Svin
Miniatyrsvin
Afrikansk svinpestvirus
Svinfeber
Svinfebervirus
Afrikansk svinpest
Swine Vesicular Disease
Dysenteri
Vesikulärt svinexantemvirus
Sus scrofa
Erysipelas hos svin
Influenza A Virus, H1N2 Subtype
Orthomyxoviridaeinfektioner
Mykoplasmapneumoni hos svin
Gastroenteritis, Transmissible, of Swine
Influensa A-virus, subtyp H1N1
Reassortantvirus
Hepatit E-virus
Edema Disease of Swine
Vesicular exanthema of swine virus
Hepatit E
Treponemainfektioner
Gödsel
Zoonoser
Influensa A-virus, subtyp H3N2
Iridoviridae
Svinenterovirus
Influensa A-virus
Pseudorabies
Influensa
PRRS-virus
Brachyspira hyodysenteriae
Djurhållning
Mycoplasma hyopneumoniae
PRRS
Virusantikroppar
Molekylsekvensdata
Circovirus
Avföring
Hemagglutinationsinhibitionstester
Slumpmässig fördelning
Herpesvirus 1 hos svin
Spirochaetalesinfektioner
Malign hypertermi
Karbadox
Pasteurella multocida
'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.
"Svinsjukdomar" refererer til en række forskellige sygdomme, der kan inficere svin. Disse sygdomme kan være bakterielle, virale, parasitære eller fungiske og kan have en varierende grad af patogenitet og overførselsemuligheder. Nogle almindelige typer af svinsjukdomme omfatter:
1. Klassisk Svinepest (CSF): En virussygdom som kan føre til høj dødelighed blandt svin.
2. Pestivirus-infektioner, herunder Diarrhoe virus hos svin (SVV) og Porcine Circovirus type 2 (PCV2): Disse virale sygdomme kan føre til diarré, vægt tab og øget dødelighed.
3. Streptococcus suis-infektioner: En bakteriel infektion som kan forårsage sepsis, meningitis og andre alvorlige sygdomme hos svin.
4. Mycoplasma hyopneumoniae-infektioner: En bakteriel sygdom som kan føre til lungesygdomme og vægt tab hos svin.
5. Salmonella-infektioner: Bakterielle infektioner som kan overføres til mennesker og forårsage alvorlige sygdomme.
6. Parasitiske infektioner, herunder Ascaris suum (svineorm) og Trichuris suis-infektioner: Disse parasitiske infektioner kan forårsage diarré, vægt tab og andre tegn på sygdom hos svin.
7. Diverse svampeinfektioner, herunder Aspergillus-infektioner og Mucormykose: Disse infektioner kan forårsage lunge- og andre organinfektioner hos svin.
En miniatyrsvin är ett begrepp som saknar en entydig och vedertagen medicinsk definition. Termen används ofta i veterinärmedicinen för att beskriva små grisar som avlas för sällskaps- eller dekorativa syften, istället för för kommersiella ändamål som köttproduktion. Dessa små grisar kan ha en mindre storlek jämfört med vanliga grisar på grund av genetiska faktorer eller speciell uppfödning. Det är viktigt att notera att det finns ingen standardiserad storleksgräns eller specifikationer för vad som kan definieras som ett miniatyrsvin.
"Afrikansk svinpestvirus" (ASFV) är ett DNA-virus som orsakar afrikansk svinpest, en allvarlig och dödlig sjukdom hos grisar och vildsvin. Viruset kan spridas via direkt kontakt mellan infekterade djur eller indirekt genom förorenad mat, vatten eller utrustning. Det finns inget vaccin eller specifikt behandlingssätt mot sjukdomen, och den kan leda till höga dödlighetsnivåer hos drabbade populationer av grisar och vildsvin. ASFV är endemiskt i Afrika men har under de senaste åren spridits till andra delar av världen, inklusive Europa och Asien, vilket orsakat allvarliga ekonomiska konsekvenser för den globala svinproduktionen.
Svinfeber, även känt som svindfluss eller hoggskota, är en infektionssjukdom orsakad av humana metapneumovirus. Sjukdomen är vanligast hos barn under 5 år, men kan drabba personer av alla åldrar.
Typiska symtom på svinfeber inkluderar hosta, snuva näsa, feber, irritabilitet, torr hals och trötthet. I vissa fall kan sjukdomen leda till komplikationer som öroninflammation, bronkit eller lungpneumoni.
Svinfeber sprids främst via droppinfektion när en smittad person hostar eller nyser, men kan också spridas via kontaminerade ytor och händerna. För att undvika infektion rekommenderas god handhygien och att undvika nära kontakt med sjuka individer.
Det finns inga specifika behandlingar för svinfeber, men symtomen kan lindras med vanlig febersänkande medicin och väljda läkemedel mot hosta. De flesta personer som drabbas av svinfeber tillfrisknar inom 1-2 veckor.
Svinfebervirus, eller Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome Virus (PRRSV), är ett virus som orsakar svinfeber, en infektionssjukdom hos grisar. Det tillhör arten *Arterivirus suinus* inom familjen Arteriviridae och ordningen Nidovirales.
Viruset är relativt små, med en diameter på cirka 50-65 nanometer, och har ett enkelstreckat RNA-genom som kodar för olika virusproteiner. Det finns två huvudtyper av PRRSV: den europeiska typen (PRRSV-1) och den nordamerikanska typen (PRRSV-2), båda med sin egen genetiska och antigena makeup.
Svinfebervirus infekterar främst celler i grisarnas respirationssystem och reproduktiva organ, vilket orsakar symptom som andningssvårigheter, feber, abort och fetusdöd. Viruset sprids vanligtvis via direkt kontakt mellan infekterade djur eller indirekt via kontaminerad utrustning, föda eller luft.
Det finns idag inget botemedel mot svinfeber, men vacciner och bättre managementprinciper hjälper till att minska spridningen av viruset och mildra sjukdomens symptom.
