Ett membranbundet cytokrom P450-enzym, kodat av CYP7, som katalyserar hydroxilering av kolesterol till 7-alfa-hydroxikolesterol, det första steget i gallsyrasyntesen. EC 1.14.13.17.
Ett enzym som katalyserar formeringen av 1,25-dihydroxykolekalciferol från 25-hydroxykolekalciferol. Reaktionen kräver syre, magnesium och NAD(P)H. EC 1.14.13.13.
EC 1.14.99.9
En medicinsk definition av "Steroidhydroxylase" är ett enzym som katalyserar reaktioner där en hydroxylgrupp (-OH) adderas till ett steroidmolekyl, vilket ofta är en kritisk biokemisk steg i syntesen av viktiga hormoner som kortisol och aldosteron i kroppen.
Steroid är ett samlingsnamn för en grupp lipida (fett)baserade biologiskt aktiva ämnen som inkluderar hormoner såsom kortisol, testosteron och östrogen. De flesta steroider i kroppen produceras naturligt i kroppens glanduler, men de kan också syntetiseras konstligen för medicinska behandlingar eller dopning. I en mening kan man definiera steroider som:
En medicinsk definition av 'Steroid-12-monooxygenas' är ett enzym som katalyserar reaktionen där en syreatom adderas till position 12 i en steroidmolekyl, under konsumtion av ett molekül syre och två molekyler NADPH eller NADP+. Detta enzym är viktigt för syntesen av diverse steroidhormoner, inklusive cortisol och aldosteron, i människokroppen.
Steroid-16α-hydroxylase är ett enzym som katalyserar en hydroxyleringsreaktion, nämligen omvandlingen av prostaglandin D2 till 16α-hydroxypostaglandin D2. Detta enzym finns i flera olika djurarters celler och är involverat i diverse fysiologiska processer, såsom inflammation och blodtrycksreglering.
Cholestanetriol 26-monooxygenase är ett enzym involverat i kolesterolmetabolismen. Det konverterar 5β-cholestantriol till 3α,7α,26-trihydroxicholestan-5-en, som är en intermediär i bilesyransyntesen. Defekter i detta enzym kan leda till ett sjukdomstillstånd kallat cerebrotendinös xantomatos, som kännetecknas av höga nivåer av kolesterolderivat i blodet och neurologiska symtom.
Steroida syror och salter. Primära gallsyror fås från kolesterol i levern och sammankopplas med glycin eller taurin. Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i sp jälkningen och absorptionen av fettämnen, och har även använts farmakologiskt för behandling av gallsten.
Cholestyramine Resin är ett medel som används för att behandla höga kolesterolvärden i blodet (hyperlipidemi). Det fungerar genom att binda sig till gallsyror och kolesterol i tarmen, förebyggande därmed deras återupptagning i kroppen. Detta hjälper till att sänka nivåerna av total kolesterol, LDL-kolesterol ("dåligt" kolesterol) och apolipoprotein B i blodet. Cholestyramine Resin ges vanligen som ett pulver som blandas med vatten eller annan vätska innan intagande.
En stor grupp isoenzymer (hemproteiner) som utgör nyckelkomponenter i det flerfunktionsoxidassystem som dels ansvarar för biosyntesen av steroider, fettsyror och gallsyror, dels bioomvandlingen av många främmande föreningar till mutagena och cancerframkallande ämnen. De flesta däggdjur har ett flertal avlägset besläktade fenobarbitalinducerbara genunderfamiljer. De indelas efter sina sekvensöverensstämmelser snarare än efter sina funktioner i CYP-genfamiljer (>40% homologi) och underfamiljer (>59% homologi). CYP1-, CYP2- och CYP3-genfamiljerna står för större delen av läkemedelsmetabolismen. EC 1.13.-.
Enzymer som katalyserar den reversibla reduktionen av alfakarboxylgruppen hos 3-hydroxi-3-metylglutarylkoenzym A till att ge mevalonsyra. EC 1.1.1.34.
Slutna blåsor av fragmenterat endoplasmatiskt nätverk som bildas när leverceller eller -vävnad säras genom homogenisering. De kan vara släta eller ojämna.
Steroidreceptorer är proteiner som finns inuti celler och binder specifikt till steroide hormoner, såsom kortisol, aldosteron, östrogen och testosteron. När ett steroidhormon binder till sin respektive receptor aktiveras denna och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att den regulerar genuttrycket i cellen. Detta leder till olika fysiologiska responsen beroende på vilket steroidhormon och vilken typ av steroidreceptor som är involverad. Steroidreceptorer delas in i två huvudgrupper: glukokortikoidreceptorer (GR) och mineralokortikoidreceptorer (MR) som binder till glukokortikoide hormoner, och androgener/östrongenerreceptorer som binder till androgener/östroner.
Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.
Steroidhormoner som produceras av könskörtlarna. De stimulerar fortplantningsorganen, könscellmognad och de sekundära könsdragen hos män och kvinnor. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol, progesteron och testosteron.
Den främsta cirkulerande metaboliten av vitamin D3, vilken produceras i levern och är den bästa indikatorn på kroppens vitamin D-förråd. Den är effektiv vid behandling av rakit och osteomalaci, hos så väl azotemiska som icke-azotemiska patienter. Kalcifediol har också mineraliserande egenskaper.
17-Alfa-hydroxipregnenolon är ett steroidhormon som utgör en intermediär i syntesen av både kortisol och androgener i kroppen.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Kolesterol som fått en hydroxigruppsubstitution i någon position.
Katalyserar oxidation av 3-hydroxysteroider till 3-ketosteroider.
En primär gallsyra, producerad i levern och vanligtvis bunden till glycin eller taurin. Den möjliggör absorption av fett och utsöndring av kolesterol.
En grupp ärftliga rubbningar av binjurarnas steroidgenes, som varierar med kön, med den medfödda enzymdefektens svårighetsgrad och med debutålder. Den vanligaste formen, den viriliserande, beror på en 21-hydroxylasdefekt. Andra former är 11-hydroxylasdefekt, 17-hydroxylasdefekt, desmolasdefekt och 3-beta-hydroxysteroiddefekt.
Den fysiologiskt verksamma formen av D-vitamin. Den bildas framförallt i njurarna genom enzymatisk hydroxilering av 25-hydroxikolekalciferol (Kalcifediol). Produktionen stimuleras av låga blodkalciumh alter och bisköldkörtelhormon. Kalcitriol ökar absorptionen av kalcium och fosfor i tarmen, och ökar, i samverkan med bisköldkörtelhormon, resorptionen av benmassa.
Flerenzymskomplex, nödvändigt för omvandlingen av kolesterol till gonad- och binjurebarkshormoner. Det katalyserar sidokedjespjälkningen av C27-kolesterol till C21-pregnenolon i närvaro av syre och NADPH-ferrihemoproteinreduktas. Enzymet är en produkt av CYP11A1-genen och katalyserar brytningen mellan C20 och C22. Komplexet innehåller cytokrom P-450, ett flavoprotein, ett icke-hemjärnprotein och NADPH. EC 1.14.15.6.
En sjukdom beroende på D-vitaminbrist, i synnerhet under barndomen, som ger störningar i benbildningen. Typiska tecken är krökning och förvridning av muskelskelettbenen, rundade utväxter på ändarna och sidorna av skelettbenen, fördröjd fontanellslutning, muskelsmärtor och huvudsvettning. D-vitamin och solljus, tillsammans med tillräckligt näringsintag, har botande effekt, förutsatt att bisköldkörtelfunktionen är normal. Syn. rachitis.
Steroid-21-monooxygenas, även känt som cytochrome P450 21A2 (CYP21A2) eller 21-hydroxylas, är ett enzym som spelar en viktig roll i steroidhormoners syntes i kroppen. Detta enzym katalyserar den sista steget i syntesen av mineralokortikoider (till exempel aldosteron) och glukokortikoider (till exempel cortisol), genom att introducera ett syreatom på position 21 i deras struktur. Genetiska mutationer som påverkar funktionen av Steroid-21-monooxygenas kan leda till endokrina störningar, såsom kongenital adrenal hyperplasi (CAH), som kan resultera i abnormalt höga eller låga nivåer av dessa hormoner och medföra olika hälsoproblem.
Taurocholsårs syndrome, eller primär skovsmuldssjukan, är en sällsynt genetisk leversjukdom orsakad av en mutation i TAT-genen, vilket leder till onormalt höga nivåer av taurocholsyra i gallan. Detta kan resultera i skovsmuldsliknande skador på levercellerna och eventuell progressiv leverinsufficiens.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Pregnenolon är ett steroidhormon som syntetiseras i kroppen från kolesterol, huvudsakligen i glandula pinealis, binjurar och äggstockar hos kvinnor eller testiklar hos män. Det anses vara en förstadium till produktionen av andra hormoner som progesteron, östrogener, androgener och glukokortikoider. Pregnenolon har också visat sig ha en viktig roll i minnesfunktion, humör, stresshantering och skydd mot nervcellsskada.
En grupp cytokrom P-450-proteiner som utnyttjar reducerat flavin eller flavoprotein, till vilka de binder en syreatom. De verkar på många aromatiska föreningar och ingår i flerfunktionsoxidassystemet. Dessa enzym är viktiga för oxidationen av ett flertal läkemedel och toxiner, såsom fenobarbital, karcinogener och insektsgifter. EC 1.14.14.1.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i samband med enzymsyntes.
Koppling av en hydroxylgrupp till en förening i en position där den inte tidigare funnits.
Kolestener med en eller flera dubbelbindningar och med något antal ketogrupper som substitut.
En familj inom gallsyrorna hos människan, omfattande 3-alfa,7-alfa,12-alfa-trihydroxi-5-beta-kolansyrorna och vanligen bundna till glycin eller taurin. De verkar som lösningsmedel för fetter, så att d esa kan absorberas i tarmen. Cholsyrorna återabsorberas i tunntarmen, och de används som gallstimulerande medel.
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under äggstockarnas aktiva fas (ovulationsfasen) under menstruationscykeln. Det spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln och under graviditeten för att underhålla och stödja fostrets utveckling. Progesteron hjälper också till att preparera bröstvävnaden inför amning.
Testosteron är ett steroide steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, huvudsakligen i mannens testiklar och i mindre utsträckning hos kvinnor i äggstockarna och binjurarna. Det spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner som tillväxt, development, muskulatur, benstyrka, röstljud, könsligt beteende, spermieproduktion och libido hos män. Testosteronnivåerna når sin topp under puberteten och tenderar att minska med åldern.
Kolesterol i födoämnen, särskilt i animaliska produkter.
En androgen steroid från testiklarna, binjurebarken och äggstockarna. Den förekommer naturligt som 4-delta-androstendion och 5-delta-androstendion. Androstendioner kan omvandlas till testosteron och a ndra androgener.
En gallsyra som vanligen är konjugerad med glycin eller taurin. Det verkar som lösningsmedel på fetter, så att dessa kan absorberas av tarmarna, och tas upp igen i tunntarmen. Det används som gallstim ulerande medel, som koleretiskt laxermedel och till att förebygga eller lösa upp gallstenar.
Dehydroepiandrosteron (DHEA) är ett steroidhormon som produceras av binjurarna och fungerar som en prekursor till både östrogen och testosteron i kroppen. Det är det mest prevalenta steroidhormonet i serum och produceras huvudsakligen under tidig medelålder, för att sedan avta med åldrandet. DHEA har också visat sig ha potential som en antiaging-behandling, även om dess effekter och säkerhet fortfarande är föremål för forskning.
Enzymer som katalyserar klyvning av kol-kolbindningen i molekyler med en hydroxyl- och en karbonylgrupp för att bilda två små molekyler, som var och en är en aldehyd eller en keton. Enzymerna kallas o ckså aldolaser. EC 4.1.2.
Ett enzym som konverterar androgener till östrogener genom desaturering av steroidens A-ring. Enzymkomplexet finns i de östrogenproducerande cellernas endoplasmatiska retikel, i äggstockarna, placenta n, Sertoli- och Leydigcellerna, i fett- och hjärnvävnad. Det utgörs av två komponenter: aromatascytokrom P-450 och NADPH-cytokrom P-450-reduktas. EC 1.14.13.-.
Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.
Taurochenodeoxycholsäure ist eine endogene Gallensäure, die im Biliärsystem gebildet wird und bei der Fettverdauung im Darm eine Rolle spielt. Sie entsteht durch Konjugation von Chenodeoxycholsäure mit Taurin.
En stor grupp enzymer som förmedlar oxidations-reduktionsreaktioner där en atom i en syremolekyl binds till det organiska substratet. Den reducerade syreatomen binds med väte och bildar vatten. Enzymerna kallas även monooxygenaser. Dessa reaktioner fordrar två substrat som reduktanter för var och en av de båda syreatomerna. Det finns olika klasser av enzymerna beroende på vilken typ av väteavgivande kosubstrat (koenzymer) som krävs för blandfunktionsoxidationen. EC 1.4 - 1.97.
Metaboliter eller derivat av progesteron, med hydroxylsubstitutioner i olika positioner.
Proteiner, främst i cytoplasma, som specifikt binder kalcitriol, förflyttar sig till kärnan och reglerar transkription av specifika segment av DNA med hjälp av D-receptorsamverkande proteiner (s k DRIP). Vitamin D omvandlas till kalcitriol i levern och njurarna och verkar sålunda slutligen genom dessa receptorer.
Vitamin D är ett liposolubelt vitamin och hormon som spelar en viktig roll i kroppens hälsa och funktion. Det finns två former av Vitamin D: D2 (ergocalciferol) och D3 (cholecalciferol). Båda formerna kan konverteras till den aktiva formen av vitamin D, kallad calcitriol, i kroppen.
9,10-sekokolesta-5,7,10(19)-trien-3,24,25-triol. En fysiologiskt aktiv D-vitaminmetabolit. Substansen ingår i regleringen av kalciummetabolismen, alkalin fosfatasaktivitet, och förstärker kalcemieffek ten av kalcitriol.
En av de manliga könshormonerna.
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Psyllium är ett laxermedel som utvinns från fröna och skalen på Plantago ovata-plantan. Det är rikt på fiber, vilket gör att det kan absorbera vätska i tarmarna och forma en geléartad massa som hjälper till att förhindra konstipation och reglera tarminnehållet. Psyllium används också som ingrediens i vissa mat- och dryckprodukter för att öka fiberinnehållet.
3,5-dihydroxi-3-metylpentansyra, ett ämne som bildas som mellansteg i biosyntesen av kolesterol.
En klass sexhormoner förknippade med de sekundära manliga könsegenskaperna, med spermaproduktion och könsdifferentiering. Förutom att förstärka virilitet och könsdrift ökar de också retentionen av kvä ve och vatten, och stimulerar tillväxt av skelettet.
Ett fettlösligt vitamin (D3), derivat av 7-dehydroxikolesterol, som bildas genom att ultraviolett strålning bryter C9-C10-bindningen. Det skiljer sig från ergokalciferol genom sin enkla bindning mellan C22 och C23 och avsaknad av en metylgrupp vid C24.
Proteiner i cytoplasman eller cellkärnan som specifikt binder signalmolekyler och utlöser förändringar som påverkar hur celler beter sig. De största grupperna är steroidhormonreceptorerna, som normalt finns i cytoplasman, och sköldkörtelhormonreceptorerna, som normalt finns i cellkärnan. Receptorer, till skillnad från enzym, katalyserar vanligtvis inte kemiska förändringar i sina ligander.
Mikroblåsor som bildas av det endoplasmatiska nätverket när celler brister. De kan isoleras genom differentialcentrifugering och utgörs av tre strukturtyper: ojämna vesiklar, släta vesiklar och ribosomer. Ett flertal enzymatiska processer är förknippade med mikrosomfraktioneringen.
Ett cytokrom, med molekylvikt 16 kD, i det endoplasmatiska nätverket som verkar som intermediär elektronbärare i vissa reaktioner som katalyseras av flerfunktionsoxidaser, som t ex vid minskning av mättnadsgraden i fettsyror. Det aktiverar även molekylärt syre för angrepp på substratet.
Hepatocyte Nuclear Factor 4 (HNF4) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en viktig roll i leverns utveckling, differentiering och homeostas. Det finns två huvudsakliga isoformer av HNF4: HNF4α och HNF4γ. Dessa proteiner binder till DNA och reglerar genuttrycket av flera enzymer och andra proteiner som är involverade i glukos- och lipidmetabolism, bland annat glukosgenkinas, fosfoenolpyruvatkarboxylas och apolipoproteiner. Mutationer i HNF4-generna har associerats med leverrelaterade sjukdomar som diabetes typ 2 och leverdysfunktion.
T-celler, också kända som T-lymfocyter, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet hos däggdjur. De utvecklas i thymusvävnaden och har en central roll i cellmedierad immunitet genom att hjälpa till att koordinera och reglera immunsvar mot infektioner och cancer. T-celler kan direkt attackera och döda infekterade eller skadade celler eller sekretera cytokiner för att aktivera och rekrytera andra immunceller till området. Det finns olika sorters T-celler, inklusive CD4+ T-hjälparceller och CD8+ cytotoxiska T-celler, som har specifika funktioner i immunsvaret.
Binjurens ytterskikt. Det utsöndrar kortikoider och androgener.
En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Ett hydroxyprogesteron med ungefär samma medicinska användning som progesteron.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.
Sitosteroler är ett sorts fytosterol, ett slags vegetabiliskt sterol som förekommer i växter och kan hittas i vissa matvaror som frukt, grönsaker, nötter och frön. Sitosteroler har en liknande struktur som kolesterol, som finns i djurprodukter, men människokroppen kan inte producera eller använda sitosteroler på samma sätt som kolesterol. I högre koncentrationer kan sitosteroler ha en negativ effekt på kroppens förmåga att absorbera och transportera kolesterol, vilket kan leda till ökade nivåer av kolesterol i blodet och potentialen för högre risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Vitamin D-brist definieras som en subnormal nivå av vitamin D (typiskt under 20 ng/mL eller 50 nmol/L) i blodet, vanligtvis orsakad av otillräcklig exponering för sol, bristfällig näringsupptag eller svårigheter med att absorbera näringsämnen. Vitamin D är en fettsolubel nutrient som har en viktig roll i kroppens hälsa, inklusive stöd för benstyrkan och immunfunktionen. Bristen på vitamin D kan leda till komplikationer som rakit (benvävnadsdeformitet hos barn) eller osteomalaci (mjukning av benen hos vuxna), samt öka risken för andra hälsoproblem som muskelsvaghet, smärta och depression.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Steroidproducerande celler i testiklarnas interstitiella vävnad. De regleras av hypofyshormoner, luteiniserande hormoner eller interstitialcellstimulerande hormon. Testosteron är det huvudsakliga androgena hormonet som produceras.
En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.
The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)
Bisköldkörtelhormoner, även kända som androgener, är steroidhormoner som produceras av testiklarna hos män och i mindre utsträckning av binjurarna hos både män och kvinnor. De viktigaste bisköldkörtelhormonen är testosteron och dihydrotestosteron, vilka spelar en central roll i regleringen av reproduktiva funktioner såsom spermieproduktion och sexuell differentiering, men de har också effekter på muskelmassa, benstyrka, kroppslig behåring och aggressivt beteende.
Steroler är en typ av lipider (fettliknande molekyler) som förekommer naturligt i levande organismer, inklusive människor. De är kemiskt relaterade till steroider och har en speciell struktur som består av fyra ringar som är sammanbundna med varandra.
Starkt korslänkat och olösligt, basiskt anjonbytarharts, som används som kolesterolsänkande medel. Det kan även sänka triglyceridnivåer.
En ärftlig sjukdom som kännetecknas av hypofosfatemi med minskat återupptag av oorganiskt fosfor i njurkanalerna. Den åtföljs ibland av osteomalaci eller rakit, som inte svarar på den vanliga behandlingen med D-vitamin.
NADPH-ferrihemoproteinreduktase, även känt som NADPH-oxidoreduktas eller NOX, är ett enzym som överför elektroner från NADPH till ferrihemoproteiner och kan reducera dem till ferrohemoproteiner. Detta enzym spelar en viktig roll i cellers förmåga att generera reaktiva syremolekyler, såsom superoxidradikaler, som är involverade i olika fysiologiska processer, inklusive immunförsvar och signaltransduktion.
Anabola medel är ett samlingsbegrepp för syntetiska hormonpreparat, vanligtvis testosteronderivat, som används för att öka muskelmassan och stärka fysisk prestation. Dessa medel fungerar genom att påverka proteinsyntesen i kroppen, vilket leder till en accelererad muskelväxt och återhämtning efter träning. Anabola medel kan ha potentiala biverkningar och risker, inklusive lever- och hjärtskador, aggressivt beteende och försämrad spermieproduktion. Dess användning utan medicinsk behov är också olagligt i många länder, inklusive Sverige.
Receptorer på plasmamembranet till andra celler än leverceller som specifikt binder LDL. Receptorerna är belägna i specialiserade områden som kallas täckta gropar. Hyperkolesteremi orsakas av tre typer av allelisk genetisk defekt: 1. Receptorer binder inte till LDL; 2. Bindningsförmåga till LDL är nedsatt; 3. Det sker en normal bindning, men LDL tas inte upp. Till följd härav hindras kolesterolestrar att tas upp av cellen och den intracellulära responsen genom kolesterol på 3-hydroxi-3-metylglutaryl CoA- reductas uteblir.
Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.
Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.
Ett kolesterolderivat som förekommer i mänsklig avföring, gallstenar, ägg och annan biologisk materia.
Kirurgiskt avlägsnande eller förstörande av hypofysen.
Körtlar belägna i retroperitonealvävnaden vid njurarnas övre poler.
Enzymer i oxidoreduktasklassen som katalyserar dehydrogenering av hydroxisteroider. EC 1.1.1.-.
Förekomst eller bildande av gallstenar i gallvägarna, vanligen i gallblåsan (kolecystolitiasis) eller den gemensamma gallgången (koledokolitiasis).
Enzyminduktion refererar till processen där aktiviteten hos ett enzym ökar som ett resultat av exponering för en inducerande agent. Detta sker vanligtvis genom att induceringsagenten påverkar genuttrycket och/eller syntesen av enzymet, vilket leder till en ökad mängd fungerande enzym i cellen. Enzyminduktion kan ha kliniskt relevans inom områden som farmakologi och toxicologi, eftersom den kan påverka både farmakokinetiken och toxikokinetiken av olika substanser.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
En enzymklass som katalyserar oxidation av 17-hydroxysteroider till 17-ketosteroider. EC 1.1.-.
Steroid-11-β-monooxygenase är ett enzymkomplex som innehåller två enzymer, CYP11B1 och CYP11B2, vilka båda katalyserar oxidationen av steroidhormonet cortisol till cortisone genom att införa en hydroxylgrupp på kolatom 11. Detta enzym är viktigt för regleringen av mineralokortikoid- och glukokortikoidhormoners syntes i binjuremärgen.
Ett släkte (hamster) av familjen Muridae med tre arter. De husdjursstammar som finns nu kommer från individer som hämtades från Syrien. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning.
En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.
Onormal förbindelse någonstans i gallvägarna.
Kolesterolderivat med en extra dubbelbindning i någon position. 24-dehydrokolesterol är desmosterol. En annan mycket vanlig dehydrokolesterol är 7-isomeren. Denna förening är en prekursor (förelöpare) till kolesterol och vitamin D3.
En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.
Ett bredspektrumpreparat mot svamp som används i höga doser under lång tid, särskilt hos patienter med nedsatt immunitet.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Begrepp som används inom såväl reglerteknik som biologi, beteende- och kommunikationsvetenskap och som innebär att information om händelser eller beteende i ett system återförs till systemets styrande funktion och därmed reglerar den fortsatta aktiviteten i systemet.
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.
Stearyl sulfatase är ett enzym som bryter ned estrar av stearsyra och svavelsyra i kroppen. Detta enzym finns naturligt i vår hud och hjälper till att reglera fettmetabolismen i hudens yttre lagret, hudfetten. Genetiska mutationer som påverkar steryl sulfatas kan leda till ett sällsynt sjukdomstillstånd kallat X-kromosomrelaterad icke-genomgripbar ichthyosis (X-linked recessive ichthyosis, XLI), som kännetecknas av torkad, skalig hud.
17,21-dihydroxipregn-4-en-3,20-dion. En 17-hydroxikortikosteroid med glukokortikoid och antiinflammatorisk verkan.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Progesteronreduktas är ett enzym som katalyserar reductionen av progesteron till dihydroprogesteron.
I en enkel medicinsk definition är pregnaner ett samlingsnamn för en grupp steroidhormoner som produceras under graviditeten i moderkakan (placentan) och i fostrets binjurar. De viktigaste pregnanerna inkluderar pregnendion, progesteron och estriol. Pregnaner spelar en central roll för att upprätthålla och underhålla graviditeten, samt för fostrets utveckling.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
En klass könshormoner som har samband med utvecklingen och upprätthållandet av de sekundära, kvinnliga könsdragen samt regleringen av de återkommande variationerna i fortplantningscykeln. De är också nödvändiga fär graviditetsförloppet och har anabolisk effekt på proteinomsättning och vätskeretention.
En aromatashämmare som blockerar produktionen av binjuresteroider. Den hindrar också omvandlingen av androgener till östrogener. Aminoglutetimid har tidigare använts vid behandling av framskriden brös t- och prostatacancer.
Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla inflammation och immunsystemsreaktioner i kroppen. Det fungerar genom att minska produktionen av substanser i kroppen som orsakar inflammation och undertrycka immunsvaret. Hydrokortison kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive astma, eksem, ledinflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnlöshet och svaghet om det används under längre tid eller i höga doser.
Kolekalciferoler som ersatts med två hydroxigrupper i någon position.
Tarm-leverkretsloppet, även kallat enterogent kretslopp, är ett cirkulerande system där näringsämnen och andra substanser absorberas från tarmen till levern via portvenens blodflöde, för vidare metabolism och distribution till kroppens olika vävnader. Livern fungerar som en central filtrerings- och modifieringsstation i systemet, där substanser kan omvandlas till något antingen användbart eller avfallsprodukter som sedan utsöndras via urinen eller gallan.
I en enkel mening kan promotorregionen inom genetiken definieras som den del av ett genetiskt material (DNA) där transkriptionsfaktorer binder till att initiera transkriptionen av ett specifikt gen. Promotorregionen ligger vanligtvis uppströms (5'-ändan) av det gen som ska transkriberas och innehåller ofta cis-regulatoriska element som reglerar genuttrycket genom att påverka bindningen av RNA-polymeras II, enzymet ansvarigt för transkriptionen av protein kodande gener.
Binjurebarkshormoner, även kända som adrenocorticotropa hormon (ACTH) och corticotropin, är ett hormon som produceras och secretetas av främre loben av hypofysen, en peptidhormon som stimulerar produktionen och release av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
Farnesyl-difosfatfarnesyltransferase (FDFT) är ett enzym som katalyserar en stearylsyretransfersreaktion involverad i den tidiga delen av den mevalonatbiosyntesvägen, vilket leder till produktionen av kolesterol och andra isoprenoider i cellen.
Ett medel mot fett som sänker halterna av kolesterol, triglycerider, serum-betalipoproteiner och fosfolipider. Det verkar genom att störa de enzymatiska stegen i omvandlingen av acetat till hydroximetylglutaryl-CoA samt genom att blockera effekten av hydroximetylglutaryl-CoA-reduktas, som är det produktionshämmande enzymet i kolesterolbiosyntesen.
Salter och estrar av gallsyra (cholsyra).
I en enkel medicinsk definition, är en "pregnantiener" en hormonell signalmolekyl som utsöndras under graviditet av den syncytiotrofoblastiska massan i moderkakan (placentan). Den hjälper till att underhålla och stödja graviditeten genom att påverka olika fysiologiska processer, såsom undertryckande av menstruationscykeln, ökning av blodvolymen och förändringar i det endokrina systemet hos den gravida individen. Pregnantienernas frisättning kan mätas i blodet som ett indirekt mått på graviditetens status och ålder.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Grundämne med kemiskt tecken P, atomnummer 15 och atomvikt 31. Fosfor är ett essentiellt grundämne i födan, en viktig beståndsdel av benvävnadens mineralfas och rikligt förekommande i alla vävnadstyper, där det ingår i någon form i nästan all ämnesomsättning.
En gallsyra som bildas av cholat genom bakteriell verkan. Det konjugeras vanligtvis med glycin eller taurin. Deoxicholsyra har detergens- eller emulgeringsverkan så att fetter kan lösas för absorption i tarmen, återabsorberas själv och används som choleretiskt eller detergensmedel.
Ett peptidhormon som sänker kalciumhalten i blodet. Hos människor utsöndras det av sköldkörtelceller och verkar dämpande på bildandet av osteoklaster och på deras adsorptionsförmåga. Hormonets plasmak alciumreglerande verkan är mycket mer uttalad hos barn och i vissa sjukdomstillstånd än hos normala vuxna.
En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.
Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.
Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.
Lipid-proteinkomplex som ingår i transport och omsättning av fettämnen i kroppen. De är runda partiklar, bestående av en hydrofob kärna av triglycerider och kolesterolestrar som är omgiven av ett lager hydrofilt, fritt kolesterol, fosfolipider och apolipoproteiner. Lipoproteiner definieras utifrån sin varierande densitet och storlek. De stora lipoproteinerna, som kylomikroner och VLDL, transporterar triglycerider, och de små lipoproteinerna, som LDL och HDL, transporterar kolesterol.
Prednisolon är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom inflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergier. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar symtomen som orsakas av överaktivitet i kroppens försvarssystem. Prednisolon ges vanligen som tablett, men kan också administreras intravenöst eller intramuskulärt beroende på tillståndet och svårighetsgraden hos patienten.
Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras av den syncytiotrofoblastala skiktet i den tidiga graviditetsvävnaden hos däggdjur. Det spelar en viktig roll i underhåll och kontinuerlig tillväxt av befruktade ägget efter att det har implanterats i livmodern, genom att signalera till kroppen att fortsätta producera progesteron och estradiol från gulkropparna. Dessutom förhindrar hCG att menstruationen skall inträffa och stödjer därmed fortlöpande graviditeten. Hos människor kan koriongonadotropinet upptäckas i urinen eller blodet cirka 10 dagar efter befruktningen, och nivåerna ökar snabbt under de första veckorna av graviditeten. Det används också som markör vid graviditetstester
"Taxus" är ett latinskt släktnamn för en grupp av evergreenväxter, även kända som idegranar, som innehåller flera giftiga alkaloider och har använts inom medicinen, särskilt för sin antikancerverkan i form av taxan-preparatet paclitaxel.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.
Påvisande av RNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon.
Tillstånd där fettvävnadsdöd leder till att neutrala fetter bryts ned i fettsyror och glycerol.
Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.
Taurodeoxycholic acid (TDCA) is a secondary bile acid that is formed in the liver and intestines through the metabolism of primary bile acids by gut bacteria. It plays a role in fat digestion and absorption, and has been studied for its potential effects on various physiological processes, including cholesterol metabolism and inflammation.
Disorders of Sex Development (DSD) är ett samlingsbegrepp inom medicinen som används för att beskriva en grupp med ovanliga tillstånd där individens kromosomala, gonadala och anatomiska könliga karaktärer inte är typiskt manliga eller kvinnliga. Dessa tillstånd kan variera i allvarlighetsgrad och kan påverka en persons fysiska utseende, reproduktiva potential och psykosociala välbefinnande.
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Kolestadienderivat med en hydroxigrupp varsomhelst i molekylen.
Ett barbitursyraderivat som har icke-selektiv dämpande effekt på det centrala nervsystemet. Det förmedlar bindning till hämmande subtypreceptorer för gamma-aminosmörsyra och reglerar kloridflödet genom receptorkanalerna. Det blockerar även glutamatinducerad depolarisering.
'Rhodococcus' är ett släkte av grampositiva, aeroba och kokusbildande bakterier som förekommer i naturen, främst i jord och vatten. Några arter av Rhodococcus kan orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunsupprimerade individer. Infektioner kan vara subkliniska eller ge upphov till allvarliga sjukdomar som pneumonia, sepsis och abscesser.
Ett järn-svavelprotein som tjänar som elektronbärare i enzymatiska steroidhydroxyleringsreaktioner i binjurebarkens mitokondrier. Reaktionens katalyssystem består av adrenodoxinreduktas, NADP, adrenod oxin och cytokrom P-450.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
BHLH (Basic Helix-Loop-Helix) transcription factors are a group of regulatory proteins that bind to DNA and play crucial roles in various biological processes, including cell differentiation, development, and circadian rhythm regulation. They contain a highly conserved basic region for DNA binding and an HLH motif for dimerization, which allows them to form homodimers or heterodimers with other BHLH proteins. These interactions enable them to regulate gene expression by activating or repressing transcription of their target genes.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
3-alfa-hydroxi-5-beta-androstan-17 on. En ketosteroid av huvudsakligen mänskligt ursprung, som ger feber, immunstimulering och leukocytos.
De proteinkomplex eller molekylställen på könscellernas ytor och cytoplasma som binder luteiniserande eller koriogonadotropa hormoner och därmed får könscellerna att syntetisera och utsöndra könshormoner. Hormon-receptorkomplexet innesluts från plasmamembranet och sätter igång steroidsyntesen.
Den steroidfamilj som ger upphov till androgenerna.
En ovarian follicle är en struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan, som innehåller ett äggcell (oocyte). Folliclarna utgör den primära platsen för äggcellers utveckling och tillväxt. De består av granulosa celler, som omger och skyddar ägget, samt en yttre lagring av stödjande celler kända som theca celler.
Glycinkonjugatet av cholsyra. Dess verkan är att lösa fetter för absorption, varvid även syran själv absorberas.
Ett derivat av prednisolon med liknande antiinflammatorisk verkan.
En trikarboxylsyra är en organisk syra som innehåller tre karboxylgrupper (–COOH). Exempel på trikarboxylsyror är citronsyra och mältorsyra.
Ett ämne som blockerar enzymet steroid-11-beta-monooxygenas. Det används för att testa hypotalamus-hypofys-feedbackmekanismen vid diagnos av Cushings syndrom.
N,N-bis(o-klorbenzyl)-trans-1,4-cyklohexanbis(metylamin). Ett antikolesterolpreparat som hämmar sterolbiosyntesen hos djur.
Kolesterol som i någon position innehåller en ketodel. 7-ketoisomeren hämmar verkan av 3-hydroxi-3-metylglutaryl-CoA-reduktas och blockerar upptag av kolesterol i kransartärer och aorta in vitro.
En medicinsk definition är en steroidisomerase ett enzym som katalyserar omvandlingen av strukturella isomerer av steroidmolekyler genom att bryta och forma kemiska bindningar, vilket resulterar i nya funktionella grupper eller omlagda ringstrukturer. Detta process är viktig för regleringen av steroidhormoners syntes och biologisk aktivitet inom kroppen.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
Preparat som bidrar till en minskning av kolesterolhalten i blodet.
Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).
Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimakt." Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer eller hormonella störningar, eller som en metod för att förhindra fortplantning. Efter operationen kommer patienten att uppleva menopaus och alla dess symtom, eftersom äggstockarna är den primära källan till kvinnliga könshormoner.
21-hydroxipregn-4-en-3,20-dion. En mineralokortikoid. Desoxikortikosteronacetat (DOCA) används för ersättningsbehandling vid Addisons sjukdom.
En binjurebarksteroid med svag, men betydelsefull verkan som mineralkortikoid och glukokortikoid.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
De särdrag som skiljer ett kön från det andra. De primära könsdragen är äggstockarna och testiklarna med tillhörande hormoner. De sekundära könsdragen är de som utmärker manlighet och kvinnlighet, men som inte är direkt förknippade med fortplantning.
En homolog grupp cykliska glukaner, bestående av alfa-1,4-bundna glukosenheter, som uppstår till följd av verkan av cyklodextringlukanotransferas på stärkelse eller liknande ämnen. Enzymet produceras av vissa Bacillusarter. Cyklodextriner bildar inklusionskomplex med ett stort antal substanser.
Oorganiska salter av fosforsyra.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Fraktionering av ett förgasat prov genom avskiljning mellan en rörlig gasfas och en fast fas i kolonn. Det finns två typer: gas-fastfaskromatografi och gas-vätskekromatografi.
Onormalt höga halter av kalcium i blodet.
Dihydrotestosteron (DHT) är ett starkt manligt könshormon som bildas från testosteron i kroppen med hjälp av enzymet 5-alfa-reduktas. Det har en viktig roll i människors sexualutveckling och reproduktion, men kan också vara involverat i utvecklandet av prostatacancer samt håravfall vid höga nivåer.
Pregnanolone är ett neurosteroid som syntetiseras från kolesterol i centrala nervsystemet hos däggdjur. Det fungerar som en positiv allosterisk modulator av GABA-A-receptorn, vilket resulterar i sedativ, sövande och anxiolytiska effekter. Pregnanolone är också en prekursor för andra neurosteroider såsom allopregnanolone och DHEA.
Upptag av ämnen genom tarmhinnan.
Orphan nuclear receptors are a type of transcription factor, which are proteins that regulate gene expression by binding to specific DNA sequences in the promoter region of target genes. Orphan nuclear receptors get their name because they were initially discovered as "orphans," meaning that their endogenous ligands (the molecules that bind to and activate or inhibit the receptor) were not known.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
'Binjurebarkstumörer' är en allmän term för olika typer av godartade eller elakartade tumörer som utvecklas i binjurebarken, en del av binjuren som producerar hormoner.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
De yttre och inre fortplantningsorganen.
Ett tillstånd av balans och stabilitet i en organisms inre miljö.
Onormalt höga halter av kolesterol o blodet.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Preparat som motverkar eller hämmar den inflammatoriska processen.
Sterol O-acyltransferase (SOAT, även känd som ACAT, Acyl-CoA:cholesterol acyltransferase) är ett enzymkomplex som katalyserar den sista steget i syntesen av kolesterylester. Detta enzym överför en fettacylgrupp från acetyl-CoA till den 3-hydroxigruppen på kolesterol, vilket resulterar i bildandet av ett kolesterylester som kan lagra sig i lipiddroppar. SOAT spelar därför en viktig roll i regleringen av cellens kolesterolhomeostas.
Differentiering av han- och honvävnader och organ under embryogenesen, efter att den genetiska könsbestämningen ägt rum.
Proadifen är ett äldre, icke-selektivt inhibitor medel som har använts för att blockera en grupp enzymer kallade monoaminoxidaser (MAO). Dessa enzymer hjälper till att bryta ned neurotransmittorerna i hjärnan, så om de hindras kan koncentrationen av dessa signalsubstanser öka. Proadifen har använts för behandling av depression och andra psykiatriska störningar, men på grund av sitt breda spektrum av verkan och potentialen för allvarliga biverkningar har det blivit ersatt av mer selektiva MAO-hämmare.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Lägre halter av kalcium i blodet än normalt. Symtombilden innehåller hyperaktiva senreflexer, Chvosteks tecken, muskel- och bukkramper och karpopedalspasm.
Cytoplasmaproteiner som specifikt binder glukokortikoider och förmedlar deras cellulära verkan. Glukokortikoidreceptor-glukokortikoidkomplexet verkar i cellkärnan genom att utlösa transkription av DNA. Glukokortikoider har fått sin benämning pga sin verkan på blodsockerhalten, men de spelar lika stor roll i omsättningen av protein och fett. Kortisol är ett viktigt exempel.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
En familj små polypeptidtillväxtfaktorer med flera gemensamma drag, inklusive en stark affinitet för heparin och en central, tunnformad kärna av 140 aminosyror med stor homologi mellan familjemedlemmarna. Den ursprungliga definitionen som fibroblasttillväxtstimulerande protein är inte längre nödvändig för hemmahörande i fibroblasttillväxtfaktorfamiljen.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
17-beta-hydroxi-4-androsten-3-oner. Dessa är testosteronderivat som bildats genom substitution med en eller flera hydroxylgrupper i någon position.
"Oxidoreduktaser är ett enzym som katalyserar oxidation-reduktionreaktioner, där elektroner överförs från ett molekylärt substrat, det reducerade substratet, till en acceptor, det oxiderade substratet."
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

