Social Networking
Information Seeking Behavior
Translational Medical Research
Systemintegration
Forskning
Biomedicinsk forskning
Upptäcktsfärder
Forskningsetik
Forskningsplanering
Akademier och institut
Etisk granskning
Storbritannien
Icke-terapeutisk forskning
Informerat samtycke
Kliniska prövningar, principer
Omvårdnadsforskning
Genforskning
Hälso- och sjukvårdsforskning
Forskningsetiska kommitteer
Försökspersoner
Försöksbehandling på människa
Helsingforsdeklarationen
Utmärkelser och priser
Radialisneuropati
Publikationer
Publicering
Etiska kommitteer
Tidskrifter, principer
Föräldrasamtycke
Regeringsorgan
Enkäter
Yrkeskommitteer
Förenta Staterna
Medicinsk etik
Tro
Sociologi, medicinsk
Hälsovårdsrelaterade yrken
Tillgång till information
Bendroflumetiazid
Kvalitativ forskning
Internationellt samarbete
Fenindion
Riktlinjer, principer
Biobanker
Attityder
Klinisk omvårdnadsforskning
Blanketter rörande samtycke
Aminosalicylic Acid
Patienturval
Randomiserade kliniska prövningar, principer
Sannolikhetsteori
Wales
Stem Cell Research
Vetenskap
Sekretess
Tandvårdsforskning
Behandlingsresultat
Medical Laboratory Personnel
Nobelpris
Intressekonflikt
'Social networking' er en begrep som ofte brukes i medisinsk sammenheng for å referere til bruken av sosiale medier og online fellesskap for å etablere, underholde eller styrke forbindelser mellom mennesker. Dette kan omfatte bruk av nettverkssider som Facebook, Twitter, Instagram, LinkedIn og andre tilsvarende plattformer.
Sosiale medier og online fellesskap kan ha en betydelig innvirkning på individets mentale, emosjonelle og fysiske helse. For eksempel kan bruk av sosiale medier føre til forbedringer i psykisk velbefindende og styrke sociale støttenettverk, men det kan også være forbundet med risiko for negativ selvvurdering, søvnløshet, depressjon og annen negative mentale helseutvikling.
I tillegg kan sosiale medier brukes som en ressurs for å dele informasjon om sykdommer, behandlingsalternativer og støttegrupper, noe som kan være spesielt nyttig for personer med sjeldne sykdommer eller for individene som har behov for spesiell støtte.
I medisinsk sammenheng er det viktig å være oppmerksom på både de positive og negative aspektene av sosiale nettverk, og å arbeide aktivt for å fremme en sunt bruk av disse verktøyene.
'Information Seeking Behavior' refererer til den aktive søgningsproces, hvor en person eller en gruppe søger efter, evaluerer, lægger vurderinger forud for og formidler information fra specifikke kilder for at udvide deres kendskab, klare opgaver, løse problemer eller styrke sociale forbindelser. Dette beteende mønster involverer flere adfærdsmæssige aspekter, herunder identifikation af informationsbehov, valg af kilder, anvendelse af søgemetoder og vurdering af den indhentede information. Information Seeking Behavior kan forekomme offline eller online, og det er en integreret del af mange aspekter af livet, herunder uddannelse, forskning, sundhedspleje, erhverv og personlig udvikling.
"Translational medical research" refererar till den process där forskningsresultat från grundläggande biomedicinsk eller molekylär forskning appliceras och utvecklas för att användas i klinisk praktik, såsom diagnostiska verktyg och behandlingsmetoder. Detta innebär att översätta vetenskapliga upptäckter från laboratoriet till patienten, därav begreppets namn "translational". Denna typ av forskning kräver en nära samarbete mellan forskare, kliniker och andra experter för att säkerställa att de nya behandlingsmetoderna är säkra, effektiva och praktiska att använda i den kliniska vården.
'Systemintegration' är ett begrepp inom medicinen som refererar till sammanlänkningen och koordinationen av olika tekniska system, enheter och applikationer för att skapa en helhetlig, sammanhållen lösning för att stödja kliniska arbetsflöden och patientvården. Det kan innebära integration av elektroniska hälsor ekordsystem (EHR), laboratoriesystem, bildbehandlingssystem, medicinska enheter som monitorerar vitala tecken, och andra relaterade system för att möjliggöra samlad informationsdelning, analys och insikter. Systemintegration kan också inkludera integration av externa data källor såsom biokemiska tester, genetisk information och personliga fitnessdata för att stödja beslutsstödjande processer och personligat utformad vård.
'Forskning' kan definieras som systematisk och strukturerad insamling, analys och tolkning av information, med syfte att utöka kunskapen inom ett visst område. Inom medicinsk forskning fokuserar man ofta på att förbättra hälsa, undvika sjukdomar, utveckla behandlingsmetoder och förstå orsaker till sjukdomar. Detta kan ske genom olika metoder som experiment, kliniska prövningar, observationer och statistisk analys av data. Forskningen bygger ofta på den vetenskapliga metoden, där hypoteser testas och resultaten publiceras för att understödja eller ifrågasätta tidigare forskningsresultat och teorier.
"Biomedical research" kan definieras som en form av forskning som använder sig av metoder och principer från biologi, kemi och fysik för att studera människans biologiska system på molekylär, cellular och systemnivå. Syftet är ofta att utveckla ett djupare förståelse av de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsoproblem, samt att hitta nya behandlings- och förbyggande strategier.
Exempel på områden inom biomedicinsk forskning kan vara molekylär genetik, neurovetenskap, cellbiologi, immunologi, strukturbiologi, bioinformatik och systembiologi. Biomedicinsk forskning kan också innefatta studier av hur olika miljöfaktorer, livsstilsfaktorer och beteendemönster påverkar hälsan och sjukdomar hos människor.
Det bör poängteras att biomedicinsk forskning ofta är multidisciplinär och kan involvera samarbete mellan forskare från olika akademiska discipliner, såväl som med kliniker och industrin.
'Forskningsanslag' kan definieras som ekonomiska medel som tilldelats ett forskningsprojekt, en forskare eller en forskargrupp för att stödja och finansiera vetenskapliga undersökningar och studier inom en viss akademisk disciplin eller område. Dessa anslag kan komma från olika källor, till exempel offentliga institutioner som forskningsfinansiärer, universitet, stiftelser eller företag.
Forskningsanslag används ofta för att täcka kostnader som är relaterade till forskningen, såsom lön till forskare och forskarassistenter, utrustning, material, resor, datorsystem och publicering av forskningsresultat. Genom att ge forskningsanslag uppmuntras forskning och innovation, och det kan hjälpa forskare att utveckla nya idéer, metoder och teknologier som kan ha en positiv inverkan på samhället.
'Upptäcktsfärder' är inget etablerat medicinskt begrepp, men termen används ibland i populärvetenskapliga sammanhang för att beskriva forskningsresor eller experiment som leder till nya upptäckter inom medicin och hälsa. Dessa upptäcktsfärder kan involvera grundläggande forskning för att förstå biologiska processer, klinisk forskning för att utveckla nya behandlingsmetoder eller epidemiologisk forskning för att undersöka sjukdomars orsaker och spridning.
Exempel på upptäcktsfärder inom medicin kan vara:
* Upptäckten av penicillinet som ett antibiotikum av Alexander Fleming 1928.
* Upptäckten av DNA-strukturen av James Watson och Francis Crick 1953.
* Utvecklingen av insulinbehandling för diabetes av Frederick Banting och Charles Best 1921.
* Upptäckten av HIV som orsak till AIDS av Luc Montagnier och Robert Gallo 1983-1984.
Dessa upptäckter har haft en stor inverkan på människors liv och hälsa, och de fortsätter att forma vår förståelse av sjukdomar och behandlingar.
Forskningsetik (eng. Research ethics) refererer til et sæt principper og retningslinjer, der skal sikre, at forskning foregår på en måde, der respekterer de involverede personers velfærd, integritet, autonomi og fortrolighed. Dette omfatter bl.a.:
1. Informert samtykke: Forskerne skal sikre, at deltagere i forskningen har modtaget tilstrækkelig information om formålet, metoder, risici og fordele, så de kan tage et informeret beslutning om at deltage.
2. Respekt for autonomi: Forskerne skal respektere deltageres selvbestemmelse og autonomi, hvilket betyder, at de ikke må påtvinge sig andres medvirken eller overtræde deres personlige grænser.
3. Integritet: Forskerne skal sikre, at data og informationer hentet fra deltagerne behandles fortroligt og anonymiseres, når det er relevant. De skal også undgå at forfalske, manipulere eller undertrykke data.