"Afrikansk svinpest" är en virussjukdom som drabbar vilda och domesticerade svin. Sjukdomen orsakas av ASF-virus (African swine fever virus) som tillhör familjen Asfarviridae. Viruset är mycket smittsamt och kan spridas via direkt kontakt mellan infekterade djur, men även genom föda, vatten, mark och kontaminerat redskap. Sjukdomen kan ha hög dödlighet hos drabbade svin, upp till 100% i vissa fall. Det finns inget vaccin eller specifikt behandlingssätt mot afrikansk svinpest och därför är biosekuritet och biosäkerhet mycket viktiga för att förhindra spridning av sjukdomen.
Swine Vesicular Disease (SVD) er en viral sykdom hos svin som karakteriseres av opståen av vesikler (lille blærer) på sårsteder i mund og poter. Sykdommen forårsages af et positivt enkeltstrenget RNA-virus, der er beslægtet med human enterovirus 71 og coxsackievirus B5. SVD har en inkubationstid på 2-6 dager og kan føre til mild til moderat sygdom hos svin, men symptomerne kan være svære at skelne fra andre svinesygdomme som fx fod-og-munnesygdom (FMD).
Typiske symptomer på SVD inkluderer opståen af vesikler og blødninger i mund og poter, sveden, feber, manglende appetit og lammelighed. I mere alvorlige tilfælde kan sygdommen føre til døden hos unge svin, men dette er relativt sjælt.
SVD spredes primært gennem direkte kontakt mellem inficerede svin og sunde svin, men viruset kan også overføres via kontaminerede genstande som fx foder, vand, redskaber og personklæder.
SVD er en anmeldelsespligtig sygdom i mange lande, herunder Danmark, og der findes vacciner mod sygdommen, men de anvendes normalt ikke routinely på grund af muligheden for at forvirre diagnostikken af andre svinesygdomme. I stedet fokuserer man ofte på biosecurity-foranstaltninger for at forebygge spredningen af sygdommen.
Dysenteri är en akut infektionssjukdom som orsakas av bakterier eller amöbor och karaktäriseras av inflammation i tjocktarmen, vilket leder till att den drabbade får blodiga, småkorniga diarréer och mag-tarmsymtom. De vanligaste orsakerna till dysenteri är bakterierna Shigella och Salmonella, men även amöban Entamoeba histolytica kan vara orsaken. Sjukdomen sprids ofta via kontaminerad mat eller vatten och drabbar främst barn i utvecklingsländer med bristfällig sanitet och hygien. Behandlingen av dysenteri består vanligen av antibiotika för att döda bakterierna och återhämtning av vätske- och näringsbristen.
'Vesicular swine exanthema virus' (VESV) är ett positivt ensträngat RNA-virus som tillhör familjen *Flaviviridae* och släktet *Pestivirus*. Det orsakar sjukdomen vesikulärt svinfeber, som främst drabbar grisar och vildsvin. Viruset sprids genom direkt kontakt mellan djur eller via infektiös kontaminerad mat, vatten eller luft. Symptomen på sjukdomen inkluder feber, sömnlöshet, vesiklar (blåsor) och skorpor på huden, svullnad av lymfkörtlar och i vissa fall diarré och andningssvårigheter. Sjukdomen kan vara dödlig för unga grisar och orsaka allvarliga ekonomiska skador inom grisindustrin. Det finns inget behandlingsmedel eller vaccin mot vesikulärt svinfeber, så förebyggande åtgärder som strikt biosecurity är viktiga för att kontrollera spridningen av viruset.
'Sus scrofa' er en latinuttrykkelse som betegner den wildsvin-art, også kendt som vildsvin eller eurasisk vildsvin. Det er en art af selvstændige svin, der lever i store dele av Eurasia og Nordafrika. De er kendt for deres størrelse, stærke bygning og intelligens.
Vildsvinet er et allesøgende dyr som spiser alt fra planter til mindre dyr, inklusive mus, rotter og reptiler. De lever typisk i skove, fugtige enge og andre områder med tæt vegetation.
I noen regioner er vildsvinet blevet en invasiv art som konkurrerer med lokal fauna og forårsager skader på landbrugsarealer. I andre områder, såsom Storbritannien, er de blevet en del af den naturlige fauna etter at vært udsatt i flere hundre år siden.
Erysipelas hos svin är en infektionssjukdom orsakad av beta-hemolytisk streptokock, vanligtvis Streptococcus pyogenes. Sjukdomen karaktäriseras av plötslig onset, feber, värk och rödviolett fjällande hudskada, ofta lokaliserad till bakdel, öron, nos eller könsorgan. Systemiska symptom som hög feber, förvirring och illamående kan förekomma. Erysipelas hos svin är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den kan överföras mellan djur och människor.
Influenza A virus är ett enstängt, negativt sense RNA-virus som tillhör familjen Orthomyxoviridae. Undertypet H1N2 innebär att viruset har hemagglutininproteinet typ 1 (H) och neuraminidaseproteinet typ 2 (N). Dessa proteiner är de två ytproteinerna på viruspartikeln som används för klassificering av influensavirus.
Influenza A virus, H1N2 subtype är ett subtyp av influensaviruset som orsakar influensa (vanlig hostsjukan) hos människor och andra djur, såsom svin och fåglar. Detta subtyp har identifierats i både mänskliga och djursjukdomar och kan orsaka epidemier eller pandemier.
H1N2-subtypen av influensavirus har två olika linjer, en humant adopterad linje och en svinadopterad linje. Den humana adopterade linjen härstammar från H3N2-virus som kretsat bland människor sedan 1968, medan den svinadopterade linjen härstammar från ett virus som först identifierades i svin i USA 2005.
Det är viktigt att notera att influensavirus kan mutera och rekombineras lätt, vilket kan leda till nya subtyper och större smittspridning. Detta gör det svårt att förutsäga huruvida en specifik subtyp kommer att orsaka en epidemi eller pandemi i framtiden.
Ortomyxovirusinfektioner är en grupp infektionssjukdomar orsakade av virus som tillhör familjen Orthomyxoviridae. De mest kända virusslagen inom denna familj är influensavirus, som orsakar sjukdomen influensa (vanligen kallad för grip). Andra exempel på Orthomyxovirusinfektioner är Islas Fernandes-feber och infektioner orsakade av Thogotovirus.
Influensavirus delas upp i fyra huvudtyper: A, B, C och D. Influensa A kan infektera både människor och djur, medan influensa B och C främst orsakar sjukdom hos människor. Influensa D påverkar främst nötkreatur men anses inte vara en zoonotisk patogen som kan smitta människor.