Kolesterol-7-alfa-monooxygenas är ett enzymkomplex som finns i levern och som katalyserar en reaktion där kolesterol omvandlas till 7α-hydrokolesterol. Detta steg är viktigt för kroppens förmåga att reglera nivåerna av kolesterol i kroppen, eftersom det aktiverar både biosyntesen och elimineringen av kolesterol.

Det finns två former av Kolesterol-7-alfa-monooxygenas: CYP7A1 och CYP7B1. CYP7A1 är den primära formen som katalyserar omvandlingen av kolesterol till 7α-hydrokolesterol, vilket sedan kan konverteras till bilepuer eller andra steroler. CYP7B1 har en mindre specifik funktion och kan katalysera omvandlingen av flera olika substrat, inklusive 7α-hydrokolesterol.

Dysfunktion i Kolesterol-7-alfa-monooxygenas har visats vara associerad med högre risk för kardiovaskulära sjukdomar och andra hälsoproblem relaterade till störningar i kolesterolhomöostas.

25-Hydroxyvitamin D 1-α-hydroxylase, också känt som CYP27B1, är ett enzym som aktiverar vitamin D i kroppen. Det konverterar 25-hydroксиvitamin D, som är den form av vitamin D som lagras i kroppen, till 1,25-dihydroxyvitamin D, som är den aktiva formen av vitamin D. Denna reaktion sker främst i njurarna och är under stark kontroll av parathyroid hormon (PTH) och calciumnivåerna i blodet.

Steroid-17-alfa-monooxygenas, även känt som 17α-hydroxylas, är ett enzym som finns i kroppen och deltar i steroidhormoners syntes. Det katalyserar den första steget i syntesen av androgener (manliga könshormon) från pregnenolon och progesteron genom att införa en hydroxylgrupp (-OH) på position 17 alfa i steroidmolekylen. Detta är en kritisk reaktion eftersom det skapar en funktionell grupp som möjliggör ytterligare modifieringar och slutligen produktionen av androgener som testosteron och dihydrotestosteron. Steroid-17-alfa-monooxygenas är ett viktigt enzym i endokrina systemet och störningar i dess funktion kan leda till hormonella rubbningar och sjukdomar.

"Steroid hydroxylase" er en klasse enzymer som katalyserer reaksjoner der en hydroxylgrupp (-OH) legges til på steroidmolekyler i leveren og andre organer. Disse enzymene spiller en viktig rolle i syntesen av mange forskjellige steroidhormoner, inkludert kortikosteroider som cortisol og aldosteron, og seksuelle hormoner som østrogen og testosteron. Steroid hydroxylaser er også involvert i nedbrytingen av steroidhormoner etter de har fullført sine funksjoner i kroppen. Disse enzymer inneholder ofte jern som et ko-faktor for å aktivere den aktive plasseringen av hydroxylgruppa på steroidmolekylet.

Steroider är en grupp organiska föreningar, inklusive kolesterol och dess derivat, som har en speciell struktur bestående av fyra ringar som är arrangerade i en specifik konformation. Många naturligt förekommande steroider har hormonella egenskaper och är viktiga för levande organismer. Exempel på naturligt förekommande steroidhormoner inkluderar kortisol, aldosteron, östrogener och androgener som alla produceras i kroppen hos däggdjur.

Steroider kan också vara syntetiska preparat som används inom medicinen för att behandla en rad olika sjukdomar och tillstånd. De kan användas för att minska inflammation, undertrycka immunsystemet, ersätta hormonbrist eller behandla cancer. Exempel på syntetiska steroider inkluderar kortikosteroider som prednisolon och dexametason, samt anabola steroider som testosteron och nandrolon.

Användning av anabola steroider utanför medicinska rekommendationer är dock olagligt i många länder och kan leda till allvarliga bieffekter, inklusive lever- och hjärtskador, aggressivt beteende och förändringar av reproduktiva systemet.

Steroid-12-monooxygenas är ett enzym som katalyserar en reaktion där syre läggs till kolstoffet 12 i en steroidmolekyl, vilket resulterar i bildandet av en hydroxylgrupp på denna position. Detta enzym spelar en viktig roll i syntesen av kortisol och aldosteron i binjuremärgen.

Steroid-16α-hydroxylase är ett enzym som katalyserar en hydroxyleringsreaktion i kolesterolstoffskiftet, där det introducerar en hydroxylgrupp (-OH) på kolatomnummer 16 i steroidmolekylen. Detta enzym finns i mitokondrierna och är involverat i syntesen av bilepurer och gestagener. Genom att katalysera denna reaktion hjälper Steroid-16α-hydroxylas till att styra vilka slutprodukter som bildas under steroidsyntesen, beroende på vilket substrat som används och vilka andra enzymer som är involverade i processen.

Cholestanetriol 26-monooxygenase er enzym som er involvert i kolesterolmetabolismen. Det konverterer 5β-cholestan-3α,7α,12α-triol til 5β-cholestane-3α,7α,12α,26-tetrol ved å legge til en oxygenatom i kulstoffet i position 26. Dette enzymet er kodet for av CYP3A4-genen og finnes normalt i leveren hos mennesker.

'Gallsyror' och 'gallsalter' är två typer av ämnen som förekommer i galan, en vätska som produceras i levern. Gallsyror är organiska syror med en hydroxylgrupp (-OH) och en karboxylgrupp (-COOH), medan gallsalter är salt av gallsyror.

Gallsyran kolsyradeoxycholat (CDCA) är den mest aktiva gallsyran i galan och har visat sig ha effekt mot höga kolesterolvärden, non-alcoholisk fetma och vissa typer av leverinflammation. Andra exempel på gallsyror inkluderar chenodeoxycholat (CDC), cholsylglycin och deoxycholat.

Gallsalter bildas när en gallsyra reagerar med en bas, vilket resulterar i att hydroxylgruppen (-OH) ersätts av en grupp med positiv laddning (kation). Gallsalter är viktiga för att underlätta fettabsorptionen i tarmarna genom att sänka fetternas löslighet och underlätta deras upptagande i blodomloppet.

I allmänhet är gallsyror och gallsalter viktiga för leverns funktion och hälsa, men höga nivåer av dem kan leda till problem som gallsten eller andra leverrelaterade sjukdomar.

Cholestyramine Resin is a medication used to treat high levels of cholesterol in the blood. It works by binding to bile acids in the intestines, preventing them from being reabsorbed into the body. This leads to an increased removal of cholesterol from the body and a decrease in the amount of cholesterol that is available for the production of new bile acids, which ultimately results in lower levels of cholesterol in the blood.

The medication comes in the form of a powder that is mixed with liquid before consumption. It is important to take Cholestyramine Resin at least one hour before or four hours after eating, as food can interfere with its ability to bind to bile acids. Common side effects include constipation, bloating, and gas.

It's also used to treat itching associated with partial biliary obstruction (blockage of the bile ducts), due to its ability to bind bile acids. It is important to note that Cholestyramine Resin can interact with other medications, so it is important to inform your healthcare provider of all medications you are taking before starting treatment.

Cytochrome P-450 är ett enzymkomplex som finns i levern och är involverat i nedbrytningen och metabolismen av flertalet läkemedel, toxiner och hormoner. Det heter "P-450" eftersom det absorberar ljus vid en våglängd på 450 nanometer när det är i sin reducerade form. Cytochrome P-450 kan finnas i flera olika isoformer, och dess aktivitet kan variera mellan individer, vilket kan ha betydelse för effekt och biverkningar av läkemedel.

Hydroxy-3-metylglutaryl-coenzym A-reduktas (HMG-CoA-reduktas) är ett enzym som katalyserar den reaktion där HMG-CoA reduceras till mevalonat. Denna reaktion är den rate-limitierande steget i syntesen av kolesterol i kroppen.

HMG-CoA-reduktas är ett mål för statiner, en grupp läkemedel som används för att sänka kolesterolnivåer i blodet och förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Statinerna fungerar genom att blockera aktiviteten hos HMG-CoA-reduktas, vilket minskar syntesen av kolesterol i levern.

Levermikrosomer är en typ av cellstruktur i levern som består av cellorganeller, specifikt endoplasmatiskt retikulum (ER) och mitokondrier. De är involverade i det leverns funktioner, inklusive metabolismen av läkemedel och toxiner. Mikrosomen är rika på enzymer som kan modifiera och bryta ned kemiska föreningar, såsom cytochrom P450-enzymkomplexet, vilket gör dem viktiga i farmakokinetiken av läkemedel.

Steroidreceptorer är en typ av receptor som binder steroidhormoner, såsom kortisol, aldosteron, östrogen och testosteron. När ett steroidhormon binder till sin specifika receptor bildas ett komplex som kan transkribera DNA och på så sätt påverka genuttrycket i cellen. Detta leder till en rad fysiologiska effekter, beroende på vilket steroidhormon och vilken typ av steroidreceptor som är inblandad.

Det finns två huvudsakliga typer av steroidreceptorer: glukokortikoidreceptorer (GR) och mineralokortikoidreceptorer (MR), som binder kortisol respektive aldosteron, samt androgener receptorer (AR), estrogenreceptorer (ER) och progesteronreceptorer (PR), som binder testosteron, östrogen och progesteron. Dessa receptorer tillhör superfamiljen av nukleära receptorer och är transkriptionsfaktorer som reglerar genuttrycket i cellen.

Steroidreceptorerna kan vara lokaliserade i olika delar av kroppen, beroende på deras funktion. De kan finnas i flera olika typer av celler och organ, inklusive levern, muskler, benmärg, hjärnan och reproduktiva organ. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer, såsom immunförsvaret, metabolismen, blodtrycket, vatten- och elektrolytbalansen, samt reproduktionen.

Kolesterol är ett fettylt lipidmolekyll som förekommer naturligt i djurceller. Det är en viktig komponent till cellmembranen och används också för att producera hormoner, vitamin D och gallsyror.

Kroppen behöver kolesterol för att fungera korrekt, men för höga nivåer av kolesterol i blodet kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Det finns två huvudsakliga typer av kolesterol: LDL (lågdensitetslipoprotein), som också kallas "dåligt kolesterol", och HDL (högdensitetslipoprotein), som kallas "gott kolesterol".

Trots att kolesterol är ett viktigt ämne för kroppen, kan för höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet orsaka plackbildningar i artärernas inre väggar, vilket kan leda till åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. HDL-kolesterol hjälper istället till att transportera överskottet av kolesterol från celler till levern, där det bryts ned och utsöndras ur kroppen.

Samtliga människor behöver regelbundna blodprover för att kontrollera sina kolesterolvärden och hålla sig undan riskerna för höga kolesterolnivåer. En läkare kan ge råd om livsstilsförändringar, som träning, hälsosam kost och viktminskning, samt eventuellt medicinering för att hjälpa till att sänka kolesterolnivåerna.

'Könshormoner, steroid' refererar till en grupp hormoner som inkluderar både androgener (manliga könshormoner) och östrogener (kvinnliga könshormoner). Dessa hormoner är lipidlösliga och syntetiseras från kolesterol. De har en struktur med ett steroidekvivalent kärn som består av fyra ringar, och detta ger upphov till deras benämning som steroidhormoner.

Androgener produceras främst i testiklarna hos män, men även i mindre utsträckning i binjurarna och äggstockarna hos kvinnor. De viktigaste androgena hormonen är testosteron och dihydrotestosteron (DHT). Androgener spelar en central roll för den manliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar muskelmassa, benstyrka, hårväxt, aggressivitet och sexuell drift.

Östrogener produceras främst i äggstockarna hos kvinnor, men även i mindre utsträckning i testiklarna hos män. De viktigaste östrogena hormonen är estradiol, estrone och estriol. Östrogener spelar en central roll för den kvinnliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar benväxthastighet, kognitiv förmåga, hudens elasticitet, kroppsfettfördelning och sexuell respons.

I normala fysiologiska förhållanden är balansen mellan androgener och östrogener viktig för att upprätthålla en hälsosam hormonnivå hos både män och kvinnor. Förändringar i nivåerna av dessa könshormoner kan leda till olika hälsoproblem, som exempelvis könsspecifika cancerformer, menstruationsstörningar, infertilitet, impotens och klimakteriebesvär.

Kalcifediol, också känt som 25-hydroxikalkidiol, är ett formellt medicinskt definierat förening i gruppen sekosteroider. Det bildas i levern när den aktiva formen av vitamin D, kallad calcitriol (1,25-dihydroxikalkidiol), omvandlas från det som vanligtvis kallas provitamin D, ergokalciferol (vitamin D2) eller kolesterolderivatet cholekalciferol (vitamin D3).

Kalcifediol är ett mellansteg i levern när den aktiva formen av vitamin D bildas. Det är ett viktigt steg eftersom det är under transport till njurarna där ytterligare en hydroxylgrupp adderas för att bilda calcitriol, som är den aktiva formen av vitamin D i kroppen. Calcitriol har en rad fysiologiska roller, bland annat att hjälpa till att reglera mineralomsättningen och hålla jämvikt mellan kalcium- och fosfornivåerna i blodet.

I medicinsk kontext kan kalcifediol användas som en behandling för patienter med vitamin D-brist eller sjukdomar som påverkar njurarnas förmåga att producera calcitriol, såsom njursvikt. Det kan också användas för att behandla hypokalcemi (låga kalciumnivåer i blodet) och sekundär hyperparatyroidism (en tillstånd där överaktiva bisköldjur orsakar höga fosfornivåer i blodet).

17-Alfa-hydroxipregnenolon är ett steroidhormon som produceras i binjurarna och hypofysen. Det är en intermediär metabolit i syntesen av både glukokortikoider (bland annat cortisol) och sexuella hormoner (bland annat östrogen och testosteron).

Steroidhormonet 17-alfa-hydroxipregnenolon bildas från pregnenolon genom enzymreaktionen med 17α-hydroxylas. Det kan sedan omvandlas till DHEA (dehydroepiandrosteron) av enzymet 3-beta-hydroxysteroiddehydrogenas/isomeras, som är ett viktigt steg i syntesen av könshormoner.

17-Alfa-hydroxipregnenolon har också visat sig ha en viss roll i regleringen av ämnesomsättningen och immunförsvaret, men dess exakta mekanismer och betydelse för människors hälsa är fortfarande under forskning.

Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:

Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.

"Hydroxylated sterol esters" er en type lipidmolekyler som inneholder en hydroxylgruppe (–OH) i sterolkomponenten. Steroler, som inkluderer kolesterol og andre relaterte molekyler, har en karakteristisk struktur bestående av fire ringformede kullager. Ved hydroxylering blir en av disse ringene modifisert med tilføyringen av en hydroxylgruppe, derfor heter de hydroxylerede steroler. Når sterollen esterifiseres med fedtsyrer, får vi hydroxylated sterol esters. Disse compounds kan være viktige i biologiske prosesser, men forstyrrelser i deres metabolisme kan også være forbundet med sykdom.

3-hydroxysteroiddehydrogenaser (3-HSD) er en type enzym som er involvert i steroidhormonbiosyntesen. Disse enzymer katalyserer oxidationen av 3-beta-hydroxylgruppen til en ketogruppe i forskjellige steroidprekursorer, deriblant cholesterol, pregnenolon og androsteron.

Det finnes to hovedtyper av 3-HSD-enzym: Typ I og typ II. Disse typer har forskjellige subcellulære lokalisasjoner og forekommer i ulike steroidbiosyntetiske stoffskifter. Typ I-3-HSD forekommer hovedsakelig i ovary, testis og adrenal cortex, mens typ II-3-HSD forekommer i placenta, fetale lever og adrenal cortex.

3-HSD-enzymene spiller en viktig rolle i produksjonen av forskjellige steroidhormoner som kortisol, aldosteron, testosteron og østrogen. Dysfunksjon i disse enzymer kan føre til endokrine lidelser og sykdomme.

Cholsýra, även känt som gallsyra, är en typ av fettsyra som produceras i levern och transporteras i gallan till tarmen för att hjälpa till med fettabsorptionen. Det finns två huvudtyper av cholsýror: primära cholsýror (som exempelvis kolesterol) och sekundära cholsýror (som bildas när bakterier i tarmen bryter ned primära cholsýror). För höga nivåer av cholsýror kan leda till gallstenar eller andra gallvägsproblem.

'Medfödd binjurebarkshyperplasi' (BBH) är en ovanlig autosomal recessiv genetisk störning som orsakas av mutationer i genen POR. Detta leder till en överdriven produktion och nedsatt metabolism av steroidhormoner i binjurebarken, vilket kan resultera i en rad symtom som kan vara allvarliga och livshotande om de inte behandlas korrekt.

BBH kännetecknas av en ökad produktion av androgener (manliga könshormoner) och mineralokortikoider (hormoner som reglerar salt- och vattenbalansen i kroppen) från binjurebarken. Detta kan leda till symtom som precocious puberty (för tidig pubertet), akne, hirsutism (övervuxen hårväxt hos kvinnor), virilism (maskulinisering hos kvinnor), högt blodtryck och elektrolytbrist.

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av kliniska symtom, hormonella tester och genetisk analys. Behandlingen innefattar ofta mediciner som blockerar effekterna av överskottet av androgener och mineralokortikoider, samt en speciell diet för att hantera elektrolytbristen. I vissa fall kan kirurgi vara aktuellt för att korrigera anatomiska avvikelser i binjurebarken.

BBH är en allvarlig sjukdom som kan ha livslånga konsekvenser om den inte behandlas korrekt, men med rätt behandling och stöd från medicinsk personal och familj kan de flesta barn med BBH leva ett normalt liv.

Kalcitriol är den aktiva formen av vitamin D, även känd som 1,25-dihydroxikalkiferol. Det är ett sekohormon som produceras i njurarna och har en viktig roll i regleringen av calcium- och fosfatbalansen i kroppen. Kalcitriol verkar genom att öka upptaget av calcium och fosfat i tarmen, samt påverka benmetabolismen. Det används också som läkemedel vid behandling av hypokalcemi och sekundär hyperparatyreoidism, som orsakas av njursjukdom eller vitamin D-brist.

"English sickness" eller "English disease" är inte officiella medicinska diagnoser, utan snarare slanguttryck som använts för att beskriva olika tillstånd. Ibland har det använts för att referera till scurvy (skörbjugg), på grund av den engelska sjöfartens historia och den tidiga kopplingen mellan brist på vitamin C och sjukdomen. Men det kan också ha använts i andra sammanhang för att beskriva olika medicinska tillstånd, beroende på kontexten.

Steroid-21-monooxygenas, också känt som cytochrome P450 21A2 eller CYP21A2, är ett enzym som finns i kroppen och spelar en viktig roll i steroidhormoners syntes. Det hjälper till att konvertera progesteron till 11-deoxycortisol i den senare delen av adrenalsystemets hormonproduktion.

