Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.
I en mening kan parasit definieras som en organism som lever och frodas på bekostnad av en värdorganism, där den parasitära organismen utnyttjar värden för näring, skydd eller reproduktion på ett sätt som direkt eller indirekt skadar värden. Parasiter kan vara av olika typer, inklusive protozoer, viruses, svampar, maskar och artroder, och de kan infektera växter, djur och människor.
*Pasteuria* är ett släkte av bakterier som tillhör familjen *Solenofilomorphidae*. Dessa bakterier är obligata parasiter som lever på andra encelliga organismer, främst amöbor och nematoder (rundmaskar). De bilder en slags häftplatta (endospore) som kan överleva länge i det yttre miljön och sprida sig med vind, vatten eller djurs rörelser. När en värdorganism infekteras av en *Pasteuria*-bakterie så kommer bakteriens endospore att gro och producera fibriller som fäster sig vid värden och penetrerar dess cellmembran, vilket leder till dess död.
Ett släkte mycket små och vanligt förekommande sötvattenkräftor tillhörande ordningen Cladocera. Syn. dafnia; hinnkräfta.
'Dreissena' är ett släkte av musslor som tillhör familjen Dreissenidae. En medicinsk definition av 'Dreissena' kan vara: "Släkte av encelliga, sötvattenslevande musslor som kan kolonisera och förorena vattenverksinstallationer genom att bilda täta, skiktade aggregationer på ytor." Dreissenidae-musslor är också kända för sin förmåga att filtrera växtplankton och andra partiklar ur vattnet, vilket kan ha både positiva och negativa effekter på vattenkvaliteten. De två vanligaste arterna inom släktet 'Dreissena' är zebramusslan ('Dreissena polymorpha') och quagga-musslan ('Dreissena rostriformis bugensis').
Trematoda är ett taxonomiskt klass-tillhörighet som innefattar parasitiska platta maskar, även kända som blöta maskar, som har en komplex livscykel och tenderar att infektera värdar genom hudkontakt eller via vektorer som snäckor. De flesta trematoder orsakar sjukdomar hos människor och djur, exempelvis schistosomiasis (bilharzia) som orsakas av vattenlevande trematoder i släktet Schistosoma.
Parasitic diseases are a group of medical conditions that occur when a parasite infects and harms a host organism. Parasites are organisms that live on or inside other organisms, known as hosts, and derive their nutrients from them. There are several types of parasites, including protozoa (single-celled organisms), helminths (worms), and ectoparasites (ticks, mites, and lice).
Ett fylum svampar som omfattar små, intracellulära, encelliga parasiter med svampsporer. Det finns två klasser, Rudimicrosporea och Microsporea.
Inälvsmaskar (helminter) är en grupp parasitmaskar som omfattar Acanthocephala, Nematoda och Platyhelminthes. Några forskare betraktar även vissa arter av tillfälligt parasitära blodiglar som inälvsmaskar.
En sugmaskinfektion är en infektion orsakad av den parasitiska masken Enterobius vermicularis, även känd som pinworm eller sugmask. Denna typ av infektion är mycket vanlig och förekommer ofta hos barn. Sugmaskar lever i tjocktarmen och kvinnan lägger ägg i området runt anus, vilket kan orsaka pruritus (kittling eller klåda). Infektionen sprids vanligtvis genom nära personlig kontakt eller genom att infekterade hushållsmedlemmar inte tvättar sig noggrant efter toalettbesök. För att diagnostisera en sugmaskinfektion tas ofta stickprover från underkläder eller sänglinnen och analyseras för ägg. Behandlingen består vanligtvis av mediciner som dödar parasiten, till exempel mebendazol eller pyrantelpamoat. För att förebygga en ny infektion rekommenderas god personlig hygien
Proteiner från vilken som helst art av mask.
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
'Schistosoma mansoni' är en parasitisk plattmask (sångmask) som orsakar schistosomiasis, även känd som bilharzia, en tropisk sjukdom som drabbar människor i världsdelarna Afrika och Sydamerika. Parasiten lever i vattenlevande sniglar och sprids genom kontakt med infekterad vatten, ofta vid badning eller arbete i vattendrag. Sjukdomen kan orsaka allvarliga symptom som feber, hosta, diarré och magonti, samt skador på lever och levervävnader om den inte behandlas tillfälligt.
En art av inälvsmask som vanligtvis kallas leverflundra. Den förekommer i gallgångarna, levern och gallblåsan under olika utvecklingsstadier. Snäckor och vattenvegetation är mellanvärdar. Ibland förekommer den hos människor, men är vanligast hos får och nötkreatur.
Den ständiga följden av omvandlingar hos insekter eller andra djurarter under den postembryonala utvecklingen.
I'm sorry for any confusion, but "Protozoproteiner" is not a recognized medical or scientific term in biochemistry or cellular biology. It seems that this term may be a combination of two words - "protozoan" and "protein." If you are looking for information about proteins found in protozoa (single-celled eukaryotic organisms, including parasites like Plasmodium falciparum that causes malaria), I can provide a brief description:
"Roundworms" är ett samlingsnamn för parasitiska nematoder som tillhör phylum Nematoda och har cylindrisk, avrundad kroppsform. De kan orsaka olika former av infektionssjukdomar hos människor och djur, beroende på vilken art det rör sig om. Till exempel kan ascariasis vara en infektion som orsakas av rundmasken Ascaris lumbricoides och drabbar främst mag-tarmkanalen.
'Värd-patogenförhållanden' refererar till det komplexa interaktionsmönstret mellan en patogen (en mikroorganism som kan orsaka sjukdom) och dess värd (vanligtvis ett djur, inklusive människor), inbegripet värdens immunrespons, patogens infektionsstrategier och sjukdomsmekanismer, samt eventuella påverkan av värden på patogenens virulens och överlevnad.
Plasmodium är ett släkte inom Protozoa, som är känt för att orsaka malaria hos människor och andra djur. Det är en typ av encellig eukaryot parasit som har en komplex livscykel och sprids genom myggbett från infekterade myggor till värddjuren. Plasmodium-arterna har en dubbelmembranös cytoplasma och ett distinkt, membranomgivet organellsystem. De reproducerar sig asexuellt inne i värden genom att dela sig och bilda flera generationer av parasiter, vilket kan leda till allvarliga sjukdomssymptom som feber, trötthet, kräkningar och i vissa fall död.
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Den kompletta arvsmassan i kromosomuppsättningen hos en protozo.
'Trypanosoma cruzi' är en protozoisk parasit som orsakar Chagas sjukdom, en tropisk infektionssjukdom som främst förekommer i Latinamerika men som också kan påträffas hos immigranter från endemiska områden. Parasiten överförs vanligtvis genom bett av triatominer, även kallade kissmyggor, och kan orsaka allvarliga hälsoeffekter såsom hjärtsjukdomar och mag-tarmsjukdomar om den inte behandlas i tid.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
En protozosjukdom som hos människor orsakas av fyra arter av släktet Plasmodium, nämligen Plasmodium falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae, och som sprids genom stick av infekterade honmyggor av släktet Anopheles. Malaria förekommer endemiskt i delar av Asien, Afrika, Central- och Sydamerika, Oceanien och vissa karibbiska öar. Sjukdomen kännetecknas av extrem trötthet i förening med anfall av hög feber, svettningar, frosskakningar och anemi. Hos djur orsakas malaria av andra plasmodiearter.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
'Plasmodium falciparum' är ett protistiskt encelligt parasitärt djur, som orsakar den allvarligaste formen av malaria hos människor, vid namn malaria tropica. Det överförs vanligtvis genom myggstick från en infekterad mygga till en mänsklig värd och kan leda till allvarliga komplikationer och i värsta fall död, om det inte behandlas i tid.