Infektioner med influensavirus A och B orsakar ofta säsongsgrip, som vanligtvis uppstår under vintern i tempererade klimatzoner. Symptomen på influensa inkluderar feber, hosta, nästäppa, irritat svalg, huvudvärk och muskelvärk. I allvarliga fall kan influensa leda till komplikationer som lunginflammation eller hjärtsvikt, särskilt hos äldre vuxna, barn, gravida kvinnor och personer med försvagat immunförsvar.
Influensavirus A kan också orsaka pandemier när ett nytt subtyp av viruset utvecklas och sprids globalt. Detta skedde senast under 2009, då en pandemi orsakades av en ny subtyp av influensa A (H1N1) virus.
Islas Fernandes-feber är en annan sjukdom som orsakas av ett Orthobunyavirus och förekommer i Afrika, Asien och Latinamerika. Symptomen på Islas Fernandes-feber inkluderar feber, huvudvärk, muskelvärk, yrsel, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till encefalit (hjärninflammation) eller blödningar i huden och inre organ.
För att förebygga infektioner med influensavirus rekommenderas vaccination årligen, särskilt för personer som tillhör riskgrupper. Andra preventiva åtgärder inkluderar handhygien och andningsskydd. För Islas Fernandes-feber finns det inget vaccin tillgängligt, men smittspridningen kan begränsas genom att undvika stick av myggor som sprider viruset.
Mykoplasmapneumoni hos svin definieras som en infektion i de lägre luftvägarna orsakad av bacterien Mycoplasma hyopneumoniae. Denna respiratoriska sjukdom är en viktig svinesjukdom som orsakar ekonomisk påverkan för grisproducenter över hela världen. Symptomen på mykoplasmapneumoni inkluderar andningssvårigheter, hosta och minskad tillväxt hos drabbade djur. Sjukdomen är ofta komplicerad av andra bakteriella eller virala infektioner, vilket kan göra diagnosen svår. För att bekräfta en diagnos används serologiska tester, PCR eller kulturella metoder för att detektera Mycoplasma hyopneumoniae i luftvägslavar från infekterade djur.
Transmissible gastroenteritis (TGE) in swine is a viral infection that primarily affects the gastrointestinal tract of pigs. It is caused by the Transmissible Gastroenteritis Coronavirus (TGEV), which belongs to the family Coronaviridae.
The virus is highly contagious and can spread rapidly among pig populations, causing significant economic losses in the swine industry. TGE primarily affects young pigs, particularly those under two weeks of age, and is characterized by vomiting, diarrhea, dehydration, and high mortality rates.
Clinical signs of TGE include acute onset of watery diarrhea, vomiting, anorexia, and depression. The virus attacks the epithelial cells lining the intestines, leading to malabsorption and maldigestion of nutrients. This results in severe dehydration, electrolyte imbalances, and acid-base disturbances, which can be fatal if left untreated.
Transmission of TGE occurs through direct contact with infected pigs or their feces, as well as through contaminated feed, water, and fomites. The virus is highly resistant to environmental conditions and can survive for long periods in the environment, making it difficult to control.
Prevention and control measures include strict biosecurity protocols, such as quarantine and isolation of infected animals, disinfection of facilities, and vaccination of sows to provide passive immunity to their offspring. There is no specific treatment for TGE, but supportive care, such as fluid replacement therapy, can help manage the symptoms and reduce mortality rates.
"Animal care" är en medicinsk term som refererar till den vård och omsorg som föräldralösa, sjuka eller skadade djur behöver. Detta inkluderar att ge dem mat, vatten, skydd och medicinsk behandling när det behövs. Animal care kan också innebära att förhindra smärta och lidande genom att förebygga sjukdomar och skador, samt att upprätthålla en ren och hälsosam miljö för djuren.
Denna form av vård kan utföras av veterinärer, djurvårdare eller andra personer som är ansvariga för djurens välbefinnande. Det är också viktigt att notera att animal care inte bara handlar om fysiska behov, utan även om att tillgodose djurens sociala och psykologiska behov.
Influenza A-virus, subtyp H1N1, är ett subtyp av influensavirus typ A som orsakar influensa (grässjuka). Detta virusstam innehåller en speciell typ av hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), nämligen H1 och N1.
Virusstammen H1N1 har varit orsaken till flera pandemier under 1900-talet, inklusive den berömda spanska sjukan år 1918 som orsakade miljontals dödsfall över hela världen. I modern tid orsakade en annan stam av H1N1 virus ett pandemiutbrott under 2009, även känt som svininfluensan.
H1N1-virusstammen kan ge upphov till sjukdom hos både människor och djur, och den kan variera i sin smittsamhet och allvarlighet. Vissa år kan H1N1-stammar orsaka säsongsinfluensa hos människor, medan andra år kan det finnas andra dominerande influensastammar som cirkulerar.
Vaccinering är en viktig strategi för att förebygga och skydda mot H1N1-infektioner, och årliga grippevaccinationer innehåller ofta en komponent som ger immunitet mot den senaste H1N1-stammen.
Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) definieras ett reassortantvirus som "ett virus som har genomer från två eller fler olika stammar eller sorter av samma typ av virus". Detta kan ske när två olika virusinfectar samma cell och byter delar av sina genomer med varandra, vilket kan resultera i en ny virusstam med kombinerade egenskaper från de ursprungliga virusen.
Reassortment är särskilt vanligt förekommande hos influensavirus, som orsakar säsongsboundna influensautbrott och pandemier. Reassortment av olika influensavirussorter kan leda till uppståndandet av en ny influensavirusstam som är kapabel att orsaka sjukdom hos människor som saknar immunitet mot den nya stammen, vilket kan leda till en pandemi.
Hepatit E-virus (HEV) är ett enkelsträngat RNA-virus som orsakar hepatit E, en infektionssjukdom som primärt angriper levern. Det finns fyra huvudsakliga genotyper av HEV: 1, 2, 3 och 4. Genotyp 1 och 2 är vanligast i utvecklingsländer och sprids främst via kontaminerat vatten, medan genotyp 3 och 4 förekommer i både utvecklade och utvecklingsländer och kan spridas via kontaminera livsmedel, såsom griskött. HEV-infektion kan orsaka symptom som leverinflammation, trötthet, illamående, kräkningar och gulsot. I allvarliga fall kan det leda till leverskada och i sällsynta fall död hos vissa riskgrupper, såsom gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.