Detta enzym är beläget i binjuremärgen och är ansvarigt för att introducera ett syreatom i position 21 av steroidmolekylen, vilket är en nödvändig steg i syntesen av mineralokortikoider som aldosteron och glukokortikoider som cortisol.

Mutationer i CYP21A2-genen kan leda till olika autoimmuna sjukdomar, såsom kongenital adrenogenital syndrome (CAH), som kännetecknas av en brist på produktion av kortisol och/eller aldosteron.

Taurocholsårs syndrome, eller einfach sagt "Taurocholsyre", er en type av gallesykel som kan oppstå i leveren. Det er en art av sykdom som kjennetegnes av akkumulering (oppkumulering) av taurocholsyrer i levercellene, som kan skade leveren og forårsake skader på andre organer også.

Taurocholsyren er en slags gallesyre som produseres i leveren og hjelper til å bryte ned fedtstoffer i kroppen. Når det akkumulerer seg i levercellene, kan det forstyrre den normale funksjonen av leveren og føre til skader på andre organer som lever, hjerte, lunger og hjernen.

Taurocholsårs syndrome kan være assosiert med annen leversykdom, som galstenssjukdom, hepatitis og levercirrhose. Symptomene på Taurocholsårs syndrome kan variere fra milde til alvorlige, og inkluderer trøbbel med matspisning, mage- eller bakenpine, gulsikte, været trøtt og utmattet, forvirring og desorientering.

Behandlingen av Taurocholsårs syndrome kan variere alt etter sværhetsgraden av sykdommen og andre faktorer som tilstede leversykdommer. Behandlingen kan inneholde ændringer i kosthold, medisinsk behandling for å reducere mengden taurocholsyrer i leveren, og i værste fall, levertransplantasjon.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

Pregnenolon är ett steroide hormon som produceras inom kroppens ämnesomsättning. Det bildas i körtlarna i binjuremärgen, men även i mindre utsträckning i andra delar av kroppen, såsom hjärnan och könskörtlarna. Pregnenolon fungerar som en grundsubstans eller prekursor i kroppens syntes av andra steroidhormoner, till exempel östrogen, progesteron, testosteron och cortisol. Dessa hormoner är viktiga för bland annat reproduktion, stresshantering, immunförsvar och benstyrka. I kroppen konverteras pregnenolon först till progesteron och därefter till andra steroidhormoner beroende på behov.

Arylketone hydroxylase, också känt som phenylalanine hydroxylase (PAH), är ett enzym involverat i nedbrytningen av aminosyran fenylalanin till tyrosin. Detta enzym finns naturligt i människokroppen och är viktigt för att hålla balansen mellan dessa två aminosyror.

Arylketone hydroxylas är också ett exempel på ett enzym som kan utsättas för en speciell typ av behandling, känt som enzymspecifik laserbehandling eller Arylkolvätehydroxylaser. Denna metod används ofta inom forskning för att studera enzymets funktion och reglering. Genom att fokusera en laserpuls på en enzymkristall kan man undersöka hur enzymer reagerar på mekanisk påverkan, vilket kan ge information om deras struktur och funktion på molekylär nivå.

'Reglering av genuttryck' refererer til mekanismer og processer som kontrollerer hvorvidt, hvor mye, og når gener i cellen skal transkriberes til mRNA og oversatt til proteiner. Dette kan ske på flere forskjellige måter, for eksempel ved å endre aktiviteten av enzymer som er involvert i transkripsjon og translasjon.

'Enzymregulering' refererer til mekanismer og prosesser som kontrollerer hvorvidt, hvor mye, og når enzymer skal aktiveres eller inaktiveres i cellen. Dette kan for eksempel skje ved å endre mengden av substrat som er tilgjengelig for enzymet, ved å endre enzymets struktur slik at det blir mer/mindre effektivt, eller ved å bruke andre proteiner som regulerer enzymaktiviteten.

Så 'reglering av genuttrykk, enzymer' kan være en generell betegnelse for de mekanismer og prosessene som kontrollerer hvordan gener og enzymer fungerer i cellen, slik at de kan tilpasse seg forskjellige situasjoner og behov.

"Hydroxylering" är ett begrepp inom biokemi och betecknar den process där en hydroxylgrupp (-OH) adderas till ett molekyllärt substraat. Denna reaktion katalyseras ofta av enzymer som kallas hydroxylaser. Hydroxylering är en vanlig modifieringsreaktion inom levande system och kan ha betydelse för en rad olika biologiska processer, till exempel metabolismen av vissa hormoner och signalsubstanser samt nedbrytningen av främmande ämnen som läkemedel eller giftiga substanser.

Colesterolestron är ett ämne som finns naturligt i kroppen och bildas som en biprodukt när kroppen bearbetar cholesterol. Det kan även förekomma i vissa typer av livsmedel, särskilt inälvsmaskar och andra ryggradslösa djur.

I kroppen transporteras colesterolestron av lipoproteiner, särskilt LDL (lågdensitets-lipoprotein), även känt som "ont" kolesterol. När nivåerna av LDL-colesterol och colesterolestron blir för höga kan det leda till atheroskleros, en sjukdom där plack bildas i artärernas inre väggar och kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

Det är viktigt att notera att colesterolestron inte är samma sak som gallsten, även om de har liknande namn. Gallsten är en kristalliserad avlagring av gallsyror i gallblåsan, medan colesterolestron är ett ämne som transporterar cholesterol i blodet.

Cholsympatetika, också kända som bile salts eller gallvägs salter, är naturligt förekommande substanser i kroppen som hjälper till att fördela fettlösliga vitaminer och näringsämnen från levern till tarmarna. De bildas när gallan, som produceras i levern, blandas med saltsyra i magsäcken. Cholsympatetika kan också användas som läkemedel för att behandla obstruktioner i gallgångarna och vissa former av diarré.

Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under graviditeten. Det produceras huvudsakligen i glandulae suprarenalis (binjurarna) och corpus luteum (en struktur i äggstockarna efter ägghalten lossnat). Progesteron spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av fostret.

Under menstruationscykeln hjälper progesteron till att förbereda livmodern för möjlig befruktning genom att öka dess sekretion och minska muskelaktiviteten i livmoderslemhinnan. Om ett ägg blir befruktat och implanteras i livmodern, fortsätter corpus luteum att producera progesteron för att underhålla graviditeten. Progesteron hjälper till att hålla livmoderslemhinnan intakt och minskar risken för missfall.

Om en graviditet inte uppstår, kommer nivåerna av progesteron att sjunka, vilket leder till menstruationen. Progesteron kan också användas som ett läkemedel för att behandla vissa hormonella störningar och för preventivmedel.

Testosteron är ett steroidhormon som produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, även om kvinnor också producerar mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Det är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av de manliga könsorganen, samt i uppbyggnaden och underhållet av muskler, ben, hud, hår och allmän kroppskomposition. Testosteron påverkar också mäns sexuella drifter och fertilitet genom att stödja produktionen av spermier. Hormonet är viktigt för människors allmänna hälsa och välbefinnande, och kan påverka humör, kognition, energi och livskvalitet. Testosteronnivåer tenderar att vara högst under ungdomen och tidiga vuxenlivet och minskar gradvis med åldern.

'Kolesterol i kosten' refererer til mengden kolesterol du får gjennom din ernæring fra de livsmedler du spiser. Kolesterol er en viktig forbindelse i kroppen, men for høye nivåer kan øke risikoen for hjerte- og karbelseslidelser.

Kolesterol kan ikke finnes i planter, så det kommer udelukkende fra dyriske livsmedler som kjøtt, fisk, egg og meieriprodukter. Noen typer mat, som f.eks. visse slags fedtstoffer, kan også påvirke kroppens egen produksjon av kolesterol.

Det er viktig å ha en balanse i kosten og ikke overgå den daglige anbefalte mengden kolesterol for å holde kolesterolnivåene i blodet på et sundt nivå.

Androstendion är ett steroide hormon som produceras i binjurarna, äggstocken, testiklarna och övergående i binjurebarken. Det fungerar som en förstadie till både östrogener och androgener, såsom testosteron och estradiol. Androstendion kan också konverteras till DHEA (dehydroepiandrosteron) i binjurebarken. Nivåerna av androstendion varierar naturligt beroende på kön, ålder och andra faktorer.

Kenodeoxycholsyra (CDCA,chenodeoxycholic acid) är en sekundär bilevätskesyra som bildas i kroppen när den bakteriella floran omvandlar primära bilevätskersyror. Det är ett vanligt förekommande beståndsdel i gallblåsan och tjänar som en viktig roll i fettdigeringsprocessen genom att hjälpa till att sönderdela fett i maten så att det kan absorberas av kroppen. Kenodeoxycholsyra har också visat sig ha potentialen som ett terapeutiskt medel för vissa lever- och gallvägsrelaterade sjukdomar, såsom gallsten och primär skleroserande kolangit (PSC).

Dehydroepiandrosteron, ofta förkortat DHEA, är ett steroidhormon som produceras i kroppen. Det produceras huvudsakligen i binjurarna (neocortex) och fungerar som en prekursor till både östrogen och testosteron.

DHEAs primära funktion är att hjälpa till att reglera homeostasen av andra hormoner i kroppen, men det har också visat sig ha potentiala som ett terapeutiskt medel för en rad olika hälsotillstånd. DHEA-nivåerna når sin topp under ungdomsåren och minskar gradvis med åldrandet.

Lägre nivåer av DHEA har visats korrelera med en rad åldersrelaterade sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kognitiva funktionsnedsättningar. Ändå är det inte fullständigt klarlagt om lägre nivåer av DHEA orsakar dessa tillstånd eller om de istället är en följd av dem.

En aldehydlås (aldéhydes hydrolase eller form Aldehydreduktas) är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av aldehyder till deras respektive alkoholer, genom en reduktionreaktion. Detta enzym finns naturligt i levande organismer och hjälper till att reglera nivåerna av aldehyder inne i celler. Aldehydlåsar är viktiga för att skydda celler från skadan orsakad av överaccumulering av aldehyder, som kan vara toxiska och skada DNA, proteiner och lipider.

"Aromatase" er en enzymkompleks som konverterer androgener steroidhormoner til østrogenhormoner. Dette skjer ved å omdanne androgener like testosteron og androstendion til østrodiol og estrone, henholdsvis. Aromatasen finnes i mange forskjellige typer celler i kroppen, inkludert fedtceller, muskelceller, bindevevsceller, hjerteceller og hjerneceller.

I medisinsk sammenheng kan abnormaliteter i aromatase-aktiviteten være forbundet med forskjellige sykdommer og tilstander. For eksempel kan økt aromatase-aktivitet føre til økt produksjon av østrogen, som kan være forbundet med økt risiko for brystkreft hos kvinner. Til gjengen kan nedsatt aromatase-aktivitet føre til nedsatt produksjon av østrogen, som kan være forbundet med svekket kognisjon og muskelmasse hos eldre menn.

Lægefaglige ressurser:

1. "Aromatase" GeneCards-vesen. (n.d.). Hentet fra
2. "Aromatase inhibitors". Mayo Clinic. (2021, 13. februar). Hentet fra
3. "Aromatase overexpression in breast cancer". National Center for Biotechnology Information. (n.d.). Hentet fra

Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.

Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.

Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.

I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.

Taurochenodeoxycholic acid (TCDCA) är en sekundär bile saltsubstans som bildas i levern när gallvätskan omvandlas från primära till sekundära bilsalter. Det bildas genom konjugering av khenodeoxycholsyra med taurin. TCDCA hjälper till att sönderdela fett och neutralisera fetthaltig mat i tunntarmen, så att den kan absorberas av kroppen. Det är också involverat i regleringen av kolesterolnivåer i kroppen.

Jag antar att du söker en medicinsk definition av "hydrokinetic laser" i stället för "hydroxylaser", eftersom det senare inte verkar finnas någon etablerad medicinsk betydelse.

En hydrokinetisk laser är en typ av laser som använder vattenmolekyler som aktiv medium för laserkänslen istället för gaser, kristaller eller halvledare. Denna unika metod tillhandahåller ett kontrollerbart och högeffektivt sätt att leverera laserenergi under kirurgiska procedurer.

Vid användning av en hydrokinetisk laser skapas en smal, intensiv stråle av laserljus genom att stimulera vattenmolekyler i ett speciellt optiskt system. När denna laserstråle fokuseras på biologiskt vävnge ökar temperaturen och orsakar en ablation (avlägsnande) av det berörda området.

Hydrokinetiska lasrar används ofta inom olika grenar av medicinen, till exempel i oftalmologi för att korrigera synfel och i kirurgi för att skära bort eller värma upp vävnad. Dess speciella egenskaper gör den särskilt användbar inom områden där precision och kontroll är av största betydelse, såsom vid operationer i närheten av känsliga strukturer eller med risk för skador på omgivande vävnad.

Hydroxypregnenolone, även känt som 17-hydroxypregnenolone eller 3β-hydroxypregn-5-en-20-on, är ett steroidhormon som produceras i kroppen. Det är en intermediär i syntesen av både gestagener (progesteron) och androgener (testosteron) hormoner.

Hydroxypregnenolone är en typ av pregnan, som är en grupp steroider som innehåller en karboxylgrupp i position 20. Det produceras i kroppen genom att hydroxylgruppen (–OH) adderas till pregnenolon, ett steroidhormon som bildas från kolesterol och är en prekursor för alla andra steroider.

I medicinska sammanhang kan syntetiska derivat av hydroxypregnenolone användas för att behandla vissa hormonella störningar, men själva hydroxypregnenolone används inte som en läkemedelsbehandling.

Kalcitriol, också känt som 1,25-dihydroxikalkiferol, är den aktiva formen av vitamin D i kroppen. Kalcitriolreceptorerna (VDR) är nukleära receptorer som binder till kalcitriol och aktiverar genuttryck relaterat till calcium- och fosfathomeostas, celldelning och differentiering, apoptos och immunmodulering.

Kalcitriolreceptorerna finns i många olika typer av celler, inklusive enterocyter (tarmceller), nyreepitelceller, osteoblaster (benbildande celler) och lymfocyter (en typ av vita blodkroppar). Genom att binda till DNA i cellkärnan aktiverar kalcitriolreceptorerna genuttryck som leder till ökad absorption av calcium och fosfat i tarmen, nedbrytning av benskold proteiner för frisättning av calcium, och reglering av parathyroideahormonet (PTH) och kalcitoninet secretion.

Dysfunktion eller mutationer i Kalcitriolreceptorerna har visats vara associerade med olika sjukdomar, inklusive osteoporos, hypokalcemi, hypofosfatemi och cancer.

Vitamin D är ett fettlösligt vitamin, som också kan fungera som en hormon i kroppen. Det finns två former av Vitamin D: D2 och D3. D2 (ergocalciferol) förekommer naturligt i vissa plantafödor, medan D3 (cholecalciferol) produceras i huden när den utsätts för UVB-strålning från solljus.

Vitamin D är viktigt för kroppens hälsa på många sätt. Det hjälper till att reglera nivåerna av calcium och fosfat i blodet, vilket är viktigt för starka ben och tänder. Vitamin D kan också ha effekter på immunsystemet, muskulaturen och nerverna.

Många människor får tillräckligt med vitamin D genom att exponera sig för solljus under sommarmånaderna. Men under vintermånaderna kan solstrålningen vara för svag för att producera tillräckligt med vitamin D, särskilt i norra delarna av världen. Flera livsmedel innehåller också naturligt förekommande vitamin D, såsom fet fisk (t.ex. sill och lax), lever, ägg och grädde.

Om du inte får tillräckligt med vitamin D kan du drabbas av brist på vitamin D, som kan leda till symptom som trötthet, smärta i benen och musklerna, och sämre humör. Långvarig brist på vitamin D kan också öka risken för benbrott och andra hälsoproblem.

24,25-Dihydroxivitamin D3 är en form av vitamin D som produceras i kroppen när 25-hydroxivitamin D3 (ett metabolit av vitamin D) hydroxyleras av enzymet 24-hydroxylas. Denna substance är mindre aktiv än andra former av vitamin D, såsom 1,25-dihydroxivitamin D3, och dess funktion i kroppen är inte fullständigt klarlagd. Det kan spela en roll i regleringen av kalciumhomöostas och benmetabolismen, men det behövs fortsatta studier för att fastställa dess exakta mekanismer och funktioner.

Androsteron är ett steroidhormon som produceras i både män och kvinnor. Det bildas som en biprodukt när testosteron bryts ned i kroppen. Androsteron kan också produceras direkt från det maskulina hormonet androstendion.

I medicinsk kontext refererar termen 'androsteron' ofta till den urinbaserade formen av ämnet, som kallas 5α-androstan-3α,17β-diol-3-glukuronid. Denna substans används som en markör för testosteronnivåer i kroppen och kan mätas vid screening för olika endokrina störningar eller dopningsrelaterade brott.

Inom medicinsk forskning refererar "inavlade stammar av råttor" till specifika linjer eller populationer av råttor som har avlas under kontrollerade förhållanden med syfte att framställa djur med en standardiserad genetisk bakgrund och förutsägbar fenotyp. Dessa inavlade stammar används ofta i forskning på grund av deras konsekventa egenskaper, såsom sårbarhet eller resistens mot vissa sjukdomar, beteendemönster och fysiologiska funktioner. Exempel på vanligt använda inavlade råttstammar är Sprague-Dawley, Wistar och Lewis råttor.

Psyllium är ett slags fiber som främst utvinns från frön av plantan Plantago ovata, även kallad indisk psyllium. Det används ofta som laxermedel och för att sänka kolesterolnivåer i blodet. När psyllium kommer i kontakt med vätska expanderar det och bildar en gelatinös massa som hjälper till att öka tarmens volym och underlättar avföringen. Det kan också hjälpa till att kontrollera blodsockret hos diabetiker genom att sakta ner absorptionen av glukos i tarmen. Psyllium börjar verka inom 12-24 timmar efter intag och det rekommenderas oftast att dricka mycket vätska när man tar psylliumpreparat.

Mevalonsyra är en organisk syra som spelar en viktig roll i kroppens produktion av kolesterol. Det är en intermediär metabolit i mevalonatvägen, en biokemisk väg som producerar flera viktiga komponenter till celldelningen och signaltransduktion. Mevalonsyra konverteras till mevalonat med hjälp av enzymet mevalonatkinas, och är den plats där kolesterolsyntes inhibitorer verkar för att sänka nivåerna av kolesterol i blodet.

"Androgener" er ein begrep som ofte brukes i medisinsk sammenheng for å referere til steroidhormoner som produseres i mannlige kjøttkjeller og øvre del av binnekløften, også kalt gonader eller kjønnskjellene. Disse hormonene inkluderer testosteron, dihydrotestosteron og androsteron, og spiller en viktig rolle i mannlige kjønnsutvikling, seksual utforming og reproduksjon. Androgener har også effekt på annen kroppslig vekst og utvikling, særlig hos menn. Forstyrrelser i produksjonen av androgener kan føre til forskjellige medisinske tilstander, som f.eks. økt eller redusert kjønnshårvokst og forandringer i seksualdriften.

Kolekalciferol, också känt som vitamin D3, är en form av vitamin D som produceras naturligt i huden när den utsätts för solens UVB-strålar. Det kan även tas in som en del av din diet eller som ett supplement. Kolekalciferol fungerar som en prohormon och är involverat i kroppens reglering av kalciumabsorptionen i tarmen, vilket är viktigt för att underhålla starka ben och hälsa hos muskler och nerver.

Kärnreceptorer, även kända som nukleära receptorer, är en typ av proteiner som fungerar som transkriptionsfaktorer och binder till specifika sekvenser av DNA i cellkärnan. När ett ligand, ofta en hormon eller en signalsubstans, binds till kärnreceptorn, kommer det att leda till en konformationsändring hos receptorn som får honom att interagera med andra proteiner och på så sätt modifiera genuttrycket.

Det finns många olika typer av kärnreceptorer, inklusive steroidreceptorer, thyreoideahormonreceptorer, retinoidreceptorer och androgens receptorer. Dessa receptorer spelar en viktig roll i cellulär signalering och homeostas, och deras felreglering kan leda till olika sjukdomstillstånd, inklusive cancer.

"Mikrosom" är ett begrepp inom cellbiologi och betecknar ett membran-belagt organell som förekommer i eukaryota celler, framförallt i leverceller hos djur. Mikrosomer innehåller enzymer som är involverade i nedbrytningen och omvandlingen av olika substanser, till exempel läkemedel, hormoner och giftiga ämnen. Dessa enzymer kallas för cytochrom P450-enzym och de är bland annat ansvariga för att göra främmande substanser vattenlösliga så att de kan utschelas från kroppen. Mikrosomer innehåller också andra enzymer som är involverade i lipid- och kolhydratmetabolismen.

Cytochrome b5 är ett protein som innehåller en hemgrupp och deltar i oxidation-reduktionsreaktioner inom cellen. Det finns i två former: en cytoplasmisk form som är lokaliserad till endoplasmatiska nätverket, och en mitokondrial form som är belägen i mitokondriens inre membran. Cytochrom b5 är involverat i flera biologiska processer, såsom fettsyrakedering, steroidbiosyntes och metabolism av xenobiotika (främmande ämnen). Det är också en viktig komponent i den elektrontransportkedjan som genererar celldelningens energikälla, ATP.

Hepatocyte Nuclear Factor 4 (HNF4) er ein transskripsjonsfaktor som spiller en viktig rolle i leverens utvikling, differentisering og homeostasisme. Det finnes to primære varianter av HNF4: HNF4α og HNF4γ. HNF4α er den mest velstuderte varianten og er involvert i reguleringen av en rekke gener involert i glukos- og lipidmetabolisme.

HNF4 aktiverer eller undertrykker transskripsjonen av sine målgene ved å binde seg til specifikke DNA-sekvenser i promotorene eller enhancerne til disse gener. Dessutert er HNF4 involvert i reguleringen av andre transskripsjonsfaktorer og kan interagere med dem for å koordinere komplekse reguleringsnettverk i levercellene.

Mutasjoner i HNF4-genet har vært knyttet til ulike leversjukdommer, inkludert diabetes typ 2 og levercirros.

Tregceller, eller regulatoriska T-celler, är en typ av vita blodcellar som spelar en viktig roll i det adaptiva immunförsvaret hos däggdjur. Deras huvudsakliga funktion är att modulera och hålla nere aktiviteten hos andra immunceller, såsom T-killerceller och B-celler, för att förhindra överdriven eller oregelbunden immunrespons.

Tregceller produceras i thymus, en endokrin körtel som ligger bakom bröstbenet, och är specialiserade för att producera CD4+ T-celler (eller helper T-celler). En undergrupp av dessa CD4+ T-celler utvecklas till Tregceller genom exponering för självantigener (proteiner som finns naturligt i kroppen) under deras utveckling.

Tregceller har förmågan att suprimera aktivering och verkan av andra immunceller genom att producera cytokiner, såsom interleukin-10 (IL-10) och transformerande tillväxtfaktor beta (TGF-β). Dessa cytokiner hjälper till att modulera immunresponsen och förhindra autoimmuna sjukdomar, där kroppens immunförsvar attackerar och skadar sina egna celler och vävnader.

I allmänhet är Tregceller viktiga för att upprätthålla homeostas i det immunsystemet och förhindra autoimmuna sjukdomar, överdriven inflammation och transplantatmotstånd.

'Binjurebark' refererar till den yttre barken på binjurarna, två endokrina körtlar som ligger ovanpå de övre nieren. Binjurebarkens viktigaste funktion är att producera hormoner, däribland aldosteron, kortisol och adrenalin. Aldosteron hjälper till att reglera salt- och vattenbalansen i kroppen, medan kortisol är involverat i stressrespons, socker- och fettmetabolism. Adrenalin förbereder kroppen för fight or flight-svar genom att öka hjärtats slagfrekvens och blodtrycket.

Binjurebarken kan drabbas av sjukdomar och störningar, såsom binjureinflammation (akut binjurebetændelse) eller binjuresvikt, som kan påverka dess hormonproduktion och leda till olika symptom beroende på vilket hormon som är påverkat.

Dexametason är ett starkt syntetiskt kortikosteroid, som används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna störningar och allergier. Det fungerar genom att minska aktiviteten hos immunsystemet och påverkar därmed kroppens inflammatoriska svar.

Dexametason har en stark verkan och används ofta i lägre doser än andra kortikosteroider, eftersom det behövs mindre för att uppnå den önskade effekten. Det kan ges oralt, intravenöst eller som topisk behandling beroende på tillståndet och patientens individuella behov.

Liksom med andra kortikosteroider kan långvarig användning av dexametason leda till biverkningar, såsom ökad risk för infektioner, ökad svaghet i musklerna och benen, försämrad ämnesomsättning, höjd blodtryck och förhöjda blodsockernivåer. Därför bör användningen av dexametason övervakas noga och avbrytas så snart som möjligt för att undvika långvariga komplikationer.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

17-Hydroxiprogesteron är ett steroidhormon som produceras i binjuremarna och kroppens andra steroidproducerande celler. Det är en intermediär i syntesen av både gestagener (till exempel progesteron) och androgener (till exempel testosteron). 17-Hydroxiprogesteron är också ett viktigt prekursorhormon i syntesen av kortisol, en stressrelaterad hormon som produceras i binjuremarna.

Ett ökat eller för lågt nivå av 17-hydroxiprogesteron kan vara ett tecken på olika endokrina störningar, såsom kongenital adrenal hyperplasi (CAH) och Cushings syndrom. Dessa tillstånd kan leda till allvarliga hälsoproblem om de inte behandlas korrekt.

I medicinska sammanhang används 17-hydroxiprogesteron som ett diagnostiskt verktyg för att undersöka ovan nämnda endokrina störningar. Blodprover tas vanligen på morgonen, eftersom hormonnivåerna tenderar att variera under dygnet. Vid behov kan läkare även använda sig av andra diagnostiska metoder, såsom bilddiagnostik och genetisk testning, för att ställa en korrekt diagnos.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

'Galla' er ein medisinsk terminu som oftest refererer til gallen, en fluktatørleg opptatt av sekrett fra leveren og andre stoffer. Gallen hjelper ved fordøyelsen av fedtstoffer i magen og inneholder ofte oppsurt saltsyre som gir gallen sin typiske grønne eller brune farge.

I noen tilfelle kan 'galla' også referere til en abnormal samling av galletannin, et kjemisk stoff som produseres i visse plantearter og som kan være skadelig hvis det ingesteres. Men i medisinsk kontekst er det vanligere å referere til gallen når man bruker terminologien 'galla'.

Sitosteroler är ett fytosterol, ett sorts organiska föreningar som finns naturligt i växter och har en liknande struktur som kolesterol. Fytosteroler finns i många livsmedel, särskilt i vegetabilisk olja, frön, näringsrika grönsaker och frukt.

I människokroppen är mängden sitosteroler liten eftersom den kan absorberas i tarmen i mycket begränsad omfattning. En hög konsumtion av livsmedel som innehåller höga nivåer av sitosteroler kan dock leda till en ökad mängd sitosteroler i blodet, vilket kan ha negativa hälsoeffekter.

En medicinsk definition av sitosteroler är: "Ett fytosterol som förekommer naturligt i växter och har en liknande struktur som kolesterol. Sitosteroler kan inte produceras av människokroppen och måste tillföras genom kosten."

'Vitamin D-brist' definieras som en suboptimal nivå eller deficit av vitamin D (ofta specificerat som 25-hydroxivitamin D) i kroppen. Det kan orsakas av brist på exponering för sol, undervikt, malabsorption, lever- eller njurproblem, eller vissa mediciner. Vitamin D-brist kan leda till benrelaterade symptom som smärta, svaghet och sämre balans, samt potential risk för skelettrelaterade sjukdomar som osteoporos och rakit (barnsjukan med lätt bräckliga ben). Det kan också vara associerat med ökad risk för andra hälsoproblem som cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och infektioner.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Leydigceller, også kjent som interstitielle celler eller Leydig-celler, er typen av celle som produserer androgene steroidhormoner, der den mest viktige er testosteronet. Disse cellene finnes i hodens bindtissue mellom seminiferøse tubuler og er viktig for mannlig seksual utvikling og funksjon. Leydigcellene stimuleres av luteiniserende hormon (LH) fra hypofysen til å produsere testosteron, som deretter transporteres til andre deler av kroppen for å utføre sine mange fysiologiske funksjoner.

Glukokortikoider är en grupp steroidhormoner som produceras naturligt i kroppen, framförallt i binjuremärgen. De har en rad betydelsefulla funktioner inom kroppen, men de är mest kända för sin roll i immunsystemets reglering och inflammationsrespons.

Glukokortikoider påverkar genuttrycket i celler genom att binda till glukokortikoidreceptorer, vilket leder till aktivering av olika signalvägar som kan ha både anti-inflammatoriska och immunosuppressiva effekter. Dessa hormoner kan också påverka metabolismen av kolhydrater, protein och lipider.

Exempel på naturligt förekommande glukokortikoider inkluderar kortisol och kortisone, som båda produceras i binjuremärgen under kontroll av hypofysens adrenocorticotropa hormon (ACTH). Glukokortikoider används också terapeutiskt för att behandla en rad sjukdomar, såsom autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska tillstånd och allergier. De syntetiska glukokortikoiderna som används i medicinen inkluderar exempelvis dexametason, prednisolon och hydrokortison.

'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.

