I medicinsk kontext, betyder "uppväckande" ofta samma sak som "stimulerande". Det refererar till en process eller substans som aktiverar och ger energi till celler eller system i kroppen. I vissa fall kan det också användas för att beskriva en behandling som hjälper en person att återfå medvetande efter en period av medvetslöshet eller koma.

'Störd uppvaknande' är ett medicinskt tillstånd där en individ har besvär med att vakna upp från sömn och kan ha antingen problem med att fullständigt vakna upp eller upplever en förvirrad och desorienterad känsla under uppvaknandet. Detta tillstånd kallas även somnambulism eller sömngång och är vanligast hos barn, men kan också förekomma hos vuxna.

Störd uppvaknande kan vara farligt eftersom den drabbade personen kan ha förlust av minne, vara desorienterad och utföra handlingar utan att vara medveten om dem. Detta kan leda till olyckor eller skador, särskilt om individen befinner sig i en farlig miljö under uppvaknandet. I allvarliga fall kan stört uppvaknande vara ett tecken på underliggande neurologiska sjukdomar och kräver därför ytterligare utvärdering av en läkare.

Erotisk litteratur eller konst är en genre som framställer sexuellt attraktiva och ofta explicit beskrivna situationer, med syfte att stimulera sexuell upphetsning hos mottagaren. Termen "erotik" används sällan inom medicinsk kontext, men kan i vissa fall ingå som en aspekt i studier av mänsklig sexualitet och sexuellt beteende. Det är värt att notera att det finns en fin gräns mellan erotik och pornografi, där den senare ofta innehåller mer explicit och grafisk sexuell beskrivning eller visuell representation, med fokus på stimulans snarare än konstnärlig eller litterär kvalitet.

Sömnstadier är en term inom sömnfysiologin och refererar till de olika faser och cykler som människans sömn genomgår under en natts sömn. Det finns vanligtvis fyra huvudsakliga sömnstadier, som upprepas i en typisk M-formad cykel under sömnen. Dessa stadier kan delas in i två kategorier: djup sömn (eller icke-REM-sömn) och REM-sömn (snabba ögonen rörelser).

1. Sömnstadium 1 (N1): Det första stadiet av sömnen, som ofta kallas inslumringsfasen eller lätta sömnen. Under denna fasen minskar hjärnaktiviteten och muskeltonusen, och individen kan uppleva kortvariga, lätta drömmar eller fantasier. Denna fas varar vanligtvis i 5-10 minuter.
2. Sömnstadium 2 (N2): Det andra stadiet av sömnen, som karaktäriseras av en minskad hjärt- och andningsfrekvens samt en lätt ökning av muskelrelaxationen. Under detta stadiet kan kroppen börja något djupare sömn, även om den fortfarande är relativt lättvaknad. Denna fas utgör cirka 45-55% av den totala sömntiden under en natts sömn.
3. Sömnstadium 3 (N3): Det tredje stadiet, även känt som djup sömn eller slow-wave sleep, är när individen upplever de mest fördelarna av sömnen. Under denna fasen är hjärnaktiviteten mycket låg och muskelrelaxationen är hög. Detta är också när kroppen regenererar sig och bygger upp energi, vilket gör att det kan vara svårare att vakna upp under denna fas. Denna fas utgör cirka 15-25% av den totala sömntiden under en natts sömn.
4. REM (Rapid Eye Movement) sömn: Det fjärde och sista stadiet är REM-sömnen, som karaktäriseras av snabba ögonrörelser, höjd hjärt- och andningsfrekvens samt en aktivare hjärnverksamhet. Denna fas är också känd för att vara den del av sömnen där drömmar ofta inträffar. REM-sömnen utgör cirka 20-25% av den totala sömntiden under en natts sömn och upprepas flera gånger under natten.

Det är viktigt att ha en balans mellan alla dessa faser för att få en god kvalitet på sömnen, eftersom de olika stadierna har olika funktioner som bidrar till vår allmänna hälsa och välbefinnande.

Sömn är en periodisk och reversibel biologisk tillstånd som karaktäriseras av avsaknad av medvetande, rörelsemönstring och sänkt respons på yttre stimuli. Under sömnen genomgår individen olika stadier med olika typer av hjärnverksamhet och fysiologiska funktioner. Det finns två huvudsakliga typer av sömn: REM-sömn (rapid eye movement sleep) och icke-REM-sömn (non-rapid eye movement sleep), som varierar i intensitet och uppdelas i olika stadier. Sömn har en viktig roll för kognitiv funktion, minnesbildning, läkande processer, hormonutsöndring och allmänhet homeostasis.

'Libido' är ett psykoanalytiskt begrepp som myntades av Sigmund Freud och refererar till den sexuella driftkraften eller sexualdrifan hos en individ. Det är en person's övergripande känsla av sexuell lust, motivation eller önskan om sexuellt umgänge. Libido kan variera över tiden och påverkas av olika faktorer som stress, sjukdom, medicinering, hormonella förändringar och psykiska tillstånd. I en medicinsk kontext kan läkare ställa diagnoser relaterade till libidoförändringar, såsom hypoaktivt sexuellt begär eller sexuell dysfunktion.