"Edema disease of swine" er en klasse av akut til fellesyndrom hos gris, som karakteriseres av økt væskesamling (edema) i forskjellige deler av kroppen, særlig halsen og bugområdet. Sykdommen er forårsaket av en kombinasjon av infeksjon med specielle typer av bakterien Streptococcus suis (typisk S. suis serotype 2) og skader på grisenes blodkar som følge av produksjonen av et toxin produsert av bakterien.
Symptomer på edema disease of swine kan inkludere akutt til sykdom med høy feber, vanskelighet i å respirere, svulst i halsen og bugområdet, økt sårbarhet for blødninger, lammelser og død. Sykdommen kan ramme grisene umiddelbart etter en infeksjon eller senere, og den er oftest sett hos unge grisar som har blitt vekstfremmet raskt.
Behandlingen av edema disease of swine består vanligvis av antibiotisk behandling for å eliminere bakterien og støtte til dyret for å hjelpe det med å overleve akutten. Forebyggelse inkluderer god biosecurity, rene og desinfisert fôrhold, reduksjon av stress og unngåelse av rask vekstfremme. Vaksinering kan også være en del av forebyggelsen i noen tilfeller.
Vesicular exanthema of swine (VES) är ett contagiost, viralt sjukdomstillstånd hos grisar som orsakas av ett lipid-belagt RNA-virus som tillhör familjen Caliciviridae. Sjukdomen kännetecknas av att små blåsor (vesiklar) bildas på huden och slemhinnor, främst runt munnen och klövarna. Även feber, sömnlöshet, viktminskning och svullnad i lymfknutar kan förekomma.
VES är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den kan överföras från djur till människa, men detta är mycket ovanligt. Människor som blir smittade tenderar att få milda symptom som feber och hudutslag.
Det finns inget behandlingsalternativ för VES annat än att stödja grisen med vård och symtomlindring. För att förebygga spridning av sjukdomen rekommenderas god hygien, isolering av sjuka djur och kontroll av infektionskällor. VES är en rapporterbar sjukdom i många länder, inklusive USA, och skall omedelbart anmälas till myndigheterna om det uppstår misstanke om att djuren lider av denna sjukdom.
Hepatitis E definieras som en akut inflammation i levern (akut viralt leverinflammation) orsakad av Hepatitis E-virus. Det är ett RNA- virus som vanligtvis sprids via kontaminerade vattenkällor och livsmedel i områden med dålig sanitet och hygien. Symptomen på hepatit E kan vara trötthet, minskad aptit, illamående, kräkningar, smärta i magen och mörk urin. I allvarliga fall kan det orsaka lever failure, men det är ovanligt. Hepatitis E tenderar att vara självläkande och ger oftast livslång immunitet mot viruset efter genomgången infektion.
En Treponemainfektion är en infektion orsakad av bakterien *Treponema pallidum*. Det finns olika sjukdomar som orsakas av denna bakterie, däribland syfilis hos människor och diftteri hos hundar. Syfilis är en sexuellt överförbar infektion (STI) som kan ge upphov till allvarliga komplikationer om den inte behandlas korrekt. Symptomen på syfilis varierar beroende på stadiet av sjukdomen och kan inkludera hudutslag, sår, feber, trötthet och obehag i kroppen. Diftteri orsakas av en speciell typ av Treponema-bakterie och drabbar främst hundar, men kan även förekomma hos människor i sällsynta fall. Symptomen på diftteri inkluderar svullnad i halsen, feber och andningssvårigheter.
I medicinsk kontext används begreppet "gödsel" för att beskriva ett material som innehåller nedbrytbara organiska ämnen och kan användas som en näringsrik jordförbättring i trädgårds- eller jordbrukssammanhang. Det är vanligtvis ett avfall från djur, såsom häst, kor eller fjäderfä, men kan också inkludera organiska avfallsprodukter från människor, som komposterad matavfall. Gödsel anses vara en ekologiskt hållbar form av näring tillbaka till jorden och kan hjälpa till att förbättra markens struktur, vattenhållande kapacitet och näringsinnehåll. Det är viktigt att notera att användning av gödsel bör ske på ett säkert och kontrollerat sätt för att undvika risker för smitta eller skada på växter.
En zoonose definieras som en infektionssjukdom som kan överföras naturligt mellan djur och människor. Det betyder att sjukdomen kan spridas från djur till människa, eller tvärtom, ofta genom kontakt med djursaliva, urin, avföring eller blod. Många zoonoser orsakas av virus, men de kan också orsakas av bakterier, parasiter och svampar.
Exempel på vanliga zoonoser inkluderar:
* Fästingburen borrelia (Lyme-borrelios)
* Hantavirusinfektion
* Kattklövsjuka
* Ornitologisk kryptokockerjos (påfågelsjuksjuka)
* Q-feber
* Rävens rabies
* Salmonellos
* Toxoplasmos
* Västnilska febersjukan
Det är viktigt att vara medveten om zoonoser och ta försiktighetsåtgärder när man hanterar djur eller exponeras för deras kroppsvätskor, särskilt om man tillhör en riskgrupp som inkluderar barn, äldre, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.
Influensa A-virus, subtyp H3N2, är ett subtyp av influensavirus typ A som orsakar säsongsbundna influensaunderliv och pandemier hos människor. Viruset har två proteiner på ytan som det vaccineras mot, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H3 och N2 är de specifika typerna för detta subtyp.
Viruset sprids främst genom droppburen smitta när en smittad person hostar eller nysar ut virusdroppar som kan andas in av en annan person. Det kan också spridas via kontaminerade ytor och händerna, vilket kan leda till infektion om man sedan rör sig över munnen, näsen eller ögonen.
Symptomen på influensa A (H3N2) är vanligen mildare än de som orsakas av pandemiska stammar, men kan vara allvarligare hos äldre vuxna, barn och personer med underliggande hälsoproblem. De typiska symtomen inkluderar feber, hosta, muskelsmärtor, trötthet, nästäppa och irritat svalg. Vid allvarligare fall kan det leda till komplikationer som lunginflammation och andningssvårigheter.