Bisköldkörtelhormoner, även kända som gonadotropiner, är hormoner som produceras och secretas av hypofysens framlob (adenohypofysen) i hjärnan. Det finns två typer av bisköldkörtelhormoner: folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner är involverade i regleringen av reproduktiva funktioner, såsom ägglossning hos kvinnor och spermatozoiedenbildning hos män.

Folikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar tillväxten och utvecklingen av könscellerna i äggstockarna hos kvinnor (foliklerna) och spermatozoidernas produktion i testiklarna hos män.

Luteiniserande hormon (LH) är involverat i den slutliga utvecklingen av en äggcell till en mogen äggcell som är redo för befruktning hos kvinnor, ett stadium som kallas ägglossning. Hos män stimulerar LH produktionen av androgener, såsom testosteron, i testiklarna.

Bisköldkörtelhormonerna kontrolleras av hypothalamus, en del av hjärnan som producerar och releasear hormonet gonadotropin-releasing hormone (GnRH). GnRH styr sekretionen av FSH och LH från hypofysens framlob.

Steroler är en typ av lipidmolekyler som liknar kolesterol i sin kemiska struktur. De är naturligt förekommande i vissa livsmedel, såsom ägg, mjölkprodukter och nötter. Steroler har potentialen att hämma absorptionen av kolesterol i tarmen, vilket gör dem intressanta som en del av en kosthållning för att sänka blodets kolesterolnivåer. Exempel på steroler är sitosterol, campesterol och stigmasterol.

Kolestipol är ett medel som används för att behandla hög kolesterol i blodet. Det är ett bindemedel, även kallat bilesyreabsorberande agent, som fungerar genom att binda sig till bilesyror i tarmen och förebygga deras återupptagning i kroppen. När bilesyrorna inte kan återanvändas, tvingas levern att använda mer kolesterol för att producera nya bilesyror, vilket sänker nivåerna av kolesterol i blodet.

Kolestipol finns som tabletter och ges vanligen i kombination med andra läkemedel som också sänker kolesterolnivåer, såsom statiner. Det är viktigt att följa din läkares riktlinjer angående dosering och användning av kolestipol för att uppnå optimal effekt och undvika biverkningar.

Familial Hypophosphatemia, också känt som Familial Tumor-induced Osteomalacia (TFHO), är en ärftlig störning av mineralhomöostasen karaktäriserad av låg nivå av fosfat i blodet (hypofosfatemia) som orsakas av överdriven fosfaturi (förhöjd utsöndring av fosfat via urinen). Detta är vanligtvis orsakat av en mutation i ett gene som kodar för en proteinfamilj som kallas Fibroblast Growth Factor 23 (FGF23) eller de receptorer det binder till.

Denna störning leder till osteomalaci, en sjukdom där benvävnaden inte mineraliseras korrekt, vilket kan orsaka symtom som skelettsmärta, muskelsvaghet, och i vissa fall frakturer. Symptomen kan vara milda eller allvarliga och kan variera mellan individer, beroende på graden av hypofosfatemia och andra faktorer.

För att diagnostisera familial hypophosphatemia används vanligen en kombination av blod- och urintester, genetisk testning och ibland även med hjälp av bilddiagnostik som röntgen och ben densitometri. Behandlingen innefattar ofta supplementering med fosfat och aktiv vitamin D, samt behandling av underliggande orsaker om det finns några.

NADPH-ferrihemoproteinreduktas, även känd som NADPH-oxidoreduktas eller NOX, är ett enzymkomplex som deltar i cellandningsprocessen (cellandning) och produktionen av reaktiva syrearter (ROS). Detta enzym finns naturligt i vissa celler, till exempel vita blodkroppar (fagocyter), och är involverat i försvaret mot infektioner genom att producera superoxidradikaler som dödar invaderande mikroorganismer.

NADPH-ferrihemoproteinreduktas katalyserar oxidering av NADPH till NADP+ och reduktion av ferrihemoproteinet (som innehåller järn i oxidationstillståndet +3) till ferrohemoproteinet (järn i oxidationstillståndet +2). Detta process ger upphov till en reaktiv syreart, superoxidradikal, som kan delta i ytterligare kemiska reaktioner och producera andra ROS.

Det finns flera isoformer av NADPH-ferrihemoproteinreduktas, varav NOX1 till NOX5 och DUOX1 till DUOX2 är de mest välstuderade. Dessa isoformer kan ha olika funktioner och distribution i kroppen.

Anabola medel är en kategori läkemedel som ökar proteinproduktionen och muskelmassan i kroppen. De aktiva substanserna i anabola medel imiterar effekterna av de manliga könshormonet testosteron och dihydrotestosteron i kroppen.

Anabola medel kan delas in i två huvudgrupper:

1. Syntetiska androgener: Dessa är syntetiska substanser som liknar testosteron och används främst för behandling av lägre än normala testosteronnivåer hos män, till exempel hypogonadism.
2. Anabola steroider: Dessa är konstgjorda versioner av testosteron och andra androgener som används illegalt för att bygga muskelmassa, öka styrka och förbättra prestation i idrott.

Användning av anabola medel kan ha allvarliga biverkningar, särskilt vid långvarig användning eller missbruk. Biverkningarna kan inkludera lever- och njurskada, högt blodtryck, aggressivt beteende, sömnsvårigheter, depression, förändringar i sexuell funktion och ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Kvinnor som använder anabola medel kan också uppleva klitorisförstoring, röstförändringar och håravfall.

LDL-receptorer (Low Density Lipoprotein Receptors) är proteiner på cellytan som binder, internaliserar och transporterar kolesterolrika lipoproteiner, särskilt LDL (Low Density Lipoprotein), in i celler. Detta system hjälper till att reglera nivåerna av kolesterol i blodet och är viktigt för cellernas tillväxt och homeostas. Genetiska mutationer eller störningar i LDL-receptorer kan leda till höga nivåer av kolesterol i blodet och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som exempelvis familjär hyperkolesterolemi.

Enligt den medicinska ordboken, definieras njuren som: "Ett par vitala, hos däggdjur retroperitonealt placerade exkretoriska organ, vars huvudsakliga funktion är att filtrera blodet och producera urin."

Njurens viktigaste uppgift är att reglera vattnet, elektrolytbalansen och ämnesomsättningen i kroppen. Detta gör de genom att filtrera blodet, absorbera vatten och näringsämnen som behövs och avlägsna skadliga substanser och avfallsprodukter genom urinen. Njurarna hjälper också till att reglera blodtrycket och producera hormoner som styr rödblodskällan, benmärgen och andra kroppsfunktioner.

Genetisk transkription är ett biologiskt process inom cellen där DNA-sekvensen i en gen kopieras till en mRNA-molekyl (meddelande RNA). Detta är den första stegen i uttrycket av genen, och sker i cellkärnan hos eukaryota celler eller direkt i cytoplasman hos prokaryota celler.

Under transkriptionen öppnas dubbelspiralen av DNA-molekylen upp vid en specifik position, känd som promotor, och RNA-polymeras enzymet fäster sig vid DNA-sekvensen och börjar bygga upp en komplementär mRNA-sträng genom att läsa av DNA-sekvensen. När transkriptionen är klar klipps mRNA-molekylen loss från DNA:t och förbereds för translationen, där informationen i mRNA-molekylen används för att bygga upp en polypeptidkedja under ledning av ribosomer.

Colestanol är ett sterolmolekyll som förekommer naturligt i kroppen och är relaterat till kolesterol. Det bildas när kolesterol omvandlas i kroppen, särskilt i levern. Colestanol kan inte omvandlas till sekohormoner eller andra steroidhormoner eftersom det saknar en dubbelbindning som behövs för att göra det möjligt.

I medicinskt hänseende, används colestanol ofta i kombination med en speciell diet och andra behandlingar för att sänka nivåerna av kolesterol i blodet hos personer med hög kolesterolnivå eller familjär hyperkolesterolemi (FH), ett tillstånd där kroppen producerar för mycket naturligt kolesterol.

Colestanol förekommer också i vissa livsmedel som är speciellt framställda för att sänka kolesterolnivåerna, såsom colestanolförrätade margariner och andra produkter. När personer med hög kolesterolnivå äter dessa livsmedel, absorberas colestanolen i tarmen istället för det naturliga kolesterolet i maten, vilket hjälper till att sänka deras totala kolesterolnivåer.

Hypofysektomi, även kallat hypofysresekция, är en medicinsk term som refererar till en kirurgisk procedure där delar eller hela hypofysen, en endokrin gland som ligger i basen av hypotalamus inne i hjärnan, tas bort.

Den vanligaste anledningen till att utföras en hypofysektomi är för att behandla pituitärt adenom, en typ av godartad tumör som kan orsaka ökade hormonnivåer och andra symtom som huvudvärk, synproblem och hormonbrist. I vissa fall kan även hypofysektomi användas för att behandla craniopharyngiomer eller andra patologiska tillstånd i närheten av hypofysen.

Efter en hypofysektomi kan patienten utveckla hormonbrist och behöva livslång substitutionsbehandling med olika hormoner, såsom till exempel tyreoideahormon, kortisol, östrogen/testosteron och eventuellt även vasopressin (ADH).

'Binjurar' er en feilstavning av begrepet "binyrer". Binyrene er ein par organer i kroppen til mennesker og dyr. De er lite, avrundade gresaker som ligger på bakside av nedre lendene, ovenfor begge skjenene. Binyrene har mange viktige funksjoner, blant annet produserer de hormoner som hjelper å regulere kroppens søvn-vesen, hungerkontroll, seksualutvikling og blodtrykk. De er også involvert i stoffskifteprosessen ved å bryte ned steroidhormoner og andre stoffer som kroppen ikke lenger trenger.

En medisinsk definisjon av 'binyrer' vil vært:

Binyrene, også kjent som nefrar eller suprarenale gresaker, er ein par endokrin og excratorisk organ i kroppen til mennesker og dyr. De ligger på bakside av nedre lendene, ovenfor begge skjenene, og har en viktig rolle i reguleringen av kroppens hormonnivåer og stoffskifteprosesser. Binyrene produserer steroidhormoner som kortisol, aldosteron og androgener, samt non-steroidelle hormoner som erytropoietin og renin. De er også involvert i bortskaffelsen av avfall og overflødig vann ved å produsere urin gjennom en proces kalt ultrafiltrering, diffusjon og reabsorbsjon.

Hydroxysteroiddehydrogenasers (HSD) är en grupp enzymer som katalyserar omvandlingen av hydroxysteroider genom att oxidera och reducera dem. De hjälper till att reglera nivåerna och aktiviteten av olika steroidhormoner i kroppen, såsom östrogen, testosteron och cortisol.

Det finns flera olika typer av HSD-enzym, som kan variera i sin specifika funktion och substratspecificitet. Några exempel är 3-beta-HSD, som katalyserar omvandlingen av pregnenolon till progesteron, och 17-beta-HSD, som katalyserar omvandlingen av androstenodion till testosteron.

Avvikelser i HSD-aktivitet kan leda till endokrina störningar och olika medicinska tillstånd, såsom könskromosomala abnormaliteter, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och adrenogenital syndrome (AGS).

Kolelitiasis är ett tillstånd där små stenar bildas i gallgångarna som leder från levern till tarmen. Dessa stenar kan vara mycket små eller så stora som en bönor och de kan orsaka smärta, illamående och kräkningar när de blockerar gallgångarna. Kolelitiasis kan också leda till infektioner och andra komplikationer om den inte behandlas. Faktorer som ökar risken för att utveckla kolelitiasis inkluderar hög ålder, övervikt, kolesterolrik diet, brist på fysisk aktivitet och vissa medicinska tillstånd som diabetes och cystisk fibros.

Enzyminduktion är ett fenomen där aktiviteten hos en viss typ av enzymer ökar som svar på exponering för en inducerande substans. Detta sker genom att induceringsmedlet påverkar genuttrycket och/eller stabiliteten hos det enzym du vill studera, vilket leder till en ökad syntes av enzymproteinet och därmed en högre aktivitet.

Denna process är särskilt välstuderad inom farmakologi, där vissa läkemedel kan fungera som inducerande substanser för leverenzymer som metaboliserar dem själva eller andra läkemedel. Detta kan leda till en ökad nedbrytning och eliminering av både det inducerande läkemedlet och andra läkemedel som metaboliseras av samma enzym, vilket kan ha kliniskt signifikanta konsekvenser.

Exempel på vanliga enzymer som kan undergå induktion inkluderar cytochrom P450-enzymer (CYP) i levern, som är involverade i oxidativ metabolism av många läkemedel och toxiner. Andra exempel på enzymer som kan undergå induktion är glukuronosyltransferaser (UGT), sulfotransferaser (SULT) och N-acetyltransferaser (NAT).

I medicinsk kontext är det viktigt att vara medveten om möjligheten av enzyminduktion när man skapar behandlingsplaner för patienter som tar flera läkemedel samtidigt, eftersom det kan påverka farmakokinetiken och farmakodynamiken hos de aktiva substanserna.

Molekylär kloning är en biologisk teknik där man skapar exakta kopior av specifika gener eller andra stycken av DNA. Detta görs genom att skapa en rekombinant DNA-molekyl, vilken består av DNA från två olika källor. Denna rekombinanta DNA-molekyl innehåller oftast en önskad gen som är flankerad av kontrollsekvenser, så kallade promotor- och terminatorkärnor, som styr när och hur mycket av genen ska exprimera sig.

Den rekombinanta DNA-molekylen införs sedan i en värdcell, ofta en bakteriecell eller en eukaryot cell, där den kan replikera sig tillsammans med cellens egna gener. På det viset produceras stora mängder av den önskade genen eller DNA-sekvensen.

Molekylär kloning används inom forskning för att studera geners funktion och interaktion, för att producera proteiner i stor skala för medicinska tillämpningar och för att skapa genetiskt modifierade organismer som används inom jordbruk och bioteknik.

17-Hydroxysteroiddehydrogenas (17-HSD) är en grupp enzymer som katalyserar omvandlingen av steroidhormoner genom att oxidera eller reducera en hydroxylgrupp (-OH) vid kolatom 17 i strukturen. Det finns två huvudsakliga typer av 17-HSD:er, typ 1 och typ 2, som kan verka både i riktning towards och bort från 17-hydroxylgruppen.

Typ 1 17-HSD, som också kallas 17-hydroxysteroid dehydrogenase typ 1, är ett enzym som reducerar en ketongrupp (-C=O) till en hydroxylgrupp vid kolatom 17 i androstenodion för att producera testosteron. Detta enzym finns främst i perifert vävnad, såsom fettvävnad och hud.

Typ 2 17-HSD, som också kallas 17-hydroxysteroid dehydrogenase typ 2, är ett enzym som oxiderar en hydroxylgrupp till en ketongrupp vid kolatom 17 i androstenolon för att producera androstenodion. Detta enzym finns främst i äkta gonader (testiklar och äggstockar) och adrenala körtlar.

Dessa enzymer spelar därför en viktig roll i steroidhormoners syntes och metabolism, inklusive könshormoner som testosteron och östrogen, samt stressrelaterade hormoner som kortisol och kortison. Avvikelser i 17-HSD-aktivitet kan leda till endokrina störningar och relaterade sjukdomar.

Steroid-11-β-monooxygenas, även känt som steroid 11-beta-dehydrogenas är ett enzym involverat i steroidmetabolismen. Det finns i två former: 11-beta-hydroxysteroiddehydrogenas typ 1 (11-β-HSD1) och 11-beta-hydroxysteroiddehydrogenas typ 2 (11-β-HSD2).

11-β-HSD1 är ett enzym som konverterar inaktivt cortisol till aktivt cortisol i kroppen. Detta enzym finns främst i lever, fettvävnad och hjärnan. Genom att öka nivåerna av aktivt cortisol kan 11-β-HSD1 påverka flera fysiologiska processer som glukosmetabolism, blodtryck och fettsammansättning.

11-β-HSD2 är ett enzym som konverterar aktivt cortisol tillbaka till inaktivt cortisol. Detta enzym finns främst i njurarnas tubuli, äggstockar och placenta. Genom att minska nivåerna av aktivt cortisol kan 11-β-HSD2 hjälpa till att skydda dessa organ från skador orsakade av höga nivåer av glukokortikoider.

I medicinsk kontext kan störningar i steroid-11-β-monooxygenas-systemet vara associerade med olika sjukdomstillstånd, till exempel metabola störningar, kardiovaskulära sjukdomar och könssjukdomar.

"Mesocricetus" er en slags gnagere som inkluderer hamstere som er vanlige i laboratoriemiljø. Den mest kjente arten i denne gruppen er syriske hamsteren ("Mesocricetus auratus"), også kalt gyldne hamsteren, som ofte holdes som selskapsselvstendig kjærlighetdyr. Disse hamstene er kjente for deres store kindposer og aktive nocturnal livsstil. De blir vanligvis omkring 2-3 år gamle i fangenskap.

Masskromatografi-Masspektrometri (MS/MS) är en analytisk teknik som kombinerar masskromatografi (MS) och masspektrometri för att identifiera och karaktärisera molekyler, vanligtvis biologiska ämnen såsom proteiner och peptider.

I första steget, masskromatografin, separerar man en komplex blandning av molekyler baserat på deras massa och laddning. Detta sker genom att leda den komplexa blandningen genom ett kolonnpackat med en stationär fas, där varje molekyl interagerar olika starkt beroende på sin massa och laddning.

I det andra steget, masspektrometrin, ioniseras de separerade molekylerna och accelereras genom ett elektriskt fält, vilket resulterar i att de färdvasas genom ett analysrum där de sorteras baserat på deras massa till laddning (m/z) förhållande.

I en MS/MS-analys, utsätts de intressanta jonerna från masskromatografin för en ytterligare rund av fragmentering i masspektrometern, vilket ger upphov till fragmentjoner som kan användas för att identifiera och karaktärisera den ursprungliga molekylen.

MS/MS är en mycket kraftfull teknik inom proteomik, farmakologi och toxikologi, då den möjliggör höggradig specificitet och känslighet vid identifiering av olika typer av molekyler.

Sprague-Dawley råtta är en specifik strain av laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning. Denna strain utvecklades under 1920-talet av två forskare, Sprague och Dawley, i USA.

Sprague-Dawley råttor är kända för sin jämna genetiska bakgrund, god hälsa och lätta hantering, vilket gör dem till en populär val för forskning inom områden som farmakologi, toxicologi, beteendevetenskap och cancerforskning. De är också vanliga som subjekt i prekliniska studier av nya läkemedel och andra terapeutiska behandlingar.

Dessa råttor har en genomsnittlig livslängd på två till tre år och väger ungefär 250-500 gram som vuxna. De är också kända för sin fertilitet och stor förmåga att producera avkomma, vilket gör dem lättillgängliga och relativt billiga att använda i forskningssyfte.

Hormoni är kemiska signalsubstanser som produceras och secreteras av endokrina celler eller glandulae i människokroppen. De transporteras sedan via blodet till målceller, där de binder till specifika receptorer och påverkar celldelningen, vävnadens tillväxt och utveckling, metabolismen och homeostasen i kroppen.

Exempel på hormoner inkluderar insulin, som produceras av bukspottkörteln och reglerar blodsockernivåerna; östrogen och testosteron, som är könshormoner som produceras av äggstockarna respektive testiklarna och påverkar reproduktionen och sekundära könskaraktärer; samt adrenalin, som produceras av binjurarna och förbereder kroppen för "kampsituationer".

En gallgångsfistel är en abnormal kommunikation eller förbindelse (fistel) mellan gallgången och omgivande vävnad eller hud. Den kan orsakas av olika sjukdomar, till exempel gallstenssjukdom, kirurgiska komplikationer eller infektioner. Gallgångsfistlar kan leda till symptom som smärta, gulsot (icterus), feber och ökad risk för infektioner. Behandlingen kan innebära kirurgisk korrektur av fisteln, tillsammans med behandling av underliggande orsak.

"Dehydrocholesterol" er en type sterol som forekommer naturlig i kroppen. Det er en forstadie i den biokjemiske syntesen av kolesterol, og det finnes to hovedtyper: 7-dehydrocholesterol (7-DHC) og 8-dehydrocholesterol (8-DHC).

7-Dehydrocholesterol konverteres normalt til kolesterol under eksponering for solskin, særlig ultraviolet B stråling. Dette er en del av den naturlige synteseprosess for kolesterol i kroppen.

8-Dehydrocholesterol er mindre vanlig og forekommer i lavere koncentrasjoner i kroppen. Det kan spilles en rolle i sykdomme som Smith-Lemli-Opitz-syndromet, en arvelig sykdom karakterisert av lavt kolesterolnivå og abnormiteter i utviklingen.

Det er viktig å ha normale nivåer av dehydrocholesterol for å sikre en god helse og normal funksjon i kroppen. For høye nivåer kan føre til abnormiteter i kolesterolmetabolismen og øke risikoen for hjerte-karsykdommer.

Testikel, eller testis, är ett par gonader (könskörtlar) hos manliga djur och människor. De är en del av det reproduktiva systemet och producerar spermier samt den manliga könshormonen testosteron. Testiklarna är också involverade i produktionen av andra hormoner som påverkar bland annat muskelmassa, röstläge, libido och benägenheten till aggressivt beteende. Testiklarna är placerade utanpå kroppen inom scrotum (skrotumsäcken) för att underhålla en lägre temperatur än kroppstemperaturen, vilket är nödvändigt för produktionen av normalt fungerande spermier.

Ketoconazol är ett antimykotiskt läkemedel, vilket betyder att det används för behandling av svampinfektioner. Specifikt är ketoconazol en imidazolderivat och fungerar genom att störa syntesen av ergosterol, en viktig komponent i svampcellmembranen. När ergosteroltillverkningen störs blir svampcellmembranen instabil och funktionell, vilket dödar svampen.

Ketoconazol används vanligtvis för behandling av djupa svampinfektioner som till exempel histoplasmose och blastomykos, samt för behandling av systemiska candida-infektioner. Det kan också användas för att behandla yttre svampinfektioner som till exempel hud- eller nagelsvamp, men det finns vanligare och mindre potenta alternativ tillgängliga för dessa typer av infektioner.

Läkemedlet ges vanligtvis som tablett, men kan också ges som intravenös injektion i vissa fall. Vid användning av ketoconazol kan det förekomma biverkningar som leverfunktionsnedsättning, mag- och tarmbesvär, huvudvärk och yrsel. I sällsynta fall kan det även orsaka allvarliga biverkningar som leverdamage och hjärtsvikt.

"Cell culturing" or "cell cultivation" is the process of growing and maintaining cells in a controlled environment outside of a living organism. This is typically done in a laboratory setting using specialized equipment and media to provide nutrients and other factors necessary for cell growth and survival. The cells can be derived from a variety of sources, including human or animal tissues, and can be used for a range of research and therapeutic purposes, such as studying cell behavior, developing new drugs, and generating cells or tissues for transplantation.

'Feedback' er en medisinsk betegnelse for den proces, hvor information om den faktiske virkning eller udgang af en behandling gives tilbage til dem, der gav behandlingen. Dette kan hjælpe medicinske fagpersoner med at evaluere effektiviteten af en behandling og foretage ændringer, hvis det er nødvendigt. Feedback kan også hjælpe patienter med at forstå deres tilstand bedre og medvirke til at forbedre deres selvpleje.

Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-sekvenser och hjälper till att initiera transkriptionen av gener till mRNA. De aktiverar eller stänger av genuttryck genom att interagera med cis-regulatoriska element i promotorregionerna eller enhancerregionerna av gener. Transkriptionsfaktorer kan också hjälpa till att koordinera och integrera signaler från olika cellulära signaltransduktionsvägar för att kontrollera genuttrycket i olika typer av celler under olika fysiologiska eller patologiska tillstånd.

Stearyl sulfatase, också känt som steroid sulfatase (STS), är ett enzym som produceras i kroppen. Det har en viktig roll i metabolismen av kolesterol och andra steroider. Stearyl sulfatase bryter ned fettsyrorsulfater, vilket är en typ av lipider (fetter). Defekter i STS-genen kan leda till ett medicinskt tillstånd som kallas X-kromosom-länkat ichthyosis (XLI), även känt som steroid sulfatas deficiens. Detta är en ärftlig hudsjukdom som kännetecknas av torka, skalighet och svår nedbrytbarhet av huden.

I'm sorry, but I'm unable to provide a medical definition for "Kortodoxon" as it is not a recognized term in medicine or pharmacology. It is possible that there may be a spelling error or typo in the term you provided. If you have any other questions or if there is another term you would like me to look up, please let me know!

"Genuttryck" (engelska: "genetic imprinting") är ett fenomen där arvsmassan i en viss del av en kromosom eller ett visst genområde är "märkt" beroende på om det är den könsbestämda kromosomen som givits vid från modern eller fadern. Detta leder till att antingen moderns eller faderns version av genen är aktiv, medan den andra är inaktiv i cellen. Detta kan ha konsekvenser för uttrycket av genen och därmed på individens fenotyp (kroppslig utveckling och funktion). Ett exempel på ett sådant fall är Prader-Willi syndromet, som orsakas av en deletion eller avstängning av paternellt tillförda gener i kromosom 15.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Progesteronreduktas er ein endokrin enzym som kan reversibelt redusera progesteron til pregnenolon. Dette enzymet er aktivert i særspesielle celler og under bestemte fysiologiske tilstander, som graviditet og stress. Progesteronreduktas spiller en viktig rolle i steroidhormonmetabolismen og kan ha en modulerende effekt på diverse fysiologiske funksjoner, inkludert reproduksjon og immunsystemet.

'Pregnaner' är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen och är en grundstruktur för andra steroidhormoner, såsom gestagener, androgener och kortikosteroider. Progesteron är ett exempel på ett hormon som bygger på pregnanstrukturen. Pregnaner har också farmakologisk användning i form av syntetiska derivat, till exempel i kontraceptiva piller och hormonbehandlingar.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

Estrogen är ett samlingsnamn för en grupp steroidhormoner som är vitala för reproduktivt hälsa och homeostas hos kvinnor. De produceras naturligt i kroppen, främst i äggstockarna, men även i mindre utsträckning i fettvävnad, bröstkörtlar och binjurarna. Estrogen har en rad betydelsefulla funktioner i kroppen, däribland att reglera menstruationscykeln, underhålla skelettet, påverka kardiovaskulärt systemet och stödja reproduktiv hälsa.

Det finns tre huvudsakliga typer av estrogen som förekommer naturligt i människokroppen:

1. Estradiol (E2): Det dominerande estrogenet under kvinnors fertila år och produceras huvudsakligen i äggstockarna.
2. Estron (E1): Produceras i både äggstockar och fettvävnad, och är det huvudsakliga estrogenet hos postmenopausala kvinnor.
3. Estriol (E3): Produceras främst under graviditeten av placentan.

Estrogenets roll inkluderar att:

* Reglera menstruationscykeln och underhålla reproduktiv hälsa
* Stimulera tillväxten och utvecklingen av kvinnliga sekundära könsdrag
* Skydda skelettet genom att förhindra benmassans nedbrytning och främja benneuuppbyggnaden
* Verka som antiinflammatoriskt medel
* Skydda hjärtat och kärlen genom att öka HDL-kolestrol (det "goda" kolestrol) och minska LDL-kolestrol (det "dåliga" kolestrol)
* Stödja kognitiv funktion och minneskapacitet

I medicinsk kontext kan syntetiska former av estrogen användas för att behandla symtom relaterade till menopaus, hormonbrist, osteoporos och vissa typer av cancer.

Aminoglutetimid är ett medicinskt preparat som används som antiepileptikum och även i viss mån för behandling av bröstcancer. Det fungerar genom att hämma enzymet aromatas, vilket minskar produktionen av östrogener i kroppen. Aminoglutetimid är ett derivat av triazol och har också sedd användning som sömnmedel på grund av sin dämpande effekt på centrala nervsystemet.

I svensk medicinsk terminologi kan preparatet stavas på flera olika sätt, till exempel 'Aminoglutethimid' eller 'Aminogluetimid'. Preparatets generiska namn är dock alltid 'Aminoglutetimid', oavsett hur det stavas.

Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används som antiinflammatorisk och immunsuppressiv medicin. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar inflammation och undertrycker immunsvaret. Hydrokortison används för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive astma, eksem, psoriasis, reumatoid artrit, multipel skleros och vissa former av cancer. Det kan också användas för att ersätta kortisol som ett hormon hos personer med adrenalinsufficiens. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad risk för infektion, ökad aptit, viktuppgång, sömnstörningar och svaghet i musklerna om det används under längre tid eller vid högre doser.

Dihydroxikolekalciferoler, även känt som 1,25-dihydroxivitamin D3 eller calcitriol, är en aktiv form av vitamin D i kroppen. Det produceras i njurarna när 25-hydroxivitamin D (en annan form av vitamin D) omvandlas av enzymet 1-alfa-hydroxylas.

Dihydroxikolekalciferoler är viktigt för att reglera kalcium- och fosfatnivåerna i blodet, vilket är nödvändigt för att underhålla starka ben och hälsa av muskler och nerver. Det gör detta genom att öka upptaget av kalcium och fosfat från tarmen, samt att påverka mängden kalcium som lossas från benen.

Lägre nivåer av dihydroxikolekalciferoler kan orsaka sjukdomar som rakit (benvätska) och osteomalaci (mjuka ben). Höga nivåer kan leda till hyperkalcemi (för höga kalciumnivåer i blodet), vilket kan vara skadligt för njurarna.

Tarm-leverkretsloppet, også kendt som enterogent cirkulation eller enterohepatisk cirkulation, er en fysiologisk proces, hvor substanser absorberes i tarmen og derefter transporteres til leveren via blodet for at undergå metabolisme.

