'Spinacia oleracea' är den botaniska termen för grönsaken spinat, som är känd för sitt höga näringsvärde och används ofta inom matlagning och medicinska tillämpningar.
Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.
En grupp glykolipider, hos vilka sockerdelen utgörs av galaktos. De skiljer sig från glykosfingolipider genom avsaknad av kväve. Galaktolipiderna utgör den största delen av växternas membranlipider.
Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Chloroplast thioredoxins are small, heat-stable proteins located in the chloroplasts of plant cells. They play a crucial role in regulating various metabolic processes in the chloroplast, including photosynthesis, carbon fixation, and stress responses. Thioredoxins function as disulfide reductases, catalyzing the reduction of disulfide bonds in target proteins to maintain their correct conformation and activity. They are reduced by ferredoxin-thioredoxin reductase using electrons supplied by photosystem I during light reactions of photosynthesis. This reduction process allows thioredoxins to act as a redox switch, controlling the activity of various enzymes involved in chloroplast metabolism in response to changes in light intensity and other environmental factors.
Betainaldehyddehydrogenas (BADH) er ein enzym som spiller en viktig rolle i metabolismen av betain, et kompund som fungerer som osmoregulator og antioxidativt agens i mange levande organismer. BADH katalyserer omformingen av betainaldehyd til betain i den siste steget i syntesen av betain fra aminosyren glycin. Dette enzymet er viktig for å beskytte celler mot skade som kan føres tilbake til forhøht syre/base-tilstand og oxidativ stress.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av D-fruktos-1,6-difosfat och vatten till D-fruktos-6-fosfat och ortofosfat. EC 3.1.3.11.
Tartronat är en organisk syra med formeln C3H4O(OH)2. Den är den simplaste medlemmen i en grupp dibasiska hydroxysyror som kallas tartrater eller tartronsyror. Tartronat förekommer naturligt i vissa frukter och vin.
Ett enzym som ingår i biosyntesen av isoleucin och valin. Det förvandlar 2-acetolaktat till 3-hydroxy-2-oxo-isovalerat. Det medverkar också till att bilda 2-hydroxy-2-oxo-3-metylvalerat av 2-hydroxy-2 -acetobutyrat. EC 5.4.99.3.
Enzym som i mikroorganismer och växter katalyserar biosyntesen av cystein från O-acetyl-L-serin och vätesulfid. EC 4.2.99.8.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
En nitratreduktase är ett enzym som katalyserar reduktionen av nitrat (NO3-) till nitrit (NO2-).
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
'Mörker' är inte en medicinsk term, utan snarare en allmän beskrivning av ett frånvaro av ljus. I vissa medicinska sammanhang kan uttrycket 'nattblindhet' användas för att beskriva en specifik form av synnedsättning där individen har svårt att se klart i dimma, skymning eller under mörker. Men själva termen 'mörker' används inte medicinskt.
Tylakoider är membranstrukturer inne i kloroplasten hos växter, alger och cyanobakterier. De är primära platsen för ljusberoende fotosyntes där solljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat-reducerad). Tylakoidmembranen innehåller också fotosystem I och II, cytochrom b6f-komplexet och ATP-syntas, som alla är involverade i den ljusberoende fotosyntesen. Tylakoiderna är ofta staplade på varandra och bildar granumstaplar eller thylakoidstaplar inuti kloroplasten.
'Grönsaker' är en gemensam beteckning inom närings- och jordbruksvetenskap för odlade växter som primärt konsumeras för sin ätbar del utan att ha genomgått någon omfattande industriell bearbetning. Detta inkluderar blad, stjälkar, skott, rötter, knölar, bulbor och frukter från såväl ensamstående växter som delar av växtsammanhang, exempelvis blad från salat eller kål. Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber i människors diet.