Varje år utvecklas influensavaccinet för att ge skydd mot de virusstammar som forskarna tror kommer att cirkulera under den kommande säsongen. Det är viktigt att vaccineras varje år eftersom immuniteten motgår och virusen ändrar sig över tiden genom en process som kallas antigent drift.
"Slakthus" är ett begrepp som ofta används för att beskriva en facilitet där djur slaktas och bearbetas till köttprodukter. Enligt medicinskt perspektiv kan man säga att ett slakthus är en plats där djur avlivas, flås, klipps och delas itu under kontrollerade hygieniska förhållanden enligt lagstiftning och regler för att säkerställa kvalitet, hälsa och trygghet för slutkonsumenten. Slakthuspersonal måste vara utbildad och följa strikta riktlinjer för att minimera risken för smitta och skada under processen.
Iridoviridae är en familj av dubbelsträngat DNA-virus som infekterar både vertebrater, invertebrater och vissa typer av svampar. Virusen i denna familj har en icosahedral (kubisk) kapsid med en diameter på cirka 120-200 nm och innehåller ett stort centralt område fyllt med DNA. Iridovirusinfektioner kan orsaka allvarliga sjukdomar hos både vilda djur och domesticerade djurslag, inklusive amfibier, fiskar och reptiler.
Svinenterovirus är ett samlingsnamn för en grupp små, enkelsträngade RNA-virus som tillhör familjen Picornaviridae och orsakar sjukdomar hos grisar. De två huvudsakliga arterna av svinenterovirus är Svinenterovirus A (SVA) och Svinenterovirus B (SEBOV).
Svinenterovirus A, som även kallas svinfeberliknande virus eller SVA, är ett relativt nyupptäckt virus som orsakar en influensaliknande sjukdom hos grisar. Symptomen inkluderar feber, viktminskning, diarré och andningssvårigheter. Svinenterovirus A kan också infektera människor som har kontakt med infekterade grisar eller deras avfall, men sjukdomen hos människor tenderar att vara mildare än hos grisar.
Svinenterovirus B, även känt som Theilovirus eller SEBOV, orsakar en sjukdom hos grisar som kallas theilosjukan eller svinfebertyp 5. Symptomen inkluderar feber, viktminskning, diarré och andningssvårigheter. Svinenterovirus B kan också orsaka en mildare form av sjukdom hos människor som har kontakt med infekterade grisar eller deras avfall.
Svinenterovirus överförs vanligtvis via direkt kontakt med infekterade djur eller indirekt genom kontaminerad mat, vatten eller föremål. Det finns inget behandlingsalternativ för svinenterovirusinfektion och behandlingen fokuserar på att lindra symptomen. För att förebygga infektionen rekommenderas god hygien och biosecurity, såsom handtvätt och desinfektion av utrustning och ytor som kan ha kommit i kontakt med infekterade djur eller deras avfall.
Influensa A-virus är ett subtyp av influensavirus som orsakar sjukdomen influensa (vanligen kallad för grip). Detta virus innehar en yttre membranskapsid, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), vilka kan variera i sina antigena egenskaper. Det finns 18 olika H-subtyper och 11 N-subtyper hos influensavirus A, vilket ger upphov till en stor mängd kombinationer som kan orsaka sjukdom hos både djur och människor.
Influensa A-virus är ansvarigt för de allvarligaste utbrotten av influensa, inklusive pandemier, eftersom det lättare än andra typer av influensavirus kan smitta över mellan olika arter och mutera snabbt. Detta gör att det kan uppstå nya stammar som människor inte har immunitet mot, vilket kan leda till stora epidemier eller pandemier.
Exempel på kända subtyper av Influensa A-virus är H1N1 (som orsakade den spanska sjukan 1918 och senare pandemier), H2N2 (som orsakade asiatiska influenzapandemin 1957) och H3N2 (som orsakade Hong Kong-influenza 1968).
Pseudorabies, också känt som Aujeszky's sjukdom, är en infektionssjukdom orsakad av viruset Suid herpesvirus 1 (SuHV-1). Den drabbar främst svin, men kan även förekomma hos andra djur som hundar, katter och nötkreatur. Människor är i allmänhet inte känsliga för sjukdomen.
Pseudorabies karaktäriseras av neurologiska symtom som skakningar, desorientering, gråtande, muskelkramper och till slut dödsfall hos drabbade djur. Det är en kontagios sjukdom som sprids främst via direktkontakt mellan djur eller indirekt genom förorenat mat- eller vattenvatten.
Det finns inga behandlingsalternativ för pseudorabies, men det finns vacciner tillgängliga för att förebygga sjukdomen hos svin och andra drabbade djurarter.
Influenza, ofta förkortat grip, är en infektionssjukdom orsakad av influensavirus typ A, B eller C. Sjukdomen drabbar främst luftvägarna och respirationssystemet och kan vara mild till mycket allvarlig, beroende på vilken typ av virus som orsakar den och individuell sårbarhet hos den smittade. Symptomen på influensa inkluderar feber, hosta, irritat svalg, nästäppa, huvudvärk, muskel- och ledsmärtor samt trötthet. I allvarliga fall kan influensa leda till komplikationer som lunginflammation eller hjärtsvikt, särskilt hos äldre vuxna, barn, gravida kvinnor och personer med försvagat immunförsvar eller underliggande hälsoproblem. Influensavirus sprids främst via droppar i luften när en smittad person hostar eller nysar, men kan också överföras via kontaminerade ytor och direktkontakt mellan människor. Världshälsoorganisationen (WHO) och nationella hälsomyndigheter rekommenderar årliga grippevaccinationer, speciellt för riskgrupper, som en viktig preventiv åtgärd för att skydda mot influensa.
Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome Virus (PRRSV) är ett RNA- virus som orsakar en smittsam sjukdom hos grisar, även känd som svinpest. Det infekterar ofta grisars reproduktionssystem och luftvägar, vilket kan leda till problem med reproduktion och andningssvårigheter. Viruset är mycket smittsamt och kan spridas via direkt kontakt mellan djur eller via infektiös droppar i luften. Det finns två huvudtyper av PRRSV, den europeiska typen (PRRSV-1) och den nordamerikanska typen (PRRSV-2), som båda orsakar liknande sjukdomssymptom men kan ha olika grader av allvarlighet.