'Vintersömn' är ett informellt begrepp och saknar en universell medicinsk definition. Termen används ofta för att beskriva en känsla av trötthet, sömnighet eller minskad energilevel under vintermånaderna, särskilt i tempererade klimatzoner där dagarna blir kortare och mörka. Detta fenomen kan delvis bero på en förändring av den naturliga ljus-mörkercykeln som styr vår inre biologiska klocka, eller circadian rytm. I vissa fall kan det vara relaterat till ett tillstånd som kallas säsongsbunden depression (SAD), även känt som vintersjukan, som är en form av klinisk depression som tenderar att uppträda under vintermånaderna. Emellertid bör det noteras att inte alla personer som upplever trötthet eller sömnighet under vintern har säsongsbunden depression.

Sömnövervakning, även känd som polysomnografi, är en medicinsk undersökning som används för att diagnostisera sömnstörningar och andningsrelaterade sömnsjukdomar, såsom sömnlöshet, sömnapné och REM-relaterad respirationsrubbning. Den inkluderar en uppsättning av tekniker för att samtidigt övervaka flera kroppsliga funktioner under sömn, till exempel hjärnaktivitet, ögonrörelser, muskelaktivitet, andningsmönster och EKG. Denna information används sedan för att bedöma djupet av sömnen, eventuella störningar under sömnen och andra relaterade problem. Sömnövervakning utförs vanligtvis i en särskild klinisk miljö som är utformad för att simulera ett naturligt sömnmiljö, men kan också utföras hemma med vissa begränsningar.

'Vakenhet' definieras inom medicinen som ett medvetet tillstånd där en individ är fullt medveten och reagerar på sin omgivning. Det är den normala medvetna tillståndet under dagen, då individen kan tänka, kommunicera och agera aktivt. Vakenhet kontrolleras av ett komplext system som involverar flera hjärnstrukturer och neurotransmittorsystem, inklusive det retikulära aktiveringssystemet (RAS), thalamus och kortikala nätverk.

Electroencephalography (EEG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan. Metoden registrerar de potentialskillnader som uppstår när neuron i hjärnbarken kommunicerar med varandra. Dessa potentialskillnader kan visas som en kurva över tiden, kallad ett elektroencefalogram.

EEG används ofta för att diagnostisera och monitorera olika former av sjukdomar och skador i centrala nervsystemet, till exempel epilepsi, sömnstörningar, hjärnskador, stroke och demens. Den kan även användas under operationer för att övervaka hjärtats funktion och under behandling med elektrochoke för att behandla svår epilepsi.

Elektrodermalmätning (EDA) är en metod för att mäta elektrisk resistans eller elektrisk ledningsförmåga i huden, oftast i handflatan. Metoden används inom psykologin och relaterade områden för att utvärdera autonoma nervsystemets aktivitet och känslomässiga respons.

Vid en EDA-mätning appliceras två elektroder på huden, oftast på fingrarna eller tummen. En svag elektrisk ström skickas genom elektroderna och mottages av den andra elektroden. Hudens resistans eller ledningsförmåga mäts sedan i ohm (Ω) eller mikrosiemens (µS).

Även om EDA-mätning inte är en direkt indikation på någon specifik medicinsk tillstånd, kan den användas som ett komplement till andra diagnostiska metoder för att undersöka olika sjukdomar eller störningar. Till exempel kan EDA-mätning användas för att utvärdera autonoma nervsystemsreaktioner vid stress, ångest, depression och schizofreni.

Det är viktigt att notera att EDA-mätning inte är en standardiserad diagnosmetod inom medicinen och bör endast användas under professionell övervakning av en utbildad specialist.

REM-sömn, eller Rapid Eye Movement-sömn, är en typ av sömn som karakteriseras av snabba ögonrörelser, höjd hjärtslag och andningsfrekvens, och aktiva drömmar. Under REM-sömnen är hjärnan mycket aktiv, nästan lika aktiv som när man är vaken. Det är under denna fas av sömnen som de flesta drömmarna inträffar. REM-sömnen är en del av den normala sömncykeln hos människor och djur, och den alternerar med icke-REM-sömn under en typisk nattsömn.

Känslor är mentala och fysiska reaktioner på olika intryck, erfarenheter och situationer. De är en naturlig del av mänsklighetens subjektiva upplevelse och hjälper oss att tolka, förstå och svara på världen runt omkring oss. Känslor kan variera i intensitet och varaktighet och kan inkludera en bred skala av affektiva tillstånd som glädje, sorg, rädsla, ilska, undran, förvåning och kärlek. De aktiverar också vissa delar av hjärnan och kroppen, vilket kan leda till fysiska reaktioner såsom ökat hjärtslag, rodnad eller tårfylldhet. Känslor kan påverka tankar, beslut, minnen och interaktioner med andra människor.

En orgasm är en intensiv, kortvarig sexuell respons som vanligtvis följer efter en fas av hög spänning och muskulär påfrestning. Under en orgasm upplever individen starka, rytmiska kontraktioner i genitalområdet, inklusive livmodern hos personer med uterus, och prostatan hos personer med penis. Orgasmen är ofta, men inte alltid, föregången av en känslomässig upphetsning och fysisk stimulans till genitalierna. Den är vanligtvis förknippad med starka känslor av glädje och tillfredsställelse.

Det är värt att notera att orgasmer kan upplevas på olika sätt beroende på personliga, fysiska och psykologiska faktorer. För några kan det vara en mycket intensiv upplevelse medan andra kan ha mer subtila upplevelser. Det finns också variationer i hur länge en orgasm varar och hur ofta den upplevs. Alla dessa aspekter kan variera mellan olika individer och även för samma individ under olika tillfällen.

Fotopletysmografi (PPG) är en icke-invasiv metod för att mäta volymförändringar i kapillärblodflödet i huden, ofta i fingrarna eller tårna. Det görs genom att uppmätta ljusabsorptionen eller reflektionen från blodet i huden medan det cirkulerar genom kapillärerna.