"Genetic selection" refererar till processen där individers genetiska makeup används för att välja ut de som är mest lämpade för ett visst ändamål, ofta inom avel och reproduktion. Det innebär att man aktivt väljer att föda fram individer med specifika genetiska egenskaper, medan man undviker att föda upp individer med mindre önskvärda eller skadliga gener. Genetic selection kan användas för att öka populationens resistance mot sjukdomar, förbättra produktionsresultat inom jordbruk och djurhållning, eller för att minska risken för ärftliga sjukdomar hos människor.
Parasitic diseases in animals refer to medical conditions caused by the presence and activity of parasites, such as helminths (worms), arthropods (ticks, fleas, mites), protozoans, and other microorganisms that live on or inside a host animal and derive benefits from it at the host's expense. These diseases can lead to a range of clinical signs, including weight loss, anemia, diarrhea, skin lesions, and organ dysfunction, depending on the type of parasite and the body system affected.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.
Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Röda blodceller. Mogna blodkroppar saknar kärna, är formade som bikonkava skivor, och innehåller hemoglobin, vars funktion är att transportera syre. Syn. erytrocyter.
Phthiraptera är en ordning av ektoparasitiska insekter, även kända som lusar. De lever och livnär sig på hud och hår hos däggdjur och fåglar, och kan orsaka klåda och andra hudirritationer hos värddjuren. Phthiraptera innefattar flera familjer, bland annat Pediculidae (människolusar), Anoplura (blodlöss) och Trichodectidae (däggdjurslusar).
Strongylida är en ordning av rundmaskar som innefattar parasitiska arter som infekterar djur, inklusive människor. Dessa maskar lever som vuxna i värddjurens tarm och lägger ägg som utsöndras med avföringen. Larverna som kläcks från äggen kan infektera en ny värd via kontaminerad föda, vatten eller direktkontakt med infekterade djur. Infektioner hos människor är vanligen förknippade med dålig hygien och saknas i utvecklade länder. Symptomen på en Strongylida-infektion kan variera beroende på art och graden av infektion, men kan inkludera diarré, buksmärtor, viktminskning och näringsbrist.
En klass av segmenterade bandmaskar.
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
En släkt parasitmaskar, närbesläktade med bandmaskar och med två arter: Moniliformis, som ibland infekterar människor, och Macracanthorynchus, som infekterar svin.
I medicinsk terminologi betyder "Anodontia" absens av tänder vid födseln eller att tänderna aldrig utvecklas. Detta är ett medfött tillstånd som kan drabba en, flera eller samtliga tänder. Anodontia bör inte förväxlas med "agena", vilket innebär att en eller flera tänder saknas på grund av utvecklingsrubbningar efter födseln.
I medicinsk kontext, refererar "blodmask" till den totala mängden blodceller och flytande komponenter (plasma) som tillsammans utgör blodet. Det inkluderar röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter).
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
I medicinsk kontext, refererar "sniglar" vanligtvis till en grupp parasitiska maskar som kallas lungmaskar (Angiostrongylus cantonensis). Dessa parasiter kan infektera människor genom att äta rå eller undergarnerad mat som innehåller larver av parasiten. Infektionen kan orsaka en sjukdom som kallas neuroangiostrongyliasis, vilken kan resultera i neurologiska symtom såsom huvudvärk, yrsel, meningsförvirring och i vissa fall till och med svårare komplikationer som hjärninflammation (encefalit). Det är viktigt att notera att termen "sniglar" kan ha andra betydelser utanför den medicinska kontexten.
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
I en simpel medicinsk definition kan 'head kidney' (hovednyre) referere til den forreste del af de to kønsløse nefroner hos hajer, rocker og andre fisk, som har en vigtig rolle i deres immunforsvar og ernæring. Denne struktur svarer til de permanente nyrer hos pattedyr, herunder mennesker.
I en enkel mening kan 'host specificity' inom medicin definieras som graden av bundenhet eller särskiljbarhet hos en patogen (t.ex. en virus, bacterie eller parasit) till att infektera och reproducera sig i en viss värdart eller värdgrupp. Det innebär att vissa patogener är specialiserade och kan endast infektera en viss art eller ett begränsat antal arter, medan andra är mer opportunistiska och kan infektera en bredare skala av värdar. Host specificity är en viktig faktor när det kommer till smittspridning, epidemiologi och utveckling av behandlings- och förebyggande strategier.
Orobanchaceae är en familj av tvåhjärtbladiga växter, även kända som snyltrotsväxter, som ofta parasiterar på rötterna till andra växter för att få näring. De flesta arterna inom denna familj saknar klorofyll och är därför fullständigt beroende av värdväxten för sin näringsupptagning, medan några andra har kvar en viss grad av självständighet genom att kunna utnyttja solljus för fotosyntes. Exempel på släkten inom Orobanchaceae är snyltror (Orobanche), trientalis (Trientalis) och tofflor (Lathraea).
En rundmaskinfektion är en parasitär infektion orsakad av nematoder (filarier) inom släktet Ascaris, vanligtvis Ascaris lumbricoides, som lever som parasiter i människans tarm. Infektionen uppstår när mikroskopiska ägg från rundmasken sväljs och kläcks i tunntarmen, varefter larverna penetrerar tarmväggen, färdas genom blodomloppet och når lungorna. Där utvecklas de till en ytterligare stadium innan de andas sig upp genom luftvägarna, sväljs ner igen och slutligen utvecklas till vuxna rundmaskar i tunntarmen där de lägger ägg som sedan utsöndras med avföringen. Symptomen på en rundmaskinfektion kan variera från ingen eller milda symptom, såsom magont och diarré, till allvarligare komplikationer som lunginflammation, obstruktion av tarmen eller bukh
*Schistosoma japonicum* är en parasitisk plattmask (sångmask) som orsakar schistosomiasis, även känd som blåskörtelinflammation, i östra Asien, främst i Kina och Filippinerna. Den livnär sig på blod från värddjuret och kan orsaka allvarliga hälsoproblem som lever- och tarmskador, anemi och i vissa fall till och med död. Transmissionen sker genom kontakt med snäckor av arten *Oncomelania hupensis* som fungerar som mellanvärd för parasiten.
Ett fylum protozoer kännetecknade av förekomsten av komplexa apikala organeller, som är till hjälp vid penetreringen av värdceller. Fylet omfattar två klasser: Perkinsea och Sporozoea.
Angrepp av parasiter som finns på utsidan av värdens kropp.
In a medical context, "plant weeds" typically refers to plants that are not desired in a specific location, often because they compete with crops or other desirable plants for resources such as water, nutrients, and sunlight. These plants can be native or non-native species that have become overabundant and can negatively impact the health and biodiversity of an ecosystem.
Nosema är ett släkte inom microsporidier, en grupp encelliga parasiter som kan infektera en rad olika djur, inklusive insekter, fiskar och ryggradsdjur. Nosema-arter orsakar ofta en infektion som kallas nosemosis, vilken främst drabbar insekter, särskilt bin. Infektionen kan leda till skada på tarmsystemet hos värddjuret och kan i vissa fall vara dödlig. Det är viktigt att notera att Nosema inte är en direkt medicinsk term, utan snarare en biologisk benämning på ett släkte av parasiter.