'Brachyspira hyodysenteriae' är en bakterie som orsakar grisars tjocktarmssjuka, även känd som dysenteri. Denna sjukdom karaktäriseras av svår diarré, vattniga fekalier och mag-tarmlidande hos drabbade djur. Bakterien lever i tjocktarmen och orsakar inflammation och skador på tarmens slemhinna, vilket leder till de symptom som observeras vid sjukdomen.
Det är viktigt att notera att 'Brachyspira hyodysenteriae' inte är den enda bakterien som kan orsaka tjocktarmssjuka hos grisar, och andra arter av Brachyspira-bakterier kan också vara involverade. Dessa andra arter kan dock orsaka mildare former av diarré och är inte alltid kopplade till dysenteri.
"Djurhållning" är ett medicinskt begrepp som refererar till den aktivitet där människor tar hand om, sköter och föder upp djur, oftast med avsikt att använda dem för produktion av livsmedel eller andra produkter. Detta inkluderar uppfödning av boskap som kor, får, grisar och höns, men även akvakultur (uppfödning av fisk och skaldjur) samt insekts- och växtdjursproduktion.
Djurhållning kan också involvera djurläkarvård, parasitbekämpning, närings- och hälsostyrning, avelsprogram och biosekuritet för att förhindra spridning av sjukdomar. Det är viktigt att notera att djurhållning ska ske på ett ansvarsfullt sätt, med respekt för djurens välbefinnande och hälsa, samt med hänsyn till miljöaspekter och djurskyddslagar.
'Mycoplasma hyopneumoniae' är ett smittämne som orsakar en infektionssjukdom hos grisar, känd som mykoplasmhyopneumoni. Detta är en kronisk respiratorisk sjukdom som orsakar hosta, andnöd och minskad tillväxt hos drabbade djur. Sjukdomen kan även öka sårbarheten för andra respiratoriska patogener och leda till komplexare lungsjukdomar. Mycoplasma hyopneumoniae saknar cellvägg, vilket gör det resistent mot många antibiotika som vanligtvis används för att behandla bakteriella infektioner.
"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.
Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.
I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.
PRRS står för "Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome" och är ett viralt sjukdomstillstånd hos grisar som orsakas av PRRS-virus. Sjukdomen kännetecknas vanligtvis av reproduktiva problem hos s gravida grisar, såsom missfall, dödfödda eller döda föl och ökad andel småfötta grisar med låg födselvikt. Hos unga grisar kan PRRS-virus orsaka andningssvårigheter, hög feber, torr hosta och minskad tillväxt.
PRRS är en världsomspännande sjukdom som orsakar stora ekonomiska skador inom grisindustrin. Det saknas effektiv vaccin och behandling mot PRRS, och smittspridningen mellan olika farmar kan vara mycket effektiv genom direkt kontakt mellan djur eller via infektiös luft.
'Virusantikroppar' (eller 'virusantistoffer') är immunologiska proteiner som produceras av B-celler i kroppen som svar på en infektion med ett virus. Dessa antikroppar binder till ytor på viruset, vilket gör det möjligt för kroppens immunsystem att identifiera och eliminera viruset från kroppen.
Det finns olika typer av virusantikroppar, men de flesta tillhör en grupp som kallas IgG-antikroppar. När en person har haft en infektion med ett visst virus och sedan har blivit immun mot det, kommer de att ha höga nivåer av specifika IgG-antikroppar i sin blodomlopp som kan mätas för att fastställa om personen har haft en tidigare infektion.
Det är värt att notera att det finns också andra typer av immunologiska respons på virusinfektioner, såsom T-celler och interferoner, men virusantikroppar är ett viktigt sätt för kroppen att identifiera och bekämpa viruset.
Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.
DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.
Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.
Circo virus är ett släkte av små, enkelsträngade DNA-virus som tillhör familjen Circoviridae. De är de minsta kända virussen som infekterar djur och människor. Circo virus har en tendens att orsaka infektioner hos både vilda och domesticerade djur, inklusive fåglar, grisar och hundar. De kan också infektera människor, men de flesta infektioner är asymptomatiska eller orsakar milda symtom.
Circo virus har en diameter på cirka 17 nanometer och innehåller ett cirkulärt DNA-genom som kodar för två huvudproteiner: kapselfelet (CAP) och replicasen (REP). CAP-proteinet är involverat i virionens sammansättning, medan REP-proteinet är en DNA-polymeras som katalyserar replikationen av virusgenomet.
Infektioner orsakade av circo virus kan vara associerade med en rad olika symtom beroende på vilket djur som infekterats. Hos grisar kan de orsaka enteritis, hudlösningar och immunsuppression, medan hundar kan drabbas av gastroenterit, hudlösningar och respiratoriska symtom. Mänskliga circo virusinfektioner har i allmänhet milda symtom som diarré, illamående och magont, men de kan också vara asymptomatiska.
Det finns inget behandlingsalternativ specifikt för circo virusinfektioner, men stödjande vård kan ges för att hantera symtomen. För att förebygga infektioner rekommenderas god hygien och biosecurity, särskilt hos djuruppfödare.
'Avföring' er en medicinsk betegnelse for afføring, altså den proces hvor afføringsmateriale elimineres fra kroppen via endetarmen. Afføring består af uoppløselige rester af mad, bakterier, slim, og celler fra tarmens indvendige overflade. Normal afføring er mørkebrun, formet som en cylinder, og har en blød konsistens. Frekvensen af afføring varierer fra person til person, men normalt er det 1-3 gange om dagen.
I medicinska sammanhang kan "kullstorlek" (engelska: grain size) användas för att beskriva storleken på partiklar i ett preparat, till exempel inom patologi när man studerar celler under mikroskop. Kullstorleken kan ha betydelse för hur effektivt ett läkemedel eller ett diagnostiskt verktyg fungerar. I vissa fall kan en mindre partikelstorlek leda till bättre absorption och därmed verkan i kroppen.
Ibland används termen "nanokullstorlek" (engelska: nanograin size) för att beskriva mycket små partiklar, med en diameter på mindre än 100 nanometer. Dessa kan ha unika egenskaper jämfört med större partiklar och används inom områden som nanomedicin och diagnostik.