4. Risiko-nyttevurdering: Forskerne skal vurdere, om potentialet for at opnå nytte fra forskningen vejer op mod de risici, der er forbundet med deltagelse. De skal søge at minimere risikoen og maksimere nytteværdien for deltagerne og samfundet i øvrigt.
5. Uafhængighed og konfliktinteresse: Forskerne skal undgå at have personlige eller økonomiske interesser, der kan påvirke deres evne til at udføre forskningen objektivt og upartisk. De skal også være opmærksomme på mulige konflikter mellem deres egne interesser og de interesser, der er repræsenteret blandt deltagerne eller finansieringskilderne.
6. Etisk vejledning: Forskerne skal søge vejledning fra etiske komiteer eller andre relevante organer, når de udfører forskningen. De skal også overholde alle relevante love og regler, der gælder for forskningen.
7. Offentliggørelse: Forskerne skal offentliggøre resultaterne af deres forskning på en ærlig, objektiv og tilgængelig måde, så andre kan bygge videre på deres arbejde. De skal også være åbne overfor kritik og debat om deres metoder, resultater og konklusioner.
'Forskningspersonal' kan definieras som personer som är emplyterade eller involverade i att bedriva forskning inom olika akademiska, medicinska, tekniska och andra fält. De kan vara anställda på universitet, forskningsinstitut, lärosäten, sjukhus, företag eller andra organisationer.
Inom det medicinska fältet kan forskningspersonal innefatta läkare, sjuksköterskor, forskningsassistenter, biostatistiker, laboratoriepersonal och andra specialister som arbetar tillsammans för att utveckla och genomföra forskningsstudier. Deras uppgifter kan omfatta att formulera forskningsfrågor, designa studier, samla in data, analysera resultat, dra slutsatser och publicera forskningsrapporter. Forskningspersonal kan också vara involverad i att undervisa studenter och utveckla nya metoder och tekniker för att förbättra patientvården.
'Forskningsplanering' (engelska: 'research planning') är ett sammanfattande begrepp för alla aspekter av att systematiskt och strukturerat planera, utforma och koordinera en forskningsprocess. Det innefattar etablerandet av forskningsmässiga mål och hypoteser, val av metodologi och design, samt specificering av olika procedurer som kommer att användas för att samla in, analysera och tolka data. Forskningsplanering kan även omfatta aspekter som budget, tidsramar, etik och regler för datahantering och publicering av resultaten.
Den grundläggande idén bakom forskningsplanering är att skapa en klar, detaljerad och välgrundad plan för hur ett specifikt forskningsprojekt kommer att genomföras, med syfte att säkerställa att forskningen är vetenskapligt trovärdig, transparent och reproducerbar.
"Academies" and "institutes" are broad terms that refer to organizations dedicated to the advancement of knowledge and learning in specific fields. Here are their medical definitions:
1. Academies: In a medical context, academies typically refer to prestigious societies or associations of healthcare professionals who share a common mission to promote education, research, and evidence-based practice. Medical academies often publish guidelines, recommendations, and position statements that help shape clinical practice and policy. Examples include the National Academy of Medicine (US), the Royal College of Physicians (UK), and the German National Academy of Sciences Leopoldina.
2. Institutes: In healthcare, institutes are organizations focused on research, education, and patient care in specialized areas of medicine. They can be affiliated with universities, hospitals, or other academic institutions. Medical institutes often conduct cutting-edge research, provide advanced training to healthcare professionals, and offer highly specialized clinical services. Examples include the National Institutes of Health (US), the Karolinska Institutet (Sweden), and the Max Planck Institute for Biological Cybernetics (Germany).
It is important to note that these definitions can vary depending on the country and context, and some organizations may use the terms "academy" and "institute" interchangeably.
'Humanförsök' definieras inom medicinsk forskning som systematiska studier som direkt involverar människor som subjekt för forskning. Dessa studier kan vara interventionsstudier, där en behandling eller ett ingrepp testas, eller observatiella studier, där man samlar in data om deltagarna utan att påverka deras behandling.
Det är viktigt att notera att humanförsök måste följa strikta etiska riktlinjer för att skydda de involverade människornas rättigheter, välbefinnande och integritet. Det innefattar bland annat informerad samtycke från deltagarna, möjlighet att droga sig ur studien när som helst och skydd av personliga identifikationsdata.
"Etisk granskning" (engelska: "ethical review") är en process där forskningsprojekt inom medicin och hälsa undersöks med avseende på etiska aspekter. Detta görs för att säkerställa att forskningen utförs på ett ansvarsfullt, rättvist och respektfullt sätt mot de personer som deltar i studierna samt andra berörda parter.
En etisk granskning innebär vanligtvis att en grupp etik-experter, ofta känd som ett "etiknämnd" eller "etikkommitté", granskar forskningsprojektets design, metoder, risker och potentiala fördelar. De letar efter eventuella etiska problem eller risker och ger råd om hur dessa ska hanteras.
Ett etiskt granskning kan innefatta att besvara frågor som:
* Är studien väl formulerad och har den potentialen att bidra till kunskapen inom sitt område?
* Har forskaren informerat deltagarna fullständigt och korrekt om studiens syfte, metoder, risker och fördelar?
* Har deltagarna gett sitt informed consent (medvetet samtycke) till att delta i studien?
* Är det lämpliga skydd mot onödig risk eller obehag för deltagarna?
* Är det några konflikter av intresse som kan påverka forskningen?
* Hur kommer data hanteras och personuppgifterna skyddas?
Etisk granskning är en viktig del av den medicinska forskningen och hjälper till att säkerställa att alla aspekter av forskningen utförs på ett etiskt acceptabelt sätt.
Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).
I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.
"1900-talshistorien inom medicinen" refererar till den historiska utvecklingen av medicinen och hälsovården under 1900-talet. Under denna period skedde många banbrytande förändringar och upptäckter som har haft en stor inverkan på hur sjukdomar diagnostiseras, behandlas och förebyggs idag.
Några av de viktigaste händelserna under 1900-talets medicinska historia inkluderar:
* Upptäckten av antibiotika: Den första antibiotikan, penicillin, upptäcktes av Alexander Fleming år 1928 och började användas kliniskt under 1940-talet. Antibiotika revolutionerade behandlingen av infektionssjukdomar och har räddat många liv.
* Utvecklingen av vacciner: Under 1900-talet utvecklades effektiva vacciner mot en rad olika sjukdomar, inklusive smittkoppor, polio, mässling och röda hund. Vaccinering har varit en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att förebygga sjukdomar och skydda folkhälsa.
* Genetiska upptäckter: Under 1900-talet gjordes stora framsteg inom genetiken, vilket ledde till en bättre förståelse av arvsanlag och ärftliga sjukdomar. Denna kunskap har haft stor betydelse för diagnostik, behandling och rådgivning kring ärftliga sjukdomar.
* Utvecklingen av läkemedel: Under 1900-talet utvecklades ett stort antal effektiva läkemedel mot olika sjukdomar, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och psykiatriska tillstånd.
* Framsteg inom diagnostik: Under 1900-talet utvecklades nya metoder för att diagnostisera sjukdomar, inklusive bilddiagnostik, laboratoriediagnostik och molekylärbiologiska metoder. Dessa metoder har möjliggjort tidigare upptäckt och behandling av sjukdomar.
* Utvecklingen av kirurgiska tekniker: Under 1900-talet utvecklades nya kirurgiska tekniker, inklusive minimalinvasiv kirurgi, transplantation och regenerativ medicin. Dessa tekniker har möjliggjort mer effektiva behandlingar av olika sjukdomar och skador.
Sammanfattningsvis har under 1900-talet gjorts stora framsteg inom medicinen, vilket har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och möjliggjort effektivare behandlingar. Dessa framsteg har också möjliggjort längre livslängd och högre livskvalitet för många människor.
"Icke-terapeutisk forskning" (engelska: "Non-therapeutic research") är en benämning inom medicinsk forskning som avser studier där deltagarnas direkta potentiala hälsofördelar inte anses överväga riskerna och bördan av att delta i studien. Det vill säga, syftet med forskningen är inte att direkt ge deltagarna någon medicinsk behandling eller terapi, utan snarare att öka kunskapen om sjukdomar, behandlingsmetoder, preventiva strategier eller andra aspekter av hälsovetenskap.
Exempel på icke-terapeutisk forskning kan innefatta:
1. Observationella studier där man samlar in data om en grupps hälsostatus, levnadsvanor eller andra relevanta faktorer utan att ingripa i deras vård.