I medicinsk kontext, betyder "värd-parasitförhållande" ett förhållande där en organism, kallad parasit, lever på och skadar en annan organism, kallad värd. Parasiten utnyttjar värden som källa till näring och/eller skydd, vilket kan leda till sjukdom eller död hos värden. Det finns tre typer av parasiter: ektoparasiter, som lever på ytan av värden (till exempel löss och myggor); endoparasiter, som lever inuti värden (till exempel maskar och protozoer); och biotrofa parasiter, som behöver en levande värd för att överleva.

En medicinsk definiering av "parasit" är en organism som lever på eller inne i en värddjur eller växt och livnär sig på dess kroppsmateria eller näringsresurser, ofta till skada för värden. Parasiter kan vara av olika slag, såsom protozoer, viruses, svampar, maskar och insekter. De kan orsaka en rad olika sjukdomar och symptom beroende på vilken typ av parasit det är och hur den påverkar värden.

*I'm glad to help you with that! In medical and scientific contexts, 'Pasteuria' is a genus of bacteria that belongs to the order Bacillales and the family Solirubrobacteraceae. These bacteria are known for forming endospores, which are highly resistant to heat, chemicals, and other harsh environmental conditions. One notable species within this genus is Pasteuria penetrans, which is a parasite of nematodes (roundworms). The bacteria attach themselves to the nematode's cuticle and produce endospores that germinate and infect the nematode's tissues, ultimately leading to its death. Pasteuria infections can have significant impacts on nematode populations and are being explored as a potential biocontrol agent for certain plant-parasitic nematodes.*

'Daphnia' är ett släkte små sötvattensdjur som tillhör kräftdjursgruppen. De är vanligtvis transparenta och har en längd på upp till 3 millimeter. Dessa djur, även kända som vattenflugor eller vattensprödingar, lever i stillastående eller långsamt flytande sötvattensmiljöer, såsom dammar, pölar och sjöar.

Daphnia-djuren har en cylindrisk kropp med två antenner och fem par ben. De är filtrerare och livnär sig på att äta små partiklar som de filtrerar från vattnet genom att pumpa vatten genom sina extremiteter. Daphnia-djuren är en viktig del av näringskedjan i sötvattensmiljöer, eftersom de utgör föda för många andra djur, inklusive fiskar och vatteninsekter.

Dessa små kräftdjur är också kända för sin förmåga att reproducera sig snabbt under gynnsamma förhållanden, men de kan också vara känsliga för förändringar i miljön, såsom försurning och föroreningar. Därför används de ofta som indikatororganismer för att mäta vattenkvaliteten i sötvattensmiljöer.

'Dreissena' är ett släkte av musslor som tillhör familjen Dreissenidae. Den mest kända arten inom släktet är den invasiva artens zebramussla (*Dreissena polymorpha*). Zebramusslan är ursprungligen en sötvattensart som härstammar från östra Europa och sydvästra Asien, men har spritts globalt genom mänsklig verksamhet. Den kan orsaka skada på ekosystem då den konkurrerar ut andra arter om levnadsmiljö och filtrerar bort näringsämnen från vattnet.

Trematoder är en klass av plattmaskar (Platyhelminthes) som kännetecknas av att de är parasitiska och har ett komplext livscykel som involverar en eller flera värdar. De flesta trematoder är kända som blötdjursmaskar eftersom deras slutliga värd ofta är blötdjur, men några arter kan också parasitera på fiskar och fåglar. Trematoder orsakar många olika sorters sjukdomar hos människor och djur, bland annat schistosomi (bilharzia) som är en viktig tropisk parasitsjukdom. De flesta trematoder är små, platta och utan segmentering eller tarmkanaler. Deras kroppar består av tre primära delar: huvudet (skull), halsen (neck) och kroppen (body). Huvudet innehåller sinnesorgan och muskler som används för att fästa sig vid värden. Trematoder har också en munöppning och ett svalg, men de saknar tarmkanaler och absorberar näringsämnen direkt genom kroppsväggen.

Parasitic diseases are a group of medical conditions that occur when parasites infect and live in or on a host (typically a human) to gain benefit while causing harm. Parasites can be broadly classified into three types based on their mode of infection: protozoa (single-celled organisms), helminths (multi-cellular worms), and ectoparasites (external parasites such as ticks, fleas, and lice).

Parasitic diseases can cause a wide range of symptoms depending on the type of parasite and the location of infection. Some common symptoms include diarrhea, abdominal pain, skin rashes, fever, fatigue, and weight loss. In severe cases, parasitic infections can lead to serious complications such as organ damage or failure, and even death.

Examples of parasitic diseases include malaria (caused by the Plasmodium parasite), giardiasis (caused by the Giardia parasite), toxoplasmosis (caused by the Toxoplasma gondii parasite), schistosomiasis (caused by the Schistosoma parasite), and lymphatic filariasis (caused by the Wuchereria bancrofti worm).

Prevention and treatment of parasitic diseases typically involve a combination of medication, lifestyle changes, and environmental measures. Preventive measures include practicing good hygiene, avoiding contaminated food and water, using insect repellent to prevent mosquito bites, and taking medications to prevent infection in high-risk situations. Treatment options depend on the type of parasite and may involve medication, surgery, or other interventions.

Microsporidia är en grupp encelliga parasiter som tillhör fylumet Microspora och innehåller över 1 300 beskrivna arter. Dessa parasiter är kända för att orsaka infektioner hos både djur och människor, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar, som HIV-smittade individer eller dem som tar immunosuppressiva läkemedel. Microsporidier är obligata intracellulära parasiter, vilket betyder att de måste infektera en värdcell för att kunna överleva och reproducera sig. De sprider sig genom att producera små sporer som kan överleva länge i miljön och infektera nya värdar när de tas upp via näringsintag eller andning. Infektioner orsakade av Microsporidia kan ge upphov till en rad symtom, beroende på vilken art det är fråga om och var i kroppen infektionen sker. Symptomen kan inkludera diarré, magont, viktminskning, trötthet och muskelvärk. Microsporidier behandlas vanligtvis med läkemedel som riktar sig mot deras unika cellulära struktur och funktion.