En PPG-sensor består av en ljuskälla, ofta en LED, och en fotodetektor som mäter den reflekterade ljusströmmen. När blodflödet i kapillärerna ökar under systolen (den del av hjärtcykeln då hjärtat expanderar och fylls med blod), absorberas mer ljus från sensorn, vilket resulterar i en minskad reflekterad ljusström. Omvänt, när blodflödet minskar under diastolen (den del av hjärtcykeln då hjärtat slappnar av och utvidgas), absorberas mindre ljus från sensorn, vilket resulterar i en ökad reflekterad ljusström.

PPG-signalen kan analyseras för att extrahera information om hjärtats frekvens (HR) och härtdryghet (HRT), blodtryck, syresättningsgrad i blodet (SpO2) och andra viktiga hälsoparametrar. Fotopletysmografi används ofta tillsammans med elektrokardiografi (ECG) för att mäta hjärtfrekvensvariabilitet (HRV).

Sömngång, även känt som somnambulism, är ett sömnrelaterat beteende där en person stiger upp och går runt i sömnen utan medvetenhet eller minne av händelsen. Det inträffar vanligtvis under djupa sömnfaserna under den långsamma vågen (NREM-sömnen) under det första tredjedelen av natten.

Personer som sover går ofta långsamt, har en stel blick och kan vara svåra att väcka. De tenderar också att ha ett förvirrat eller desorienterat beteende när de vaknar upp mitt under ett sömngångsanfall.

Även om det är vanligt att sova gå bland barn, kan det också förekomma hos vuxna. Sömngång kan vara relaterat till stress, sömnbrist, vissa läkemedel eller underliggande neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och epilepsi. I de flesta fallen behöver dock inget specifikt behandling, men i allvarliga fall kan mediciner eller terapi vara användbar.

Sciuridae er en familie i pattedyrordenen Rodentia, der omfatter egern, flyingesquirrels og marksquirler. Disse dyr kendes bedst for deres store ører, slanke kroppe og buskede haler. De fleste arter lever i træer, men nogle findes også på jorden eller underjordiske huler. Sciuridae-medlemmer er primært planteædere, selvom nogle også spiser insekter og andre smådyr. Familien omfatter omkring 280 arter fordelt over 51 slægter.

Sömnapnesyndrom, även känt som narcolepsi med kataplexi, är en sällsynt neurologisk sjukdom som karaktäriseras av överväldigande sömniga episoder och kataplexi, som är plötsliga och ofrivilliga muskelsvagheter orsakade av starka emotionella reaktioner. Andra symtom kan inkludera hallucinationer, sömnlöshet och paralys av sömnen. Sjukdomen beror på en abnormitet i det del av centralnervösa systemet som reglerar sömnen och vakenheten.

Obstruktiv sömnapnea (OSA) är en medicinsk tillstånd där andningen upprepade gånger pausas eller blir ytterst onormalt långsam under sömnen på grund av att luftvägarna förträngs eller helt blockeras. Detta orsakas vanligtvis av att mjuka strukturer i halsen, som tungan och svalget, ramlar tillbaka och blockerar luftflödet. OSA kan leda till sömnlöshet, trötthet under dagtime, minskad koncentration och minnesförlust, samt ökad risk för högt blodtryck, hjärtsjukdom och stroke. Diagnosen ställs vanligtvis genom en polysomnografi, en undersökning där sömnen övervakas med hjälp av olika sensorer och kameror. Behandlingen kan innefatta användande av ett CPAP-maskin (continuous positive airway pressure), viktminskning, lägga till sidosovning eller i vissa fall kirurgi.

Psykosexuella störningar, även kända som sexuella rubbningar eller parafili, är en grupp psykiatriska diagnoser som invollerar atypiska sexuella intressen och beteenden som orsakar kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), publicerat av American Psychiatric Association, innefattar psykosexuella störningar följande diagnoser:

1. Fetischism: Sexuell upphetsning eller nöje från att ha kontakt med objekt som inte är en mänsklig partner (t.ex. underkläder, skor).
2. Transvestisk fetischism: Sexuell upphetsning eller nöje från att klä sig i kläder som tillhör det motsatta könet.
3. Exhibitionism: Uppehåll av att visa av sig själv naken offentligt för att uppnå sexuell upphetsning.
4. Voyeurism: Uppehåll av att titta på en annan person som är naken, deltar i eller utför ett sexuellt beteende utan deras vetskap för att uppnå sexuell upphetsning.
5. Pedofili: Sexuella fantasier, drifter eller beteenden med barn under 13 år gamla eller försök att få kontakt med barn under 16 år gamla för sexuella ändamål.
6. Sexuell masochism: Sexuell upphetsning från att utsätta sig själv för smärta eller fuktighet.
7. Sexuell sadism: Sexuell upphetsning från att orsaka smärta, lidande eller fuktighet till en annan person.
8. Frotteurism: Uppehåll av att röra på sig mot en okänd person i en massmiljö för att uppnå sexuell upphetsning.
9. Parafili: Sexuella fantasier, drifter eller beteenden som orsakar lidande till en själv eller en annan person och inte ingår i normativa sexuella beteenden.
10. Transvestisk fetischism: Uppehåll av att klä sig i kvinnors kläder för att uppnå sexuell upphetsning.