2. Kliniska prövningar av nya läkemedel eller behandlingsmetoder där deltagarna inte förväntas få någon direkt medicinsk fördel, men istället bidrar till att generera kunskap om effekterna och säkerheten hos den nya metoden.
3. Genetiska studier där man undersöker arvsanlag hos friska individer eller dem med sjukdomar för att öka kunskapen om genetiska faktorer bakom sjukdomar och behandlingsrespons.
Icke-terapeutisk forskning kan vara kontroversiell, eftersom det ofta innebär en viss risk eller börda för de som deltar i studierna utan att direkt få någon medicinsk nytta av det. Därför är det mycket viktigt att skydda forskningsdeltagarnas rättigheter, välbefinnande och integritet genom strikta etiska riktlinjer och övervakning.
"Informert samtycke" er en begrep i medisin som refererer til en persons beslutning om å gi samtykte etter å ha mottatt relevant og forståelig informasjon om en behandling, undersøkelse eller andre medisinske tiltak. Dette inkluderer forståelsen av behandlingsalternativer, risikoer, fordeler, konsekvenser og eventuelle alternativer uten behandling.
For å sikre at informert samtykke er gitt frivillig og godt forstått, bør helsepersonell vurderer pasientens evne til å forstå informasjonen og ta del i beslutningen. Hvis en pasient ikke har full kapasitet til å gi samtykke (f.eks. på grunn av alvorlig sykdom, funksjonsnedsettelse eller alder), bør en nærmest interessert person involveres i beslutelsen.
Informert samtykke er et grunnleggende princip i biomedisinsk etikk og lovgivning i mange land, inkludert Norge, for å respektere en persons selvbestemmelse og autonomi i medisinske sammenhenger.
Clinical trials are research studies that involve human participants and are designed to answer specific questions about new or existing interventions, such as drugs, vaccines, devices, or procedures. The main principles of clinical trials include:
1. Voluntary Informed Consent: Participants must be informed about the purpose, risks, benefits, and alternatives of the trial before giving their consent to participate. They should also have the right to withdraw from the study at any time without penalty.
2. Scientific Design: Clinical trials should be designed based on sound scientific principles and should address specific research questions or hypotheses. The design should include appropriate controls, randomization, and blinding to minimize bias and ensure valid results.
3. Ethical Conduct: Clinical trials must be conducted in accordance with ethical principles, such as those outlined in the Declaration of Helsinki and the Belmont Report. This includes respecting participants' autonomy, protecting their privacy and confidentiality, and ensuring that they are not exposed to undue risks or harms.
4. Independent Review: Clinical trials should be reviewed and approved by independent ethics committees or institutional review boards to ensure that they meet ethical and scientific standards.
5. Transparency and Data Sharing: The results of clinical trials should be reported transparently, regardless of whether the findings are positive, negative, or inconclusive. This includes publishing trial protocols, methods, and results in peer-reviewed journals and sharing data with other researchers.
6. Risk Management: Clinical trials should have a risk management plan to identify and mitigate potential risks to participants, including adverse events, serious adverse events, and unexpected serious adverse reactions.
7. Monitoring and Oversight: Clinical trials should be monitored and overseen by qualified personnel to ensure that they are conducted in accordance with the protocol, regulatory requirements, and ethical principles. This includes conducting regular audits and inspections of trial sites and data.
8. Post-Trial Follow-Up: Clinical trials should include a plan for post-trial follow-up to monitor the long-term safety and efficacy of interventions and to provide participants with relevant information about their health status.
'Andnöd' kan definieras som en situation där ett individuellt eller gemensamt andningssystem inte orkar möta kroppens behov av syre, vilket kan leda till hypoxi och i slutändan till döden om det inte behandlas. Detta kan bero på olika orsaker, som till exempel skador, sjukdomar eller utomkontrollfaktorer som kvävning eller drunkning. Andnöd är en medicinsk nödsituation och kräver genast vård.
I medicinska sammanhang kan "Planeringsutskott inom hälso- och sjukvård" översättas till "Healthcare Planning Committee". Detta är en grupp eller kommitté som ansvarar för att planera, utveckla och implementera strategier och initiativ för att förbättra hälso- och sjukvården på olika nivåer, inklusive regionalt, lokalt eller inom en viss institution.
Deras uppgifter kan omfatta att fastställa visionen och målen för hälso- och sjukvården, utvärdera behovet av olika tjänster och resurser, planera för framtida behov, prioriteta initiativ och projekt, samt övervaka och utvärdera resultaten av de genomförda planerna.
Healthcare Planning Committee kan bestå av representanter från olika områden inom hälso- och sjukvården, såsom administratörer, läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, patienter och anhöriga, för att se till att alla perspektiv och intressen beaktas under planeringsprocessen.
Omvårdnadsforskning definieras som den vetenskapliga disciplinen som forskar om alla aspekter av omvårdnaden, inklusive men inte begränsat till planering, utförande, ledning och bedömning av omvårdnad. Detta innefattar också studier av de metoder, teorier och koncept som används inom omvårdnaden, samt undersökningar av de sociala, kulturella, historiska och ekonomiska aspekterna av omvårdnaden. Målet med omvårdnadsforskning är att förbättra kvaliteten på omvårdnaden, stärka evidensbaserad praktik och utveckla teorier och koncept inom omvårdnaden.
Genforskning, även känt som genetisk forskning, är ett område inom biologi och medicin som handlar om att studera arvsanlag och genetiska mekanismer hos levande organismer. Det inkluderar studier av gener, arvsmassa, DNA-sekvensering, genuttryck, genreglering och arvet av sjukdomar. Genforskning har potentialen att förbättra vår förståelse av många biologiska processer och kan leda till utvecklingen av nya behandlingsmetoder för genetiskt baserade sjukdomar som cancer, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar.
Hälso- och sjukvårdsforskning (eng. Health and medical research) är ett samlingsbegrepp för forskningsaktiviteter som är inriktade på att öka kunskapen om människors hälsa, sjukdomar och vård. Detta kan omfatta allt ifrån grundläggande biomedicinsk forskning där man studerar cellers och molekylers funktion, över klinisk forskning där man utvärderar effekterna av olika behandlingsmetoder hos människor, till populäraffektstudier som undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan.
Hälso- och sjukvårdsforskning kan delas in i flera olika underkategorier beroende på forskningsområde, till exempel:
* Biomedicinsk forskning: studerar de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsa. Detta kan omfatta allt ifrån genetik, molekylärbiologi, till neurovetenskap.
* Klinisk forskning: innebär att man studerar effekterna av olika behandlingsmetoder på människor. Detta kan vara allt ifrån läkemedelsstudier, kirurgiska ingrepp, till psykologiska behandlingar.
* Folkhälsoforskning: undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan i stora populationer. Detta kan omfatta allt ifrån studier av levnadsvillkor, livsstilsfaktorer, till miljögifter.
* Hälsoekonomisk forskning: undersöker ekonomiska aspekter av hälsa och sjukvård, till exempel kostnader för olika behandlingsmetoder och effekterna på samhällsekonomin.
Forskningsresultaten från dessa områden kan användas för att utveckla nya behandlingar, förbättra vården, och för att informera beslut om hälso- och sjukvårdspolitik.
En forskningsetisk kommitté (FEK) är en oberoende grupp av experter som granskar, bedömer och godkänner planerade forskningsstudier för att säkerställa att de följer etiska riktlinjer och lagar. FEK:s syfte är att skydda deltagarnas rättigheter, välfärd och integritet under forskningen.
FEK består vanligen av experter inom olika områden som medicin, juridik, etik, statistik och forskningsetik. De granskar bland annat studiens design, metoder, risker och fördelar, samt informerade samtyckeprocedurer. Kommittén ser också till att deltagarna inte utsätts för onödig risk eller benägenhet och att de behandlas respektfullt under hela studien.
FEK:er arbetar efter etiska principer som definierats i deklarationer som Den Helsingforsdeklarationen och Good Clinical Practice (GCP). Dessa principer innefattar bland annat respekt för deltagarens autonomi, rätt till information, skydd av personlig integritet och balans mellan forskningens potentiala fördelar och risker.
En försöksperson (engelska: research subject eller human subject) är en individ som deltar i en klinisk prövning eller ett medicinskt forskningsstudie, där dennes reaktioner, fysiologiska eller mentala respons, eller tillstånd studeras. Försökspersoner kan vara friska individer eller patienter med olika sjukdomar och symptom. De ger sitt informerade samtycke till att delta i forskningen och har rätt till att få information om studiens syfte, metoder, potentiala risker och fördelar, alternativ behandlingar och kompensation vid skada. Försökspersoners välbefinnande, skydd och respekt för deras integritet är av högsta prioritet inom forskning och följer etiska riktlinjer och lagar som reglerar den medicinska forskningen.