'Mask' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan användas inom medicinen för att beskriva olika saker. Två exempel är:

1. En mask som används i samband med andningssvårigheter eller andningsterapi, till exempel en CPAP-mask (Continuous Positive Airway Pressure) som används för att behandla sömnapné orsakad av obstruktiv sömngerilla.

2. En medicinsk mask som används för att skydda mot smitta eller andra luftburna partiklar, till exempel en ansiktsmask eller respirator under operationer eller i samband med pandemier.

En sugmaskinfektion är en infektion orsakad av en parasitär mask som kallas sugsnigel (*Fasciolopsis buski*). Denna maskart infekterar vanligtvis människor genom att de äter råa eller halvråa vattenlevande bladvassväxter, såsom vattenvide (*Eichhornia crassipes*) och andra växter som har varit i kontakt med maskens larver.

Larverna penetrerar tarmen hos människan och migrerar till levern där de utvecklas till vuxna maskar. De vuxna maskarna kan bli upp till 30 millimeter långa och lägger ägg som passerar ut i fekalien. Äggen kan sedan infektera vattenlevande sniglar, vilka fungerar som mellanvärdar för maskens livscykel.

Infektioner med sugsnigel kan orsaka en bred skala av symtom, inklusive diarré, magont, illamående, viktminskning och i allvarliga fall leverinflammation och näringsbrist. Diagnosen ställs vanligtvis genom att påvisa maskens ägg i fekalprover. Behandlingen består av användning av antiparasitiska läkemedel, till exempel triclabendazol eller prazikvantel.

Maskproteiner, även känt som major histokompatibilitetskomplex (MHC) klass I-proteiner, är en typ av proteinkomplex som finns på cellmembranet hos djurceller. Deras främsta funktion är att presentera fragment av inre proteiner för immunsystemet, särskilt CD8+ T-lymfocyter (cytotoxiska T-celler). Detta gör så att immunsystemet kan övervaka och identifiera eventuella infektioner eller cancerceller i kroppen. Maskproteinerna består av tre delar: en transmembrana peptid, ett variabelt antigenpresenterande peptid (APP) och en konstant region som interagerar med T-cellernas receptorer.

Medical definition of "Biological Evolution" is:

The process of gradual change and development in the characteristics of living organisms over generations through natural selection, genetic variation, and genetic drift. This can lead to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in the field of biology and is supported by extensive scientific evidence from various fields such as genetics, paleontology, and comparative anatomy.

'Schistosoma mansoni' är en parasitisk plattmask (en sorts mask) som orsakar schistosomiasis, även känd som bilharzia. Den lever i värddjurens blodkärl och lägger ägg som sedan kan leda till allvarliga skador på bland annat lever, tarm och lungor. Sjukdomen sprids främst via kontakt med sötvatten som innehåller parasitens larver, vilka kan penetrera huden och sedan utvecklas till vuxna maskar inne i kroppen. Schistosoma mansoni är vanligast i Afrika och Mellanöstern.

'Fasciola hepatica' er en parasitisk platelom, altså en fladbørsteorm, som infekterer lever og galdeveje hos pattedyr, herunder mennesker. Den kaldes også leverbændelorm, og den kan være op til 3 cm lang. Larvene lever i vandplanter og smitter dyr og mennesker gennem kontaminerede grønne blade eller vand, som bliver spist uden varmebehandling. Infektionen med Fasciola hepatica kan føre til sygdommen fascioliasis, der er karakteriseret ved leverbetændelse og galdevejsforstyrrelser. Symptomerne på infektionen kan være diarré, mavepine, vægt tab og træthed. Behandlingen består typisk af medicin mod parasitter, fx triclabendazole eller bithionol.

'Livscykelstadier' er en begrep som brukes for å beskrive de forskjellige faser i et levendes utvikling fra det tidligste stadiet til døden. Her er en medisinsk definisjon av hvert av de fire hovedlivscykelstadiene:

1. Føtusstadiet: Denne fasen inneholder den embryonale utviklingen fra befruktningen og opp til den niende uken av graviditeten, deretter kaller vi det for føtusstadiet. Under dette stadiet utformes de viktigste organene og systemene i livet.

2. Barnshestadiet: Denne fasen inneholder barndommen fra fødsel til puberteten. Under denne perioden vil barnet oppleve en rask vekst og utvikling, både fysisk og kognitivt.

3. Voksenstadiet: Denne fasen inneholder voksenlivet fra slutten av puberteten til gjennomsnittlig 65 år for kvinner og 70 år for menn. Under denne perioden er individet i full utvikling og kan formere familier, bygge karriere og delta i samfunnet.

4. Gammelstadiet: Denne fasen inneholder de siste årene av livet etter 65 år for kvinner og 70 år for menn. Under denne perioden kan individet oppleve en nedgang i fysisk funksjon, økt risiko for sykdom og eventuell død.

Det er viktig å nevne at livscykelstadiene ikke alltid er klart definert eller like lange for alle individer. Noen kan oppleve en forlengelse av livsløpet, mens andre kan ha kortere livsløp på grunn av genetiske faktorer, sykdom eller levestil.

Jag kan hjälpa till med att söka efter information om detta, men det verkar som att "Protozoproteiner" inte är en etablerad term inom medicinen eller biologin. Det finns inga träffar när jag söker efter denna term i vetenskapliga databaser som PubMed eller Google Scholar.

Det kan vara att det avser proteiner från protozoer, en grupp encelliga eukaryota organismer som inkluderar bland annat amöbor, parasiter såsom malariaparasiten och Giardia, samt flera andra arter. Om det är så kan termen ha förväxlats eller förkortats på ett sätt som gör att den blivit förvirrande.

Om du har några ytterligare kontexter eller information om var du hittat begreppet "Protozoproteiner", kan jag försöka ge en mer precis och relevant svar.

Rundmaskar (Nematoder) är en phylum (stam) av djur som inkluderar flera tusentals arter. De flesta rundmaskar är små, ofta mindre än 1 mm långa, men några kan bli upp till 1 meter långa. De har en cylindrisk, opistokont kroppsform (med munen belägen ventralt) och saknar både segmentering och ett exoskelett. Rundmaskarnas mest komplexa organ är det muskulösa cirkulationssystemet som består av ett hjärta och en dorsal aorta. De flesta rundmaskar lever i vatten, men några lever parasitiskt på landlevande djur, inklusive människor. Exempel på sjukdomar orsakade av rundmaskar är ascariasis, trichinellos och filarias.