Arvsmassan hos växter.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som finns i kloroplastmembranet hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en viktig del av fotosyntesen, där det absorberar ljusenergi och använder den till att reducera vattenmolekyler till syre, protoner och elektroner. Fotosystem II-proteincomplexet består av flera olika subenheter, inklusive D1 och D2 proteinkedjor, cytochrom b559, och ett antal små protein som hjälper till att stabilisera komplexet. Det är också värd för två fotosyntetiska pigmentkomplex: det klorofyll-a bindinga P680-komplexet och den accessoriska pigmentbärande antennkomplexet. När ljusenergi absorberas av dessa pigment kommer elektroner exciteras till ett högre energinivå, vilket initierar en serie redoxreakt
Föreningar som innehåller en eller fler monosackaridrester bundna med glykosidbindning till en hydrofob molekyldel, som t ex acylglycerol, en sfingoid, en ceramid eller ett prenylfosfat.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
I en enkel medicinsk definition, kan Portulaca referera till växten Portulaca oleracea, även känd som matjordkrypa eller grönporslinssläktet. Denna ört är ursprungligen från tropiska och subtropiska områden men har spridits över hela världen.
I medicinen refererer "palmar" til den side af hånden, der vender mod handleden. Dette er den modsatte side af fingrene. Det er relateret til det latinske ord "palma," som betyder "flad, åben hånd."
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
En familj av tvåhjärtbladiga örtväxter, omfattande ca 400 släkten med ca 3000 arter. Hit hör ett stort antal betydelsefulla kulturväxter, t ex vitkål, blomkål, broccoli och andra arter av kål (Brassica), senapsväxter, oljeväxter (raps och rybs) och rädisor. Andra välkända växter är backtrav och grustrav (Arabidopsis). Syn. kålväxter; Cruciferae.
'Brassica rapa' är ett lökväxtartat släkte inom kruciferäsfamiljen (Brassicaceae), som innefattar grönsaker och oljeväxter såsom kål, rape, rättika och senap. 'Brassica rapa' är själv en art som omfattar flera odlade varieteter, bland andra kinesisk kol, rapini, komatsuna, mibuna, takuan och paksoi. Dessa grönsaker skiljer sig åt morfologiskt och används för olika ändamål inom matlagning, men de delar en gemensam genetisk bakgrund som kultivarer av samma art.
'Brassica napus' är en botanisk term som refererar till den gula senapsväxten, även känd som rapss eller colzaseed. Det är en two-year plant that is widely cultivated for its oil-rich seeds and used in the production of biodiesel, animal feed, and various industrial products. In a medical context, the seeds and oil of Brassica napus may have potential health benefits due to their high levels of omega-3 fatty acids and antioxidants, but more research is needed to confirm these effects and establish safe and effective dosages.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.
Substituerade tioglukosider. De finns i produkter av raps (Brassica campestris) och likartade växter. De metaboliseras till en rad toxiska ämnen, som kan orsaka levercellsnekros hos människor och djur.
'Oenanthe' är ett släkte av växter inom familjen flockblommiga växter, som innehåller arter som ofta kallas för skärvfrön. Många arter inom släktet är giftiga och kan vara farliga om de ingeras eller kommer i kontakt med huden.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
I medicinsk kontext, används termen "persisk" ofta för att referera till en etnisk bakgrund eller geografiskt ursprung från Iran, tidigare känt som Persien. Det kan exempelvis röra sig om att diskutera genetiska studier, sjukdomsfrekvenser eller historiska aspekter på medicinsk utveckling i det som en gång var Persiska riket. Det är dock viktigt att specificera sammanhanget då termen kan ha olika betydelser beroende på kontexten.
Ett släkte växter tillhörande Solanaceae som innehåller kapsaicin. Flera sorter har söta eller starka ätliga frukter som används som grönsaker i färskt tillstånd och som kryddor när de torkats.
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
En karotenoidalkohol som är utbredd i naturen. Den finns i äggula, alger och i gula blommors kronblad, bl a.
Växters fortplantningsorgan.