En försöksbehandling på människa, även känd som en klinisk prövning eller studie, är en systematisk undersökning av en behandlingsmetod, vanligtvis ett läkemedel, men kan också vara en operation, en annan typ av terapi eller en preventiv metod. Syftet med en försöksbehandling på människa är att fastställa dess säkerhet, effektivitet och biverkningar hos människor, efter att ha visat lovande resultat i laboratorieförsök och djurstudier.
Försöksbehandlingarna delas vanligtvis in i faser (I-IV), där varje fas har ett specifikt syfte:
1. Fas I: Undersöker säkerheten, doseringen och biverkningarna hos en liten grupp människor (20-100 deltagare).
2. Fas II: Utvärderar effektiviteten och säkerheten hos en större grupp människor (100-300 deltagare) med den specifika sjukdomen eller tillståndet, för vilket behandlingen är avsedd.
3. Fas III: Jämför effektiviteten och säkerheten hos den nya behandlingsmetoden med den etablerade standardbehandlingen i en stor grupp människor (1 000-3 000 deltagare) med den specifika sjukdomen eller tillståndet.
4. Fas IV: Övervakar säkerheten, effektiviteten och biverkningarna hos en mycket stor grupp människor (tusentals) efter att behandlingen har godkänts för allmänt bruk.
Deltagare i försöksbehandlingar måste uppfylla vissa kriterier, såsom att ha en viss diagnos eller tillstånd, och de måste ge sitt informerade samtycke innan de deltar. De får ofta behandlingen gratis och kan få ytterligare fördelar, som mer intensiv medicinsk övervakning och tidiga tillgång till nya behandlingsmetoder.
Den Helsingforsdeklarationen är ett etiskt guidningsdokument för läkares yrkesutövning, som antogs av Världsläkarförbundet (World Medical Association, WMA) under dess 18:e allmänna assembly i Helsingfors, Finland, år 1964. Deklarationen har uppdaterats och kompletterats vid flera tillfällen sedan dess, med de senaste större revideringarna som skedde 2005, 2008 och 2013.
Dokumentet behandlar olika aspekter av läkar-patient-förhållandet, forskningsetik och kollegial etik. Några viktiga principer inkluderar:
1. Respekt för patientens autonomi och informerad samtycke till behandling.
2. Skydd av patientens personliga integritet och konfidentialitet.
3. Utövande av yrket på bästa sätt med hänsyn till patients välbefinnande, kompetens och aktuell kunskap.
4. Undvikande av diskriminering i yrkesutövningen.
5. Ingen onödig lidande eller skada får orsakas patienten under diagnostik eller behandling.
6. Kollegialt stöd och samarbete mellan läkare för att främja patients välbefinnande.
7. Fortbildning och uppdykande av yrkesmässig kompetens.
8. Ingen olaglig eller oetisk forskning ska utföras på människor.
9. Informerad samtycke från deltagare i kliniska prövningar och skydd av deras rättigheter, säkerhet och välbefinnande.
Den Helsingforsdeklarationen är en viktig referenspunkt för läkares etik och yrkesutövning över hela världen.
'Utmärkelser och priser' inom medicinen är en form av erkännande och belöning för exceptionella insatser, prestationer eller framsteg inom området. Det kan handla om olika typer av utmärkelser som exempelvis:
1. Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin: Den mest prestigefyllda utmärkelsen inom medicinen, som delas ut årligen till forskare som har gjort extraordinära insatser inom fysiologi eller medicin.
2. Laskerpriset: En annan högt ansedd utmärkelse inom medicinsk forskning, som delas ut årligen för framsteg inom olika områden av medicinen.
3. Fulbright-priset: En internationell utmärkelse som ges till en individ som har gjort exceptionella insatser inom hälso- och sjukvården eller biomedicinsk forskning.
4. Gairdner Foundation International Awards: Kan delas ut till upp till åtta forskare varje år för deras framsteg inom medicinsk forskning.
5. Priser från medicinska fackorganisationer: Många medicinska fackorganisationer delar ut priser och utmärkelser till sina medlemmar eller andra individer som har gjort betydande insatser inom specifika områden av medicinen.
Dessa är bara några exempel på de många olika typer av utmärkelser och priser som delas ut inom medicinen varje år för att erkänna och hylla exceptionella insatser och framsteg.
Radialisneuropati är en nervskada som drabbar den perifera nervern radialis, även känd som n. radialis eller den laterala nervstammen. Denna nerv utgår från ryggmärgsroten cervicala 7 och thoracal 1 (C7-T1) och innerverar bland annat baksidan av överarmen, armbågen och handens långfingrar.
Radialisneuropati kan orsakas av olika skador eller sjukdomar som komprimerar eller skadar nerven. Detta kan leda till symtom som sömniga muskler i armbågen och handen, kraft- och känselbortfall samt smärtor i den drabbade extremiteten.
För att diagnostisera radialisneuropati använder sig läkare av olika metoder som neurologisk undersökning, elektromiografi (EMG) och nerveledningsstudier (NCS). Behandlingen kan bestå av fysioterapi, smärtbehandling och i vissa fall kirurgi.
I medicinsk kontext, refererar publikationer ofta till professionella artiklar, studier eller böcker som publicerats i vetenskapliga tidskrifter eller andra respekterade källor. Dessa publikationer används ofta för att dela med sig av forskningsresultat, kliniska erfarenheter och nya insikter inom olika medicinska områden. Exempel på sådana publikationer kan vara randomiserade kontrollerade studier (RCT), systematiska litteraturöversikter, meta-analyser, fallstudier eller översiktsartiklar.
Publikationer granskas vanligtvis peer review, vilket innebär att de bedöms och godkänns av experter inom samma område innan de publiceras. Detta process är viktig för att säkerställa kvalitet, trovärdighet och pålitlighet hos forskningsresultaten som presenteras i publikationerna.
I medicinsk kontext, betyder "publicering" ofta att publicera forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift eller på annan sätt göra dem tillgängliga för allmänheten. Det kan handla om artiklar, studier eller andra former av forskningsrapportering. Publiceringen ska ske efter att man har genomfört en granskning av resultaten (peer review) för att säkerställa att de är tillförlitliga och bidrar till den medicinska kunskapens utveckling.
En etisk kommitté inom medicin är en grupp av experter och icke-experter som granskar, bedömer och ger råd om etiska aspekter relaterade till medicinska forskningsprojekt, kliniska prövningar och andra situationer där etiska frågor kan uppstå. Deras uppgift är att säkerställa att forskningen eller behandlingen utförs på ett sätt som respekterar de involverade individers integritet, välbefinnande och rättigheter.
Exempel på etiska kommittéer inom medicin är:
1. Institutionella revisionära etikkommittéer (IREC): Dessa kommittéer granskar forskningsprojekt som utförs av en institution, till exempel universitet eller sjukhus.
2. Kliniska prövningskommittéer: Dessa kommittéer granskar och godkänner kliniska prövningar av nya läkemedel och terapier.
3. Forskningsetikkommittéer: Dessa kommittéer ger råd om etiska aspekter relaterade till forskningsprojekt inom olika medicinska områden, till exempel genetisk forskning eller neurovetenskap.
4. Regionala etikkommittéer: Dessa kommittéer granskar och godkänner forskningsprojekt som utförs i en viss region eller land.
Medlemmarna i en etisk kommitté kan vara läkare, forskare, jurister, filosofer, teologer, patientrepresentanter och andra experter med relevant kunskap inom området. Deras arbete är viktigt för att säkerställa att medicinsk forskning och behandling utförs på ett etiskt acceptabelt sätt.
"Tidskrifter, principer" refererer til de grundlæggende retningslinjer og praksisser, der styrer udgivelsen af videnskabelige tidsskrifter. Disse principper søger at garantere kvalitet, troværdighed og transparens i den videnskabelige kommunikation. Nogle vigtige principer inkluderer:
1. Redaktionel uafhængighed: Tidsskriftets redaktionelle team skal have fuld kontrol og ansvar for indholdet, uden indflydelse fra sponsorer, ejere eller andre økonomiske interesser.
2. Peer review: Alle videnskabelige artikler skal gennemgå en proces med dobbeltblind peer review, hvor to eller flere eksperter i det relevante felt anmeldet artiklen for at vurderer dens kvalitet, originalitet og gyldighed.
3. Offenlegelse af interessekonflikter: Alle forfattere skal offentliggøre enhver potentiel interessekonflikt, der kan have indflydelse på deres research eller konklusioner.