'Värd-patogenförhållanden' är ett begrepp inom medicinen och epidemiologin som refererar till det komplexa samspelet mellan en värdkropp (en människa eller djur) och en patogen (en bakterie, virus, svamp eller parasit) som orsakar sjukdom. Detta förhållande kan variera mycket beroende på flera faktorer, inklusive arten av patogenen, individens immunförsvar, miljöfaktorer och genetiska faktorer hos både värden och patogenen.

Förhållandet mellan värd och patogen kan vara dynamiskt och förändras över tid. Ibland kan en patogen orsaka allvarlig sjukdom i en viss individ, medan samma patogen kan vara asymptomatisk eller orsaka en mildare infektion hos en annan individ. Detta beror ofta på individens immunförsvar och andra faktorer som påverkar deras sårbarhet för sjukdom.

Värd-patogenförhållanden kan också variera beroende på patogena egenskaper, inklusive deras förmåga att infektera värden, replikera sig och sprida sig till andra individer. Vissa patogener har utvecklat mekanismer för att undvika eller undertrycka värdens immunförsvar, vilket kan leda till mer allvarliga infektioner.

Sammanfattningsvis refererar 'värd-patogenförhållanden' till det komplexa samspelet mellan en patogen och deras värdkropp, inklusive de faktorer som påverkar sjukdomsutbrott, allvarlighetsgrad och spridning.

'Plasmodium' är ett släkte inom protozoer som orsakar sjukdomen malaria hos människor och andra djur. Det finns flera olika arter av Plasmodium, men de fyra huvudsakliga arterna som orsakar malaria hos människor är P. falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae.

Malaria orsakas när en infekterad mygga stucker en person och injektar Plasmodium-parasiterna in i blodomloppet. Parasiterna tar sig sedan till levern där de förökar sig och sprider sig sedan till de röda blodkropparna. Det är i röda blodkropparna som parasiterna förökar sig ytterligare, vilket orsakar deras bristning och frigörandet av toxiner som kan leda till feber, trötthet, illamående och andra symtom.

Malaria är en allvarlig sjukdom som kan vara dödlig om den inte behandlas korrekt. Det finns inget vaccin mot malaria, men det finns effektiva läkemedel för att behandla den. För att förebygga malaria rekommenderas skydd mot myggstick och eventuellt profylax med läkemedel om man planerar resa till en malariagebied.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

'Genom' refererar till det totala arvsmassan hos en organism, vilket består av DNA-sekvenser som innehåller all information kodad i gener som styr organismens utveckling och funktion.

'Protozoiskt' är ett adjektiv som används för att beskriva någonting relaterat till protozoer, en grupp encelliga eukaryota organismer som lever fritt i vatten eller som parasiter inom andra levande varelsers kroppar.

En medicinsk definition av 'genom, protozoiskt' skulle därför vara den totala arvsmassan hos en protozoisk organism, vilket inkluderar all DNA-sekvens som kodar för dess gener och styr dess utveckling och funktion.

'Trypanosoma cruzi' er en art av encellede protozoiske parasitter som forårsaker Chagas sykdom, en tropisk og subtropisk infeksjons sykdom som forekommer i Mexico, Central- og Sydamerika. Parasitten overføres vanligvis gjennom insektsbett fra triatomine bukkebugger (cone-nosed kissing bugs), som biter mennesker for å suge blod og som kan smitte infektionssporer under samme tid.

Trypanosoma cruzi kan også overføres ved transplantasjon av infisjerte organer, via moders- barn-overføring under graviditeten eller fødselen, og ved bruk av infiserte nasjonalartikler som kniver eller tatoveringsnål.

Infeksjonen med Trypanosoma cruzi kan føre til en række symptomer, fra milde å akutte i starten, såsom feber, træthed, svelling av lymfeknuter og hud, opp til kroniske komplikasjoner som hjerteklappesvikt, uregelmessig hjerterytme og tarmforstyrrelser.

Behandlingen består vanligvis i bruk av medikamentene benznidazol eller nifurtimox for å dræbe parasitten og forebygge videre spredning. Tidlig behandling kan redusere risikoen for uviklingsen av kroniske symptomer, men ingen kurativ behandling eksisterer for de som allerede har utviklet disse komplikasjonene.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

Malaria är en infektionssjukdom som orsakas av parasiter i släktet Plasmodium och som primarilys överförs via myggor av arten Anopheles. När en infekterad mygga sticker en människa kan parasiterna komma in i kroppen genom slemhinnan. De smittade röda blodkropparna sprids sedan via blodomloppet och orsakar sjukdomssymptomen, som kan inkludera feber, trötthet, hosta, muskelvärk och kräkningar. Malaria är en allvarlig sjukdom som kan vara dödligt om den inte behandlas korrekt och i tid. Det finns olika typer av malariaparasiter, men de vanligaste orsakarna av allvarliga fall av malaria hos människor är Plasmodium falciparum och Plasmodium vivax.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

'Plasmodium falciparum' är en art inom protozoiska parasiten Plasmodium och orsakar den allvarligaste formen av malaria, som kan vara livshotande. Den överförs till människan genom stickmyror av arten Anopheles under deras blodsugande. Parasiten invaderar därefter leverceller (hepatocyter) hos den infekterade individen och förökar sig där. Efter en vecka eller två sprids parasiterna till den cirkulerande blodbanan och invaderar sedan de röda blodkropparna (erytrocyterna).

I de röda blodkropparna förökar sig Plasmodium falciparum asexuellt genom schisontidering, vilket leder till att blodkroppen spricker och frisläpper nya parasiter som kan invadera andra röda blodkroppar. Det är under denna fas av livscykeln som de typiska symptomen på malaria utvecklas, såsom feber, trötthet, muskelvärk och kräkningar.

Plasmodium falciparum kan också bilda gametocyter, som är könsmogna stadium av parasiten som kan överföras till en ny värd via en stickmyra. När mygan suger blod från en infekterad individ kan de ta upp gametocyterna, som sedan kan utvecklas till sexuella stadium i mygans mag-tarmsystem och producera nya sporozoiter, vilka kan överföras till en ny mänsklig värd när mygan stickar igen.

Plasmodium falciparum är ansvarig för de flesta dödsfall orsakade av malaria och förekommer främst i tropiska och subtropiska regioner, särskilt i Afrika söder om Sahara.

Genetic selection refers to the process of selecting and breeding organisms with specific heritable traits over multiple generations to achieve a desired change in a population. This can occur naturally through processes such as natural selection, or it can be artificially induced by humans in activities such as selective breeding or genetic engineering.

In genetic selection, certain individuals are chosen to reproduce based on their desirable traits, with the goal of increasing the frequency of those traits in future generations. This process can lead to significant changes in the characteristics of a population over time, and has been used for centuries in agriculture and animal husbandry to produce crops and livestock with desired qualities such as increased yield, improved disease resistance, or enhanced nutritional content.

In modern genetics, genetic selection is often used in conjunction with other techniques such as gene editing to achieve specific changes in the genetic makeup of organisms. This has important applications in fields such as medicine, agriculture, and biotechnology, where it can be used to develop new treatments, improve crop yields, or create novel biological products.