"Spinacia oleracea" er en medisinsk betegnelse for arten spinat, som er en grønnsag og en slags bladgrøntsag. Spinat tilhører amarant-familien (*Amaranthaceae*) og stammer oprindeligt fra Centralasien. Den indeholder blandt andet store mængder af næringsstofferne jern, calcium, magnesium, vitamin A, C og K. Spinat er desuden kendt for at være en god kilde til antioxidanter som beta-karoten og floridermalin.

En kloroplast er ein organell i de flertalls planteceller og algceller. Kloroplastern har en grønn farge på grunn av tilstedeværelsen av grønne fotosyntetiske pigmenter som kanskje er best kjent for klorofyllene. Disse pigmentene absorberer lys i det visuelle spektra, og de brukes i fotosyntesen til å omdanne kolsur og vann til glukose og oxygen. Kloroplastern inneholder også en rekke andre strukturer som er nødvendige for den fotosyntetiske prosessen, slik som tylakoider og stroma.

Galaktolipider är en typ av lipider som innehåller en galaktose (en typ av socker) kopplad till en eller två fettsyror via en glycerol-backe. De är vanligt förekommande i cellemembranen hos växter och många mikroorganismer, särskilt i kloroplaster. Galaktolipider spelar en viktig roll i strukturen och funktionen hos cellemembranen, och de är också involverade i signaltransduktion och cellkommunikation. I människor förekommer galaktolipider i mindre utsträckning, främst i hjärnan och nervsystemet.

'Brassica' är ett vetenskapligt släktnamn inom familjen Brassicaceae, som inkluderar grönsaker såsom kål, blomkål, broccoli, brynt Broccoli, kålrot, rutabaga, morot, rybs, senapsplantor och kryddväxter som senap, mostard och kresse. Dessa grönsaker är rika på näringsämnen såsom vitamin C, dietfiber, och olika mineraler. Vissa arter inom släktet Brassica kan även innehålla glukosinolater, som har visat sig ha potentiala hälsoeffekter.

I medicinsk kontext kan 'växter' (plants) definieras som organismer som tillhör domänen *Eukarya* och kungörer riket *Plantae*, vilka karaktäriseras av celldelning genom mitos och meios, cellkärnor med en definitiv dubbelmembran, och en plastid (chloroplast) som innehåller gröna fotosyntetiska pigment. Dessa egenskaper gör att växter kan producera sin egen näring genom fotosyntes, vilket är en process där de omvandlar solljus till kemisk energi i form av socker (glukos).

Det bör noteras att den taxonomiska gruppen Plantae är något omstridd och kan inkludera olika arter beroende på vilken taxonomisk skola man följer. En vanlig definition inkluderar mossor, levermossor, ormbunkar, barrträd och blommor som del av Plantae, medan andra forskare kan exkludera vissa grupper som mossor och levermossor till andra taxonomiska grupper.

Chloroplast thioredoxins are a type of protein found in the chloroplasts of plant cells. They play a crucial role in regulating various metabolic processes in the chloroplast, including photosynthesis, carbon fixation, and stress responses. Thioredoxins are small proteins that contain a conserved redox-active disulfide bond in their active site, which allows them to function as electron carriers and reduce disulfide bonds in other proteins.

In chloroplasts, thioredoxins are reduced by ferredoxin-thioredoxin reductase using electrons from photosystem I. Once reduced, the thioredoxins can then reduce disulfide bonds in target proteins, thereby activating or regulating their function. Thioredoxins have been shown to interact with and regulate a wide variety of chloroplast proteins, including enzymes involved in carbon fixation, such as Rubisco, and proteins involved in stress responses, such as peroxiredoxins.

Overall, chloroplast thioredoxins are essential for maintaining proper redox balance in the chloroplast and ensuring that metabolic processes are regulated in response to changes in light intensity, temperature, and other environmental factors.

Betainaldehyddehydrogenas (BADH) er enzymet som katalyserer omformingen av betainaldehyd til betain i leveren og i andre organismer. Betain er en aminosyre der spiller en viktig rolle i reguleringen av vannholdigheten i cellene, og denne reaksjonen er særlig viktig under utviklingen av embryonet hos visse dyr.