## Kritik

Klassificeringen har kritiserats för att vara för bred och inkludera alltför många olika beteenden, vilket kan leda till felaktig diagnos och behandling. Det finns också kritik mot att det inte finns någon klar gräns mellan vad som är normalt och patologiskt sexuellt beteende. Kritiker menar att detta kan leda till stigmatisering av personer med icke-normativa sexuella preferenser.

## Förekomst

Enligt en studie från 2016 var förekomsten av parafili bland svenska män 3,5 procent och bland kvinnor 0,4 procent.

Parasomni är en grupp sömnstörningar som innebär abnorma beteenden, rörelser eller sinnesförändringar under sömnfasen eller under övergången mellan sömn och vakenhet. Detta kan inkludera fenomen som sömnrusning, sömngång (somnambulism), nattskräck och REM-sömn beteendestörningar (RBD). Dessa tillstånd kan vara relaterade till olika faser av sömnen och kan ha en negativ påverkan på individens vardagliga funktion och säkerhet.

'Respiratory Rate' refererar till antalet andetag en person tar per minut. Det är en viktig vitalparameter som används för att bedöma en persons andningsstatus och hälsa. Normal respirationsfrekvens för en vuxen person vid vila ligger vanligtvis mellan 12 och 20 andetag per minut. Ändringar i andningsfrekvens kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, som exempelvis lunginflammationer, hjärtsjukdomar eller störningar i nervsystemet.

Neuropeptider är signalmolekyler som består av korta aminosyrekedjor och fungerar som neurotransmittorer eller neuromodulatorer i det centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet (PNS). De produceras inne i neuron och är involverade i en rad olika fysiologiska processer, såsom smärtperception, aptitreglering, minnesbildning och emotionella respons.

Neuropeptider binder till specifika receptorer på cellmembranet hos målcellerna och utlöser en kaskad av intracellulära signaltransduktionsprocesser som leder till en biologisk respons. Exempel på välkända neuropeptider inkluderar substance P, endorfiner, oxytocin och vasopressin.

I medicinska sammanhang kan förändringar i neuropeptidernas uttryck och funktion vara associerade med olika sjukdomszustånd, såsom smärtsyndrom, neuropsykiatriska störningar och neurologiska skador.

I medically, "sommarvila" (svenska för "summer cottage" eller "summer house") är inte en etablerad term. Men det refererar vanligtvis till ett litet, ofta enkelt boende som ägs av en familj och används som semesterbostad under sommarmånaderna. Sommarstugor kan vara belägna i närheten av sjöar, skogar eller hav och erbjuda en lugn och avskild miljö för att vila och odla sig.

Sömnbrist definieras som en subjektiv upplevelse av otillräcklig sömn eller sömnysselighet, ofta i kombination med en minskad prestationsförmåga under dagtime. Det kan bero på olika orsaker, såsom sömnstörningar, stress, depression, vissa mediciner eller droger, eller fysiska sjukdomar. I allvarliga fall kan det leda till sömnapné, trötthet, koncentrationssvårigheter och sänkt immunförsvar.

"Sinnesrörelse" är ett begrepp inom neurologi och psykiatri som refererar till en subjektiv upplevelse av rörelse, trots att den kroppsliga rörelsen saknas. Det kan också kallas för pseudomotorisk sinnesrörelse eller kinästetisk hallucination. Denna upplevelse kan vara mycket övertygande och kan leda till förvirring och oro hos den drabbade.

Sinnesrörelser kan uppstå som en följd av skador på vissa delar av hjärnan, såsom basala ganglierna eller cerebellum, eller som en biverkning av vissa mediciner eller droger. De kan också förekomma i samband med neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och multipla skleros. I vissa fall kan sinnesrörelser vara ett tecken på en psykiatrisk störning, såsom schizofreni.

Elektrookulografi (EOG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter de elektriska potentialskillnaderna mellan olika delar av ögat och omgivande muskler. Denna metod används ofta för att utvärdera ögonrörelser och funktionen hos kringliggande muskler, särskilt i samband med diagnoser av neurologiska eller neuromuskulära sjukdomar.

Under en EOG-undersökning placeras eleroder på huden runt ögonen för att registrera de elektriska signalerna som genereras under olika former av ögonrörelser, såsom saccader (snabba, raska ögonrörelser) och pupillreflexer. Dessa signaler analyseras sedan för att bedöma ögats funktion och eventuella tecken på skada eller sjukdom.

EOG kan vara användbar inom flera områden, till exempel vid diagnostisering av neuromuskulära sjukdomar som myasthenia gravis, ALS (amyotrofisk lateralskleros) och andra former av motorneuronsjukdomar. Den kan också användas för att övervaka behandlingseffekter och förlopp hos patienter med dessa sjukdomar.

Hjärtfrekvens är ett mått på hur ofta hjärtat slår per minut. Det är antalet slag som hjärtats kamrar gör under en minut. Hälsa hjärtfrekvensen kan ge en indikation om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några hjärtsjukdomar eller andra hälsoproblem.

För en vuxen person i vila är en normal hjärtfrekvens vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut, men det kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid intensiv fysisk aktivitet kan hjärtfrekvensen stiga till uppemot 200 slag per minut.

Det är viktigt att notera att en låg eller hög hjärtfrekvens kan vara ett tecken på olika hälsoproblem och bör undersökas av en läkare om det uppfattas som oroväckande.

Masturbering är enligt Merriam-Webster Medical Definition: "the sexual stimulation of one's own genital organs, usually to the point of orgasm." Det är en naturlig och hälsosam form av sexuell uttryck för de flesta människor.