4. Transparens og reproducerbarhed: Artikler skal indeholde tilstrækkelig information for at gøre det muligt for andre forskere at replikere resultaterne og metoderne.
5. Integritet i data og research: Forfattere skal overholde de bedste praksisser inden for research-integritet, herunder at korrekt citere andres arbejde, undgå selvplagiat og sikre at data er korrekt og ærligt rapporteret.
6. Retningslinjer for publikation: Tidsskrifter skal følge internationale retningslinjer for publikationspraksisser, herunder Committee on Publication Ethics (COPE) og International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE).
7. Beskyttelse af patientens personlige identifikabelle information: Tidsskrifter skal overholde de bedste praksisser for at beskytte patienternes personlige identifikabelle information og følge de relevante love og retningslinjer.
8. Klar og koncis kommunikation: Artikler skal være klart og koncist formuleret, så det er nemt for læserne at forstå research og konklusioner.
9. Kvalitetskontrol: Tidsskrifter skal have en proces for kvalitetskontrol af indleverede manuskripter, herunder peer-review, redaktionel revision og korrekturlæsning.
10. Adgang til artikler: Tidsskrifter skal sikre at der er adgang til artikler for alle interesserede parter, enten gennem åbne adgang eller gennem abonnementer.
Bibliometri är en metod inom forskningsvetenskapen som använder statistiska metoder för att kvantitativt analysera och beskriva publikationer, ofta i form av vetenskapliga artiklar. Det inkluderar mätningar av produktivitet hos forskare eller institutioner genom antal publicerade arbeten, citeringsfrekvens som ett mått på inflytande och kvalitet, samt nätverksanalyser för att undersöka samarbete och struktur inom forskningsfält.
Bibliometriska metoder kan användas för att besvara frågor om forskningens utveckling, struktur och påverkan, samt hjälpa till att identifiera forskningsmönster och trender. Dessa metoder kan också vara användbara när det gäller att bedöma individuell forskares eller institutioners prestationer för syfte som utvärdering, ansökningar om finansiering eller anställning.
Ett vanligt verktyg inom bibliometri är citeringsdatabaser som till exempel Web of Science och Scopus, där man kan hitta information om publikationer och hur ofta de citerats av andra forskare.
"2000-talshistoria" är ett begrepp som refererar till de historiska händelser, utvecklingar och tendenser som har skett under 2000-talet inom området medicin. Detta inkluderar framsteg inom forskning, behandlingsmetoder, medicinsk teknik, offentlig folkhälsa, global hälsa och etik.
Under 2000-talet har det skett betydande framsteg inom medicinsk forskning, exempelvis upptäckten av flera nya läkemedel och terapier för olika sjukdomar som cancer, HIV/AIDS och neurodegenerativa tillstånd. Genetisk forskning har också utvecklats kraftigt, med möjligheter att diagnostisera och behandla genetiska sjukdomar på ett nytt sätt.
Inom medicinsk teknik har det under 2000-talet skett en snabb utveckling av digitala hälso- och sjukvårdslösningar, såsom elektroniska patientjournaler, telemedicin och personlig vårdteknik. Dessa tekniska innovationer har förbättrat tillgängligheten till vård och underlättat övervakning och behandling av sjukdomar.
Offentlig folkhälsa och global hälsa har också varit viktiga områden under 2000-talet, med fokus på att förbättra hälsoresultaten över hela världen. Detta har inkluderat insatser för att minska spridningen av smittsjukdomar som SARS, H1N1 och Ebola, samt arbete med att bekämpa negativa hälsoeffekter av klimatförändringar och andra miljöfaktorer.
Slutligen har etiska frågor varit en viktig del av diskussionerna under 2000-talet, särskilt med hänsyn till framsteg inom områden som genetisk forskning, reproduktiv medicin och artificiell intelligens. Dessa etiska frågor har krävt en balans mellan skydd av individuella rättigheter och möjligheterna till innovation och framsteg inom hälso- och sjukvården.
'Föräldrasamtycke' är ett begrepp inom medicin och etik som refererar till den process där föräldrar eller vårdnadshavare ges information och råd om en ungdoms behandling, och därefter ges möjlighet att ge sitt samtycke till den rekommenderade behandlingen. I vissa fall, när behandlingen anses vara i barnets bästa och/eller livsnödvändig, kan behandlingen ges även utan föräldrasamtycke om det inte finns tid att vänta på det eller om föräldrarna är otillgängliga eller nekar samtycke.
Det är viktigt att notera att lagar och regler kring föräldrasamtycke kan variera beroende på land och jurisdiktion. I allmänhet gäller dock principen att barn under en viss ålder (vanligen under 18 år) inte anses ha fullt juridiskt kapacitet att ge själva samtycke till medicinska behandlingar, och därför måste föräldrar eller vårdnadshavare göra det å de barnens vägnar.
I svensk lagstiftning och förvaltning är en regeringsorgan en beteckning på de myndigheter som utövar den verkställande makten på statsnivå. Det kan exempelvis vara regeringen själv, även kallad statsrådet eller kabinettet, men också andra myndigheter som lyder under regeringskansliet.
Regeringsorganens uppgift är att tillämpa lagar och förordningar samt att sköta landets affärer och representera Sverige i utrikesfrågor. De fattar beslut som rör statens verksamhet och har ansvar för att säkerställa att den går till på ett effektivt, transparent och demokratiskt sätt.
Det är viktigt att notera att begreppet "regeringsorgan" inte används i den konstitutionella doktrinen utan snarare är en beskrivande term för de myndigheter som utövar den verkställande makten på statsnivå.
"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.
I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.
I'm happy to help! In a medical context, a "specialty society" or "medical specialty society" is an organization that represents physicians and other healthcare professionals who practice in a specific medical specialty. These organizations often focus on advancing the knowledge and practice of their respective specialties through education, research, and advocacy efforts.
Specialty societies may provide resources and support for their members, such as continuing medical education (CME) opportunities, clinical guidelines, and networking events. They may also advocate for policies and regulations that benefit their specialty and the patients they serve.
Examples of medical specialty societies include the American College of Surgeons, the American Academy of Pediatrics, and the American Heart Association. These organizations often have a significant influence on medical practice and policy, and many healthcare professionals look to them for guidance and leadership in their fields.
Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).
I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.
I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.
Medicinsk etik (alternativt skrivet som biomedicinsk etik) är ett område inom filosofi som undersöker etiska frågor och dilemma som uppstår i medicinska sammanhang. Det inkluderar studier av moraliska principer och värderingar som gäller för läkare, forskare, patienter och andra involverade partier i hälso- och sjukvården. Medicinsk etik undersöker frågor som rör autonomi, integritet, rättvisa, skyldigheter och välgörenhet i medicinska sammanhang. Exempel på ämnen inom området är kloning, stammcellsforskning, organtransplantation, liv- och dödfrågor, patientsäkerhet, befolkningens hälsa, rätten till hälso- och sjukvård och forskningsetik.
I medicinsk kontext kan "tro" (engelska: belief) syfta på patientens subjektiva uppfattning eller övertygelse om sin egen sjukdom eller behandling. Det kan handla om en persons tron på att en viss terapi kommer att vara effektiv, eller om en persons upplevelse av symptom oavsett om de har en organisk orsak eller inte.
Exempel: "Denna patient har en stark tro på att akupunktur är verksamt för smärtlindring."
Det är viktigt att ta hänsyn till patients tron och uppfattningar, eftersom de kan ha en betydande inverkan på deras svar på behandling och deras psykiska och fysiska hälsa.
Medicinsk sociologi er en gren av sociologien som undersøker de sociale aspekter av sykdom, helse, behandling og sundhetsvæsen. Denne disciplinen ser på hvordan samfunnsmessige faktorer som sosial klasse, kjønn, etnisitet, økonomi og miljø påvirker helse-utfall, sykdomsoppførsel og tilgangen til medisinske tjenester. Medicinsk sociologi kan også fokusere på hvordan individuelle oppfatninger av sykdom og helse formes av sociale normer og vurderinger, samt hvordan medisinske institusjoner og praksiser selv påvirker de som søker behandling.
Hälso- och sjukvård relaterade yrken (HSY) är en sammanfattande beteckning på de yrkesgrupper som arbetar med att främja, vårda och behandla människors hälsa. Detta innefattar både reglerade yrken, såsom läkare, sjuksköterskor och tandläkare, samt icke-reglerade yrken, till exempel vårdbiträden, terapibiståndspersonal och rehabiliteringsassistenter.