BADH-enzymet inneholder ofte en flavinpyrofosfat (FAD)-kofaktor som er nødvendig for å aktivere enzymsjefsen og katalyserer den oxidative dehydrogenasen av betainaldehyd til betain. Dette enzymet finnes i mange levende organismer, inkludert planter, dyr og bakterier.

Mangelen på BADH-enzymet kan føre til forhöyet betainaldehydnivå i kroppen, som kan være skadelig for helse og kan føre til ulike sykdommer. For eksempel er det vist at mangelen på BADH-enzymet er forbundet med en økt risiko for hjertesykdommer og nyreforening hos visse populationer.

Fruktosdifosfatas (FDP-ase) är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av fruktosdifosfat (FDP) till fruktose och fosfat. Reaktionen kan skrivas som följer:

Fruktos-1,6-difosfat + H2O → Fruktose + Pi

Detta enzym finns naturligt i levande organismer, inklusive människor, och spelar en viktig roll i cellers energiproduktion genom att hjälpa till att bryta ned glukos som lagras i form av glykogen. FDP-ase är också ett viktigt enzym inom näringsmässig bioteknik, där det används för att producera fruktose och andra sockerderivat.

Tartronat är en organisk syra som förekommer naturligt i vissa frukter och grönsaker. Den kallas också erytorbursäure och har den kemiska formeln C4H6O6. Tartronat kan även bildas i kroppen som en biprodukt av cellandning och metabolismen av vissa aminosyror och sockerarter.

I medicinsk kontext kan tartronat användas som ett diagnostiskt verktyg för att upptäcka specifika sjukdomar eller störningar i kroppens metabolism. Till exempel, när nivåerna av tartronat är högre än normalt kan det vara ett tecken på en sällsynt genetisk störning som kallas tartronat-uriasyndrom (TUS).

Det är värt att notera att termen "tartronater" också används för att beskriva salter av tartronsyra, men detta är inte samma sak som själva syran tartronat.

2-Acetolactate Mutase (ALM) er en nøkkelenzym i den bakterielle aminosyrebiosyntesen, der konverterer 2-acetolaktat til 3-hydroxy-isocaproat som en del av leucinbiosyntesen. Dette enzym er viktig for bakterers overlevelse og kan være involvert i resistansen mot antibiotika, slik som beta-laktamer (penicilliner). Mutasjoner i gener som koder for dette enzymet kan føre til resistens mot betalaktamantibiotika.

Cysteine synthesis, eller mer specifikt "cysteinbiosyntes," är den biokemiska processen där celler skapar aminosyran cystein från serin och metallionen svavel (i form av ett molekylärt jon av svavel, som ofta kommer från en svavelkälla som kroppen kan tillhandahålla, såsom reducerad glutation).

Denna process involverar flera steg och enzymer, inklusive serinacetyltransferas (SAT), cysteine desulfurase (EC 2.8.1.7) och O-acetylserin(thiol)-lyas (OASTL). Det finns också andra proteiner som hjälper till att reglera och underlätta denna process, såsom serine-O-acetyltransferase-chaperonkomplexet.

Cystein är en viktig aminosyra eftersom det innehåller en svavelatom som kan bilda disulfidbindningar med andra cysteiner i samma protein, vilket hjälper till att stabilisera proteinstrukturen. Cysteinspår är också ofta involverade i reaktioner med andra molekyler, såsom syre och kväve, inom cellen.

'Växtproteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är komplexa molekyler byggda upp av aminosyror och har en rad viktiga funktioner i levande organismers celler, till exempel som enzym, strukturella komponenter, signalsubstanser och transportsystem.

Växtproteiner kan ha olika funktioner beroende på vilken växtart de kommer ifrån och i vilket syfte de används. Några exempel på användningsområden för växtproteiner inkluderar livsmedelsindustrin, där de kan användas som ingredienser i vegetariska alternativ till animaliska proteinkällor, samt inom medicinsk forskning och terapiutveckling.