Sömnmyokloni är en sällsynt neurologisk störning som kännetecknas av spontana, rytmiska muskelkramper (myoklonier) som sker under sömnfasen, särskilt under insömningen. Dessa myoklonier kan vara så starka att de vaknar personen upp eller stör den. Sömnmyokloni kan förekomma ensam eller i kombination med andra neurologiska störningar, till exempel epilepsi eller Parkinsons sjukdom. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man misstänker sig ha symtom på sömnmyokloni, eftersom det finns behandlingar som kan minska symptomen och förbättra sömnen och livskvaliteten.

Den laterala delen av hypothalamus är ett område i hjärnan som har en viktig roll i regleringen av olika kroppsliga funktioner, såsom aptit, sömn, och kroppstemperatur. Den laterala hypotalamus består av flera olika nervcellsgrupper och neurotransmittorsystem som arbetar tillsammans för att hålla kroppen i homeostas.

Den laterala delen av hypothalamus innehåller bland annat två viktiga strukturer: det laterala hypotalamus och den ventromediala hypotalamus. Det laterala hypotalamus är involverat i regleringen av aptit och kroppsvikt, medan den ventromediala hypotalamus är involverad i regleringen av hungerkänslor och energibalans.

Den laterala delen av hypothalamus tar emot information från olika delar av kroppen och bearbetar denna information för att producera en adekvat respons. Exempelvis kan den laterala hypotalamus aktiveras av lägre än normala nivåer av glukos i blodet, vilket leder till en ökad aptit och en minskad kroppsvikt. På samma sätt kan den laterala hypotalamus inhiberas av högre än normala nivåer av leptin, ett hormon som produceras av fettvävnaden och som hjälper till att reglera aptiten.

I summa, är den laterala delen av hypothalamus en viktig del av hjärnan som hjälper till att reglera olika kroppsliga funktioner genom att bearbeta information från kroppen och producera en adekvat respons.

Den autonoma nervsystemet (ANS) är ett delsystem av nervsystemet som styr och reglerar de involuntära fysiologiska processerna i kroppen, såsom hjärtslag, andning, blodtryck, kroppstemperatur, mag-tarmsystemets funktioner och sexuell respons. Det autonoma nervsystemet består av två delar: den sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Den sympatiska nervsystemet är aktiverat under stress eller fara och förbereder kroppen för fight-or-flight-svar (kämpa eller fly-svar), medan det parasympatiska nervsystemet är aktiverat under vila och restaurerar kroppens energiresurser genom att sänka hjärtslag, andningsfrekvens och blodtryck.

Orexin receptors are a type of G protein-coupled receptor found in the central nervous system. They are activated by orexin neuropeptides, also known as hypocretins, which are produced by neurons located in the lateral hypothalamus. There are two subtypes of orexin receptors, OX1R and OX2R, and they play important roles in various physiological functions such as wakefulness, energy homeostasis, and reward-seeking behavior.

Dysfunction in the orexin system has been implicated in several neurological disorders, including narcolepsy, a sleep disorder characterized by excessive daytime sleepiness and cataplexy. In narcolepsy, there is a loss of orexin-producing neurons, leading to disrupted wakefulness and REM sleep regulation.

Modulation of orexin receptors has been explored as a potential therapeutic target for various conditions such as insomnia, depression, addiction, and obesity. However, further research is needed to fully understand the complex roles of these receptors in physiology and pathophysiology.

Locus coeruleus är ett litet, pigmenterat kluster av nervceller i hjärnstammen som utsöndrar noradrenalin, ett signalsubstans som påverkar en rad kroppsliga funktioner såsom sinnesintryck, uppväckt tillstånd, hjärtfrekvens och blodtryck. Det är den största källan till noradrenalin i centrala nervsystemet hos däggdjur. Locus coeruleus har en viktig roll i att reglera homeostas, sömn-vakenhetscykeln och kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet och minne. Skador på locus coeruleus har visats vara relaterade till neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom.

In medical terms, "andning" refererar till den process som innebär att luft fyller lungorna när vi andas in (inhalering), och att luften lämnar lungorna när vi andas ut (exhalering). Under inandningen dras syre rik av syre in i kroppen, medan koldioxid, ett avfallsgas som produceras under cellandningen, avges under utandningen.

Andningen är en nödvändig livsfunktion som kontrolleras av det autonoma nervsystemet och regleras för att upprätthålla en balans mellan syre och koldioxid i blodet. Andningsfrekvensen varierar beroende på aktivitetsnivå, ålder och hälsotillstånd.

Klitoris är en del av det kvinnliga könsorganet och består av ett erektilt vävnadsområde som innehåller mycket känsliga nerver. Den ligger främst under de yttre blygdläpparna (labia majora) och över den ingången till slidan. Klitoris har två ben (crura) som går längs sidorna av slidan och slutar i en större del, klitorishuvan (glans clitoridis), som är täckt av en rem av hud (preputium). Klitoris har en viktig roll för den sexuella upphetsningen och orgasmen hos kvinnor.

Pedofili är en psykiatrisk störning som kännetecknas av en persistenter och återkommande sexuell attraktion till barn under 13 år. Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) måste individen också ha haft fantasier, beteenden eller känslor av lust relaterade till barn under minst sex månader för att uppfylla diagnosen. Det är värt att notera att inte alla personer som uppfyller dessa kriterier begår olagliga handlingar och att det finns behandlingsmöjligheter tillgängliga för dem som söker hjälp.