Enligt Socialstyrelsen definieras hälso- och sjukvårdsrelaterade yrken som: "Yrkesgrupper vars arbetsuppgifter är inriktade på att främja, vårda, behandla eller förebygga sjukdomar, funktionsnedsättningar och skador hos individer, familjer och populationer. Detta kan omfatta diagnostik, terapi, rehabilitering, prevention, kvalitetsförbättring, forskning, undervisning och ledarskap."
Det är viktigt att notera att olika länder kan ha olika definitioner och regleringar av hälso- och sjukvårdsrelaterade yrken.
'Tillgång till information' inom medicinsk kontext refererar till den faktiska möjligheten för en individ, patient eller yrkesverksam personal, att få tag i relevanta, korrekta, opartiska och tillgängliga hälsorelaterade informationer när de behövs. Det inkluderar tillgång till information som hjälper till att stödja beslut om vård, självvårdsaktiviteter, prevention, diagnos, behandling och follow-up. Tillgång till information kan komma från olika källor, såsom hälsovårdspersonal, medicinsk litteratur, webbplatser, digitala hälsoverktyg och patientorganisationer. Det är en viktig del av informationskompetens, självständighet och delaktighet i eget vårdbehov samt underlättar beslutsfattande och förbättrar kvaliteten på vården.
Bendroflumethiazide är ett diuretikum som tillhör tiazidklassen. Det används vanligen för att behandla högt blodtryck och ödem, det senare orsakat av hjärtsvikt, levercirros eller njursjukdomar.
Så här kan definitionen se ut:
Bendroflumethiazide är ett diuretiskt läkemedel som tillhör tiazidklassen. Det verkar genom att hindra återupptagningen av natrium och klorid i distala tubuli i njuren, vilket leder till ökat utsöndring av vatten, natrium, klorid och kalium. Läkemedlet används vanligen för att behandla högt blodtryck och ödem, som kan orsakas av hjärtsvikt, levercirros eller njursjukdomar. Biverkningar kan innefatta elektrolytbrist, särskilt hypokalemi (låga potasievärden), förändringar i glukos- och lipidnivåer samt hudreaktioner.
Kvalitativ forskning är en metod inom forskningsområdet som fokuserar på att beskriva och förstå fenomen, processer, sociala konstruktioner och människors subjektiva erfarenheter. Den kvalitativa forskningen strävar efter att producera djupare insikter och förståelse av ett ämne genom att använda sig av metoder som intervjuer, observationer, focusgruppsdiskussioner och innehållsanalyser.
Den kvalitativa forskningen skiljer sig från kvantitativ forskning genom sin fokusering på det kvalitativa och subjektiva istället för det kvantitativa och objektiva. Den saknar ofta en strikt kontroll av variablerna och använder sig inte av statistiska metoder för att analysera data. I stället används metoder som induktion, deduktion och abduktion för att tolka och förstå de kvalitativa data som samlats in.
Exempel på tillämpningar av den kvalitativa forskningen kan vara att undersöka patienters erfarenheter av en viss sjukdom, att studera lärares undervisningsmetoder eller att analysera texter och dokument för att få en bättre förståelse av ett historiskt fenomen.
Internationellt samarbete inom medicin kan definieras som ett samarbete mellan länder, organisationer och individer från olika delar av världen med syfte att förbättra global hälsa och vård. Detta kan ta formen av utbyte av kunskap, kompetens och erfarenheter, forskning, utveckling och implementation av nya behandlingsmetoder och tekniker, samt gemensamma insatser för att hantera globala hälsohot och utmaningar.
Exempel på internationellt medicinskt samarbete kan inkludera:
* Forskningssamarbete mellan universitet, forskningsinstitut och läkarsammanslutningar från olika länder för att utveckla nya behandlingsmetoder och tekniker.
* Utbyte av medicinsk expertis och kompetens genom internationella konferenser, kurser och utbildningsprogram.
* Samarbete mellan läkaresammanslutningar och hälsovårdsmyndigheter för att hantera globala hälsohot som smittsamma sjukdomar och klimatförändringars inverkan på folkhälsan.
* Humanitärt bistånd och katastrofhjälp från läkare och hälsovårdspersonal till länder som drabbats av krig, naturkatastrofer eller andra nödsituationer.
Internationellt medicinskt samarbete kan vara av stor betydelse för att öka kunskapen om global hälsa, förbättra vården och minska hälsounderskotten mellan länder och regioner.
Fenindion är ett antikoagulant med läkemedelsverkan, som tillhör gruppen vitamin K-antagonister. Det används för att förhindra blodproppar och tromboser hos patienter med högt riskbelastning. Fenindion fungerar genom att hindra levern från att aktivera de proteiner som behövs för blodet att koagulera korrekt.
Läkemedlet ges vanligen i form av tablett, och terapin måste övervakas noga med regelbundna blodprover för att mäta protrombintid (PT) eller international normalized ratio (INR). Dessa tester används för att säkerställa att patienten inte får för lågt eller för högt blödningstryck.
Fenindion kan ha en rad biverkningar, inklusive blödningsrisk, hudutslag, illamående och leverfunktionsrubbningar. Det är viktigt att patienter som tar fenindion undviker skador eller trauma som kan öka risken för allvarliga blödningar. Läkemedlet bör inte användas tillsammans med andra blodtunnande medel, och patienten bör informera läkaren om alla andra mediciner de tar, inklusive över-den-bord-preparat och naturläkemedel.
'Riktlinjer' och 'principer' är två begrepp som ofta används inom medicinen för att beskriva riktlinjer och grundläggande sanningar som styr klinisk praxis, forskning och etik.
En definition på 'riktlinjer' kan vara:
"Riktlinjer är evidensbaserade rekommendationer som ger vägledning för klinisk praxis, med syfte att underlätta beslut om diagnostisering, behandling och prevention av sjukdomar. Riktlinjerna utvecklas ofta av experter inom ett visst område och baseras på en granskning av den aktuella forskningen och kliniska studier."
En definition på 'principer' kan vara:
"Principer är grundläggande sanningar eller värderingar som styr etisk och professionell praxis inom medicinen. De utgör en grund för beslut om vad som är rätt eller fel i en given situation. Exempel på principer inkluderar autonomi (respekten för den enskildes rätt att ta självständiga beslut), non-maleficence (förpliktelsen att inte skada patienten), beneficence (förpliktelsen att göra gott) och justice (förpliktelsen att behandla alla lika)."
En biobank är en samling systematisk lagring och hantering av biologiska material, till exempel blod-, vävnads- eller cellprover, tillsammans med relaterad klinisk information och data. Biobanker kan vara specialiserade på att lagra ett specifikt slags prover, till exempel tumörprover, eller vara mer generella och innehålla en mängd olika typer av prover. De används ofta i forskning för att undersöka sjukdomar, utveckla nya behandlingsmetoder och diagnostiska tester, och för att studera genetisk och miljömässig påverkan på hälsan. En person som ansvarar för driften och hanteringen av en biobank kallas ofta en "biobankare".
'Attitude' er en engelsk betegnelse som kan oversættes til dansk med "holdning" eller "attitude". I medicinsk sammenhæng refererer det oftest til patientens subjektive opfattelse, holdning eller reaktion overfor sygdom, behandling, helbredelse eller livskvalitet.
Attitudes kan have en betydelig indvirkning på patients forventninger, samarbejde og tilpasning til sygdommen, deres respons på behandling og deres psykologiske velbefindende. Læger og andre sundhedspersonale bør være opmærksomme på patienters holdninger for at kunne give den bedst mulige pleje og behandling, samt for at støtte dem i deres tilpasning til sygdommen.
Clinical omvårdnadsforskning (eller "klinal nursing research" på engelska) är en forskningsdisciplin som fokuserar på att studera, utveckla och förbättra omsorgsprocesser, omvårdnadspraktiker och patientresultat inom sjukvården. Den kliniska omvårdnadsforskningen använder sig av vetenskapliga metoder för att undersöka frågor som rör omsorgen av individer, familjer och gemenskaper med hänsyn till deras hälsa, sjukdom och behov av omsorg.
Målet med klinisk omvårdnadsforskning är att producera kunskap som kan användas för att förbättra kvaliteten på omsorgen, öka patienternas livskvalitet och minska sjukvårdsorganisationernas kostnader. Exempel på forskningsfrågor inom den kliniska omvårdnadsforskningen kan vara hur man kan förbättra smärtlindringen hos patienter med cancer, eller hur man kan minska risken för fall hos äldre patienter.
Klinisk omvårdnadsforskning utförs ofta i samarbete mellan akademiska institutioner och sjukvårdsorganisationer, och forskarna inom denna disciplin har ofta en bakgrund som sjuksköterskor eller andra hälsovårdande yrkesgrupper.