Parasitic diseases in animals är en typ av sjukdomar som orsakas av parasiter, som lever och förökar sig på eller i ett värddjur. Parasiter kan vara encelliga protozoer eller flercelliga djur, såsom maskar och arthropoder (t.ex. fästingar och loppor). Dessa parasiter kan skada värddjuret genom att ta näring ifrån det, orsaka mekanisk skada, eller producera toxiner. Parasitiska sjukdomar hos djur kan ha en negativ inverkan på djurets välbefinnande, produktivitet och i värsta fall leda till döden. Exempel på parasitiska sjukdomar hos djur är malaria (orsakad av protozoer), hjärtmasksjuka (orsakad av masken Dirofilaria immitis) och kattflågsjuka (orsakad av bakterien Bartonella henselae som sprids via loppor).

Molekylær evolution refererer til studiet af de molekylære mekanismer og processer som driver ændringer i DNA-sequencer over tid, hvilket resulterer i den biologiske evolution. Dette inkluderer studiet af mutationer, genetisk drift, genflow og naturlig selektion på molekylær niveau. Molekylær evolution anvender ofte sekvensdata fra DNA, RNA eller protein for at konstruere filogenetiske træer, der viser de evolutionære forhold mellem organismer.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Medicinskt tal är 'sjukdomsalstrande förmåga' eller 'patogenetisk potential' ett mått på hur väl en given mikrob (bakterie, virus, svamp, etc.) orsakar sjukdom hos en värd. Detta beror på en kombination av mikrobenns egna karaktäristika och värdens immunförsvar. En hög sjukdomsalstrande förmåga innebär att en mikrob orsakar sjukdom hos de flesta individer den infekterar, medan en lägre sjukdomsalstrande förmåga betyder att en mikrob kan kolonisera eller bosätta sig hos en värd utan att orsaka några tydliga symtom.

Det är viktigt att notera att sjukdomsalstrande förmåga inte är ett stelt begrepp, utan kan variera beroende på olika faktorer som till exempel värdens ålder, hälsa och immunförsvar. Vissa mikrober kan också ha en högre sjukdomsalstrande förmåga under speciella omständigheter, till exempel när de utvecklar resistens mot vanliga behandlingsmetoder som antibiotika.

Genetic models är matematiska eller konceptuella representationer av genetiska system, processer eller fenomen. De används för att simulera och förutsäga hur gener och arvsbetingade egenskaper fungerar och interagerar på molekylär, cellulär och organismnivå. Genetic models kan hjälpa forskare att förstå genetisk variation, arvsregler, evolution, sjukdomsgenetik och andra aspekter av genetiken.

Det finns olika typer av genetic models, beroende på vilka egenskaper de beskriver och hur de representerar informationen. Några exempel är:

1. Populationsgenetiska modeller: används för att studera genetisk variation och selektion i populationer. Dessa modeller kan vara statistiska, simuleringsbaserade eller matematiska.
2. Quantitativ genetiska modeller: används för att undersöka kontinuerliga fenotypiska drag som påverkas av flera gener och miljöfaktorer. Dessa modeller kan vara polynomiella, strukturella ekvationer eller multivariata.
3. Molekylära genetiska modeller: används för att studera interaktioner mellan DNA, RNA och protein i celler. Dessa modeller kan vara strukturella, funktionella eller systembiologiska.
4. Systemgenetiska modeller: använder sig av data från höghtrognhetsgenomik och andra tekniker för att bygga nätverk av gen-gen-interaktioner och -reguleringar i celler. Dessa modeller kan vara grafbaserade, matematiska eller simuleringsbaserade.

Genetic models är viktiga verktyg inom genetisk forskning, eftersom de möjliggör systematiskt studium av komplexa genetiska system och hjälper till att generera hypoteser som kan testas experimentellt.

Röda blodkroppar, även kända som erytrocyter, är de vanligaste cellerna i blodet och har sin huvudsakliga funktion att transportera syre till kroppens olika vävnader. De utgör ungefär 40-45% av blodets volym hos en genomsnittlig vuxen människa.

Röda blodkroppar saknar cellkärna och andra organeller, vilket gör dem speciella eftersom de är de enda cellerna i kroppen som saknar dessa strukturer. Detta ger röda blodkropparna en hög grad av flexibilitet så att de kan passera genom små kapillärer i olika vävnader utan problem.

Den typiska formen på en röd blodkropp är diskformad, vilket underlättar syreupptaget och -transporten. Hemoglobin är ett protein som innehåller järn och finns i röda blodkroppar. Detta protein binder sig till syret i lungorna och frigör det sedan i olika vävnader när behovet uppstår. När röda blodkropparna inte längre fungerar korrekt eller när de inte produceras i tillräcklig mängd kan det leda till syrebrist och anemi.

'Phthiraptera' är ett taxonomiskt insektsordning som innefattar ektoparasiter, det vill säga djur som lever på ytan av andra djurs kroppar. De flesta arter inom denna ordning livnär sig på hudskal och hudvätskor från sina värddjur, men några få arter kan även suga blod.

Phthiraptera delas vanligen upp i tre underordningar:

1. Anoplura (stinklöss): De flesta av dessa insekter lever som ektoparasiter på däggdjur, där de suger blod från värddjuret. Ett exempel är människolusen (*Pediculus humanus corporis*).
2. Mallophaga (fjäderlöss): Dessa insekter lever huvudsakligen på fåglar och suger blod eller livnär sig på fjädrarna, huden och deras sekret. Några arter kan även parasitera på däggdjur.
3. Rhynchophthirina (svalblodlöss): Denna lilla underordning innehåller endast fyra kända arter, som alla lever som ektoparasiter på svalor och suger blod från dem.

Phthiraptera-insekterna är ofta väldigt värddjurspecifika, vilket betyder att de vanligtvis bara parasiterar en eller ett fåtal arter av däggdjur eller fåglar. De kan dock orsaka allvarliga hudinfektioner och överföra sjukdomar till sina värddjur.

Strongylida är en ordning av rundmaskar som inkluderar flera parasitiska arter som kan infektera människor, hästar, nötkreatur och andra djur. De flesta arterna i denna ordning lever som parasiter i värddjurens tarmar och andningsvägar. Några exempel på släkten inom Strongylida är Strongyloides, Ancylostoma och Necator, vilka alla kan orsaka sjukdomar hos människor. Till exempel kan Strongyloides stercoralis orsaka strongyloidias, en parasitär infektion som kan vara allvarlig eller livshotande för personer med nedsatt immunförsvar.

Den mest accepterade medicinska definitionen av "bandmask" (på latin: *Taenia saginata*) är en parasitisk mask som lever som vuxen i människans tarm och kan orsaka sjukdomen teniasis. Maskens larv kan infektera nötkreatur, där den bildar blåsbildningar i musklerna som kallas för "bandmaskbiff". Människan kan sedan bli smittad genom att äta underkokt eller raw nötkött.