Elektromyografi (EMG) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i skelettmusklerna. Den består vanligen av två delar: en del där man registrerar muskelns vilorelaxation, kallad "registrering av spontan aktivitet", och en del där man studerar muskelns svar på nervstimulering och/eller patientens egen muskelaktivering, kallat "provocerande tekniker".

EMG-undersökningen utförs vanligen av en specialist i neurologi eller fysiatri, och används för att diagnostisera neuromuskulära sjukdomar som exempelvis muskeldystrofi, neuropati och skador på nervrötter. Resultaten tolkas i sammanhang med patientens kliniska symptom och andra undersökningsmetoder.

Neuropeptidreceptorer är proteiner som finns i cellmembranet och binder specifikt till neuropeptider, små protein- eller peptidmolekyler som fungerar som signalsubstanser i nervsystemet. När en neuropeptid binder till sin respektive receptor aktiveras den och sätter igång en signaltransduktion som får effekter som exempelvis att påverka neuronsens elektriska excitation, sekretion av signalsubstanser eller cellväxt och differentiering. Neuropeptidreceptorer spelar därför en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer som smärta, hunger, sömn, minne, emotioner och homeostas.

En peniserektion inträffar när det maskulina könsorganet, penis, blir uppsvälld och stift. Detta sker på grund av att det blodfylls i två rörformade kroppar, kallade cavernosakropparna och spongiosakropparna, som finns i penis. När individen blir sexuellt upphetsad ökar blodflödet till dessa rörformade kroppar, vilket orsakar en erektion. Det är också värt att notera att det finns nervbanor och blodkärl som spelar en roll i att initiera och upprätthålla en erektion. När den sexuella aktiviteten avslutas, slutar blodflödet till cavernosakropparna och spongiosakropparna, vilket orsakar att penisen återgår till sitt vanliga tillstånd.

"Tillvänjning, psykofysiologisk" refererar till den process där kroppen och sinnessystemet successivt anpassar sig till en ny situation eller stimuli. Denna anpassning sker på både psykologisk och fysiologisk nivå. Psykologiskt kan det innebära en förändring av tankemönster, känslor och beteenden, medan fysiologisk tillvänjning kan innebära en förändring av kroppens funktioner och reaktioner.

Exempel på psykofysiologisk tillvänjning är hur kroppen successivt anpassar sig till att sova på en annan tid än vanligt, eller hur man kan bli van vid att arbeta i ett nytt jobb med nya uppgifter och kollegor. Även längre exponering för en viss stressfaktor kan leda till psykofysiologisk tillvänjning, där kroppen successivt blir mer motståndskraftig mot denna stressfaktor. Detta fenomen kallas även aklimatisering.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Andningsfysiologi (engelska: Respiratory physiology) är ett medicinskt specialområde som handlar om hur andningssystemet fungerar och hur det påverkar kroppens homeostas. Det inkluderar studiet av gasutbyte i lungorna, blodets transport av syre och kolmonoxid, cellandningens syrebehov och produktion av kolmonoxid, samt regleringen av andningen. Andningsfysiologin undersöker också hur olika sjukdomar och tillstånd påverkar dessa processer.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

Pletysmografi är en icke-invasiv metod för att mäta volymen och flödet i blodkärlen, vanligtvis i armar eller ben. Den innebär att man mäter förändringar i omfång hos en kroppsdel under olika tillstånd, som exempelvis under vila, efter muskelaktivitet eller under tryckvariationer i blodkärlen.

Det finns två huvudtyper av pletysmografi: volym- och flödespletysmografi. Volypletysmografi mäter förändringar i omfång hos en kroppsdel medan flödespletysmografi mäter den relativa förändringen i blodflöde genom att mäta tryckvariationer i ett omgivande luftkudd.

Pletysmografi används ofta inom klinisk medicin för att diagnostisera och bedöma sjukdomar som angriper blodkärlen, såsom klaff- eller artärbristningar, kronisk venös insufficiens och lymfödem. Den kan också användas för forskningsändamål för att undersöka hjärt- och lungfunktioner samt blodflödesmönster i kroppen.

'Lungventilation' (eller 'lunga ventilation') refererer til den proces hvor luft bevæges ind og ud af lungerne under respirationen. Det består af to faser: inhalation (inspiration) og exhalation (expiration). Under inhalation trækker musculaturen i thorax (brystkassen) luft ind i lungerne, hvilket øger volumenet og sænker trykket inde i lungerne. Under exhalation slapper musculaturen af, hvilket får brystkassen til at synke sammen igen, reducerer volumenet og forhøjer trykket inde i lungerne, så luften bliver presset ud igen. Dette er en nødvendig proces for at sikre levering af ilt til kroppen og fjerne affaldsstoffer som CO2 fra kroppen.

Nattskräck, även känd som sömnskräck eller parasomni, är en sömnrelaterad störning där en individ upplever intensiva, ofta skrämmande drömmar tillsammans med fysiska reaktioner, som gråt, skrik, raseriutbrott, snabba hjärtslag och svettningar. Dessa händelser inträffar vanligtvis under den lätta sömnen (REM-sömn) under första delen av natten. Även om individen ofta inte kommer till fullt medvetande under en nattskräcksepisode, kan de minnas det skrämmande innehållet i drömmen dagen efter. Nattskräck är vanligare hos barn än vuxna och tenderar att minska i frekvens och intensitet med åldern.

Fotostimulering är ett medicinskt begrepp som refererar till användning av ljus för att stimulera specifika reaktioner i levande vävnad eller celler. Detta kan användas inom olika områden, såsom hudterapi och behandling av vissa neurologiska störningar.