"Consent forms" är en medicinsk term som refererar till skriftliga dokument som patienten måste underteckna före vissa medicinska ingrepp eller behandlingar. Genom att underteckna blankettet visar patienten sin frivillig, informerad och rationell samtycke till att genomgå ett specifikt ingrepp eller ta emot en viss behandling.
Denna process är mycket viktig för att säkerställa patientsäkerhet, respektera patientens autonomi och uppfylla etiska och juridiska krav. Konceptet med samtycke bygger på principerna för informed consent, som innebär att patienten har rätt att ta del av all relevant information om behandlingen, inklusive potentiala risker, komplikationer och alternativ, innan de ger sitt samtycke.
Exempel på medicinska ingrepp eller behandlingar som kan kräva skriftligt samtycke innefattar, men är inte begränsat till:
* Operationer
* Vissa invasiva undersökningar, såsom biopsier
* Kliniska prövningar
* Donation av organ eller vävnad
* Användning av personliga hälsodata för forskningsändamål
Det är viktigt att notera att samtyckesblanketter måste vara klara, enkla att förstå och skrivna på ett sätt som patienten kan förstå. Läkare eller sjukvårdspersonal har ofta skyldighet att besvara alla frågor eller klargöra eventuella tvetydigheter innan patienten ger sitt samtycke.
Aminosalicylic acid is a medication used primarily to treat inflammatory bowel diseases such as ulcerative colitis and Crohn's disease. It is an anti-inflammatory drug that works by reducing the production of chemicals in the body that cause inflammation in the intestines.
In medical terms, aminosalicylic acid is a 5-aminosalicylate (5-ASA) compound, which means it contains a chemical structure similar to salicylic acid, a natural anti-inflammatory agent found in willow bark and aspirin. Aminosalicylic acid is available in various forms, including tablets, capsules, and enema preparations, and is often used in combination with other medications to manage the symptoms of inflammatory bowel disease.
The exact mechanism of action of aminosalicylic acid is not fully understood, but it is believed to work by inhibiting the activity of certain enzymes involved in the inflammatory response, such as cyclooxygenase-2 (COX-2) and lipoxygenase. This helps to reduce the production of pro-inflammatory mediators such as prostaglandins and leukotrienes, which contribute to the symptoms of inflammatory bowel disease.
Overall, aminosalicylic acid is an important medication in the treatment of inflammatory bowel diseases, helping to reduce inflammation, manage symptoms, and improve quality of life for patients with these conditions.
'Patientval' eller 'patientvalet' är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där patienten aktivt deltar i besluten om sin egen vård och behandling. Det innebär att patienten informeras om olika alternativ, fördelar och risker, och på så sätt får möjlighet att ta ställning till vilken behandling som anses bäst från hans eller hennes perspektiv. Patientvalet kan variera beroende på patientens preferenser, värderingar och livssituation, och är en viktig del av den personcentrerade vården.
Randomized clinical trials (RCTs) are a type of study design used in medical research to evaluate the safety and efficacy of new treatments or interventions. The principle of randomization is a key element that distinguishes RCTs from other types of studies. It involves randomly assigning participants to either the experimental group, which receives the new treatment or intervention, or the control group, which receives the current standard of care or a placebo.
The goal of randomization is to minimize bias and ensure that the two groups are comparable in terms of their baseline characteristics. This allows researchers to more confidently attribute any differences in outcomes between the two groups to the treatment or intervention being tested, rather than other factors.
There are several types of randomization methods used in RCTs, including simple randomization, block randomization, and stratified randomization. Simple randomization involves randomly assigning participants to either the experimental or control group using a random number generator. Block randomization involves randomly assigning participants to groups within blocks of a fixed size, which helps ensure that the number of participants in each group is balanced over time. Stratified randomization involves first dividing participants into strata based on important prognostic factors, and then randomly assigning participants within each stratum to either the experimental or control group.
RCTs are considered the gold standard for evaluating new treatments or interventions because they provide a high level of evidence regarding their safety and efficacy. However, they can be complex and expensive to conduct, and there are potential limitations and challenges associated with their design and implementation. Therefore, it is important for researchers to carefully consider the principles of randomization and other study design elements when planning and conducting RCTs.
Sannolikhetsteori, eller sannolikhetslära, är en gren inom matematiken som handlar om att studera och beskriva hur sannolika olika händelser är. Den bygger på abstrakta modeller av slumpmässiga fenomen och ger oss verktyg för att kvantifiera osäkerhet.
I medicinsk kontext kan sannolikhetsteori användas inom områden som diagnostisering, prognosbedömning och klinisk beslutstöd. Exempelvis kan man använda sig av Bayes' teorem för att uppdatera sannolikheten för en diagnos baserat på en given symtombild eller testerna patienten har subiterat.
Sannolikhetsteori är också viktig inom epidemiologi och folkhälsa där man exempelvis kan använda sig av statistiska metoder för att uppskatta sannolikheten för att en given population utsätts för en viss hälsorisk eller smitta.
I'm sorry for any confusion, but "Wales" is not a medical term or concept. It is a country that is part of the United Kingdom, located in Western Europe. If you have any questions about medical terminology or concepts, I would be happy to help!
Stamcellsforskning (Stem Cell Research) refererar till studier och experiment som utförs med hjälp av stamceller, vilka är speciella celler i kroppen som har kapaciteten att dela sig och differensiera till olika typer av specialiserade celler. Det finns två huvudtyper av stamceller: embryonala stamceller (som hämtas från embryon) och vuxna stamceller (som finns hos vuxna individer).
Stamcellsforskning har potentialen att revolutionera behandlingar av en rad medicinska tillstånd, såsom cancer, Parkinson, Alzheimers sjukdom, diabetes, skador på ryggrad och hjärt-kärlsjukdomar. Forskningen kretsar kring att förstå hur stamceller fungerar, hur de kan stimuleras att växa och differensiera till specifika celltyper, samt hur de kan användas för att ersätta skadade eller döda celler i kroppen.
Emellertid är stamcellsforskning omgärdad av etiska frågor, särskilt när det gäller användningen av embryonala stamceller, som kan kräva destruktionen av embryon. Dessa etiska frågeställningar har lett till kontroverser och restriktioner på forskningen i vissa länder.
'Vetenskap' (av grekiskans 'episteme', vilket betyder 'kunskap') är ett systematiskt sätt att samla, analysera och tolka data och information för att utveckla och stödja teorier, lagar och principer inom olika områden av kunskap. I medicinsk kontext refererar 'vetenskap' ofta till den evidensbaserade metoden för att bedriva forskning och praktisera medicin, där beslut och behandlingar grundas på högkvalitativa bevis från väldesignade studier. Det innebär en kombination av grundforskning (experimentell forskning på cell- och molekylnivå) och klinisk forskning (studier av människor för att utvärdera effekterna av olika behandlingsmetoder). Medicinsk vetenskap fokuserar också ofta på att ständigt ifrågasätta, testa och förbättra kunskapen genom en iterativ process av hypoteser, observationer och slutsatser.
Medicinskt kan sekrecy betyda att en vårdgivare har en skyldighet att inte dela ut eller diskutera patientens personliga information och hälsounderrättelser med olika partier, om det inte är för att främja den fortsatta vården eller på patientens egen begäran. Denna skyldighet grundar sig ofta i lagar och etiska riktlinjer som syftar till att skydda patientens integritet och rätt till självbestämmande över sina personliga informationer. Sekretess är en central del av den medicinska etiken och är av stor vikt för att upprätthålla förtroende och ömsesidig respekt mellan patient och vårdgivare.
Medicinskt sett definieras höjdsjuka (akut bergssjukan) som ett sammanfallet av symtom som orsakas av att en person reser till högre höjd snabbt, vilket leder till ett lägre tryck och syrgasmängd i luften. Detta kan orsaka problem med andningen, hjärtklappning, trötthet, illamående, yrsel och i vissa fall medvetslöshet. Symptomen tenderar att vara värre ju högre höjden är och vanligtvis försvinner de av sig själva när individen återvänder till lägre höjd eller gradvis acclimatizes till den högre höjden.
"Tandvårdsforskning" (odontologisk forskning) är ett samlingsbegrepp för vetenskapliga studier och undersökningar som fokuserar på munhälsa, tänder, käkar och relaterade sjukdomstillstånd. Det inkluderar bland annat forskning om preventiva metoder, diagnostiska procedurer, terapeutiska behandlingar och etablerande av riktlinjer för tandvård. Forskningen bygger på olika discipliner som anatomi, fysiologi, kemi, biologi, beteendevetenskap och epidemiologi. Målet är att förbättra munhälsa, förebygga sjukdomar och utveckla effektiva behandlingsmetoder inom tandvården.