I dette kredsløb konjugerer leveren specifikke substanser, herunder bilesyrer, med andre stoffer, før de udskilles til tarmen gennem galden. I tarmen kan disse konjugerede substanser hydrolyseres af bakterier, hvorefter de frigivne agtive metabolitter genabsorberes i blodet og transporteres tilbage til leveren for yderligere metabolisme. Dette kredsløb er vigtigt for næringsoptagelse, bortskaffelse af affaldsstoffer og regulering af farmakologiske virkninger af mange lægemidler.

In genetics, a promoter region is a section of DNA that initiates the transcription of a gene. This region typically contains specific sequences of bases (the building blocks of DNA) that serve as binding sites for proteins called transcription factors. When these transcription factors bind to the promoter region, they recruit RNA polymerase, the enzyme that carries out the process of transcription and creates a complementary RNA copy of the gene.

Promoter regions are crucial for the regulation of gene expression, as they help determine when and where a particular gene is turned on or off. The specific sequence of the promoter region can influence its strength, or the level of transcription it drives. Additionally, various factors such as chemical modifications to the DNA and proteins associated with the chromosome can also affect the activity of the promoter region and thus the expression of the gene.

It's worth noting that there are different types of promoters, including constitutive promoters that are always active and tissue-specific promoters that are only active in certain cell types. There are also inducible promoters that can be turned on or off in response to specific signals or environmental conditions. Understanding the properties and regulation of promoter regions is an important area of research in genetics and molecular biology, as it can provide insights into the underlying mechanisms of gene expression and how they contribute to health and disease.

Binjurebarkshormoner, även kända som corticosteroidhormoner, är hormoner som produceras och secreteras av binjurenkortex, den yttre barken på binjuren. Det finns två typer av binjurebarkshormoner: glukokortikoider och mineralokortikoider.

Glukokortikoider, som huvudsakligen består av cortisol, har en rad effekter på kroppen, inklusive att hjälpa till att reglera metabolismen, modulera immunresponsen och dämpa inflammation. De kan också påverka vattn- och elektrolytbalansen i kroppen.

Mineralokortikoider, som huvudsakligen består av aldosteron, är involverade i regleringen av salt- och vattenbalansen i kroppen. De gör detta genom att påverka reabsorptionen av natrium och sekretion av kalium i njurarna.

Binjurebarkshormoner är nödvändiga för att underhålla homeostasen i kroppen, men överproduktion eller underproduktion kan leda till olika hälsoproblem. Till exempel kan överproduktion av cortisol leda till Cushings syndrom, medan underproduktion kan leda till Addisons sjukdom. Överproduktion av aldosteron kan leda till primär hyperaldosteronism, och underproduktion kan leda till Addisons sjukdom.

'Reglering av genuttryck' (engelska: gene regulation) refererar till de mekanismer och processer som kontrollerar aktiviteten hos gener, det vill säga när och i vilken omfattning gener ska transkriberas till mRNA och översättas till protein. Detta är en central aspekt av genetisk kontroll och påverkar alla cellulära processer, inklusive celldifferentiering, cellcykelkontroll, apoptos och respons på miljöförändringar.

Regleringen av genuttryck sker på flera olika sätt, både vid transkriptionsnivån (där DNA transkriberas till mRNA) och translationsnivån (där mRNA översätts till protein). Några exempel på mekanismer som kan ingå i regleringen av genuttryck inkluderar:

* Transkriptionsfaktorer: Proteiner som binder till DNA-sekvenser upstream av gener och påverkar initieringen av transkriptionen. De kan aktivera eller inhibera transkriptionen beroende på deras bindningspreferens till DNA.
* Epigenetiska modifieringar: Förändringar i DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition som påverkar tillgängligheten av DNA för transkriptionsfaktorer och därmed reglerar genuttrycket.
* MikRNA: Små icke-kodande RNA-molekyler som binder till komplementära sekvenser i mRNA och påverkar stabiliteten eller translationskapaciteten hos dessa molekyler.
* Posttranskriptionella modifieringar: Förändringar av mRNA efter transkriptionen, inklusive 5'-capping, polyadenylering och splicing, som kan påverka stabiliteten, lokaliseringsmönstret eller translationskapaciteten hos mRNA.
* Posttranslationella modifieringar: Förändringar av proteiner efter translationen, inklusive fosforylering, acetylering och ubiquitinering, som kan påverka stabiliteten, aktiviteten eller interaktionsmönstret hos proteiner.

Genom att integrera information från dessa olika regulatoriska nivåer kan celler koordinera genuttrycket och svara på förändringar i intra- och extracellulära signaler. Dessa mekanismer är viktiga för cellulär differentiering, homeostas och patologi.

Farnesyl-difosfatfarnesyltransferas (FDFT) är ett enzym som katalyserar en stearylsyretransfersreaktion från farnesylpyrofosfat till geranylgeranyldifosfat under biosyntesen av kolesterol i celler. Detta enzym spelar därför en viktig roll i kolesterolmetabolismen. FDFT är också känt som squalensynthas eftersom det producerar squalen, ett intermediärt steg i biosyntesen av kolesterol. Genetiska mutationer i FDFT kan leda till olika sjukdomstillstånd, inklusive sådana som berör kolesterolnivåerna och cellcykeln.

I'm sorry, but I couldn't find a medical definition for "Meglutol." It is possible that there might be a spelling mistake or it could be a less commonly used term. If you meant "Miglitol," then here is the definition:

Miglitol is a medication in the class of alpha-glucosidase inhibitors, which are used to treat type 2 diabetes. It works by slowing the digestion of carbohydrates in the small intestine, reducing the impact of high blood sugar levels after meals. Miglitol is often used in combination with other medications to help control blood sugar levels.

If "Meglutol" is a specific term related to a medical condition or treatment, could you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

I den medicinska kontexten betyder "kolateral" något som är biverkning eller oväntad följd av en behandling eller sjukdom, snarare än den direkta effekten på det som behandlas. Kolaterala skador eller effekter kan vara negativa eller positiva och kan drabba andra delar av kroppen eller andra aspekter av patientens välbefinnande.

Exempel: En kolateral effekt av en strålbehandling för cancer i bröstet kan vara hudskador eller påverkan på näraliggande organ som hjärtat eller lungorna.

I den medicinska kontexten betyder "pregnani" att en kvinna är gravid, det vill säga att hon är i ett tillstånd där hon bär på ett foster inne i livmodern. Graviditeten börjar vanligtvis när befruktningen har inträffat och embryot har fastnat i livmoderns slida, vilket sker ungefär 1-2 veckor efter den ovulatoriska cykeln.

Graviditeten delas ofta in i tre trimestrar, var och en med sin egen uppsättning fysiska förändringar och symtom. Under de första tre månaderna (första trimestern) kan kvinnan uppleva symptom som illamående, trötthet, bröstvärk och urinvägsinfektioner. Andra trimestret (4-6 månader) är ofta en mer bekväm period med mindre symtom, men under det tredje trimstret (7-9 månader) kan kvinnan uppleva ökat obehag på grund av den växande buken och förändringar i rörelsemönstret.

Det är viktigt att notera att graviditeten inte bara påverkar kvinnans kropp, utan också hennes psykiska hälsa. Det kan vara en tid av stora förändringar och det är viktigt att få stöd och information under denna period.

Substratspecificitet betegner i farmakologi og enzyms biokemi, hvilken type af substrat (den molekyle, der binder til enzymet) et specifikt enzym er i stand til at binde sig til og katalyse en reaktion med. Enzymer er biologiske katalysatorer, der accelererer kemiske reaktioner inden for levende organismer, og hver enzym har typisk en specifik substratspecificitet, der bestemmer, hvilken type af molekyler, den kan arbejde på.

Substratspecificiteten for et enzym kan være meget snæver, så det kun kan binde sig til én specifik molekyletype, eller den kan være bredere, så det kan binde sig til flere relaterede molekyler. Substratspecificiteten af et enzym kan blive fastlagt ved at undersøge, hvilke substrater det kan binde sig til og katalysere en reaktion med under specifikke betingelser.

Det er vigtigt at notere, at substratspecificiteten for et enzym ikke altid er absolut. I nogle tilfælde kan et enzym have en vis grad af fleksibilitet og være i stand til at binde sig til og katalysere reaktioner med substrater, der ikke er helt identiske med dets normale substrat. Dette kaldes undertiden for "promiskuitet" eller "krydsreaktivitet".

Phosphorus är ett grundämne med symbolen P och atomnummer 15. Det är ett icke-metalliskt, multivalent grundämne som förekommer i flera former, bland annat en vit, farligt brandbar form som kallas vit fosfor och en svart, metallisk form som kallas röd fosfor. Fosfor är ett viktigt näringsämne för levande organismer och ingår i biomolekyler såsom DNA och RNA. Det förekommer också i ATP, den viktigaste energibäraren i celler.

I medicinsk kontext kan fosfor referera till ett flertal ting, inklusive:

1. Fosfater - salter av fosforsyra som är viktiga för många kroppsfunktioner, såsom att hjälpa till att bygga och reparera ben och tänder, hjälpa musklerna att röra sig och hjälpa nerverna att fungera korrekt.
2. Serumfosfat - ett mått på mängden fosfat i blodet. Förhöjda nivåer kan vara ett tecken på njursvikt, hypoparatyreoidism eller andra sjukdomar.
3. Fosforbindande protein - proteiner som binder till fosfater och hjälper till att reglera cellulära processer såsom signalering och celldelning.

I allmänhet refererar medicinska definitioner av fosfor ofta till dess roll i kroppens mineralbalans, energiomsättning och biokemi.

Deoxycholsäure ist eine Gallensäure, die im menschlichen Körper als ein Stoffwechselprodukt der Cholesterinabbauvorgänge in der Leber entsteht. Sie wird hauptsächlich im Dünndarm absorbiert und dann über die Galle wieder ausgeschieden. Deoxycholsäure spielt eine Rolle bei der Fettaufnahme im Darm, indem sie emulgierende Eigenschaften besitzt und so die Mizellbildung fördert, wodurch Fette besser vom Körper aufgenommen werden können.

Es ist jedoch zu beachten, dass eine übermäßige Anhäufung von Deoxycholsäure im Körper mit verschiedenen Erkrankungen in Verbindung gebracht wird, wie zum Beispiel Dickdarmentzündungen (Colitis) und Lebererkrankungen. In letzter Zeit wird Deoxycholsäure auch als Inhaltsstoff in kosmetischen Produkten verwendet, insbesondere zur Fettreduktion und Cellulite-Behandlung, allerdings ist die Wirksamkeit und Sicherheit dieser Anwendungen noch umstritten.

Kalcitonin är ett hormon som produceras i thyroidea-körteln, som är en del av endokrina systemet. Hormonet hjälper till att reglera kalciumnivåerna i blodet genom att verka på ben-, njur- och tarmvävnader. När blodets kalciumnivåer ökar, svarar C-celler i thyroidea-körteln genom att utsöndra mer kalcitonin. Detta orsakar en minskad aktivitet hos osteoklaster (celler som bryter ner benvävnad) och en ökad aktivitet hos osteoblaster (celler som bygger upp benvävnad), vilket leder till att mer kalcium lagras i benen och mindre finns i blodet. Kalcitonin sänker även nedabsorptionen av kalcium i tarmen och ökar utsöndringen av kalcium via njurarna. Dessutom har det antiinflammatoriska egenskaper och kan användas för att behandla smärta orsakad av cancer i benvävnad.

En galblåsa är en pärelformad, muskulös säck som ligger under levern och har till uppgift att lagra och koncentrera bile, ett segt, grönaktigt sekret som produceras av levern. Bile hjälper till att bryta ned fett i maten så att kroppen kan absorbera det lättare. När du äter mat som innehåller fetter stimuleras galblåsan att kontrahera och pressar ut bile genom en tunnel, kallad gallgången, och in i tarmarna för att hjälpa till med fettets absorption. Gallblåsan kan bli inflammerad eller infekterad, vilket kallas cholecystit, eller bilda stenar, kallade gallsten, som kan orsaka smärta och obehag.

"Complementary DNA" (cDNA) är en syntetisk enkelsträngad DNA-molekyl som skapas genom att transkribera en messenger RNA (mRNA)-molekyl med hjälp av en revers transkriptas. cDNA används ofta i molekylärbiologiska experiment, till exempel för att klona specifika gener eller studera genuttryck.

Den komplementära naturen av cDNA och den ursprungliga mRNA-molekylen gör det möjligt att använda cDNA som en representation av den ursprungliga genen, eftersom basparningen mellan DNA och RNA följer komplementära regler (A parar sig med T respektive G parar sig med C). Detta gör cDNA till ett värdefullt verktyg inom molekylärbiologi, eftersom det ofta är lättare att arbeta med DNA än RNA.

"Cell line" er en betegnelse for en population av levende celler som deler seg selvstandig og ubestemt i laboratoriet. Disse cellene har typisk samme karyotype (sammensetningen av deres kromosomer) og genetiske egenskaper, og de kan replikeres over en lang periode av tid. De kan brukes i forskning for å studere cellebiologi, molekylær biologi, farmakologi, virologi og andre områder innen biovitenskapen. Eksempler på velkjente cellinjer inkluderer HeLa-cellinjen (som er tatt fra en livstrukturløs kvinne i 1951) og Vero-cellinjen (som er vanlig å bruke i studier av virusinfeksjoner).

Den omvända transkriptaspolymeraskedjereaktionen (RT-PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera RNA till komplementär DNA (cDNA). Denna metod bygger på två olika enzymatiska reaktioner: transkription och PCR.

Transkriptionen är en process där en specifik typ av enzym, kallad revers transkriptas, används för att konvertera RNA till komplementärt DNA. Detta sker genom att revers transkriptasen läser av sekvensen i RNA-molekylen och bygger upp en komplementär DNA-sträng.

PCR (polymeraskedjereaktion) är en metod för att amplifiera specifika DNA-sekvenser genom att kopiera dem upprepade gånger med hjälp av enzym, temperaturcykling och specifika primare. I RT-PCR används den cDNA som skapats under transkriptionen som matris för PCR-reaktionen.

RT-PCR är en känslig metod som ofta används inom molekylärbiologi och medicinsk forskning för att detektera och kvantifiera specifika RNA-molekyler i ett prov, till exempel virus-RNA eller cellulärt RNA.

Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till celler i syfte att förändra deras genetiska makeup. Detta kan uppnås genom olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viraltransduktion. Transfektion används ofta inom forskning för att studera geneffekter och proteinexpression, men den kan även användas i terapeutiska syften för att behandla genetiska sjukdomar.

Adrenokortikotropiskt hormon, ofta förkortat ACTH, är ett hormon som produceras och utsöndras av hypofysens framlob (adenohypofysen). Hormonet styr produktionen och sekretionen av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.

ACTH bildas som en del av ett större protein, proopiomelanocortin (POMC), tillsammans med andra biologiskt aktiva peptider som β-endorfin och melanocytstimulerande hormon (MSH). När POMC spjälkas upp av specifika enzymer bildas de olika peptiderna, inklusive ACTH.

ACTH binder till sina receptorer i binjurebarken och stimulerar syntesen och sekretionen av kortisol, som är ett viktigt hormon involverat i stressrespons, metabolism och homeostas. Överskott av ACTH leder till ökad produktion av kortisol, medan brist på ACTH orsakar minskad produktion av kortisol och kan leda till sjukdomen Addisons sjukdom.

Dygnsrytmen (engelska: circadian rhythm) refererar till den inre biologiska klocka hos levande organismer, inklusive människor, som reglerar olika fysiologiska processer och beteenden under dygnet. Dessa processer inkluderar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck, hjärtfrekvens, hormonnivåer och andra funktioner.

Den centrala regulatorn av dygnsrytmen finns i en grupp nervceller i hypotalamus, en del av hjärnan som kallas supraChiasmatic nuclei (SCN). SCN koordinerar dygnsrytmen genom att kontrollera produktionen och release av hormoner såsom melatonin och cortisol. Dessa hormoner påverkar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur och andra fysiologiska processer.

Dygnsrytmen är en cirka 24-timmars cykel som styrs av ljus-mörkercykeln i naturen. Exponering för naturligt dagsljus på morgonen hjälper att ställa in den inre klockan och underlättar en normal sömn-vakenhetscykel. Människor som arbetar nattskift eller reser över tidszoner kan uppleva störningar i sin dygnsrytm, vilket kan leda till sömnproblem och andra hälsoproblem.

'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.

Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.

Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.

Lipoproteiner är komplexa partiklar som består av lipider (fetter) och protein. Deras huvudsakliga funktion är att transportera lipider, såsom kolesterol och triglycerider, i blodomloppet från en del av kroppen till en annan.

Det finns olika typer av lipoproteiner, beroende på deras densitet:

1. Chylomicroner: De är de största och lättaste lipoproteinerna och transporterar triglycerider från tarmen till andra delar av kroppen.
2. VLDL (Very Low-Density Lipoproteins): De transporterar triglycerider från levern till olika celler i kroppen.
3. IDL (Intermediate-Density Lipoproteins): De bildas när VLDL förlorar triglycerider och innehåller högre koncentrationer av kolesterol.
4. LDL (Low-Density Lipoproteins): Kallas ofta "dåligt kolesterol" eftersom de transporterar kolesterol från levern till celler, men för mycket LDL kan leda till atheroskleros och hjärt-kärlsjukdomar.
5. HDL (High-Density Lipoproteins): Kallas ofta "gott kolesterol" eftersom de transporterar överskott av kolesterol från celler tillbaka till levern för utsöndring.

I allmänhet är ett balanserat lipoproteinprofil viktigt för hälsa, och onormalt höga eller låga nivåer av olika lipoproteiner kan vara riskfaktorer för olika sjukdomar.

Prednisolon är ett syntetiskt glukokortikoid preparat som används som antiinflammatorisk och immunosuppressiv terapi. Det verkar genom att minska aktiviteten hos immunsystemet och på så sätt reducerar inflammation, rodnad, smärta och svullnad i kroppen.

Prednisolon används ofta för att behandla en rad olika sjukdomar och tillstånd, inklusive astma, allergier, autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska böjningssjukdomar, hudutslag, svullnad i svalg och andningsvägar, ögoninflammationer och cancer.

Liksom med andra kortikosteroidpreparat kan prednisolon orsaka en rad biverkningar, inklusive ökad aptit, viktuppgång, svårigheter att sova, förändringar i humör och sömnschema, förhöjt blodtryck, ökat blodsockernivå, benstarknad och försämrad immunförsvar. Dessa biverkningar kan vara mer uttalade vid högre doser eller längre behandlingstider.

Det är viktigt att använda prednisolon enligt recept och under läkares tillsyn, för att minimera risken för biverkningar och maximera dess terapeutiska effekt.

Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras under graviditeten. Det produceras av den syncytiotrofoblastala cellen i moderkakan och har till uppgift att underhålla graviditeten genom att stimulera äggstockarna att fortsätta producera progesteron, som håller liv i corpus luteum och därmed förhindrar menstruation. Hormonet kan mätas i blodet eller urinen och används bland annat som markör vid graviditetstester.

'Taxus' är ett släkte evergreenväxter, även kända som idegranar. Det finns nio arter inom släktet, men den mest välbekanta arten i Sverige är Taxus baccata, även kallad engelsk idegran.

Taxus-släktet innehåller ett alkaloid toxicant känt som taxin, som kan vara dödligt giftigt om det intas av människor eller djur. Dess bark och nålar har traditionellt använts inom medicinen för att behandla olika sjukdomar, men användningen är idag begränsad på grund av dess toxicitet.

I cancerbehandling har dock ett extrakt från Taxus-släktet, paclitaxel, visat sig vara effektivt mot en rad olika cancertyper, inklusive bröstcancer och äggstockscancer. Paclitaxel fungerar genom att störa celldelningen hos cancerceller, vilket orsakar deras död.

DNA-bindande proteiner är proteiner som har förmågan att binda sig till DNA. Dessa proteiner spelar en viktig roll inom cellens regulatoriska processer, såsom genuttryck och replikation. De kan vara strukturella proteiner som hjälper till att organisera DNA:t i kromosomer eller regulativa proteiner, som transkriptionsfaktorer, som binder till specifika sekvenser av DNA och påverkar genuttrycket. DNA-bindande proteiner innehåller ofta strukturella domäner, såsom zinkfingerdomäner eller helix-loop-helix-domäner, som är involverade i DNA-bindningen.

Tunnskiktskromatografi (Thin Layer Chromatography, TLC) är en enkel, känslig och relativt billig metod inom analytisk kemi för att separera, identifiera och/eller bestämma koncentrationen av olika komponenter i en heterogen blandning.

I tunnskiktskromatografi appliceras ett litet volymprover av den undersökta blandningen, ofta upplöst i ett lösningsmedel, i ena änden på ett plana, porösa och inaktiva adsorbensskikt, som exempelvis silikadioxid eller aluminiumoxid, som är applicerat på en glasskiva eller en plastplatta.

Efter applicering av provet tillsätts ett litet volymprover av det mobila lösningsmedlet i den andra änden av skiktet. Lösningsmediet transporterar sedan de olika komponenterna i blandningen uppåt skiktet genom kapillärkrafter, där varje komponents rörlighet beror på dess specifika interaktion med adsorbensskiktet och lösningsmedlet. Komponenter som har en starkare interaktion med adsorbensskiktet får en lägre rörlighet och separeras därför från komponenter med en svagare interaktion, vilka istället får en högre rörlighet.

Efter separationen av de olika komponenterna i blandningen kan dessa identifieras och/eller kvantifieras genom att jämföra deras rörelsemönster (Rf-värden) med referensstandarder eller genom spektroskopiska metoder, som exempelvis UV/VIS-spektroskopi eller fluorescensdetektion.

Tunnskiktskromatografi är en användbar metod för att snabbt och enkelt screena och identifiera okända komponenter i en blandning, samt för att kontrollera renhet och koncentration av kända substanser.

"Northern blotting" är en laboratorieteknik inom molekylärbiologi som används för att detektera och identifiera specifika RNA-molekyler i ett prov. Tekniken bygger på separation av RNA-molekylerna baserat på storlek genom elektrofores, vilket följs av överföring (blotting) av de separerade RNA-molekylerna till en membran där de kan detekteras med hjälp av specifika sondmolekyler.

I ett typiskt Northern blotting-experiment extraheras RNA från ett prov, den renas och fragmenteras sedan i enlighet med önskad storlek. Därefter separeras RNA-fragmenten baserat på deras storlek genom elektrofores i ett agaros- eller polyacrylamidgel. Efter separationen överförs RNA-fragmenten till en membran, ofta en nitrocellulosa- eller nylonmembran, där de fastnar. Membranet exponeras sedan för en radioaktivt markerad sond som är komplementär till den specifika RNA-sekvens man vill detektera. Genom att exponera membranet för ett film emulsion kan man sedan avläsa resultatet i form av en mönstring av radiostrålning på filmen, där starkare band indikerar högre koncentrationer av den specifika RNA-sekvensen.

Northern blotting är en känslig och specificer teknik som används för att studera RNA-uttryck, alternativa splicing, mutationer och andra aspekter av RNA-biologi.

Fettnekros (eller "grön nekros") är en medicinsk term som refererar till nekros, eller död cellmaterial, i områden där fettvävnad har bryts ned. Detta kan inträffa som ett resultat av sjukdomar som diabetes, akuta pancreatit (inflammation i bukspjället), eller som en biverkan till vissa läkemedel. Fettnekros kan också ses vid trauma eller kirurgi där blodflödet till området har störts.

När fettvävnaden bryts ned frigörs fettsyror, som kan orsaka inflammation och skada i det omgivande vävnadsskiktet. Detta kan leda till symtom som smärta, rodnad, ömhet och svullnad i det drabbade området. I vissa fall kan fettnekros också orsaka ärrbildning eller kalkavlagringar i vävnaden.

Det är viktigt att söka medicinsk behandling om du anar att du har fettnekros, eftersom det kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas korrekt. Behandlingen av fettnekros beror på orsaken och kan innefatta smärtstillande medel, antiinflammatoriska läkemedel eller kirurgi för att avlägsna nekrotisk vävnad.

Cricetinae er en underfamilie i familien Muridae, som inkluderer hamstere. Der er omkring 20 arter af hamstere, der er udbredt i Europa, Asien og Afrika. Hamstere er små pattedyr med kort hals, store kindpokker og store molarer. De fleste arter har også en bøjet ryggrat og en kort, busket hale.

Hamstere er kendt for deres evne til at gemme føde i kindpokkene og transportere den til deres bo. De fleste arter lever ensomt undtagen når hunnerne har unger. Hamsternes naturlige fjender inkluderer rovdyr, slanger og rovfugle.

Cricetinae-hamstere er ofte holdt som kæledyr på grund af deres lille størrelse, lette pleje og venlige natur. Nogle af de mest populære arter til at holde som kæledyr inkluderer syriske hamster, djungelhamster og roborovski-hamster.

Taurodeoxycholic acid (TDCA) är en sekundär bile salts som bildas i levern när den primära gallsyran, cholsyra, omvandlas av tarmbakterier. Det är ett derivat av deoxycholsyra, som i sin tur är ett derivat av den primära gallsyran chendooxycholsyra.

TDCA och andra sekundära gallsyror hjälper till att förena fettlösliga vitaminer och näringsämnen så att de kan absorberas i tarmen. Dessutom har TDCA visat sig ha anti-inflammatoriska, cytoprotektiva och immunmodulerande effekter i levern och tarmen.

Även om TDCA är en naturligt förekommande substans i kroppen, kan för höga nivåer orsaka skada på levern och gallgångarna. Förhöjda nivåer av TDCA har associerats med vissa lever- och gallvägsrelaterade sjukdomar, såsom hepatit, cirros och gallsten.

Disorders of Sex Development (DSD) are a group of conditions that affect the development of chromosomal, gonadal, or anatomical sex. These disorders can present with a wide range of variations in sexual characteristics and reproductive organs, making it difficult to assign a clear male or female gender at birth. DSDs were previously referred to as intersex conditions.

The causes of DSDs are varied and include genetic mutations, chromosomal abnormalities, and hormonal imbalances during fetal development. Some common examples of DSDs include congenital adrenal hyperplasia (CAH), androgen insensitivity syndrome (AIS), and Klinefelter syndrome.

The diagnosis and management of DSDs can be complex and require a multidisciplinary team of healthcare professionals, including endocrinologists, urologists, psychiatrists, and genetic counselors. Treatment options may include hormone replacement therapy, surgery, and psychosocial support for affected individuals and their families. The goal of treatment is to optimize physical health, psychological well-being, and quality of life while respecting the individual's autonomy and self-determination in matters related to gender identity.

'Avföring' er en medicinsk betegnelse for afføring, altså den proces hvor afføringsmateriale elimineres fra kroppen via endetarmen. Afføring består af uoppløselige rester af mad, bakterier, slim, og celler fra tarmens indvendige overflade. Normal afføring er mørkebrun, formet som en cylinder, og har en blød konsistens. Frekvensen af afføring varierer fra person til person, men normalt er det 1-3 gange om dagen.

Colestadienol är ett sterolmedel som finns naturligt i vissa livsmedel, såsom röd kinoran, och används också som läkemedel. Det är en föregångare till kolestanol, som är ett slags kolesterol som inte kan omvandlas till andra steroler i kroppen.

I medicinskt hänseende kan colestadienol användas för att sänka nivåerna av kolesterol och andra blodfetter, såsom triglycerider, hos personer med höga nivåer av dessa ämnen. Det gör detta genom att hindra upptaget av kolesterol i tarmen, vilket kan hjälpa att sänka nivåerna av "dåligt" LDL-kolesterol och öka nivåerna av "gott" HDL-kolesterol.

Colestadienol finns tillgängligt som läkemedel i form av tabletter eller kapslar, och bör tas under en måltid för att minska upptaget av kolesterol från maten. Läkemedlet kan ha biverkningar såsom magont, diarré och buksmärtor, men dessa tenderar att vara milda och tillfälliga. I allmänhet anses colestadienol vara säker och effektivt vid låga doser, men det kan öka risken för gallsten eller leverproblem vid högre doser eller långvarig användning.

Fenobarbital är ett barbiturat-preparat som används som lugnande, sövande och antiepileptiskt medel. Det fungerar genom att dämpa ner nervcellernas aktivitet i hjärnan. Fenobarbital preskriberas vanligen för behandling av epilepsi och också för att behandla ångest eller svårigheter att somna in. Preparatet kan också användas vid behandling av akut alkoholförgiftning.

Fenobarbital administreras vanligen peroralt (genom munnen) och börjar verka efter ungefär 30 minuter till 1 timme. Dess effekt varar i upp till 12 timmar. Vid långvarig användning kan fenobarbital orsaka fysisk beroende, och plötslig upphörande av medicinen kan leda till abstinensbesvär.

Som med alla läkemedel kan fenobarbital ha biverkningar, som sömnlöshet, huvudvärk, yrsel, trötthet, illamående och förvirring. Vid långvarig användning kan det också orsaka mer allvarliga biverkningar, såsom lever- eller blodskador. Det är viktigt att använda fenobarbital enligt läkares rekommendationer och rapportera alla besvär till läkaren.

'Rhodococcus' är ett släkte av grampositiva, aeroba och kokusbildande bakterier som tillhör familjen Nocardiaceae. Dessa bakterier förekommer naturligt i jord, vatten och luft, och kan kolonisera en mängd olika miljöer, inklusive sådana som är relaterade till djur och människor.

