiska, vilket betyder att de har cellkärnor och kan producera sin egen föda genom att använda solljus, vatten och koldioxid i en process som kallas fotosyntes. Chlorophyta inkluderar en mångfald olika sorters grönalger, från encelliga former till större, multicellulära arter. Många av dessa arter lever i vatten, både sötvatten och saltvatten, men det finns också några arter som lever på land. Chlorophyta är kända för sin rika förekomst av klorofyll, ett grönt pigment som används i fotosyntesen.
Fylogenes
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Växter
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Evolution, molekylär
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
'Viridiplantae' är ett latinskt namn som används inom taxonomi, den vetenskapliga klassificeringen av organismers evolutionära släktskap. Viridiplantae är det vetenskapliga namnet på en grupp organismer som även kallas gröna växter eller landväxter.

'Viridiplantae' er en klasse innen biologi som inkluderer alle grønne planter, også kjent som Chloroplastida. Denne gruppen omfatter to dominerende undergrupper: embryofitter (landplanter) og grønalger. Alle medlemmer av Viridiplantae har en felles egenskap i form av grønne fotosynteseapparater kjent som chloroplastene i sine cellekjeller, hvilket gir dem deres grønne farge. Chloroplasene inneholder grønne fotosyntese-svinet, klorofyll, som absorberer lysenergi og brukes i fotosyntesen for å produsere organiske stoffer fra koldioxid og vann. Dette er en grunnleggende biokjemisk prosess som er vital for livet på jorda.

Equisetum är ett släkte växter som tillhör familjen Equisetaceae, även kända som hästsvansar. Det är den enda nu levande familjen inom ordningen Equisetales. Släktet innehåller cirka 20 arter, vilka huvudsakligen förekommer i de tempererade områdena av norra halvklotet. Växterna är fleråriga och kännetecknas av sina upprätta, hårlösa stjälkar som bär små fjälliknande skal på noderna. De har en speciell förmåga att kunna återuppliva sig från underjordiska rhizomer även efter åratal av förfall. Hästsvansar är kända för sina höga halter av siliciumdioxid, vilket gör dem härdbildande och skörbjuggskyddande. De har historiskt använts inom medicinen som diuretika, remedier mot blödningar och vid behand

'Equisetum' är ett botaniskt namn på en släkte av kärlväxter, även kallade bräkenormstjärnor. Det finns omkring 20–30 arter i släktet, som huvudsakligen förekommer i de norra tempererade regionerna och i bergstrakter i tropiska områden.

Enligt medicinsk terminologi kan 'Equisetum' syfta på hela växten eller delar av den, såsom rhizomer, stjälkar eller blad. Vissa arter inom släktet har historiskt använts inom traditionell medicin för att behandla diverse sjukdomstillstånd, till exempel som diuretika, hämta blödningar och bota reumatiska besvär. Dock bör det nämnas att det saknas vetenskapliga belägg för dessa användningsområden och att användning av växten kan medföra risk för skadliga biverkningar.

Chlorophyta är ett division (eller fylum) inom riket Protista, som primärt består av grönalger. Dessa organismer är eukaryota och fotosyntetiska, vilket betyder att de har cellkärnor och kan producera sin egen föda genom att använda solljus, vatten och koldioxid i en process som kallas fotosyntes. Chlorophyta inkluderar en mångfald olika sorters grönalger, från encelliga former till större, multicellulära arter. Många av dessa arter lever i vatten, både sötvatten och saltvatten, men det finns också några arter som lever på land. Chlorophyta är kända för sin rika förekomst av klorofyll, ett grönt pigment som används i fotosyntesen.

Chlorophyta er en division (eller fylum) innen plantsjøvivlesvampe, også kalt grønne alger. Disse organismer har klorofyll a og b i sine thylakoider og har ofte en grønn farge på grunn av dette. De fleste arter i Chlorophyta lever i vann, men noen arter kan også leve på land.

Chlorophyta inneholder mange forskjellige slags alger, inkludert enkle encellede former som Chlamydomonas og flerseltsformer som Ulva (havsalati) og Pediastrum. Mange arter i denne gruppen er viktige primærprodusenter i økosystemer, noe som betyr at de konverterer solenergi til kjemisk energi gjennom fotosyntese.

Det er viktig å nevne at termen "grøn alge" ikke lenger anses som en klar taksonomisk gruppe, og Chlorophyta inneholder bare noen av de arter som tidligere ble kategorisert under denne betegnelsen.

Fylogenetik (förekommande stavning: fylogeni) är ett område inom biologi som studerar evolutionens historia och hur levande varelser är relaterade till varandra genom att analysera arvsmassans gemensamma drag och skillnader. Genom att jämföra DNA-sekvenser, proteinstrukturer och fossila bevis kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter har utvecklats från gemensamma förfäder över tid. Detta hjälper till att klargöra evolutionära relationer och kan användas för att göra hypoteser om artors egenskaper, beteende och ekologi.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.

I medicinsk kontext kan 'växter' (plants) definieras som organismer som tillhör domänen *Eukarya* och kungörer riket *Plantae*, vilka karaktäriseras av celldelning genom mitos och meios, cellkärnor med en definitiv dubbelmembran, och en plastid (chloroplast) som innehåller gröna fotosyntetiska pigment. Dessa egenskaper gör att växter kan producera sin egen näring genom fotosyntes, vilket är en process där de omvandlar solljus till kemisk energi i form av socker (glukos).

Det bör noteras att den taxonomiska gruppen Plantae är något omstridd och kan inkludera olika arter beroende på vilken taxonomisk skola man följer. En vanlig definition inkluderar mossor, levermossor, ormbunkar, barrträd och blommor som del av Plantae, medan andra forskare kan exkludera vissa grupper som mossor och levermossor till andra taxonomiska grupper.

Molekylær evolution refererer til den biologiske ændring over tid på molekylært plan, dvs. ændringer i DNA- eller proteinsekvensen, som resulterer i nye genetiske variationer og potentiale for nye fenotypiske træk. Denne proces inkluderer mutationer, genetisk drift, gene flow og naturlig selektion, der tilsammen fører til evolutionær ændring hos populationer og arter.

Molekylær evolution refererer til studiet af de molekylære mekanismer og processer som driver ændringer i DNA-sequencer over tid, hvilket resulterer i den biologiske evolution. Dette inkluderer studiet af mutationer, genetisk drift, genflow og naturlig selektion på molekylær niveau. Molekylær evolution anvender ofte sekvensdata fra DNA, RNA eller protein for at konstruere filogenetiske træer, der viser de evolutionære forhold mellem organismer.