Hemagglutinationsinhibition (HI) test är en typ av laboratorietest som används för att mäta immuniteten eller responsen på vaccinationer mot vissa virus, särskilt influensavirus. Testet mäter förmågan hos antikroppar i serum från en individ att hindra hemagglutination, det vill säga sammanlänkning av röda blodkroppar tillgängliga på ytan av viruspartiklar.
I HI-testet blandas serumprover med standardiserade mängder av virus och sedan tillsätts färgade röda blodkroppar. Om antikroppar i serumet kan hindra viruset från att binda till röda blodkroppar, kommer de inte agglutineras eller klumpas tillsammans. Detta visar på en hög nivå av immunitet mot viruset. Omvänt, om serumet saknar antikroppar som kan binda till viruset, kommer röda blodkroppar att agglutineras och bilda klumpar.
HI-testet är en enkel, billig och effektiv metod för att mäta immuniteten mot vissa virus, men det har också några begränsningar. Det kan vara svårt att standardisera viruset och röda blodkroppar, och testet kan ge falskt positiva resultat om serumet innehåller icke-specifika inhibitorer av hemagglutination. Trots detta är HI-testet fortsatt en viktig metod för att mäta immuniteten mot influensavirus och andra virus som orsakar respiratoriska infektioner.
Inom medicinen refererar "slumpmässig fördelning" eller "randomisering" till ett sätt att tilldela deltagare till olika behandlingsgrupper i en klinisk studie på ett slumpmässigt och oförutsägbart sätt. Detta metod är viktigt för att minimera systematiska fel, så kallade bias, som kan påverka studiens resultat.
Slumpmässig fördelning innebär att varje deltagare har lika stor chans att bli tilldelad till en viss behandlingsgrupp som någon annan deltagare. Detta gör det möjligt att jämföra effekterna av olika behandlingar på liknande grupper av deltagare, och därmed öka sannolikheten för att studiens resultat är representativa för den population som studien undersöker.
Det finns olika metoder för slumpmässig fördelning, till exempel slumptalstabeller, slumpmässiga nummergeneratorer eller blockrandomisering. Slumpmässig fördelning bör utföras av en person som är oberoende av studien och inte känner till deltagarnas identitet eller karaktäristika.
'Herpesvirus 1 hos svin' är ett DNA-virus som orsakar infektionssjukdomen pseudorabies (Aujeszky's sjukdom) hos grisar. Viruset tillhör familjen Herpesviridae och släktet Varicellovirus. Infektionen kan ge upphov till en rad kliniska symtom, som andningssvårigheter, neurologiska störningar och död hos unga grisar, medan vuxna djur ofta visar mildare symtom eller kan vara asymptomatiska. Herpesvirus 1 hos svin är mycket smittsamt och kan spridas via direkt kontakt mellan djur, men också via indirekta vägar som förorenad luft, vatten och föda. Viruset kan även överleva länge i miljön, vilket gör att det kan vara svårt att utrota. Det finns vaccin mot pseudorabies, men det används främst för att kontrollera spridningen av sjukdomen i populationer och inte som en preventiv åtgärd hos enskilda djur.
Spirochaetales är en ordning av spiralformade bakterier, inklusive flera arter som kan orsaka infektionssjukdomar hos människor. Följande är några exempel på Spirochaetales-infektioner:
1. Lyme borreliose: Orsakas av Borrelia burgdorferi och överförs vanligtvis genom bett från smittade fästingar. Symptomen kan inkludera feber, röda, inflammerade hudutslag, trötthet, ledvärk och neurologiska symptom.
2. Syfilis: Orsakas av Treponema pallidum och överförs vanligtvis genom sexuell kontakt. Syfilis har fyra stadier: primär, sekundär, latent och terciär. Symptomen varierar beroende på stadium, men kan inkludera hudutslag, sår, svullnad, feber, trötthet, ledvärk och neurologiska symptom.
3. Leptospiros: Orsakas av Leptospira-bakterier och överförs vanligtvis genom kontakt med urin från smittade djur, som råttor, kor och hundar. Symptomen kan vara milda eller kraftiga och inkluderar feber, bölder, muskelvärk, huvudvärk, missmod och trötthet. I vissa fall kan leptospiros leda till allvarliga komplikationer, såsom njursvikt och lunginflammation.
4. Pinta: Orsakas av Treponema carateum och förekommer främst i Central- och Sydamerika. Den överförs vanligtvis genom sexuell kontakt eller direktkontakt med sår hos en smittad person. Symptomen inkluderar röda, klådiga utslag, vilka kan leda till ärrbildning och permanent missfärgning av huden.
5. Framburnt sjukdom: Orsakas av Mycobacterium ulcerans och förekommer främst i tropiska och subtropiska regioner, som Västafrika, Sydostasien och Latinamerika. Den överförs vanligtvis genom kontakt med smittat vatten eller infekterade djur, såsom groddjur och fladdermöss. Symptomen inkluderar små sår som kan växa till större ulcerationer, vilka kan leda till ärrbildning och permanent missfärgning av huden.
Circoviridae är en familj av små, encapsuliderade DNA-vektorer som infekterar både djur och växter. Circoverviruses orsakar ofta subkliniska infektioner, men kan även leda till allvarliga sjukdomar hos vissa djurslag, inklusive fåglar och grisar. Infektioner med circovirus har också påträffats hos människor, men deras kliniska betydelse är fortfarande oklar.
Infektioner orsakade av Circoviridae kännetecknas vanligtvis av viktminskning, immunsuppression och inflammation i lymfatiska vävnader. Vissa circovirusstammar kan också orsaka enteritis, hudinflammationer och andra symtom beroende på vilket djurslag som är värd.
För att diagnostisera en circoviridaeinfektion används vanligen molekylära tekniker såsom PCR (polymeraskedjereaktion) för att detektera virusets genetiska material i patientprover. Preventiva åtgärder innefattar strikt biosäkerhet och biosekvensering vid arbete med circovirus, samt vaccination av djur som är sårbara för allvarliga sjukdomar orsakade av dessa virus.