"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.
"1700-talshistoria" är ett begrepp som refererar till historien och samhällsutvecklingen under 1700-talet. Det inkluderar politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och tekniska aspekter av tidsperioden.
I medicinskt hänseende kan "1700-talshistoria" syfta på utvecklingen av medicinsk vetenskap och praktik under 1700-talet. Under denna tid skedde många viktiga framsteg inom medicinen, bland annat:
* Utvecklingen av empirisk metod och observationella studier som grund för diagnos och behandling.
* Upptäckten av flera smittsamma sjukdomar och deras orsaker, såsom Edward Jenners upptäckt av vaccinationen mot smittkoppor 1796.
* Utvecklingen av nya metoder för att behandla skador och sjukdomar, såsom läkemedel, kirurgi och fysikalisk terapi.
* Utvecklingen av medicinska utbildningar och professionella standarder, som ledde till grundandet av flera medicinska skolor och samfund under 1700-talet.
Sammanfattningsvis kan "1700-talshistoria" inom medicinen ses som en viktig tidsperiod för utvecklingen av modern medicin, med framsteg inom forskning, diagnostik, behandling och professionell etik.
Medical Laboratory Personnel are professionals who work in a clinical laboratory setting and perform various tests and procedures to assist in the diagnosis, treatment, and prevention of diseases. They work under the direction of a pathologist or clinical laboratory scientist and may perform tasks such as:
1. Analyzing body fluids and tissue samples to detect diseases, conditions, or infections.
2. Operating and maintaining laboratory equipment and instruments.
3. Collecting and processing specimens for testing.
4. Performing quality control checks to ensure the accuracy of test results.
5. Recording and reporting test results to healthcare providers.
6. Collaborating with other healthcare professionals to develop treatment plans.
Medical Laboratory Personnel may hold various job titles, including medical laboratory technician (MLT), clinical laboratory technologist (CLT), medical technologist (MT), or cytotechnologist (CT). They may work in hospitals, clinics, research institutions, or diagnostic laboratories. To become a Medical Laboratory Personnel, one typically needs to complete an accredited education program and obtain certification or licensure, depending on the regulations of their specific location.
Det Nobelpriset är ett antal internationella priser som delas ut varje år till personer som har gjort viktiga bidrag inom olika vetenskapliga och humanitära områden. Prisen instiftades av Alfred Nobel, uppfinnaren av dynamiten, i sitt testamente från 1895. Det delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Priset inom medicin eller fysiologi delas ut av Karolinska Institutet i Stockholm, Sverige.
Det Medicinska Nobelpriset delas ut till den person eller de personer som har gjort "den viktigaste upptäckten inom fysiologi eller medicin". Priset består av en medalj, ett diplom och en cashsumma. Cashbeloppet varierar från år till år, men är alltid minst 9 miljoner svenska kronor (cirka 870 000 euro eller 1,1 miljoner dollar). Priset delas ut i Stockholm under en ceremoni som hålls varje år den 10 december, Alfred Nobels dödsdag.
En intressekonflikt inom medicin definieras som en situation där en persons eller en grupps professionella omdöme, kliniska omdömen eller beslut kan påverkas av deras personliga intressen, finansiella vinster eller andra aspekter som kan ifrågasättas. Detta inkluderar situationer där en läkares eller forskares professionella omdöme kan vara beroende av deras relation till läkemedelsföretag, medicinteknisk industri eller andra ekonomiska intressen som kan påverka deras objektivitet och urskiljningsförmåga. Intressekonflikter kan också uppstå när en läkares personliga övertygelse eller preferens påverkar den vård de ger till patienter, istället för att basera beslutet på det bästa vetenskapliga stödet och patientens behov.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (COPD) är en kronisk andningssjukdom som orsakas av andningsvägar som är trånga och inte öppnas upp fullt ut, vilket gör det svårt att andas. Detta beror vanligtvis på skador på lungornas luftvägar och lungblåsor (alveoler) till följd av exponering för rök från cigaretter eller andra skadliga ämnen i luften. Symptomen inkluderar hosta, utflöde av slem, andfåddhet och hosta vid träning eller aktivitet. COPD är en progressiv sjukdom, vilket betyder att den blir allvarligare över tiden, men det finns behandlingsalternativ som kan hjälpa att fördröja dess framskridande och lindra symtomen.
Translationell forskning
Robert F. Furchgott
Nyckelbensfraktur
Guanfacin
Östrogen
Hypertoni
Translationell forskning - Wikipedia
Translationell neuroendokrinologi<...
The Translational Cancer Research Day - RCC Norr
The Translational Cancer Research Day - RCC Norr
PledPharma utser ett vetenskapligt råd inför den fortsatta utvecklingen av Aladote® - Egetis Therapeutics
Forskarskolor | Intramed
Translationsmedicin - EUPATI Toolbox
Nyheter - Institutionen för psykologi - Uppsala universitet
Fyra tummar upp för SweDeliver sommarpraktik vid AstraZeneca
Beviljade projekt 2015
Hypertoni - Wikipedia
Otto Hemminki - Nätverk - Helsingfors universitet
Nya forskningsanslag att söka från EHA - Svensk Förening för Hematologi
BMS Sweden
Nytt vid fakulteten
Nyheter - Institutionen för psykologi - Uppsala universitet
Nyheter - Gedea Biotech
FDA accepterar Biologics License Application för prioriterad granskning av avelumab | IT-Halsa.se
Nyheter - Institutionen för farmaci - Uppsala universitet
Nyheter - Institutionen för farmaci - Uppsala universitet
Faculty of Pharmacy in the media - Department of Medicinal Chemistry - Uppsala University, Sweden
Faculty of Pharmacy in the media - Department of Medicinal Chemistry - Uppsala University, Sweden
Search Results List: All | Lunds universitet
Plöja gammal vall
Konsultationspsykiatri - Svenska Psykiatriska Föreningen
Nytt vid fakulteten
Nyheter - Institutionen för psykologi - Uppsala universitet
Nyheter - Institutionen för psykologi - Uppsala universitet
Nyheter - Institutionen för farmaci - Uppsala universitet
Department of Medical Biochemistry and Biophysics1
- Föreläser gör Erik Johansson Department of Medical Biochemistry and Biophysics, UmU. (cancercentrum.se)
Cancer research4
- The Translational Cancer Research Day is organized by the Faculty of Medicine at Umeå University and the Regional Cancer Center North. (cancercentrum.se)
- 13.00-14.00 Round table discussions - How to make impact of translational cancer research. (cancercentrum.se)
- The posters will be published on a web page that are not public, and removed one week after the Translation Cancer Research day. (cancercentrum.se)
- Föreläser gör Kristian Pietras, Division of Translational Cancer Research, Lund University. (cancercentrum.se)
Clinical4
- 8.45-9.20 The ALASCCA Trial - Integrating personalized medicine and research into clinical praxis. (cancercentrum.se)
- 11.00-11.25 Clinical Cancer Trials as a basis for Translational Research. (cancercentrum.se)
- Professor Laura James, MD, Associate Vice Chancellor for Clinical and Translational Research och professor inom pediatrik vid University of Arkansas for Medical Sciences (UAMS) och Arkansas Children's Hospital System. (egetis.com)
- Applications are invited from clinical or non-clinical researchers wanting to pursuit research in the field of malignant or non-malignant hematological diseases. (sfhem.se)
Translationell2
- Vetenskapliga tidskrifter med inriktning translationell forskning har skapats, Science Translational Medicine och Journal of Translational Medicine. (wikipedia.org)
- Mer läsning: Varför translationell forskning är så viktig och "What is Translational Research? (wikipedia.org)
Medicine1
- Journal of Translational Medicine" (på engelska). (wikipedia.org)
Doktorand1
- CanFaster- The Translational Cancer Faster Forward Doctoral Programme (PDF) CanFaster - Lunds universitet Canfaster söker en doktorand inom området moståndskraft och immunförsvar. (lu.se)
Sciences1
- Progress and priorities for mental health sciences research since COVID-19. (uu.se)
Group2
- The research group studies the underlying pathogenic mechanisms of the neurodegenerative and neuropsychiatric Huntington disease (HD) with the ultimate aim to develop novel effective therapies. (lu.se)
- Den här definitionen har hämtats och anpassats från "Transforming Translation - Harnessing Discovery for Patient and Public Benefit" (rapport från Translational Research Working Group i National Cancer Advisory Board, NIH, USA, 2007). (eupati.eu)
Sciences1
- Progress and priorities for mental health sciences research since COVID-19. (uu.se)