I samband med hudbehandlingar, kan fotostimulering involvera användning av specifika våglängder av ljus för att stimulera cellernas ämnesomsättning och syreförsörjning, vilket kan leda till förbättrad hudstruktur och läkerprocesser.

Inom neurologi kan fotostimulering användas som en icke-invasiv behandlingsmetod för att stimulera nervceller i hjärnan med hjälp av ljus. Detta kallas ofta transkraniell magnetstimulering (TMS) eller transkraniell direkt strömstimulering (tDCS), där en yttre enhet används för att generera ett magnetfält eller elektrisk ström som påverkar nervceller i hjärnan.

Det är värt att notera att fotostimulering kan ha olika mekanismer och effekter beroende på vilket område det används inom, så det är alltid viktigt att konsultera en läkare eller en annan medicinsk expert för att få rätt information och behandling.

Sexuella störningar, fysiologiska, är ett samlingsbegrepp för problem eller avvikelser i den sexuella funktionen som orsakas av fysiska eller kroppsliga faktorer. Det kan handla om problem med sexuell upphetsning, orgasm eller smärta under sexuell aktivitet. Exempel på sådana störningar inkluderar erektil dysfunktion (svårigheter att uppnå eller behålla en erektion), anorgasmi (svårigheter att nå orgasm) och dyspareunii (smärta under sexuell penetration). Fysiska orsaker till sexuella störningar kan vara sjukdomar, skador, åldrande, läkemedelsverkan eller andra kroppsliga faktorer.

"Mandelkärna" (tonsillar crypts) refererar till de fåror eller gropar som finns på ytan av tonsillerna, som är lymfatiska strukturer belägna bakom och ovanför tungans bas i munhålan. Mandelkärnorna kan vara ett normalt anatomiskt kännetecken, men de kan även bli infekterade eller inflammerade, vilket kan leda till problem som tonsillit eller mandelinflammation. I vissa fall kan stora och djupa mandelkärnor också vara en indikation på ett tillstånd som kallas chronic tonsillitis eller kryptisk tonsillar hyperplasi.

Trazodone är ett antidepressivt läkemedel som verkar genom att påverka neurotransmittorers (hjärnans signalsubstanser) aktivitet i centrala nervsystemet. Det används främst för behandling av depression, men kan också ges vid sömnsvårigheter och ångest.

Trazodon är en så kallad tri- och tetracyklisk antidepressiv substans (TeCA) som verkar genom att blockera serotoninreceptorer i hjärnan, vilket leder till ökad mängd serotonin i synapsen och därmed kan förbättra humöret.

Läkemedlet kan ge biverkningar som yrsel, trötthet, torr mun, ökad hjärtfrekvens, viktsänkning och i sällsynta fall även sexuala dysfunktioner. I högre doser kan det också orsaka allvarligare biverkningar som förvirring, hallucinationer och i extrema fall serotoninsyndrom.

Det är viktigt att alltid använda läkemedlet enligt receptens riktlinjer och under kontroll av en läkare, särskilt när det kombineras med andra mediciner eller alkohol.

Reaktionstid (latin: reactio, 'en handlings eller svarsrörelse') är inom medicinen och fysiologi den tid det tar från att en stimulus uppfattas till det att ett respons eller ett svar registreras. Den mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder, beroende på kontexten.

Reaktionstiden kan variera beroende på flera faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsotillstånd, typen av stimulus och omgivningens faktorer. Vissa läkemedel eller substanser kan också påverka reaktionstiden genom att påverka centrala nervsystemet.

I kliniska sammanhang är reaktionstid en viktig parameter vid bedömning av patienters neurologiska funktion, särskilt efter skador eller sjukdomar som kan påverka hjärnan eller nerverna.

Hypothalamus hormones refer to a group of hormones that are produced and released by the hypothalamus, a small but critical region of the brain. The hypothalamus is responsible for regulating many bodily functions, including temperature, hunger, thirst, fatigue, sleep, and circadian rhythms.

Hypothalamus hormones can be classified into two main groups: releasing hormones and inhibiting hormones. These hormones regulate the release of other hormones from the pituitary gland, a small gland located at the base of the brain.

Releasing hormones stimulate the pituitary gland to release specific hormones, while inhibiting hormones prevent the pituitary gland from releasing certain hormones. Some examples of hypothalamus hormones include:

* Thyroid-releasing hormone (TRH): stimulates the release of thyroid-stimulating hormone (TSH) from the pituitary gland, which in turn regulates the production and release of thyroid hormones.
* Growth hormone-releasing hormone (GHRH): stimulates the release of growth hormone (GH) from the pituitary gland, which plays a critical role in growth and development.
* Gonadotropin-releasing hormone (GnRH): stimulates the release of follicle-stimulating hormone (FSH) and luteinizing hormone (LH) from the pituitary gland, which regulate reproductive function.
* Corticotropin-releasing hormone (CRH): stimulates the release of adrenocorticotropic hormone (ACTH) from the pituitary gland, which regulates the stress response.
* Prolactin-inhibiting hormone (PIH): inhibits the release of prolactin from the pituitary gland, which regulates lactation.

Overall, hypothalamus hormones play a critical role in maintaining homeostasis and regulating many bodily functions. Dysregulation of these hormones can lead to various endocrine disorders and diseases.

I medicinska sammanhang kan ‘framstupaläge’ (engelska: *prolapse*) definieras som en tillstånd där en kroppsdel, ett organ eller en struktur förskjuts från sin normala position. Detta kan ske till följd av slapp muskulatur, skada, åldrande eller ökat tryck på området.