"Genetiskt uttrycks mönster" refererar till hur och när gener i ett individuellt genomi expressar sig, det vill säga hur de producerar specifika proteiner eller RNA-molekyler. Detta kan variera mellan olika celltyper, till exempel leverceller jämfört med hjärnceller, och under olika livscykel-faserna, som fostertillstånd jämfört med vuxen ålder. Genuttrycksmönster kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är värt att notera att termen 'genetiskt uttrycks mönster' ofta används i samband med studier av epigenetik, som undersöker hur miljöfaktorer kan påverka genuttryck genom mekanismer som DNA-metylering och histonmodifiering. Dessa förändringar kan vara reversibla och är ofta specifika för en viss celltyp eller tillstånd, vilket leder till unika genuttrycks mönster.

Acanthocephala är en grupp av parasitiska djur som kännetecknas av ett haklikt huvud och en tjock, muskelartad proboscis som används för att fästa sig vid värddjurens slemhinna. Acanthocephala-djuren lever som parasiter i djurs mag-tarmsystem, ofta hos ryggradsdjur som fiskar, fåglar och däggdjur. De har en komplex livscykel som involverar två eller flera värddjur, och deras larver kan påträffas i olika invertebrater, till exempel kräftdjur. Acanthocephala-djuren saknar tarmkanal och livnär sig istället genom att ta upp näringsämnen direkt från värddjurets blodkärl.

'Anodontia' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva ett tillstånd där en individ saknar en eller flera tänder som normalt skulle ha utvecklats. Detta kan drabba enskilda tänder eller alla tänder i munnen, och kan vara relaterat till genetiska faktorer, systemiska sjukdomar eller skador under tändutvecklingen. I allvarliga fall av anodontia kan individen sakna samtliga tänder, ett tillstånd som kallas 'total anodontia'.

Den medicinska definitiven av begreppet "blodmask" är Hæmoglobin (Hb) eller Erythrocyt som båda är komponenter i röda blodkroppar. Hæmoglobinet består av ett protein, globin, och en prostetisk grupp, hemen, som innehåller järn. Det primära syftet med hæmoglobinet är att transportera syre från lungorna till kroppens celler och koldioxid från cellerna till lungorna. Erytrocyterna, eller röda blodkropparna, innehåller hæmoglobin och utgör huvuddelen av blodets cellulära beståndsdelar.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

'Sniglar' er en norsk betegnelse for bløddyr som tilhører klassen ormehvirvelløse (Oligochaeta) og ordnen jordorme (Lumbricidae). Snigler er kendt for deres segmentede kroppe, som oftest har en rødbrun farve. De lever i jorden og spiser nedbrydeligt organisk materiale, hvilket gør dem viktige for jordens gjennomsiktighet og fruktbarhet. Snigler kan også være viktige indikatorer på jordkvaliteten.

I medisinsk sammenhenging kan snigler være vektorer for visse parasitter, som f.eks. nematoder og plattorme, som kan infisere mennesker og dyr ved kontakt eller ved inntak av infisert vann eller grønnsaker. Disse parasittene kan føre til en rekke helseproblemer, særlig i u-landet. Derfor er det viktig å ha god hygiene og godt drikkevann for å redusere risikoen for infeksjoner.

"BALB/c mus" är en typ av möss som används i forskning. Denna musstam har blivit inavlad under många generationer för att få en relativt sett jämn genetisk bakgrund och beteende, vilket gör dem till ett populärt val för experimentell forskning. BALB/c är en av de vanligaste musstammarna som används inom biomedicinsk forskning.

Specifikt står "BALB" för det engelska National Institutes of Health (NIH) beteckningssystemet för möss, och "c" står för den specifika understammen som har utvecklats genom inavel. BALB/c musen är känd för att ha en starkt responsiv immunreaktion, vilket gör dem användbara i studier av immunologi och infektionssjukdomar. De har också en relativt låg aggressionsnivå jämfört med andra musstammar.

Det är värt att notera att även om BALB/c musen är en mycket använd modellorganism inom forskning, så kan resultaten som erhålls från studier på mus inte alltid direkt tillämpas på människor på grund av skillnader i genetik och fysiologi.

In medical terms, "head kidney" refers to a type of tissue found in some animals, including fish and amphibians, that functions as part of the animal's immune system and helps filter waste from the blood. The head kidney is also known as the pronephros or anterior kidney, and it is located near the head region of these animals.

In fish, the head kidney contains several types of immune cells, including lymphocytes, phagocytes, and granulocytes, which help protect the animal against infections and diseases. The head kidney also plays a role in producing and releasing hormones that regulate various bodily functions, such as growth and development.

Anatomically, the head kidney is composed of several lobes that are surrounded by connective tissue. Each lobe contains numerous small tubules called nephrons, which filter waste from the blood and produce urine. The urine then flows into larger ducts that lead to the outside of the animal's body.

Overall, the head kidney is an important organ in fish and other aquatic animals, as it helps maintain homeostasis by regulating fluid balance, waste removal, and immune function.

'Host specificity' refererar till graden av begränsning i vilka värdar (levande organismer) en viss parasit, patogen eller symbiont kan infektera och etablera sig hos. Det kan variera från att vara mycket värdbunden, där organismen bara kan överleva och reproducera sig i en speciell värdart, till att vara mer generalist, där den kan infektera och etablera sig hos flera olika värdarter.

I medicinsk kontext är host specificity viktigt när man studerar smittspridning och smittskydd. Om en patogen har hög värdbundenhet till en speciell art, kan det minska risken för spridning till andra arter, inklusive människor. Om en patogen däremot är en generalist och kan infektera flera olika värdarter, kan det öka risken för smitta och utbrott hos människor.

Orobanchaceae är en familj av tvåhjärtbladiga växter som tillhör ordningen Lamiales. Denna familj innehåller cirka 2000 arter fördelade på omkring 95 släkten, och många av dem är parasitiska eller halvparasitiska på andra växter. De flesta arterna finns i tempererade och subtropiska regioner över hela världen, men de är särskilt rikligt förekommande i Medelhavsområdet och i Västra Nordamerika.

Exempel på släkten inom Orobanchaceae är:

* Bartsia (cirka 60 arter)
* Buchnera (cirka 125 arter)
* Castilleja (cirka 200 arter)
* Euphrasia (cirka 360 arter, även känd som ögontröst)
* Lindenbergia (cirka 40 arter)
* Melampyrum (cirka 35 arter, även kända som gullörter)
* Orobanche (cirka 200 arter, även kända som tömmar)
* Pedicularis (cirka 600 arter)
* Rhinanthus (cirka 40 arter, även kända som klase)

Många av dessa släkten innehåller arter som är värddjur för specifika insektsarter, och några av dem har symbiotiska relationer med svampar. Orobanchaceae-familjen innehåller också en del medicinskt använda växter, såsom gullörter (Melampyrum) som har traditionellt använts för att behandla mag- och tarmsjukdomar.