Släktet Rhodococcus innehåller över 50 arter, men den mest kända och kliniskt betydelsefulla är Rhodococcus equi, som orsakar en allvarlig lunginfektion hos hästar och kan även orsaka infektioner hos andra djur och sällsynt hos människor. Andra arter av Rhodococcus kan också orsaka infektioner hos människor, men detta är mycket ovanligt.

Rhodococcus-infektioner kan vara svåra att behandla på grund av bakteriens förmåga att motstå vissa antibiotika och dess förmåga att bilda biofilm. Behandlingen innefattar ofta kombinationer av olika antibiotika, såsom vancomycin, rifampicin och ciprofloxacin.

Adrenodoxin är ett protein som deltar i den enzymatiska katalysen av steroidhormoners syntes i adrenalkortexet och gonader. Det agerar elektrondonator till cytochrome P450scc, ett enzym som oxiderar kolesterol till pregnenolon, den första steget i syntesen av alla steroidhormoner. Adrenodoxin innehåller två atomärt järn-svavelkluster och kan hämta elektroner från NADPH via enzymet adrenodoxinreduktas. Dessa elektroner överförs sedan till cytochrome P450scc, vilket aktiverar syre för att initiera oxidationen av kolesterol.

Högtrycksvätskekromatografi (High Performance Liquid Chromatography, HPLC) är en analytisk teknik som används för att separera, identifiera och kvantifiera enskilda komponenter i en blandning. Den bygger på att en provblandning innehållande de olika substanserna injiceras under högt tryck genom en kolonn fylld med ett stationärt material, som kan vara en flytande (reversed-phase HPLC) eller fast fas (normal-phase HPLC).

Provblandningen elueras sedan genom kolonnen med en lösningsmedel (eluent) i en kontrollerad flödeshastighet. De olika substanserna i provblandningen interagerar på olika sätt med det stationära materialet och eluenten, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen. Detta ger upphov till en kromatogram där varje substans visas som en peak i tiden (retention time) efter det att den har eluerats ut från kolonnen.

HPLC är en mycket känslig och exakt metod som används inom många områden, till exempel för att analysera läkemedel, livsmedel, miljöprover och biologiska vätskor. Genom att jämföra retention time och peakformen med referenssubstanser kan man identifiera och kvantifiera de olika substanserna i provblandningen.

BHLH (Broad-Complex, Hairy, Larva intrinsic factor Homeobox) är en typ av transkriptionsfaktorer som innehåller ett välbevarat BHLH-domän, som består av två helixar och en leucin Zipper-struktur. Dessa transkriptionsfaktorer spelar en viktig roll i regleringen av utvecklingen och differentiering av celler hos flera olika organismgrupper, inklusive djur och växter.

BHLH-transkriptionsfaktorerna deltar i en mängd biologiska processer, såsom celldelning, apoptos, differentiering och cellcykelreglering. De kan fungera som homo- eller heterodimerer och binda till specifika DNA-sekvenser i promotor- och enhancerregionerna av målgenerna för att reglera deras transkription.

Exempel på BHLH-transkriptionsfaktorer inkluderar MYC, USF, MAX, TFE3 och AHR. Dysfunktion i dessa faktorer har visats korrelera med flera sjukdomstillstånd, såsom cancer, neurodegenerativa sjukdomar och immunologiska störningar.

En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.

Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.

I'm sorry for the confusion, but "Etiokolanolon" doesn't appear to be a recognized medical term or a known medication in any of the major medical databases such as Medline, Micromedex, or UpToDate. It is possible that there may be a spelling error or a transcription mistake in your query. If you have more information about the context in which this term was used, I'd be happy to help you try to clarify it further.

LH-receptorer (luteiniserande hormonreceptorer) är en typ av receptor som binder till luteiniserande hormon (LH) och choriongonadotropin (hCG). Dessa receptorer finns främst i gonaderna, testiklar hos män och äggstockar hos kvinnor. När LH eller hCG binder till LH-receptorerna aktiveras de och utlöser en signaltransduktionskaskad som leder till produktion av könshormoner och andra fysiologiska processer relaterade till reproduktionen. I äggstockarna initierar aktivering av LH-receptorerna den slutliga mognaden av äggcellen och utlöser dess frisättning under ägglossningen (ovulation).

Androstaner är ett steroid hormon som kan bildas i kroppen genom nedbrytning av testosteron. Det är en del av gruppen androgener, som är manliga könshormon. Androstaner har en structur med 17-carbonatomer och fyra ringar, och det finns i två huvudformer: 3α-androstaner och 3β-androstaner.

Det är värt att notera att androstaner inte är samma sak som androgener, men de är relaterade eftersom androsteron (ett typ av androstan) är en metabolit av testosteron och DHT (dihydrotestosteron), två viktiga androgener. Androstaner kan också vara tillgängliga som kosttillskott, men det finns inga vetenskapligt stöd för att användning av dessa supplement skulle ha några positiva effekter på människors hälsa eller prestationsförmåga.

En ovariell folikel är en liten struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett enda äggcell (oocyten) omgivet av ett lagringsskikt av celler som kallas granulosa cells och en yttre membran som kallas teka.

Under en kvinnas fertila år finns det många ovariala foliklar i ovarierna, men bara en eller ett fåtal utvecklas till mogna äggvarv (Graafs folliklar) varje månad under hennes menstruationscykel. Den mogna follikeln släpper sedan ett ägg som kan bli befruktat om det möter en spermie. Om inte befruktning sker, kommer follikeln att degenerera och menstruationen kommer att inträffa.

Ovariala foliklar är viktiga för kvinnors reproduktiva hälsa och kan påverkas av ålder, hormonella störningar och andra faktorer som kan leda till infertilitet eller andra reproduktiva problem.

Glykocholsyra är en typ av sockeracid som förekommer naturligt i vissa livsmedel, såsom frukt och grönsaker. Den består av en molekyl socker (vanligtvis glukos eller galaktos) som är kovalent bundet till en fettsyra. Glykocholsyror har potentialen att fungera som prebiotika, vilket betyder att de kan underlätta tillväxten av vissa bakterier i tarmen som är fördelaktiga för vår hälsa. De kan också ha andra potentiala hälsoeffekter, men forskningen pågår fortfarande inom detta område.

Metylprednisolon är ett syntetiskt glukokortikoidmedel som används för att behandla inflammatoriska tillstånd och autoimmuna sjukdomar. Det fungerar genom att minska aktiviteten hos immunsystemet, vilket reducerar svullnad och smärta.

Medicinskt sett är metylprednisolon en typ av kortikosteroid som har starka antiinflammatoriska och immunsuppressiva effekter. Det används ofta för att behandla allvarliga tillstånd som exacerberingar av multipel skleros, lunginflammation, allergisk alveolit, svår astma, reumatoid artrit och andra autoimmuna sjukdomar.

Liksom andra kortikosteroider kan metylprednisolon orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnsvårigheter, svaghet, förändringar i humör och störningar i menstruationscykeln. Långvarigt bruk kan också leda till allvarliga biverkningar som ökad risken för infektioner, benbrott, högt blodtryck, diabetes och mag-tarmrubbningar.

"Tricarboxylic acid" er en betegnelse for en organisk syre som har tre carboxylgrupper i sin molekylstruktur. Det mest kjente eksemplet på en trikarboxylsyre er den cykliske molekylen citronsyre, som spiller en viktig rolle i cellens energiproduksjon i mitokondriene ved å være ein del av det som kalles citronsyreklykken eller Krebs-sykelen. Citronsyren er også ein viktig intermediat i mange stoffskifteprosesser i kroppen.

Metyrapon är ett syntetiskt medicinerat ämne som används inom medicinen. Det hämmar enzymet 11-beta hydroxylas, som ingår i kortikoidhormoners biosyntesprocess i binjurebarken.

Metyrapon används primärt för att diagnostisera och behandla endokrina störningar, särskilt Cushings syndrom. Genom att hämma 11-beta hydroxylas kommer produktionen av kortisol och aldosteron i binjurebarken att minska, medan produktionen av androstendion ökar.

Det är viktigt att notera att Metyrapon inte bör användas utan en läkares övervakning och recept, eftersom det kan ha allvarliga biverkningar och interagera med andra mediciner.

Ketokolesteroler, även kända som betaklipoproteiner (β-ketoproteiner), är en typ av lipoproteiner som främst transporterar kolesterol i kroppen. De är mycket täta och har hög densitet, därav namnet högdensitetslipoproteiner (HDL). Ketokolesteroler består av en central kärna av lipider, främst triglycerider och kolesterolestrar, omgiven av en skal av fosfolipider och protein. Proteinet i HDL-kärnan kallas apolipoprotein A-1 (apoA-1) och är viktigt för att aktivera levernzymet lecithincholesterolacyltransferas (LCAT), som omvandlar fria kolesterolmolekyler till kolesterolester i HDL.

HDL transporterar kolesterol från perifera celler, såsom muskler och leverceller, tillbaka till levern för utsöndring eller återanvändning. Denna process kallas omvänt kolesterolledning och anses vara en skyddande faktor mot ateroskleros. Förhöjda nivåer av HDL-kolesterol är därför förknippade med ett lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar, medan låga nivåer kan öka risken.

Enligt IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) definieras en steroidisomerase som: "En isoenzym eller en grupp isoenzym som katalyserar omvandlingen av en steroid till en annan steroid med samma summa av atomerna och samma typer av atomer, men med en annorlunda struktur."

Steroidisomeraser är en typ av enzym som kan ändra konformationen hos steroidmolekyler genom att bryta och forma nya kemiska bindningar. Detta leder till bildandet av nya isoformer av steroider med olika egenskaper och funktioner i kroppen.

Exempel på steroidisomeraser inkluderar 3-beta-hydroxysteroiddehydrogenas (3-beta-HSD), som katalyserar omvandlingen av delta5-steroider till delta4-steroider, och 17-beta-hydroxysteroiddehydrogenas (17-beta-HSD), som katalyserar omvandlingen av androstadienedion till testosteron.

Steroidisomeraser spelar därför en viktig roll i regleringen av steroidhormoner, såsom könshormoner och kortisol, som är involverade i många fysiologiska processer i kroppen.

"Western blotting" är en laboratorieteknik som används för att detektera och identifiera specifika proteiner i en biologisk prov. Denna metod kombinerar elektrofores, immunoblotting och immunokemi.

I korthet innebär tekniken följande steg:

1. Elektrofores: Proteiner i ett extrakt av en cell eller vävnad separeras beroende på deras molekylära vikt genom elektrisk potentialskillnad i en gel.
2. Transfer: De separerade proteinkomplexen överförs sedan från gelen till en membran (vanligtvis nitrocellulosa eller PVDF) där de fastnar i ett ordnat mönster.
3. Blockering: Membranet blockeras med ett protein som inte binder till den primära antikroppen, för att undvika nonspecifika bindningar.
4. Immunoblotting: Membranet exponeras för en specifik primär antikropp som binder till det sökta proteinets epitop.
5. Avläsning: Andra sekundära antikroppar, konjugerade med ett enzym eller fluorescenta markörer, införs för att binda till primärantikroppen och avslöja positionen och mängden av det sökta proteinet.

Denna teknik används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka specifika proteiner som är associerade med sjukdomar, funktionella störningar eller förändringar i cellulär aktivitet.

'Kolesterolsänkande medel' är ett samlingsbegrepp för läkemedel som används för att sänka nivåerna av kolesterol i blodet. Dessa mediciner kan vara av olika typer, men de flesta verkar genom att hindra kroppen från att producera så mycket kolesterol eller öka mängden LDL-kolesterol (dåligt kolesterol) som absorberas från maten.

Exempel på kolesterolsänkande medel inkluderar:

1. Statiner: Dessa är de vanligaste kolesterolsänkande medicinerna och fungerar genom att blockera enzymet HMG-CoA reductas, som används av kroppen för att producera kolesterol. Exempel på statiner inkluderar atorvastatin, simvastatin och rosuvastatin.

2. Vaskulära kolesterolabsorptionshämmare: Dessa mediciner fungerar genom att förhindra kroppen från att absorbera kolesterol från maten i tarmen. Ezetimib är ett exempel på en vaskulär kolesterolabsorptionshämmare.

3. PCSK9-hämmare: Dessa läkemedel fungerar genom att blockera proteinerna PCSK9, vilket ökar mängden LDL-receptorer på levercellernas yta och därmed sänker nivåerna av LDL-kolesterol i blodet. Alirocumab och evolocumab är exempel på PCSK9-hämmare.

4. Bile saltsekvesteringsmedel: Dessa mediciner fungerar genom att binde upp gallsyror i tarmen, vilket orsakar levern att ta upp mer LDL-kolesterol från blodet för att producera fler gallsyror. Exempel på bile saltsekvesteringsmedel inkluderar cholestyramin och colesevelam.

5. Fibrater: Dessa läkemedel fungerar genom att sänka nivåerna av triglycerider i blodet och öka HDL-kolesterolnivåerna, vilket kan hjälpa till att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Gemfibrozil och fenofibrat är exempel på fibrater.

Det är viktigt att prata med din läkare om vilket läkemedel som passar bäst för dig, baserat på dina individuella behov och hälsotillstånd.

Leverceller, også kjent som hepatocyttene, er de primære cellene i leveren som er involvert i metabolisme, syntese og lagring av forskjellige stoffer. De utgjør om lag 70-80% av leverens cellemasser og har en viktig rolle i det leverens funksjoner, inkludert:

1. Metabolisme av næringsstoffer: Levercellene omdanner aminosyrer, kulhydrater og lipider til andre forskjellige former for energien som kan brukes av kroppen.
2. Syntese av proteiner: Levercellene er involvert i syntesen av mange forskjellige proteiner, inkludert albumin, globuliner og faktorer involvert i koagulasjonen.
3. Lagring av glykogen: Levercellene lagre overskydende kulhydrater som glykogen, som kan omdannes til glukose når behovet for energien øker.
4. Detoxisering av skadelige stoffer: Levercellene er involvert i detoxiseringen av mange skadelige stoffer som alkohol, løse organiske stoffer og tungmetaller.
5. Syntese av kolesterol og galde sykler: Levercellene er involvert i syntesen av kolesterol og galde sykler, som er viktige for den normale funksjonen av leveren og andre organer i kroppen.

Endelig, levercellene er også involvert i immunforsvaret og kan fjerne bakterier og andre skadelige agens fra blodet.

Ovariektomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk proceduren där äggstockarna tas bort hos en kvinna eller ett djur. Detta kan också kallas för "ovariektomi" eller "ovaruimaktoperation". Proceduren kan utföras av olika anledningar, till exempel vid behandling av cancer, hormonrubbningar eller smärtsamma menstruationer. I vissa fall kan ovariektomi också utföras som en del av en könskorrigerande operation hos transpersoner. Efter operationen kommer kvinnan att uppleva menopaus och bli steril, eftersom äggstockarna är de organ där ägg befruktas och hormoner produceras.

Desoxikortikosteron er en type steroidhormon som produseres naturlig i kroppen, mer specifikt i binnemerket. Det er en slags kortikosteroid som hører under gruppen glukokortikoider, og det har bl.a. antiinflammatoriske egenskaper. Desoxikortikosteron dannes fra et andet steroidhormon kalt kortikosteron via en enzymatisk reaksjon.

I medisinsk sammenheng kan desoxikortikosteron også fremstilles syntetisk og bruges som lægemiddel, for eksempel til behandling av inflammatoriske tilstande eller autoimmune sygdommer.

'Kortikosteroid' är ett samlingsbegrepp för en grupp steroidhormoner som produceras i kortex, den yttre barken av binjuren. De har en rad biologiska effekter och används inom medicinen för att behandla en mängd olika sjukdomar och tillstånd.

Exempel på kortikosteroider är cortisol, aldosteron och de syntetiska glukokortikoiderna som används som antiinflammatoriska läkemedel, såsom dexametason och prednisolon. Dessa läkemedel minskar inflammation, undertrycker immunsystemet och påverkar även ämnesomsättningen.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Könskarakteristika' refererar till de fysiska, kroppsliga och biologiska egenskaper som används för att bestämma om en person är man eller kvinna. Dessa karaktäristika inkluderar traditionellt exempelvis könskromosomerna (XX hos kvinnor och XY hos män), könsorganen, könsbekräftande hormonnivåer och sekundära könskarakteristika som till exempel bröstutveckling eller skäggväxt.

Det är värt att notera att könskaraktäristika kan variera mycket mellan olika individer, och att det finns många variationer och avvikelser från de traditionella binära könsnormerna. Vissa personer kan också identifiera sig som icke-binära eller transpersoner, vilket innebär att deras identitet inte nödvändigtvis korresponderar med de könskaraktäristika de har fötts med.

Cyklodextrin är en typ av cylindrisk, ringformad oorganisk molekyl som består av glukoseenheter som är kemiskt sammanlänkade i en ringstruktur. Den medicinska definitionen av cyklodextriner definieras vanligtvis som kemiska komplexbildare som används för att förbättra lösligheten, stabiliteten och biotillgängligheten hos vissa läkemedel. Cyklodextriner bildar inre håligheter där läkemedelsmolekyler kan placeras, vilket skyddar dem från nedbrytning och förbättrar deras löslighet i vatten. Detta gör att läkemedlen kan ges i lägre doser och med mindre biverkningar jämfört med traditionella former av läkemedel. Cyklodextriner används också som utvecklingsverktyg inom farmaceutisk forskning och utveckling.

'Fosfater' är ett samlingsnamn för oorganiska salter och estrar av fosfor syra. De förekommer naturligt i kroppen och är viktiga komponenter i flera biologiska processer, till exempel i ben- och tandvävnad, energiproduktion och signalsubstanser i celler.

I medicinsk kontext kan höga nivåer av fosfat i blodet (hyperfosfatemia) vara ett tecken på njursjukdom eller avstängning av njurarna, medan låga nivåer (hypofosfatemia) kan ses vid malabsorption, överdriven urinering eller förlorande sjukdomar. Fosfatnivåer i kroppen måste hållas i balans eftersom för höga värden kan leda till utkristallisering av fosfat i blodet och leda till komplikationer som njursvikt och kalkavlagringar i kroppsvävnader.

DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett molekyärt ämne som innehåller de genetiska instruktionerna för utveckling och funktion hos alla levande organismers celler. DNA består av två långa, dubbelhelixstrukturer som är byggda upp av en serie nukleotider som inkluderar socker (deoxyribose), fosfatgrupper och fyra olika baser: adenin (A), timin (T), guanin (G) och cytosin (C). Adenin parar sig alltid med timin, och guanin parar sig alltid med cytosin. Denna specifika basparning är viktig för att korrekt koda genetisk information.

DNA-molekylen lagrar den genetiska informationen i en kod som består av sekvenser av dessa fyra baser, och varje organisms unika DNA-sekvens ger instruktioner för hur proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga byggstenar i alla levande organismer och utför en rad olika funktioner som hjälper till att reglera cellens struktur, metabolism och andra viktiga processer.

Gaskromatografi (GC) är en typ av kromatografi som används för att separera och analysera gasformiga ämnen eller volatila föreningar. GC-metoden bygger på att en gasformig provblandning injekteras i en kolonn, som fyllts med en stationär fas. De olika komponenterna i provblandningen har olika partitionskoefficienter mellan den mobila gasfasen och den stationära fasen, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen.

Provblandningen eldas upp innan den injiceras i kolonnen, så även fasta ämnen kan omvandlas till gasform och analyseras med GC. Detta kallas för termisk desorption.

GC-metoden är mycket användbar inom analytisk kemi och används bland annat för att identifiera och kvantifiera olika ämnen i luft-, vatten- och matprover, samt i kvalitetskontroll av läkemedel och kemikalier. GC kan även kombineras med masspektrometri (GC-MS) för att få ytterligare information om de separerade ämnena.

Hyperkalcemi definieras som ett medicinskt tillstånd där individen har för höga nivåer kalcium i blodet (serumkalcium). Normalvärdet för serumkalcium ligger vanligtvis mellan 2,2-2,6 mmol/L eller 8,8-10,4 mg/dL. Hyperkalcemi anses vara när serumkalciumnivåerna överstiger 2,6 mmol/L eller 10,4 mg/dL.

Detta tillstånd kan orsakas av olika sjukdomar och störningar i kroppen, exempelvis överfunktion av bisköldkörteln (hyperparatyreoidism), nedsatt njurfunktion, vissa cancerformer, eller som en biverkan till vissa läkemedel. Symptomen på hyperkalcemi kan variera från milda till allvarliga och inkluderar bland annat trötthet, muskelvärk, mag-tarmlöpningar, förvirring, och i allvarliga fall kan det leda till komplikationer som hjärtrytmrubbningar.

Dihydrotestosteron (DHT) är ett starkt manligt könshormon som bildas från testosteron i kroppen med hjälp av enzymet 5-alfa-reduktas. Det är huvudsakligen ansvarigt för utvecklingen av manliga sekundära könsdrag, såsom röstförändringar, ökad muskelmassa och skäggväxt. DHT binder starkare till androgenreceptorer än testosteron gör, vilket gör att det har en starkare verkan på kroppens celler.

DHT har också en viktig roll i håravfallsprocessen hos både män och kvinnor. När DHT binder till receptorerna i hårsäckarna kan det orsaka en förkortning av den aktiva tillväxtfasen (anagenfasen) och en förlängning av den inaktiva fasen (telogenfasen), vilket leder till att håret blir tunnare och slutar växa. Detta kan leda till det typiska mönsterhåravfallet som kallas androgenetiskt alopeci.

DHT har också visats påverka prostatakörtelns tillväxt och funktion, och förändringar i DHT-nivåer kan vara relaterade till prostatacancer.

Pregnanolone är ett neurosteroid som syntetiseras från kolesterol i centrala nervsystemet hos däggdjur. Det är en viktig prekursor i syntesen av andra neurosteroider och har också egna neuroaktiva effekter. Pregnanolon fungerar som en positiv allosterisk modulator av GABA-A-receptorn, vilket leder till en ökad inhibitorisk neuronal aktivitet. Det har visat sig ha potentiala terapeutiska effekter i behandlingen av olika neurologiska och psykiatriska störningar, såsom depression, ångest och epilepsi.

'Tarmabsorption' er den proces hvor kroppen absorberer næringsstoffer, vand og mineraler fra tarmen. Det sker i forskellige dele af tarmen alt efter hvilken type næring der skal absorberes. Fx sker absorptionen af sukker primært i tolvfingertarmen, mens fedtabsorptionen foregår i tyndtarmen. Under tarmabsorptionen transporteres de absorberede stoffer gennem tarmens vægge og ind i blodet eller lymfen, hvorefter de fordeles til kroppens celler og organer.

Orphan nuclear receptors are a group of transcription factors that regulate gene expression in response to various signals, such as hormones and other molecules. They are called "orphan" because the specific ligands (molecules that bind to and activate or inhibit the receptor) that activate many of these receptors have not been identified. These receptors are found in the nucleus of cells and play important roles in various biological processes, including development, metabolism, and homeostasis.

There are currently 48 known nuclear receptors in humans, with about half of them being classified as orphan receptors. Some examples of orphan nuclear receptors include the Nurr1, RORα, and Rev-erbα receptors. These receptors have been shown to play important roles in various physiological processes, such as the regulation of circadian rhythms, immune function, and energy metabolism.

Despite being called "orphan," research has led to the identification of ligands for some of these receptors, which has helped to elucidate their functions and potential therapeutic uses. For example, the farnesoid X receptor (FXR) was once considered an orphan nuclear receptor, but it is now known to be activated by bile acids, and FXR agonists are being developed as treatments for liver diseases.

In summary, Orphan Nuclear Receptors are a group of transcription factors that regulate gene expression in response to various signals, they are called "orphan" because the specific ligands (molecules that bind to and activate or inhibit the receptor) have not been identified for many of them. They play important roles in various biological processes, including development, metabolism, and homeostasis.

I medical terms, "kaniner" refererer til dyrene guineapig (Cavia porcellus), som er en art i familien Caviidae. Guineapiger er små pattedyr, der oprstammer fra Sydamerika og ofte holdes som kæledyr verden over. De er populære på grund af deres rolige og venlige natur.

Det kan være forvirrende at guineapiger ofte bliver omtalt som "kaniner" i daglig tale, men det er en fejlagtig betegnelse. De er ikke relateret til den almindelige kanin (Oryctolagus cuniculus), der tilhører familien Leporidae.

'Binjurebarkstumörer' refererar till abnorma tillväxtor i binjurarnas bark (cortex), som består av specialiserade celler som producerar hormoner. Binjurebarkstumörer kan vara både godartade och elakartade. De godartade tumörerna kallas adenomer, medan de elakartade benämnas adenocarcinomer.

Adenomer är vanligtvis små, icke-kräftliknande tillväxtor som inte sprider sig till andra delar av kroppen. De kan dock producera höga nivåer av binjurehormoner och orsaka symptom som Cushings syndrom eller Conns syndrom.

Adenocarcinomer är sällsynta, men mycket allvarliga former av binjurebarkscancer. De växer snabbt och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Symptomen på adenocarcinom inkluderar vanligtvis buksmärta, viktminskning, feber och svettningar.

Behandlingen för binjurebarkstumörer kan omfatta kirurgi, strålbehandling eller mediciner som minskar produktionen av binjurehormoner. Prognosen beror på typen, storleken och spridningen av tumören vid diagnos.

"Knockout mus" är en typ av genetiskt modifierade möss som saknar en viss gen som normalt finns i deras kroppar. Denna gen inaktiveras eller "knockas ut" med hjälp av tekniker som ger forskare möjlighet att studera funktionen hos den specifika genen och hur den påverkar olika fysiologiska processer i kroppen. Detta kan vara användbart för att undersöka samband mellan genetiska faktorer och sjukdomar, läkemedelsverkan och biologiska processer.

'Könsorgan' är ett medicinskt begrepp som refererar till de anatomiska strukturerna i människokroppen som är involverade i reproduktionen och/eller bestämmer individens biologiska kön. Till de primära könsorganen hör, bland annat, testiklar och äggstockar, medan till de sekundära könsorganen hör, exempelvis, penis, prostata och sköldkörtel hos män, samt blygdben, slidmjuk muskulatur och bröst hos kvinnor. Det är värt att notera att användningen av begreppet 'könsorgan' kan variera inom olika medicinska kontexter och kulturer.

Homeostas är ett begrepp inom fysiologi och betecknar ett systems förmåga att upreta och underhålla en relativt konstant internt miljö, trots fluktuerande yttre förhållanden. Det innebär att levande organismer har mekanismer som reglerar och kontrollerar olika fysiologiska variabler, såsom kroppstemperatur, syre- och näringsomsättning, vätskebalans och elektrolytbalans, för att upprätthålla en jämn och balanserad inre miljö. Homeostas uppnås genom ett komplext regleringssystem som innefattar sensoriska mekanismer, integrationscentra och effektormekanismer. Exempel på homeostatiska processer är blodsockernivåers reglering av insulin och glukagon, kroppstemperaturreglering genom svettning och skälva samt vätske- och elektrolytbalansens reglering genom hormonella mekanismer.

Hyperkolesterolemi är ett medicinskt tillstånd där individen har för höga nivåer kolsterol i blodet. Det finns olika typer av hyperkolesterolemi, men de två vanligaste kategorierna är primär hyperkolesterolemi och sekundär hyperkolesterolemi.

Primär hyperkolesterolemi orsakas av genetiska faktorer och kan vara ärftligt. Den beror på mutationer i gener som styr kolesterolomsättningen, vilket leder till ökad absorption av kolesterol från tarmen och/eller minskad bortrening av kolesterol i levern. Detta kan resultera i höga nivåer LDL-kolsterol (därav smeknamnet "ont kolsterol") i blodet, vilket ökar risken för aterosklerotiska hjärt- och kärlsjukdomar.

Sekundär hyperkolesterolemi orsakas av andra faktorer än genetiska, till exempel ohälsosam livsföring som hög fetthalt i kosten, brist på motion, rökning och övervikt/fetma. Andra sjukdomar eller läkemedelsbehandling kan också orsaka sekundär hyperkolesterolemi. Exempel på sådana tillstånd är lever- eller njursjukdomar, hypotyreos (förlåtet sköldkörtel), diabetes och användning av kortikosteroider eller bisfosfonater.

I allmänhet definieras hyperkolesterolemi som höga nivåer totalt kolsterol (TC) > 200 mg/dL (5,17 mmol/L), LDL-kolsterol (LDL-C) > 130 mg/dL (3,36 mmol/L) eller triglycerider (TG) > 150 mg/dL (1,7 mmol/L). Dessa värden kan dock variera beroende på individuella riskfaktorer och medicinska riktlinjer.

Wistar rats are a type of albino laboratory rat that are widely used in scientific research. They were first developed at the Wistar Institute in Philadelphia, USA in the early 20th century. Wistar rats are outbred, which means that they have been bred to produce offspring with a high degree of genetic variability. This makes them useful for studies that require a large and diverse population.

Wistar rats are typically used in biomedical research because of their size, ease of handling, and well-characterized genetics. They are also relatively resistant to disease, which makes them a good choice for studies that involve infectious agents. Wistar rats are commonly used in toxicology studies, pharmacology studies, and studies of basic biological processes such as aging, development, and behavior.

Wistar rats are typically larger than other strains of laboratory rats, with males weighing between 350-700 grams and females weighing between 200-400 grams. They have a relatively short lifespan of 2-3 years, which makes them useful for studies of aging and age-related diseases. Wistar rats are also used in studies of cancer, cardiovascular disease, neurological disorders, and other health conditions.