Malign hypertermii (MH) är en sällsynt, livshotande genetisk reaktion på vissa läkemedel och anestetiska gaser som orsakar en plötslig och kraftig ökning av kroppstemperaturen. Detta beror på att musklerna börjar generera och behålla för mycket värme, vilket leder till en allmän störning av kroppens termoreglering.
MH kan utvecklas snabbt, inom en timme efter att läkemedlet har ges, och kan orsaka allvarliga komplikationer som hjärtarytmier, muskelskada, njursvikt och i värsta fall död om den inte behandlas omedelbart. Behandlingen består av att snabbt sänka kroppstemperaturen med hjälp av yttre kylning, ge intravenös flytande floridan (ett läkemedel som neutraliserar muskelaktiviteten) och stödja andnings- och cirkulationsfunktionerna.
Det är viktigt att identifiera MH tidigt och säkerställa att patienten inte exponeras för de utlösande faktorerna igen, eftersom det finns en risk för rekurrens av sjukdomen.
Carbadox är ett veterinärmedicinskt preparat som tillhör gruppen syntetiska antibiotika och antiprotozoika. Det används främst som tillskott i djurfoder för grisar, för att behandla och förebygga mag-tarmsjukdomar orsakade av bakterier och protozoer. Carbadox har också visat sig ha effekt mot vissa parasitiska infektioner hos fiskyngel. Preparatet fungerar genom att störa bakteriens proteinsyntes, vilket dödar eller hämmar tillväxten hos de målade mikroorganismerna.
Det är viktigt att notera att användning av carbadox och andra liknande veterinärmediciner i djurfoder är kontroversiellt, på grund av oro över möjliga negativa hälso- och miljöeffekter. I vissa länder har preparatet förbjudits eller begränsats på grund av dess potentiala risker för människor och djur.
'Pasteurella multocida' är en gramnegativ, encapsulerad kockbacill som orsakar infektioner hos både djur och människor. Den förekommer vanligtvis i de övre luftvägarna hos friska djur, särskilt hos tamdjur som grisar, får, getter och höns. Infektioner hos människor orsakas oftast av kontakt med infekterade djur eller bett/skrapmärken från djur. Sjukdomen kan vara allvarligare hos äldre, barn och personer med nedsatt immunförsvar. Typiska symptom på en infektion är hosta, feber, trötthet, muskelsmärta och andningssvårigheter. Behandling sker vanligtvis med antibiotika.
Svin
Förvildade svin
Pärlor Från Svin
Pärlor och svin
Svin (olika betydelser)
Pärlor för svin (musikgrupp)
Kasta pärlor åt svin
Pärlor åt svin (sång)
Montenegro eller Pärlor och svin
Pärlor för svin (tecknad serie)
Kasta pärlor åt svin (olika betydelser)
Svenljunga socken
Norrala kungsgård
Svinhults socken
Öronmussling
Idegran
Svinåsen
Svinčany
Bankekinds socken
Svinø
Svinören
Erik Ragvaldsson (Fargalt)
Danmarks runeindskrifter 403
Svinö
Svinören, Larsmo
Svinö, Pargas
Gyllenborste
Svinö, Lumparland
Svinören, Pyttis
Svinö, Esbo
Svin - Wikipedia
Bara för att man är en godisgris, behöver man inte bete sig som ett svin | Min webbplats
Existenz.se - Man måste kyssa många grodor innan man hittar sitt svin.
Arrogant svin från Jordbro kommer till Kista | Mitt i
SJVFS 2015:45: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:13) om märkning och registrering av...
Alla män är inte svin
svin-arkiv - Scandivet AB
Hulda Svin satir, Хульда Свин
Dekal - Svin på rutin - Trycklagret
Kontakt
Läckra kombinationer på Två Små Svin | Sverige Runt
bock-jakt.se, Svin, bockjakt, jaktförmedling, jakt
Dagens Næringsliv | Nyheder og seneste nyt fra Berlingske - Berlingske.dk
NYA LÅTAR: Mimikry - Det Finns Hur Många Svin Som Helst
Metacam för nötkreatur, svin och häst, inj-vätska, lösning... | Vetapotek
Kullamannen - 5. Vi går under jorden | SVT Play
15 hundvänliga restauranger i Stockholm | Cafe.se
Anton Sjipulin - nyaste innehållet - svenska.yle.fi
Användning av försöksdjur i forskning | Helsingfors universitet
Pressmeddelanden - Maa- ja metsätalousministeriö
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om… 200/2004 - Ursprungliga författningar - FINLEX ®
Carl-Einar Häckner hypnotiseras av Bob Dylan | GP
Snöplog - Köp online!
Ukraina - Maa- ja metsätalousministeriö
The Project Gutenberg EBook of Svenska folk-sagor och äfventyr, by Various
Lag (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen | Sveriges riksdag
Hund1
- Mellanvärden, hos vilken larverna (dynten) utvecklas, är nöt respektive svin (sällan hund). (folkhalsomyndigheten.se)
Meny1
- Som ensam restaurang i Stockholm att erbjuda en meny bestående av fusionen dansk-tjeckiskt, har Två Små Svin lyckats få många ögon på sig sedan starten 2014. (sverigerunt.se)
Antal1
- Två Små Svin har under åren fått ett antal utmärkelser, bland annat Årets Spritkrog år 2016. (sverigerunt.se)
Valt1
- På Två Små Svin har man utöver maten, valt att fokusera mycket på snapsen. (sverigerunt.se)
Smart1
- Handla svin(n)smart! (movetech.com)
Beter2
- De är männskiga svin som beter sig så. (veiken.se)
- Förhållandet mellan Amaltea och hennes räddade prins är inte det bästa, Amaltea beter sig mestadels som ett svin mot honom. (blogspot.com)
Sjuka1
- Antoniterna vårdade utan betalning sjuka och i gengäld fick deras svin beta gratis. (wikipedia.org)
Svinpest1
- Afrikansk svinpest har hög dödlighet hos svin, nästan ett hundra procent. (kungsor.se)
Leva2
- I naturen lever de flesta svin upp till 10 år och några individer kan leva 27 år. (wikipedia.org)
- Leva som svin John Arden. (amsterdamagenda.info)
Tycker1
- Sedan tycker jag arrangörerna ska städa efter alla svin till besökare, ser ut som fan! (ht.se)