Rundmaskinfektioner är en parasitär infektion som orsakas av nematoder (filarier) i släktet Ascaris, vanligtvis Ascaris lumbricoides, som lever som parasiter i människans tarm. Larverna från ascarislusäggen sprids via fekaliefterlaten och kan infektera en värd genom att ätes upp under dåliga hygieniska förhållanden. Infektionen är vanligast i områden med bristfällig sanitet och tillgång till rent vatten.

Efter att ha infekterat en värd, kläcks larverna från äggen i tarmkanalen och penetrerar tarmväggen för att komma in i blodomloppet. De transporteras sedan via blodet till lungorna, där de vandrar upp genom luftvägarna och sväljs ner igen. När de kommer tillbaka till tarmkanalen blir de vuxna parasiter som lägger ägg som kan orsaka symptom som diarré, magont, illamående och hosta. I allvarliga fall kan infektionen leda till obstruktion i tarmen eller lungorna.

Förebyggande åtgärder inkluderar god hygien, tillgång till rent vatten och toaletter, regelbunden avlusning och kokning av matvaror som kan vara kontaminerade med ägg. Behandling av infektioner sker vanligtvis med antihelmintiska läkemedel som mebendazol eller albendazol.

'Schistosoma japonicum' är en parasitisk mask som orsakar schistosomiasis, även känd som bilharzia, i människor. Den tillhör trematodklassen och lever som vuxen parasit i blodkärlen hos sötvattslivande sniglar och människor. Sjukdomen sprids genom kontakt med infekterad vatten, ofta under arbete eller aktiviteter i vattenrelaterade miljöer som jordbruk, fiske eller bad.

Vuxna maskar av 'Schistosoma japonicum' är smala och långsträckta och kan bli upp till 15 mm långa hos honor och 7 mm hos hanar. De lever i par i människans blodkärl, där honorna lägger ägg som sedan passerar ut genom urinen eller avföringen. Om dessa ägg kommer i kontakt med vatten kläcks de och frisätter miracidier, en sorts larver som infekterar sötvattenssniglar. Efter en period av tillväxt och multiplikation inne i sniglorna släpps cercarier ut, ytterligare en typ av larver som kan penetrera människors hud och orsaka infektion.

Symptomen på schistosomiasis orsakad av 'Schistosoma japonicum' inkluderar akuta och kroniska faser. Akuta symtom uppstår vanligen 1-2 månader efter exponering och kan vara feber, muskelsmärtor, hosta, andnöd, halsont och hudutslag (urtikaria). Kroniska symtom kan inkludera lever- och tarmsjukdomar, katarrer i urinvägar och äggledare samt neurologiska komplikationer om maskarna migrerar till centrala nervsystemet.

För att undvika infektion bör man undvika att bada, simma eller vada i sötvattensreservoarer där sniglar förekommer, och använda skyddande kläder och skor om detta inte kan undvikas. Vid misstänkt eller bekräftat fall av schistosomiasis bör man söka läkarvård och behandling med praziquantel.

Apicomplexa är ett taxonomiskt fylum inom protozoerna, som inkluderar en stor mängd parasitiska arter som orsakar sjukdomar hos både djur och människor. De flesta apicomplexan har en komplext livscykel som involverar olika värdar och former av förökning.

Karakteristiskt för Apicomplexa är att de har en organell, så kallad apikal komplex, som används vid invasionen av värdceller. Detta består bland annat av en struktur känd som konoid och ett antal glidande proteiner som hjälper till att förflytta sig genom värdcellen.

Exempel på sjukdomar orsakade av Apicomplexa är malaria, toxoplasmos och kryptosporidiös. Malaria orsakas av arterna i släktet Plasmodium och är en av de vanligaste dödsorsakande infektionerna i världen. Toxoplasmos orsakas av Toxoplasma gondii och kan ge upphov till allvarliga symtom hos gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar. Kryptosporidiös orsakas av Cryptosporidium parvum och ger diarré, särskilt hos barn och personer med nedsatt immunförsvar.

Ektoparasitinfestationer är en medicinsk term som refererar till när en individ har en övervikt eller oönskad invasion av ektoparasiter, som lever och livnär sig på eller under huden hos värden. Detta kan orsaka en rad symtom och komplikationer beroende på vilken typ av ektoparasit det rör sig om. Några exempel på vanliga ektoparasiter inkluderar loppor, blodsugande löss, skabb, myggor och kvalster.

Symptomen på en ektoparasitinfestation kan variera beroende på vilken typ av parasit det rör sig om, men de vanligaste symptomen inkluderar:

* Juckre i huden
* Eksem eller hudinflammation
* Rödhet och irriterad hud
* Små bitmärken eller blodfläckar på huden
* Andra symtom som feber, huvudvärk och trötthet (i vissa fall)

Ektoparasitinfestationer behandlas vanligtvis med specifika läkemedel eller krämer som dödar eller avskräcker parasiter. I vissa fall kan det vara nödvändigt att behandla hela hemmet eller andra berörda ytor för att undvika en ny infestation. Det är också viktigt att identifiera och eliminera källan till parasiterna för att förebygga framtida infestationer.

Om du tror att du har en ektoparasitinfestation bör du söka medicinsk hjälp så snart som möjligt för att undvika komplikationer och för att få rätt behandling.

In a medical context, "plant weeds" typically refers to plants that are considered unwanted or invasive in a particular setting, such as a garden, farm, or natural habitat. These plants can compete with desired plants for resources like water, nutrients, and sunlight, and can sometimes cause harm to human health or the environment.

For example, certain plant weeds may produce allergens that can cause respiratory issues in some people, or they may harbor pests or diseases that can affect crops or other plants. Some weeds can also alter the chemical composition of soil or water, making it less hospitable to other plants and animals.

It's worth noting that a plant considered a weed in one context may be valued in another. For example, dandelions are often considered weeds in lawns, but they have medicinal and nutritional uses and can be beneficial to pollinators. Ultimately, the designation of a plant as a "weed" depends on the specific goals and values of the person or organization making that determination.

'Nosema' är ett släkte inom mikrosporidier, en grupp encelliga eukaryota parasiter som kan orsaka sjukdomar hos en rad olika djur, inklusive insekter, fiskar och ryggradslösa djur. Nosema-arter är kända för att infektera tarmsystemet hos värddjuren och kan orsaka allvarliga problem, särskilt hos domesticerade djur som bin och gnagare. Infektionen kan leda till diarré, viktminskning, försämrad prestanda och i vissa fall död. Släktet 'Nosema' innehåller ett stort antal arter, varav många är specialiserade på att infektera specifika värddjursarter.

LivscykelstadierOvipositionVärd-parasitförhållandenRuggningEkosystemSimningReglering av genuttryck, utvecklingLetal dos 50 ... BombyxDrosophila melanogasterLivscykelstadierOvipositionRovdjursbeteendeTrichinella spiralisSimuliidaeVärd-parasitförhållanden ...