Overall, Wistar rats are a versatile and widely used animal model in biomedical research. Their well-characterized genetics, ease of handling, and resistance to disease make them an ideal choice for many types of studies.

"Antiinflammatoriska medel", även kända som antiinflammatory drugs (NSAID) eller prostaglandinförebyggande medel, är en grupp läkemedel som används för att behandla smärta, feber och inflammation. De fungerar genom att blockera en specifik typ av enzymer, cyklooxygenas (COX), som är involverade i produktionen av prostaglandiner, som orsakar inflammation och smärta.

Det finns två typer av COX-enzym: COX-1 och COX-2. COX-1 är involverad i skyddet av magslemhussen, blodets sammanflöde och njurarnas funktion, medan COX-2 främst produceras under inflammatoriska tillstånd. NSAID kan vara selektiva eller icke-selektiva beroende på om de blockerar båda typerna av COX-enzym eller bara COX-2.

Exempel på antiinflammatoriska medel är acetylsalicylsyra (Aspirin), ibuprofen, naproxen och celecoxib. Dessa läkemedel kan ha biverkningar som magonti, blödningsrubbningar och skada på njurarna vid långvarig användning.

Sterol O-acyltransferase (SOAT, alternativt SOAT1 eller ACAT) är ett enzym som katalyserar reaktionen där en fri sterol (t.ex. kolesterol) esterifieras med en fettsyra till att bilda ett sterolester. Denna reaktion sker i endoplasmatiska retikularet hos eukaryota celler och är en del av kolesterolhomostasen, där överskott av intracellulärt kolesterol omvandlas till ett mer lagringsanpassat format.

Det finns två huvudsakliga typer av SOAT-enzym i människor: SOAT1 och SOAT2 (även känd som ACAT1 och ACAT2). SOAT1 hittas framförallt i levern, medan SOAT2 är mer utbrett i andra vävnader. Dessa enzymer spelar en viktig roll i regleringen av cellytisk kolesterolnivå, samt påverkar nivåerna av lipoproteiner och blodfetter när de esterifierar överskott av kolesterol som hindrar dess utträde från cellen.

Abnormaliteter i SOAT-enzymfunktion har visats korrelera med sjukdomstillstånd som atheroskleros, neurodegenerativa störningar och vissa former av cancer.

Könsdifferentiering (eng. gender differentiation) är ett begrepp inom medicin och biologi som refererar till de processer som leder till skillnader i kroppen och kognitionen mellan könen, det vill säga män och kvinnor. Detta börjar redan under fostertiden då den embryonala utvecklingen följer olika banor beroende på om fostret har en Y-kromosom eller inte. Om fostret har en Y-kromosom kommer det att utvecklas till en man, i annat fall till en kvinna.

Den första och viktigaste steget i könsdifferentieringen sker på cellnivå när SRY-genen på Y-kromosomen aktiveras och ledar till bildningen av testiklar istället för äggstockar. Testiklarna producerar sedan könshormonet testosteron som leder till ytterligare könsdifferentiering i kroppen, bland annat genom att muskler, ben och penis utvecklas mer hos pojkar än flickor.

Även efter födseln fortsätter könsdifferentieringen med olika hormonella och kognitiva processer som påverkar beteende, preferenser och social roll. Dessa processer är dock mer komplexa och kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

I'm sorry, I need to clarify that "Proadifen" is also known as "Phenelzine sulfate." It is a type of medication known as a non-selective monoamine oxidase inhibitor (MAOI). These types of medications are used primarily in the treatment of depression that has not responded to other types of antidepressants.

Monoamine oxidase is an enzyme found in the body that breaks down certain chemicals called neurotransmitters, such as serotonin, dopamine, and norepinephrine, which are important for mood regulation. By inhibiting this enzyme, Proadifen increases the levels of these neurotransmitters in the brain, which can help to improve symptoms of depression.

It's important to note that Proadifen/Phenelzine sulfate has several serious food and drug interactions, so it's crucial to follow a strict diet and medication regimen while taking this medication.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används i biomedicinsk forskning. Denna musstam är inavlad och har en homogen genetisk bakgrund, vilket gör dem till ett värdefullt verktyg för att studera genetiska faktorers roll i olika sjukdomar och biologiska processer.

C57BL musen är känd för sin robusta hälsa, lång livslängd och god fertilitet, vilket gör den till en populär stam att använda i forskning. Den har också visat sig vara sårbar för vissa sjukdomar, som exempelvis diabetes och katarakter, vilket gör den till ett användbart djurmodell för att studera dessa tillstånd.

Det finns flera understammar av C57BL musen, såsom C57BL/6 och C57BL/10, som skiljer sig något från varandra i genetisk makeup och fenotypiska egenskaper. Dessa understammar används ofta för att undersöka specifika frågeställningar inom forskningen.

Hypokalcemi är ett medicinskt tillstånd där individen har för låga nivåer kalcium i blodet (serumkalcium). Normalvärdet för serumkalcium ligger vanligtvis mellan 2,15 och 2,55 mmol/L. Hypokalcemi definieras som en serumkalciumnivå under 2,15 mmol/L.

Kalcium är ett viktigt elektrolyt som spelar en central roll i flera fysiologiska processer, såsom muskelkontraktion, nervimpulsöverföring och benstoffskifte. För låga nivåer kalcium kan orsaka symtom som muskelsvaghet, kramp i skelettmuskulatur (till exempel i händer och fötter), spasmer i ansiktsmuskulatur, förändringar i hjärtrytm och i allvarliga fall kataboliska benfrakturer.

Hypokalcemi kan orsakas av olika faktorer, såsom nedsatt njurfunktion, brist på paratyreoideahormon (hypoparathyroidism), mag-tarmsjukdomar som förhindrar kalciumabsorptionen eller överdosering av bisfosfonater och vitamin D-preparat. I allvarliga fall behandlas hypokalcemi genom att ge intravenöst kalciumgluconat, medan mindre allvarliga fall kan behandlas med orala kalciumtillskott och aktivt vitamin D (kalcitriol).

Glukokortikoidreceptorer (GR) är en typ av nukleär receptor som binder till glukokortikoida hormoner, såsom kortisol och kortison. När ett glukokortikoidhormon binder till sin respektive receptor, bildas en komplex som kan transkribera DNA och påverka genuttrycket i cellen.

Glukokortikoidreceptorer spelar en viktig roll i regleringen av flera fysiologiska processer i kroppen, såsom immunförsvaret, metabolismen och homeostasen. Dessa receptorer kan påverka cellers tillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd).

Abnorma funktioner av glukokortikoidreceptorerna har visats vara involverade i flera sjukdomar, inklusive kronisk stressrelaterade sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och cancer.

Rekombinanta proteiner är proteiner som har skapats genom tekniker för genetisk rekombination, där man kombinerar DNA-sekvenser från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskvärda egenskaper. Denna teknik möjliggör produktionen av stora mängder specifika proteiner med konstant och predikterbar struktur och funktion. Rekombinanta proteiner används inom flera områden, till exempel inom medicinen för framställning av läkemedel som insulin, vaccin och enzymer.

Kalcium (Ca) er ein essensiell mineral som spiller en viktig rolle i menneskelige kroppa. Det er det mest abundaante mineralet i den menneskelige kroppen og utgjør om lag 1,5-2% av kroppens totale vekt. Kalcium finst foremost i tannene og benene, men det også fungerer som en viktig elektrolytt i kroppa og er involvert i mange viktige fysiologiske prosesser, så som:

1. Muskelkontraksjon: Kalcium hjelper med å aktivere muskelkontraksjoner, slik at vi kan bevege oss.
2. Nervesignalering: Kalcium er involvert i nervesystemet og hjeler med å overføre nervesignaler mellom nervecellene.
3. Blodkoagulasjon: Kalcium spiller en viktig rolle i blodkoagulasjonen ved hjelp av å aktivere bestemte proteiner som er involvert i denne prosessen.
4. Hormonproduksjon: Kalcium er også involvert i produksjonen og reguleringen av visse hormoner, for eksempel parathyroideahormonet og kalcitoninet.
5. Cellsignaleringsprosesser: Kalcium hjelper med å regulere cellsignaleringsprosesser i kroppen, som for eksempel cellevekst og celldeling.

For å sikre at kroppa får nok kalcium, er det viktig å ha en balanseert kost med tilstrekkelige mengder av denne næringsstoffen. God kilder på kalcium inkluderer mælkprodukter, grønnsaker som brokkoli og bladgrønnsaker, bønner, nøtter og fisk som sardiner og laks.

Fibroblast Growth Factors (FGF) är en familj av signalsubstanser som spelar en viktig roll i cellers tillväxt, överlevnad, differentiering och migration. De binder till specifika receptorer på cellmembranet och aktiverar en signaltransduktionskaskad som leder till olika cellulära svar. FGF-familjen innehåller 22 kända medlemmar, varav flera har potentialen att användas terapeutiskt i behandling av olika sjukdomar, till exempel vissa typer av cancer och neurologiska störningar.

En katalys är ett molekyul eller jon som ökar hastigheten på en kemisk reaktion genom att sänka energibarriären för reaktionen, men själv inte förändras i antal eller typ under processen. Katalytiska reagens deltar alltså inte i reaktionen och produceras inte som ett produkt av den heller. Istället fungerar de genom att sänka den aktiveringsenergi som behövs för att starta reaktionen, vilket gör att fler molekyler kan reagera under givena förhållanden. Katalysatorer är mycket viktiga inom biologin och industrin eftersom de gör det möjligt att effektivt producera en mängd olika kemikalier och material.

Hydroxitestosteron, eller specifikt 6α-Hydroxitestosteron, är ett metaboliskt derivat av testosteron som produceras i kroppen. Det bildas när enzymet 3-alfa-hydroxysteroiddehydrogenas konverterar testosteron till 6α-hydroxitestosteron i lever, hjärna och andra vävnader.

Det är ett viktigt biologiskt markeringssubstans för att undersöka aktiviteten av 3-alfa-hydroxysteroiddehydrogenas och kan användas som en indikator på leverfunktion, testosteronmetabolism och könshormonstörningar.

Det är också känt för att ha en viss andel av androgen aktivitet, men dess roll i fysiologiska processer är inte fullständigt klarlagd ännu.

Oxidoreduktaser är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar o oxidations-reduktionsreaktioner, där elektroner överförs från ett ämne (donator) till ett annat (acceptor). I dessa reaktioner ändras donatorns oxidationstal medan acceptorns oxidationstal minskar. Oxidoreduktaser delas in i olika klasser baserat på de aktiva centra där elektronöverföringen sker, till exempel:

1. Oxidas (EC 1) - använder molekylär syre som acceptor
2. Dehydrogenaser (EC 1.1) - överför väteatomer mellan substrat och NAD+/NADP+ eller FAD
3. Reduktaoser (EC 1.2) - använder kemiska reduktanter som acceptorer
4. Oxidoreduktaser som överför elektroner till metalljoner (EC 1.16-1.19)

Oxidoreduktaserna är viktiga för cellens energiproduktion, metabolism och homeostas.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

"Bindningsplatser" är ett begrepp inom strukturell biokemi och molekylärbiologi som refererar till de specifika områdena på en molekyl där den binder till en annan. Dessa bindningsplatser kan finnas på proteiner, DNA, RNA eller andra biomolekyler. De består ofta av aminosyrorsekvenser eller nukleotidsekvenser som har förmågan att känna igen och binda till specifika strukturella egenskaper hos en annan molekyl.

I proteiner kan bindningsplatser vara exponerade på proteinytan eller inbäddade i proteinets tredimensionella struktur. De kan vara specialiserade för att binde till små molekyler, joner, andra proteiner, DNA eller RNA. I DNA och RNA kan bindningsplatser bestå av komplementära baspar som möjliggör specifik bindning mellan två komplementära strängar.

Kännedom om bindningsplatser är viktigt inom forskning och medicinsk applikation, eftersom det kan användas för att utveckla läkemedel som binder till specifika proteiner eller andra molekyler i kroppen. Det kan också hjälpa till att förstå hur genuttryck regleras och hur signaleringsvägar fungerar inom celler.

Follikulær atresi refererer til en naturlig proces, hvor follicler i æggelederne stopper deres udvikling og dør. Dette sker som en del af den normale aldringsproces for kvinder og er ikke en patologisk tilstand i sig selv. I de fleste tilfælde føres atresien ikke til nogen tegn på sygdom eller ubehag.

Under normalne forhold udvikler ægcellerne sig fra små primære follikler til større sekundære follikler, hvorefter de bliver tertiære follikler med en fluiddfyldt kappe og et voksende æg. Når ægcellen er moden, frigives det fra folliklen under den proces, der kaldes ovulation.

Ved follikulær atresi stopper udviklingen af folliklerne på et tidligt stadium, hvilket forhindrer dannelsen af modne ægceller. Dette kan reducere en kvindes fertilitet over tid, især hvis mange follikler er berørt.

I nogle tilfælde kan andre patologiske tilstande eller faktorer forstyrre den normale proces med follikulær atresi og føre til en reduceret fertilitet eller ufrugtbarhed. Disse kan omfatte endokrine lidelser, kemoterapi, strålebehandling eller andre skader på æggelederne.

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

'Granulocyter' är en typ av vit blodcell (leukocyt) som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. Granulocyter innehåller granuler, små kärnpartiklar som innehåller enzymer och proteiner som hjälper till att bekämpa infektioner och tar hand om främmande partiklar och ämnen i kroppen.

Det finns tre olika typer av granulocyter: neutrofiler, eosinofiler och basofiler, alla med specifika uppgifter inom immunförsvaret. Neutrofilerna är de vanligaste granulocyterna och hjälper till att bryta ner och eliminera bakterier och andra patogener. Eosinofilerna är aktiva mot parasitära organism som till exempel maskar, men kan också vara involverade i allergiska reaktioner. Basofilerna deltar i inflammatoriska processer och kan bidra till lokal svullnad och rodnad vid skador eller infektioner.

Granulocyter produceras i benmärgen och cirkulerar därefter i blodet för att utföra sina uppgifter. När de identifierar ett hot, som en infektion eller en främmande substans, migrerar de till det drabbade området för att bekämpa det och skydda kroppen.

'Homozygot' är ett genetiskt tillstånd där en individ har samma allel (en variant av ett gener) på ett visst locus (en viss plats på kromosomen) i båda kopiorna av genen, alltså en kopia från varje förälder. Detta skiljer sig från att vara heterozygot, där individen har två olika alleler på samma locus. Homozygositet kan ha olika effekter beroende på om den innebär en normalfunktionerande allel eller en patologisk allel. I fallet med en patologisk allel kan individen utveckla en ärftlig sjukdom om de är homozygota för den specifika allelen.

3-Oxo-5-alpha-Steroid 4-Dehydrogenase er en type enzym som er involvert i steroidmetabolismen. Denne typen av enzymer katalyserer reaksjoner som omformer steroider med en 3-keto-gruppa til steroider med en 4,5-dien-konfigurasjon ved å fjerne to Wasserstoffatomer fra positionene 4 og 5 i steroidringen.

Denne typen av enzymer kan være specifiske for bestemte steroider eller have bredere substratspecificitet. De kan også være involvert i både katabolisme og anabolisme av forskjellige steroidhormoner, herunder androgene, østrogene og glukokortikoider.

Det er viktig å nevne at defekter i gener som koder for disse enzymer kan føre til endokrine sykdommer og steroid-relaterte medisinske tilstander, siden steroidmetabolismen er nødvendig for reguleringen av mange fysiologiske prosesser i kroppen.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinfceller i adenohypofysen, en del av hypofysen i hjärnan. Hormonet spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och utvecklingen av könscellerna (gameter).

Hos kvinnor är FSH involverat i regleringen av menstruationscykeln. Det styr tillväxten och mognaden av äggstockarnas folliklar, som innehåller äggceller eller oocyter. När follikelstimulerande hormonet når en viss nivå i kroppen, börjar en grupp av folliklar att växa och utvecklas under en period på ungefär 2 veckor. Den dominerande follikeln fortsätter att moga och producera estradiol, ett östrogenhormon, medan de andra folliklarna degenererar. När follikeln är redo för befruktning, frisätts ägget (ovulation) och den resterande vätskan i follikeln bildar corpus luteum, en struktur som producerar progesteron för att underhålla graviditeten om befruktning sker.

Hos män är FSH involverat i produktionen av spermier i testiklarna. Det stimulerar spermatogonierna, de stamceller som producerar spermier, att dela och differensiera till spermatocyter, vilka sedan utvecklas till fullt utbildade spermier.

I klinisk kontext kan FSH-nivåer mätas för att undersöka könshormonstatus och fertilitet hos både kvinnor och män. Överdrivet höga nivåer av FSH kan indikera en brist på könsceller eller äggreserv, vilket kan vara ett tecken på äldre ålder eller en specifik medicinsk tillstånd som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor eller testikulär dysfunktion hos män.

"Brominated steroids" refer to a class of steroid hormones or compounds that have one or more bromine atoms (Br) attached to the steroid structure. Steroids are a type of organic compound characterized by a particular arrangement of four carbon rings, and they include many naturally occurring hormones in animals, such as cortisol, testosterone, and estrogen.

Bromination is a chemical process that involves adding bromine atoms to a molecule. In the case of steroids, bromination can occur at various positions on the steroid ring structure, resulting in changes to the physical and chemical properties of the compound. Brominated steroids have been studied for their potential effects on biological systems, including their ability to act as anti-inflammatory agents or to disrupt hormonal signaling pathways. However, it is important to note that brominated steroids are not typically found in the human body and may have unknown or unintended consequences when used as therapeutic agents.

'Tumörceller, odlade' refererar till när cancerceller har bildat en massa eller tumör genom att dela sig och växa oregelbundet. Tumör i sig själv är inte alltid cancer, eftersom det finns både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer.

Godartade tumörer växer långsamt, har väldefinierade gränser och tenderar att vara mindre aggressiva än elakartade tumörer. De kan ofta tas bort genom kirurgi och är sällan livshotande.

Elakartade tumörer däremot, som också består av odlade tumörceller, växer snabbare, infiltrerar omgivande vävnad och kan sprida sig (metastasera) till andra delar av kroppen via blod- eller lymfkärlen. Dessa tumörer är mer aggressiva än godartade och kan vara livshotande beroende på storlek, placering och omfattning av spridningen.

Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.

Litocholsyra (eller cholsysterol) är en naturligt förekommande gallsyra i kroppen. Den bildas när levern bryter ner det kolesterol som du får via maten eller producerar själv. Gallsyran hjälper till att sönderdela fetter och fettlösliga vitaminer så att de kan tas upp i kroppen. Litecholsyra är också ett av de ämnen som gör gallan i gallblåsan lättflytande, så att den kan transporteras ut i tarmen och hjälpa till med fettsönderdelningen där.

Fosfoproteiner är proteiner som innehåller kovalent bundna fosfatgrupper. Den vanligaste typen av fosfatbinding sker på serin, treonin och tyrosinresidyer i proteinmolekylen, men även histidin kan under vissa förhållanden fosforyleras. Fosfatgruppen tillförs proteinet av en specifik enzymklass som kallas kinaser, medan de avlägsnas av en annan grupp enzymer som kallas fosfataser.

Fosforylering av proteiner är en mycket vanlig posttranslatorisk modifiering och spelar en central roll i cellulär signalering och reglering av olika cellulära processer, såsom celldelning, differentiering, apoptos och metabolism. Fosforyleringen kan leda till konformationsförändringar hos proteinet, vilket kan påverka dess funktion, samt skapa nya bindningsställen för andra proteiner som kan ingå i signaltransduktionskedjor. Dessutom kan fosfatgruppen fungera som en negativ laddning och på så sätt påverka proteinets elektrostatiska egenskaper, vilket kan ha konsekvenser för dess interaktion med andra molekyler.

Estrone är en steroidhormon och en typ av östrogen som produceras naturligt i kroppen. Det är ett sekundärt könshormon som främst produceras i fettvävnad, men kan också produceras i mindre utsträckning i äggstockarna och testiklarna. Estrone är en av de tre huvudsakliga naturliga östrogenerna hos människor, tillsammans med estradiol och estriol.

Estrone spelar en viktig roll i regleringen av kvinnors menstruationscykler och under graviditeten. Det kan också ha effekter på skelettet, hjärtat, blodkärlen och hjärnan. Nivåerna av estrone tenderar att öka under menopausen när äggstockarnas funktion minskar och produktionen av estradiol minskar kraftigt.

I medicinskt bruk kan syntetiska former av estrone användas för att behandla symtom relaterade till lägre nivåer av östrogen, såsom heta flashes och sömnproblem under menopausen. Dessa behandlingar bör dock endast användas under övervakning av en läkare på grund av potentiala risker och biverkningar.

Luciferase är ett enzym som katalyserar bioluminescens, det vill säga ljusproduktion, i vissa levande organismer. Det mest kända exemplet är den blå-gröna lysglansen hos eldflugor och djuphavsdjur som till exempel Kalanmarctis planktonica.

Luciferasreaktionen involverar en substratmolekyl, vanligtvis benämnd luciferin, som oxideras av luciferas i ett tvåstegsprocess där ATP och syre också är nödvändiga reaktanter. Det resulterande ljuskvantumet har en våglängd på omkring 470-560 nanometer, beroende på vilken typ av luciferas som används.

I medicinsk kontext kan luciferas användas som ett reportergen i molekylärbiologiska studier för att mäta och visualisera biologisk aktivitet, till exempel celldelning eller genuttryck, genom att koppla en luciferase-genererande sekvens till en promotor av intresse. När denna promotor aktiveras kommer luciferas att produceras och kan detekteras som ljus med hjälp av ett luminometer eller en CCD-kamera.

Hydroxiapatit (OHA) är ett mineral som förekommer naturligt i kroppen och utgör huvudbeståndsdelen i vår ben- och tandvävnad. Det är en form av apatit, vilket är en grupp mineraler som innehåller kalciumfosfat. Hydroxiapatit har den kemiska formeln Ca10(PO4)6(OH)2 och består av 10 delar kalcium, 6 delar fosfat och 2 delar hydroxid.

I medicinsk kontext används syntetiskt tillverkat hydroxiapatit ofta som en biokompatibel fyllningsmaterial i ortopedisk och tandläkarkirurgi. Det kan hjälpa till att stimulera benvävnadens regenerering och återbildning, eftersom det har en struktur och egenskaper som liknar de naturliga mineralen i benvävnaden.

Kalciumkanalstimulerande läkemedel, även kända som Kalciumkanalagonister, är en grupp av läkemedel som verkar genom att öka inflödet av calcium-ioner in i celler. Detta leder till kontraktion hos glatt muskelceller och signalering i nervceller. Dessa läkemedel används för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom hypertension (högt blodtryck), angina pectoris (svårigheter att andas eller smärta i bröstet orsakad av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat) och vissa typer av arrhythmier (hjärtfrekvensrubbningar). Exempel på kalciumkanalstimulerande läkemedel inkluderar nifedipin, amlodipin och verapamil.

I medical terms, "kycklingar" refererar vanligtvis till unga hönsdjur som är under 21 veckor gamla. De är mindre än vuxna höns och har vanligen en lägre andel kött på kroppen jämfört med äldre djur. Kycklingar är en populär matvara i många delar av världen, och deras kött är känt för sin låga fetthalt och höga proteinhalt.

Ketosteroider är en grupp steroider som innehåller ketongrupper i sin struktur. De kan förekomma naturligt i djur- och växtriket, men de flesta ketosteroider som studeras i laboratoriemiljö är syntetiska.

Exempel på naturligt förekommande ketosteroider inkluderar androsteron och etiocholanolon, som båda är metaboliter av testosteron. Dessa ämnen kan mätas i urinen för att få information om steroidhormonnivåer i kroppen.

Syntetiska ketosteroider har studerats för sin potentiala användning som antiinflammatoriska, immunosuppressiva och kontraceptiva medel. Dock har de inte blivit godkända för medicinskt bruk på grund av säkerhets- och effektivitetskonsekvenser.

Betametason är en syntetisk glukokortikoidmedicin som används för att behandla inflammation och immunförsvarssvar i kroppen. Det fungerar genom att minska aktiviteten hos immunsystemet och påverkar också genuttryck relaterat till inflammation.

Betametason används ofta för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive astma, eksem, psoriasis, reumatoid artrit och andra autoimmuna sjukdomar. Det kan ges som tablett, injektion eller topisk behandling i form av salva, kräm eller spray.

Liksom med alla läkemedel bör betametason användas enligt recept och under medicinsk övervakning för att minimera riskerna för biverkningar som ökad sårbarhet för infektioner, högt blodtryck, svaghet i musklerna, sömnstörningar och andra symtom.

Nandrolon, också känt som nandrolone, är ett anabolt steroid som används inom medicinen för behandling av vissa hälsoproblem. Det är en syntetisk form av testosteron, den manliga könshormonet, och har androgna (könspecifika) och anabola (muskelväxande) effekter.

Nandrolon används vanligtvis för att behandla kronisk njursvikt, brist på aptit och muskelsvaghet orsakad av HIV/AIDS, och osteoporos som orsakas av ett testosteronbrist. Det kan också användas för behandling av anemi och för att främja tillväxt hos barn med långsam tillväxt.

Även om nandrolon har medicinska användningsområden, så används det ofta olagligt av idrottsmän och bodybuildare för att öka muskelmassan och styrkan. Dess användande utanför medicinskt övervakat sammanhang kan leda till allvarliga biverkningar, inklusive lever- och hjärtskador, aggressivt beteende, akne, och förändringar i rösten och könsdragen.

Kromatografi är en analysmetod som används inom kemi och biologi för att separera, identifiera och bestämma koncentrationen av olika komponenter i en blandning. Metoden bygger på att varje komponents rörlighet i ett medium skiljer sig åt beroende på dess fysiska och kemiska egenskaper.

I kromatografi delas processen upp i två steg: adsorption och desorption. Den första steget, adsorptionen, innebär att den mobile fasen (ofta en gas eller vätska) passerar genom en stationär fas (ett fast medium eller en vätskefilm). Varje komponent i blandningen interagerar olika starkt med stationära fasen och adsorberas därför olika mycket.

I det andra steget, desorptionen, skiljs de olika komponenterna åt när de förflyttas genom stationära fasen med hjälp av den mobile fasen. Komponenter som interagerar starkare med stationär fas kommer att desorberas senare än dem som interagerar svagare, vilket leder till en separation av de olika komponenterna.

Det finns många olika typer av kromatografi, beroende på vilken typ av stationär fas och mobile fas som används. Några exempel är gaskromatografi (GC), vätskekromatografi (LC) och tunnplåtkromatografi (TLC). Varje metod har sina egna fördelar och begränsningar, beroende på vilka typer av komponenter som ska separeras och identifieras.

Hemproteiner är ett slags proteinmolekyler som innehåller en prostetisk grupp kallad hemgruppen. Hemgruppen består av ett organisk komplex med järn (Fe II eller Fe III) i centrum, som kan binda och transportera syre (O2). De mest kända hemproteinerna är de globulära proteiner som har en funktionell roll i transporten och lagringen av syre och/eller kolmonoxid (CO) i levande organismer. Exempel på hemproteiner inkluderar hemoglobin och myoglobin, som båda transporterar syre i blodet respektive i muskler hos däggdjur. Andra exempel är cytochrom-komplexen, som deltar i cellandningen (celldygnets elektrontransportkedja), och katalas, ett enzym som bryter ner väteperoxid till vatten och syre.

Hydroxikolekalciferoler, också känd som 1,25-dihydroxivitamin D3, är den aktiva formen av vitamin D i kroppen. Det produceras i njurarna när 25-hydroxivitamin D (som bildas i levern från föregångaren vitamin D) hydroxyleras till sin aktiva form med hjälp av enzymet 1-alfa-hydroxylas.

Hydroxikolekalciferoler spelar en viktig roll i kroppens kalciumhomöostas och bidrar till att reglera kalciumnivåerna i blodet genom att öka upptaget av kalcium i tarmen, frisätta kalcium från benen och minska nivåerna av paratyreoidhormon. Det är också involverat i regleringen av immunsystemet och har visats ha effekter på celldelning och cellcykeln.

Lägre nivåer av hydroxikolekalciferoler kan vara associerade med en rad hälsoproblem, inklusive ben- och muskelsvaghet, ökad risk för fallsjuka, depression, sömnstörningar och autoimmuna sjukdomar. Högre nivåer av hydroxikolekalciferoler kan vara associerade med en ökad risk för njurskärning och högt blodtryck.

'Kroppsvikt' refererer til den totale vektet av en persons kropp. Denne vekten måles vanligvis i enheten kilogram (kg) eller pund (lb), og inkluderer alle deler av kroppen, inklusiv muskler, ben, organer, blod, fedt, væske og knogler. Kroppsvekt er en viktig fysisk parametere som ofte måles og overvåkes i medisinske sammenhenger for å evaluere helse status, kroppsfunksjon og risiko for medisinske tilstander som f.eks. overvikt og fedme.

I medicinsk kontext betyder "nedreglering" ofta att något som reglerar en fysiologisk process, till exempel ett hormon eller en nervimpuls, minskar i aktivitet eller verkan. Det kan leda till olika symptom beroende på vilken process som påverkas. Exempelvis kan nedreglering av det signalsubstanser som styr hungerkänslan leda till viktminskning, medan nedreglering av andningsregleringen kan orsaka andnöd.