Exempel på olika typer av framstupalägen inkluderar:

* Vaginal prolaps: När vaginans väggar förlorar stöd och faller ned i eller utanför slidan.
* Uterusprolaps: När livmodern (matris) förskjuts från sin normala position inne i bäckenet och pressar ned i slidan.
* Beckenbottenprolaps: När musklerna och bindväven i bäckenbotten försvagas och låter tarmslemhinnor, blåsa eller livmoder glida ned från sin normala position.
* Anal prolaps (rektal prolaps): När en del av rektum (slutet av tjocktarmen) glider ut genom anus, särskilt när man sträcker på sig för att göra en avföring.

Behandlingen för framstupalägen kan variera beroende på typ, svårighetsgrad och personliga faktorer, men den kan inkludera vila, övningar, mediciner, hjälpmedel eller kirurgi.

Doxapram är ett medel som stimulerar andningssystemet och används vid behandling av andningsdepression, till exempel efter narkos eller vid lungsvikt. Det är en direktverkande andningsstimulans som verkar på andningscentrum i hjärnbarken.

I medicinska kretsar kan doxapram också benämnas med sin kemiska beteckning, (C6H9NO2)2SO2 eller sitt generiska namn, doxapram hydroklorid. Det marknadsförs under varunamnet Respiram® i vissa länder.

Sjukvårdspersonal bör vara försiktig när de använder doxapram, eftersom överdosering kan leda till allvarliga biverkningar som bland annat höjd blodtryck, hastigt hjärtslag och muskelspasmer.

'Sömnapné, central' kan definieras som en sömnrelaterad andningsstörning där andningen periodvis upphör eller blir ytlig under sömnen, orsakat av ett fel i hjärnan som styr andningsmuskulaturen. Detta skiljer sig från 'obstruktivt sömnapné', där luftvägen blockeras på något sätt. Centralt sömnapné kan vara relaterat till neurologiska sjukdomar, hjärnskador eller vissa läkemedel, men det kan också förekomma hos friska individer under vila och särskilt under REM-sömn. I vissa fall kan centralt sömnapné vara ett tecken på allvarliga sjukdomar såsom hjärnstamstumörer eller skador, men ofta är det en obehaglig men icke livshotande tillstånd. Behandlingen för centralt sömnapné kan innefatta behandling av underliggande sjukdomar, användning av andningsmaskiner eller annan medicinsk behandling.

Dygnsrytmen (engelska: circadian rhythm) refererar till den inre biologiska klocka hos levande organismer, inklusive människor, som reglerar olika fysiologiska processer och beteenden under dygnet. Dessa processer inkluderar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck, hjärtfrekvens, hormonnivåer och andra funktioner.

Den centrala regulatorn av dygnsrytmen finns i en grupp nervceller i hypotalamus, en del av hjärnan som kallas supraChiasmatic nuclei (SCN). SCN koordinerar dygnsrytmen genom att kontrollera produktionen och release av hormoner såsom melatonin och cortisol. Dessa hormoner påverkar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur och andra fysiologiska processer.

Dygnsrytmen är en cirka 24-timmars cykel som styrs av ljus-mörkercykeln i naturen. Exponering för naturligt dagsljus på morgonen hjälper att ställa in den inre klockan och underlättar en normal sömn-vakenhetscykel. Människor som arbetar nattskift eller reser över tidszoner kan uppleva störningar i sin dygnsrytm, vilket kan leda till sömnproblem och andra hälsoproblem.

"Akustisk stimulering" refererer til den proces where sinnene oppfanger lyd og sier informasjon om en persons omgivelse til hjernen. Denne typen stimulering involverer lydbølger som reiser gjennom luften og påvirker ørehylsen, trommehinden og de tre små benene i innerøret. Disse bevegelsene fører til at hjernebladene i det indre øret vibrerer og overfører informasjonen videre til hjernen via akustiske nerver.

I en medicinsk kontekst kan akustisk stimulering brukes som en behandlingsmetode for forskjellige tilstander, for eksempel for å reducere smerter eller forbedre søvnkvaliteten. Denne type stimulering kan også brukes i diagnostiske sammenhenger for å evaluere hørelsen og det auditive systemet.

'Hjärnbark' är ett medicinskt begrepp som refererar till den yttre vävnadslagern av hjärnan, även känd som cerebral cortex. Den består av nervceller och deras utskott (axoner och dendriter) och är indelad i olika områden med specifika funktioner, såsom sensoriska, motoriska och kognitiva funktioner. Hjärnbarken är den del av hjärnan som är involverad i högre mentala processer, inklusive tankeprocesser, minne, perception, språk och medvetande.

Psykologisk stress kan definieras som ett svar på ett förhöjt krav eller en utmaning i miljön som aktiverar fysiologiska och kognitiva mekanismer för att möta denna utmaning. Den kan uppstå när individen upplever att han eller hon har otillräckliga resurser för att hantera situationen. Psykologisk stress kan leda till en rad symtom som fysiska reaktioner, känslomässiga reaktioner och förändrade beteenden. Fysiska reaktioner kan inkludera ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck och svettningar. Känslomässiga reaktioner kan vara oro, rastlöshet, irritabilitet och sorg. Beteendereaktioner kan omfatta tillbakadragande från sociala situationer, ändringar i aptiten och sömnvanor och missbruk av droger eller alkohol. Långvarig psykologisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem som depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.