Ferredoxin-NADP-reduktas, även känd som ferredoxin:NADP+ oxidoreduktas eller FNR, är ett enzym som katalyserar omvandlingen av ferredoxin (ett järn-svavelprotein) till sin reducerade form och NADP+ till NADPH. Denna reaktion är viktig inom cellens elektrontransportkedja, särskilt i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. FNR spelar en central roll i att reducera koldioxid till glukos under den ljusberoende fasen av fotosyntesen.

Människokromosompar 12 består av två långa DNA-strängar som innehåller genetisk information och är närvarande i varje cell i människokroppen. Varje kromosom i paret 12 är ungefär lika långa och innehåller uppskattningsvis 1 300 gener vardera, vilket ger en total av ungefär 2 600 gener per par. Dessa gener kodar för proteiner och RNA-molekyler som är involverade i en rad cellulära processer, inklusive celldelning, differentiering, tillväxt och utveckling.

Abnormiteter eller mutationer i kromosompar 12 kan leda till olika genetiska sjukdomar och tillstånd, såsom Prader-Willi-syndrom och Angelman syndrom, som orsakas av störningar i arvsprocessen av gener på kromosompar 15. Dessutom kan abnormaliteter i antalet kromosomer i paret 12 leda till olika former av kromosomavvikelser, såsom trisomi 12 eller monosomi 12, vilket kan orsaka allvarliga hälsoproblem och utvecklingsstörningar.

Triglycerider är en typ av lipid, som är en naturligt förekommande kemisk substans i levande vävnader. De består av tre fettsyror som är bundna till en glycerolmolekyl. Triglycerider är den vanligaste formen av fett i maten och i människokroppen. De lagras ofta som energireserv och kan frisättas när kroppen behöver mer energi. Höga nivåer triglycerider i blodet kan vara ett tecken på olika hälsoproblem, såsom diabetes, fetma eller leverproblem.

COUP-transkriptionsfaktorer, även kända som Chicken Ovalbumin Upstream Promoter Transcription Factors, är en grupp av transkriptionsfaktorer som hör till steroidreceptorfamiljen. De aktiverar eller stänger av genuttryck genom att binda till specifika sekvenser i DNA-strängen. COUP-transkriptionsfaktorerna spelar en viktig roll i utvecklingen och homeostasen hos flera olika organ och system, inklusive det centrala nervsystemet, hjärtat, levern och reproduktionssystemet. De kan även vara involverade i cancerutveckling och progression.

Nucleinsyresemisyntesehæmmere (også kendt som nucleotidsyresemisyntesehæmmere) er en klasse af lægemidler, der forhindrer eller hæmmer produktionen af nukleinsyrer, herunder DNA og RNA, i levende celler. Disse lægemidler virker ved at blokere for enzymer, der er involveret i syntesen af nukleotider, de byggeblokke, der anvendes til opbygningen af nukleinsyrer. Nukleinsyresemisyntesehæmmere inddeles ofte i to underklasser:

1. DNA-syresemisyntesehæmmere: Disse lægemidler hæmmer enzymer, der er involveret i syntesen af DNA, herunder enzymer som aspartattranskarbamylase, dihydrofolatreduktase og thymidilatsyntase. Eksempler på DNA-syresemisyntesehæmmere inkluderer metotrexat, pyrimethamin og trimetoprim.
2. RNA-syresemisyntesehæmmere: Disse lægemidler hæmmer enzymer, der er involveret i syntesen af RNA, herunder enzymer som orotidin-5'-fosfatdekarboksylasen og adeninsyntase. Eksempler på RNA-syresemisyntesehæmmere inkluderer sulfonamider og sulfones.

Nukleinsyresemisyntesehæmmere anvendes ofte som antibiotika til at behandle infektioner, fordi de hæmmer vækst og forøgelse af bakterielle celler, der er følsomme overfor disse lægemidler. Nogle nukleinsyresemisyntesehæmmere anvendes også som kemoterapeutika til at behandle kræft, fordi de hæmmer vækst og forøgelse af kræftceller, der er følsomme overfor disse lægemidler.

COUP-transkriptionsfaktor II, även känd som NRF-2A eller ARP-1, är en transkriptionsfaktor som tillhör superfamiljen av naringsmedelupptagningssfaktorer (NRF). Den binder till specifika DNA-sekvenser och reglerar genuttrycket hos ett antal målgener. COUP-TFII är involverad i flera biologiska processer, inklusive embryonal utveckling, celldifferentiering och metabolism. Varianter av denna gen har visat sig vara associerade med olika sjukdomar, såsom cancer och diabetes.

Enzymrepression är ett sätt för celler att reglera aktiviteten hos specifika enzymer genom att minska syntesen av dessa. Detta uppnås genom att en represserprotein binder till DNA-strängen och förhindrar transkriptionen av genen som kodar för enzymet. När cellen behöver producera mer av enzymet kan den modifiera aktiviteten hos represserproteinet eller på annat sätt frigöra DNA-strängen, vilket leder till återupptagen syntes av enzymet. Enzymrepression är ett exempel på negativ genreglering och är en viktig mekanism som används av celler för att justera sin metabolism i respons på förändringar i miljön eller i cellens tillstånd.

Dura mater är den yttersta och starkaste av de tre hjärnhinnorna (membranen) som omger hjärnan. Durapatit är ett kalciumfosfat-baserat biomaterial som används inom ortopedisk kirurgi, neurokirurgi och tandvård för att stimulera benväxt och reparation.

I en medicinsk kontext kan "durapatit" referera till ett preparat av detta material som används för att ersätta eller stödja dura mater under neurokirurgiska ingrepp, särskilt när den naturliga hjärnhinnan är skadad eller borttagen. Detta kan hjälpa till att återställa och skydda hjärnbalkens integritet och funktion.

Klofibratsyra är ett läkemedel som används för att behandla hög cholesterol och triglyceridnivåer i blodet. Det verkar genom att sänka nivåerna av LDL-kolesterol (dåligt kolesterol) och öka nivåerna av HDL-kolesterol (gott kolesterol). Klofibratsyra kan också hjälpa att minska risken för hjärtinfarkt och stroke.

Läkemedlet fungerar genom att påverka leverns metabolism av lipider, eller fetter, i kroppen. Det gör det genom att aktivera en protein som kallas peroxisomproliferator-aktiverad receptor alfa (PPAR-alfa), vilket leder till ökad nedbrytning och utsöndring av lipider från levern.

Klofibratsyra kan ha vissa biverkningar, såsom mag-tarmbesvär, huvudvärk, trötthet och förändrade smaksinne. I sällsynta fall kan det orsaka mer allvarliga biverkningar som muskelvätskesvullnad eller leverfunktionsstörningar. Det är viktigt att prata med din läkare om potentiala fördelar och risker av att ta klofibratsyra.

I'm sorry for the confusion, but "Pregnandioner" is not a recognized medical term in English or other languages. It seems that there might be a spelling mistake or a mix-up of words. If you meant to ask for the definition of "pregnancy," here it is:

Pregnancy is a physiological state where a fertilized egg (zygote) develops into a fetus inside the uterus of a pregnant woman, typically lasting approximately 40 weeks (280 days) from the start of the last menstrual period (LMP) and ending in childbirth. The pregnancy is divided into three trimesters, with each trimester having distinct developmental milestones for the growing fetus. Pregnancy is a complex process involving hormonal changes, anatomical adaptations, and significant growth and development of both the fetus and the pregnant woman's body to support the new life.

Ursodeoxycholsäure (UDCA) är ett biletsyrepreparat som används inom medicinen. Den är en sekundär biletsyra som bildas i levern och utsöndras via gallan. När UDCA intas som läkemedel har den visat sig ha en skyddande effekt på leverceller och används bland annat vid behandling av primär skleroserande kolangit (PSC) och primär biliary cirros (PBC). Dessa är två ovanliga chroniska leversjukdomar där gallgångarna i levern skadas.

UDCA fungerar genom att minska den skadliga effekten av andra biletsyror, så kallade primära biletsyror, som kan ansamlas i levern och orsaka cellskador. Genom att öka andelen UDCA i gallan kan koncentrationen av de skadliga biletsyrena minskas, vilket leder till en minskad skada på levercellerna.

I Sverige finns UDCA som läkemedel under varunamnen Ursosan och Ursofalk, och används ofta i kombination med andra behandlingsmetoder såsom immunsuppressiva läkemedel eller livsstilsförändringar.

Organiska anjontransportörer, natriumberoende, refererar till specifika proteiner i cellmembranet som transporterar organic anjoner (negativt laddade molekyler) genom att använda sig av natriumjonsgradienten över membranet. Dessa transportörer är viktiga för att underhålla homeostasen inom celler och hjälper till att reglera olika fysiologiska processer, såsom neurotransmission, excitation-kontraktion-koppling i muskelceller och eliminering av xenobiotika (främmande ämnen) från kroppen. Ett exempel på en natriumberoende organic anjontransportör är den natrium-vitamin C-cotransportören, som transporterar ascorbat (vitamin C) in i celler genom att utnyttja den natriumjonsgradient som finns över cellmembranet.

Isoenzym (eller isoform) är ett samlingsnamn för olika enzymer som har samma funktion men kan skilja sig något i deras aminosyresekvens och/eller kinetiska egenskaper. De uppstår genom genetisk variation, där varje isoenzym kodas av en separat gen. Isoenzymen kan ha olika reguleringsmekanismer, subcelulär lokaliseringsgrad och stabilitet, vilket gör att de kan anpassa sig till specifika cellulära behov och miljöer. Detta är en naturlig strategi hos levande organismer för att öka deras flexibilitet och adaptabilitet. I klinisk kontext kan isoenzymnivåer i blodet användas som markörer för olika sjukdomstillstånd, eftersom specifika isoenzymbrister kan vara associerade med vissa patologiska tillstånd.

Pregnandiol är ett steroidhormon som produceras i äggstockarna och placentan under graviditet. Det är ett metaboliskt avfallsprodukt av progesteron, som är ett viktigt hormon för underhåll och stödjande av graviditeten. Nivåerna av pregnandiol ökar i urinen under senare skeden av graviditet och kan användas som en indikator på graviditet eller för att följa graviditetens gång. Efter förlossningen minskar nivåerna av pregnandiol snabbt.

SREBP2 (Sterol Regulatory Element Binding Protein 2) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en viktig roll i regleringen av kolesterolhomöostas. Det aktiveras när intracellulärt kolesterolnivå är lågt och binder till specifika DNA-sekvenser, sterolregulatoriska element (SRE), för att stimulera transkriptionen av gener som kodar för enzymer involverade i kolesterolsyntes och LDL-receptorabsorption. På så sätt hjälper SREBP2 till att upprätthålla cellens behov av kolesterol och hålla nivåerna inom ett normalt område.

Jag antar att du söker en medicinsk definition av "hydroxysteroider". Hydroxysteroider är en grupp steroider som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) i sin kemiska struktur. De kan produceras naturligt i kroppen eller syntetiskt i laboratoriet.

Exempel på naturliga hydroxysteroider inkluderar kolesterol, som är en viktig komponent i cellder och hormoner som kortisol, aldosteron, östrogener och testosteron. Dessa hormoner produceras av endokrina systemet och har olika funktioner i kroppen, till exempel att reglera salthalt, sockerhalt, reproduktiv system och stressrespons.

Syntetiska hydroxysteroider kan användas som läkemedel för att behandla olika sjukdomar. Till exempel, syntetiska glukokortikoider är en grupp av läkemedel som används för att behandla inflammation och immunsystemsjukdomar. De fungerar genom att efterahmera effekterna av naturliga kortisoler i kroppen.

SREBP1 (Sterol Regulatory Element Binding Protein 1) er ein transkripsjonsfaktor som spiller en viktig rolle i reguleringen av kolesterol- og lipidmetabolismen i kroppen. Det forekommer i to isoformer, SREBP1a og SREBP1c, som differentielt uttrykkes i forskjellige typer celler og under forskjellige fysiologiske tilstander.

SREBP1-proteinet påvirker syntesen av kolesterol og fedtsyrer ved å binde seg til specielle DNA-sekvenser kalt sterol respons elements (SRE) i promotorene til gener som koder for enzymer involvert i lipidmetabolismen. Når det aktiveres, fører det til økt uttrykk av desse gener og øket syntese av kolesterol og fedtsyrer.

SREBP1-proteinet er også involvert i reguleringen av andre cellulære prosesser som cellegro, apoptose og inflammasjon. Dess aktivitet er strikt regulert av intracellulær kolesterolnivå, slik at når kolesterolnivået er høyt, er SREBP1-aktiviteten laag, og omvendt. Dette hjelper å holde balanse i kroppens kolesterol- og lipidmetabolisme.

Organspecificitet (også kendt som organotropisme) er et begreb inden for patologi og immunologi, der refererer til den evne, som visse sygdomme, især cancer, har til at sprede sig specifikt til bestemte organer i kroppen. Dette skyldes ofte, at kræftcellerne udtrykker bestemte molekyler, som de kan binde til på overfladen af specifikke celler i det pågældende organ. På denne måde kan kræftcellerne invadere og kolonisere dette organ mere effektivt end andre dele af kroppen. Organspecificitet kan også have en betydning inden for immunologi, hvor visse immunresponser er specifikt rettet mod bestemte organer i kroppen.

Nuclear Receptor Coactivator 1 (NCoA-1), även känt som SRC-1 ( Steroid Receptor Coactivator-1), är ett protein som fungerar som en koaktivator i signaltransduktionsvägar som involverar nukleär receptorer. Nucleära receptorer är proteiner som binder till specifika DNA-sekvenser och reglerar genuttrycket av målgener.

NCoA-1/SRC-1 verkar som en brokbyte mellan nukleära receptorer och andra koaktivatorer eller histonmodifierande enzym, vilket leder till aktivering av transkriptionen av målgenerna. Detta gör att NCoA-1/SRC-1 spelar en viktig roll i regleringen av cellcykeln, celldifferentiering, apoptos och homeostas.

Mutationer eller abnorma nivåer av NCoA-1/SRC-1 har visats korrelera med olika sjukdomar, inklusive cancer, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar.

Fettomsättning, även känd som lipolys, är en biokemisk process där triglycerider (en form av fett) baksöndras i kroppen för att användas som energikälla. Denna process sker främst i fettvävnaden och kontrolleras av flera hormoner, inklusive adrenalin, noradrenalin och glukagon. När dessa hormoner binder till receptorer på fettcellernas yta aktiveras en signaltransduktionskaskad som leder till att lipasenzymet aktiveras och bryter ned triglyceriderna till glycerol och fettsyror, vilka kan transporteras till levern för att omvandlas till energi.

'Klorerade steroider' refererar till syntetiska hormonpreparat som är modifierade derivat av naturliga steroidhormoner, som androgener och anabola steroider. Kloreringen är en kemisk modifikation som görs för att förändra deras farmakologiska egenskaper och öka deras potenta biologiska verkan.

Klorerade steroider har visat sig ha starka antiinflammatoriska och immunosuppressiva effekter, vilket gör dem användbara inom medicinsk behandling av autoimmuna sjukdomar och transplantationskirurgi. Exempel på klorerade steroider är klorprednisolon och betametason.

Det är värt att notera att användning av klorerade steroider kan leda till allvarliga biverkningar, särskilt vid långvarig användning eller höga doser. Dessa biverkningar kan inkludera ökad risk för infektioner, ökad hungerkänsla, svårigheter att sova, benbrott, högt blodtryck och sönderfall av muskelvävnad.

Progesteronreceptorer är proteiner som förekommer naturligt i celler, särskilt i reproduktiva organ såsom livmodern och brösten. När progesteron, ett steroidhormon, binder till dessa receptorer aktiveras de och påverkar celldelningen, vävnadens tillväxt och olika metaboliska processer. Progesteronreceptorerna spelar en viktig roll i menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av brösten. Dessutom kan abnormala nivåer eller funktioner av progesteronreceptorer vara associerade med olika gynecologiska tillstånd såsom endometrios, bröstcancer och äggstockscancer.

Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom molekylärbiologiska metoder, där genetisk information från två eller fler olika protein kodande gener kombineras till en enda gen. Den resulterande fusionerade genen ger upphov till ett protein som innehåller delar av de ursprungliga proteinenheterna, vilka är sammanfogade i en enda peptidkedja.

Denna teknik möjliggör skapandet av proteiner med nya och unika funktionella egenskaper som inte finns hos de ursprungliga proteinerna. Rekombinanta fusionsproteiner används inom forskning, diagnostik och terapi, exempelvis vid tillverkning av monoklonala antikroppar för behandling av cancer och autoimmuna sjukdomar.

Natriumfluorid är ett salt av natrium och fluor, med den kemiska formeln NaF. Det används vanligtvis som en tillsats till tandkräm och vattenförsörjning för att förebygga karies, eftersom fluorid hjälper till att stärka tänder och göra dem mer motståndskraftiga mot syrorna som produceras av munnens bakterier. Natriumfluorid kan också användas i vissa mediciner för behandling av hypokalcemi (låg kalciumnivå i blodet) och för att behandla hyperkalemi (hög kaliumnivå i blodet).

I'm happy to help! However, I believe there may be a typo in your question. If you are asking for a medical definition of "treatment response," then here it is:

Treatment response is a term used to describe the effect of a particular treatment or therapy on a patient's disease or condition. It refers to how well the treatment is working and can be measured in various ways, such as by changes in symptoms, laboratory test results, or imaging studies. A complete response means that the disease has disappeared completely, while a partial response indicates that the disease has improved but not disappeared entirely. No response or treatment failure means that the therapy has not had any significant effect on the disease. It's important to note that a patient's treatment response can vary over time and may require adjustments in their care plan.

Enzyminhibitorer, också kända som enzymhämmare, är molekyler som binder till enzym och minskar dess aktivitet. Denna bindning kan vara reversibel eller irreversibel och påverkar ofta den katalytiska funktionen hos enzymet genom att förhindra substratets bindning till aktivt centrum eller att störa den kemiska reaktionen som sker inne i enzymet. Enzyminhibitorer kan vara naturligt förekommande, till exempel i vissa giftiga substanser, eller syntetiskt framställda, och används ofta inom medicinen för att behandla olika sjukdomar.

Addison's disease, även känt som primär adrenal insufficiens, är en sällsynt endokrin sjukdom som orsakas av en underaktivitet i kortikoidkörtlarna i binjuremärgen. Detta leder till ett brist på hormoner som kortisol och aldosteron.

Typiska symtom på Addison's sjukdom innefattar trötthet, svaghet, viktminskning, aptitlöshet, illamående, diarré, lågt blodtryck, hyperpigmentering av huden och sänkt kroppstemperatur. Sjukdomen kan vara livshotande om den inte behandlas korrekt. Behandlingen består vanligen av hormonersättning med kortisol och aldosteron.

Doping inom idrott definieras som användandet av förbjudna substanser, metoder eller praktiker med syfte att enhålla, öka eller på annat sätt manipulera prestanda under idrottsutövning. Detta kan omfatta en bred väg av preparat såsom anabola steroider, stimulantia, opioider, maskeringsmedel och blodtransfusioner. Dopning kan också innebära att manipulera urin- eller blodprover för att dölja användandet av förbjudna substanser. Dopning är strikt förbjudet inom idrott på grund av de potentiella hälsorisker som är associerade med användandet och det moraliska och etiska aspekten av att få en konkurrensfördel genom olagliga metoder.

"DNA-primers" är en medicinsk term som refererar till små, syntetiska eller naturliga, ensträngade DNA-molekyler som används för att initiera och stödja DNA-syntesen under processer som PCR (polymeraskedjereaktion), sekvensering och kloning. DNA-primers binder specifikt till en komplementär sekvens i mål-DNA:t och fungerar som en startpunkt för DNA-polymerasen, det enzym som kopierar DNA-sekvensen. Primern är vanligtvis några tiotals baspar lång och är designad för att vara komplementär till den specifika sekvensen i mål-DNA:t där syntesen ska initieras.

"Adrenalektomi" er en medisinsk term som refererer til en kirurgisk operasjon der one eller begge av de bindevevsaker som heter adrenaleglandene fjernes. Adrenaleglandene ligger over de øvre nyrer og produserer hormoner som er viktige for å håndtere stress, regulere blodtrykk og saltbalanse i kroppen.

En adrenalektomi kan utføres av ulike grunner, inkludert tilfelle der pasienten har en tumor i adrenaleglandet (adrenaleksem), Cushings syndrom eller andre sjeldne sykdommer som fører til overproduksjon av hormoner fra adrenaleglandene.

Det er to typer av adrenalektomi: enside adrenalektomi (unilateral) og begge sides adrenalektomi (bilateral). I enside adrenalektomi fjernes bare én av adrenaleglandene, mens i begge sides adrenalektomi fjernes begge. Begge sides adrenalektomi kan føre til et hormonell ubalanse og krever derfor livslang behandling med steroider for å erstatte de hormoner som produseres av adrenaleglandene.

Cyclic AMP, eller cAMP (cyclisk adenosinmonofosfat), är ett second messenger-molekyl som spelar en viktig roll i cellsignalering inom organismen. Det bildas inifrån cellen när en hormonreceptor på cellmembranet aktiveras av ett hormon, till exempel glukagon eller adrenalin. Aktiveringen av receptorn leder till att en G-proteinkomplex kopplad till receptorn aktiveras, vilket i sin tur aktiverar en enzymkomplex kallad adenylatcyklas. Adenylatcyklasen konverterar ATP till cAMP, som sedan fungerar som en signalsubstans inom cellen och aktiverar olika proteinkinas-enzymkomplex. Dessa komplex kan leda till olika fysiologiska respons, beroende på vilket hormon som initialt aktiverade receptorn. När signalsubstanserna cAMP har utfört sin funktion bryts de ned av fosfodiesteras-enzymkomplex, varpå signalsystemet återgår till det ursprungliga tillståndet.

'Stora bröstgången' (latin: fascia thoracica) är ett brett, platt ligament som löper diagonalt över den främre delen av bröstkorgen. Det sträcker sig från sidan av nyckelbenet (clavicula) och ned till revbenen (costae) och skiljer bröstmuskulaturen (pectoralis major och pectoralis minor) från de yttre interkostal musklerna. Fascia thoracica ger stöd och skyddar det thoraxkompartment där lungorna, hjärtat och stora blodkärl finns inne.

'Bicyclic compounds' är en term inom organisk kemi och refererar till molekyler som innehåller två slutna ringstrukturer som delar ett gemensamt kolatom. Detta ger upphov till en 'bicyklisk' struktur, där de två ringarna kan vara anslutna på olika sätt.

Exempel på bicycliska föreningar inkluderar naftalen (två benseningar som delar ett kolatom) och decalinen (två cyklohexanringar där en är subtituent på den andra). Dessa föreningar har ofta unika egenskaper jämfört med sina enkel- och polycykliska motsvarigheter, vilket gör dem intressanta inom olika områden av kemin, däribland läkemedelsdesign.

'Struktur-aktivitet-relation' (SAR) är ett begrepp inom farmakologi och läkemedelsutveckling som refererar till sambandet mellan en molekyls kemiska struktur och dess biologiska aktivitet, det vill säga dess förmåga att påverka en viss funktion i ett levande system.

SAR-analys används ofta för att förutse hur en given substans kommer att bete sig biologiskt baserat på dess kemiska struktur, och kan hjälpa forskare att designa nya läkemedel med önskad verkan genom att jämföra strukturer av kända aktiva ämnen med strukturer av potentiella nya substanser.

Genom att undersöka och analysera SAR kan forskare identifiera viktiga strukturella egenskaper som är relaterade till en molekyls biologiska aktivitet, såsom funktionella grupper eller specifika bindningsställen på en molekyl som påverkar dess interaktion med målproteiner. Dessa insikter kan sedan användas för att optimera läkemedelskandidater genom att modifiera deras kemiska struktur för att förbättra deras verkan, specificitet och säkerhet.

'Fetter' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos. Det kan möjligen syfta på vissa medicinska tillstånd som involverar ökat fett, såsom fetma (obesitas) eller olika former av läckage (lipodystrofi), men det finns inget officiellt accepterat sätt att använda termen inom medicinen.

Aldosteron är ett steroidhormon som produceras i binjurebarken. Det spelar en viktig roll i regleringen av salt- och vattenbalansen i kroppen, samt blodtrycket. Aldosteron stimulerar njurarna att behålla natrium och avge kalium, vilket leder till ökad vätskeupptagning och höjda blodvolymer. Detta i sin tur får effekten av att öka blodtrycket.

Produktionen av aldosteron regleras främst av två hormoner: angiotensin II och potassium. När salt- och vattenbalansen är störd, eller när potassiumnivåerna i blodet ökar, aktiveras systemet för renin-angiotensin-aldosteron (RAAS), vilket leder till ökad produktion av aldosteron.

I medicinska sammanhang kan för höga nivåer av aldosteron leda till ett tillstånd som kallas primary hyperaldosteronism, eller Conns syndrom, som kan orsaka högt blodtryck och potassiumbrist. Lägre än normala nivåer av aldosteron kan vara ett tecken på binjurebarkssvikt.

Metyltestosteron är ett syntetiskt anabolt steroid som är en modifierad form av testosteron, den naturliga manliga könshormonen. Det har en metylgrupp tillfogad på den 17:e kolatomen (17α-metylgruppen), vilket gör att ämnet blir mer lämpat för oral användning genom att öka dess resistance mot nedbrytning i levern.

Metyltestosteron används inom medicinen för att behandla hypogonadism (låga testosteronnivåer) hos män, samt för att behandla bristande libido och impotens hos äldre män. Det kan också användas för att behandla kvinnlig frigiditet och bröstcancer hos kvinnor.

Även om metyltestosteron har medicinska användningsområden, så är det också ett populärt dopingpreparat bland idrottsmän och bodybuildare på grund av dess förmåga att öka muskelmassa, styrka och uthållighet. Användning av metyltestosteron utan preskription är dock olagligt i många länder och kan leda till allvarliga hälsorisker, inklusive lever- och hjärtskador, aggressivt beteende och försämrad spermiekvalitet.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

En epidural injection är en typ av injektion där lokalbedövningsmedel eller andra läkemedel administreras direkt i det epidurala utrymmet, som är ett rum mellan hårda hinna som omsluter ryggraden (durahinnan) och den inre ytan av de bakre kotpelarna.

Denna typ av injektion används ofta för att lindra smärta orsakad av en rad tillstånd, inklusive ryggsmärtor, skador på ryggraden, cancerrelaterad smärta och förlossningssmärta. Epidurala injektioner kan också användas under operationer i buken eller nedre extremiteterna för att ge smärtlindring och muskelavslappning.

Epidurala injektioner utförs vanligtvis av en särskilt utbildad läkare, såsom en anestesiolog eller en smärtspecialist. Proceduren innebär att patienten ofta får ligga på sidan eller på magen med ryggen böjd framåt för att öka utrymmet mellan kotpelarna. Sedan desinficeras huden och lokalbedövning ges i området där injektionen ska ges.

En tunn, smal nål placeras därefter i det epidurala utrymmet med hjälp av en fluoroskopi eller en C-arm X-ray-maskin för att guida nålen till rätt plats. När nålen är på rätt plats pumpas läkemedlet in i det epidurala utrymmet, vilket lindrar smärtan genom att blockera nervimpulserna som orsakar smärtan.

Epidurala injektioner kan vara effektiva för att lindra smärta, men de kan också ha vissa biverkningar och komplikationer, såsom infektion, blödning, ryggmärgsbristning eller skada på nerven. Dessa komplikationer är dock sällsynta när proceduren utförs av en erfaren läkare.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

'Uppreglering' är ett medicinskt begrepp som refererar till en process där nivåerna eller aktiviteten hos en viss molekyl, cell, vävnad eller funktion ökar i kroppen. Det kan ske naturligt eller orsakas av läkemedel eller andra behandlingsformer. Uppreglering kan ske på olika nivåer, inklusive genetisk (överaktivering av en gen), proteinsnivå (ökad produktion av ett protein) eller signalsubstansnivå (förhöjd aktivitet hos en signalsubstans). Det kan vara en önskvärd effekt vid behandling av vissa sjukdomar, men i andra fall kan det leda till negativa konsekvenser och biverkningar.

Follikulær væske er en type af væske som findes i hårtømmerne (follikler) i huden. Den dannes under normale forhold, når et hår følger sin normale vækstcyklus. Follikulær væske består af celler og fedtstoffer (lipider), der udskilles fra de forskellige typer celler i folliklen.

I visse tilfælde kan der dannes en form for cyste under huden, der indeholder en overvægt af follikulær væske. Disse cyster kaldes ofte "epidermoidcyster" eller "sebaceous cysts". De er som regel ufarlige, men kan blive irriterende eller smertefulde, hvis de bliver inficeret eller gennemgår en inflammation. I disse tilfælde kan læge behandle cysten med drænning eller, i visse tilfælde, kirurgisk fjernelse.

Retinoid X-receptorer (RXR) är en typ av nukleär receptor som binder till retinoic acid och andra sekosteroider. De bildar heterodimerer med andra nukleära receptorer, såsom peroxisomproliferatoraktiverade receptorer (PPAR) och retinoidreceptorer (RAR), vilka reglerar transkriptionen av olika gener involverade i celltillväxt, differentiering och apoptos. RXR finns i tre subtyper: RXR-α, RXR-β och RXR-γ, som uttrycks i olika typer av vävnader i kroppen. De är viktiga regulatörer av cellcykeln, immunresponsen och metabolismen.