Det är värt att notera att växtproteiner ofta betraktas som hälsosamma alternativ till animaliska proteinkällor, eftersom de saknar kolesterol och ofta har ett lägre fettsammansättning. Dessutom kan en hög konsumtion av växtbaserade protein kopplas till minskade risker för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

I medicinsk kontext kan "växtblad" (phytolith) definieras som små, hårda kroppar av silikatmineral som bildas inne i levande växtceller och efterlämnas när cellerna dör. Dessa blir då en del av växtens struktur och kan bevaras under långa tider, även efter att växten själv har förfallit. Växtblad kan vara mycket små, ofta mellan 1-100 mikrometer i storlek, och deras form och storlek kan variera beroende på vilken växtart de kommer ifrån.

Växtblad är viktiga inom paleobotaniken och arkeologin eftersom de kan användas för att identifiera vilka växter som har funnits på en given plats vid en given tidpunkt. De kan också användas för att studera hur människor i det förflutna använt och förändrat sina landskap genom jordbruk, skogsbruk och andra aktiviteter som påverkat växtligheten.

En nitratreduktase är ett enzym som katalyserar reduktionen av nitrat (NO3-) till nitrit (NO2-). Detta enzym förekommer naturligt i vissa bakterier, växter och djur, inklusive människan. I människokroppen är nitratreduktaser involverade i metabolismen av vissa läkemedel och kemikalier.

Det finns två huvudtyper av nitratreduktaser:

1. Den första typen, assimilatoriska nitratreduktas, hittas hos växter och bakterier som använder sig av denna process för att tillgodogöra sig kväve från miljön. Detta enzym finns i kloroplasten hos växter och reducerar nitrat till nitrit, vilket sedan kan konverteras till ammoniak och införlivas i aminosyror.

2. Den andra typen, dissimilatoriska nitratreduktas, återfinns hos vissa bakterier som använder nitrat som ett elektronacceptor under anaeroba förhållanden. Detta enzym är involverat i den process som kallas denitrifikation, där kväveoxider reduceras till gasformig kväve (N2).

Det är värt att notera att överexponering för nitratreduktaser kan vara skadligt eftersom höga nivåer av nitrit kan orsaka metemoglobinemi, en sjukdom där blodets förmåga att transportera syre minskar.

Fotosyntese er en biokemisk proces, hvor organismer som planter, alger og visse batterier omdanner lysenergi, typisk fra solen, til kemisk energi i form af organisk stof, samtidig med at de omsætter kuldioxid og vand til ilt og vand. Denne proces kan skrives som en kemisk ligning:

6 CO2 + 6 H2O + lysenergi -> C6H12O6 + 6 O2

Det vil sige at der dannes et molekyle glukose (C6H12O6) og seks molekyler ilt (O2) for hvert seks molekyler kuldioxid (CO2) og seks molekyler vand (H2O) der bliver omdannet. Glukosen kan derefter anvendes som energikilde for cellens processer, mens ilten frigives til atmosfæren.

'Mörker' är inte en medicinsk term, utan snarare en allmän term som används för att beskriva frånvaron av ljus eller dålig synbarhet. I medicinskt sammanhang kan man dock tala om "nattsyn" (night vision), vilket är ett mått på hur väl ögat fungerar i mörker. Nattsyn kan vara nedsatt hos vissa personer, till exempel på grund av åldring, näthinneförändringar eller vissa sjukdomstillstånd. Det finns också medicinska instrument som använder sig av intensifierad ljusförstärkning för att underlätta synen i mörker, så kallade nattsynsgranater eller nattsikten.

Tylakoider är membranstrukturer inne i kloroplasten hos växter, alger och cyanobakterier. De är primära platsen för ljusberoende fotosyntes där solljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat-reducerad).

Tylakoidmembranet innehåller fotosystem I och II, cytochrom b6f-komplexet och ATP-syntas. Dessa proteinkomplex arbetar tillsammans för att producera ATP genom en process som kallas fotofosforylering. Tylakoider är också inblandade i syntesen av klorofyll, karotenoider och andra pigment som används under fotosyntesen.

Tylakoidmembranet är vanligtvis staplat upp i granum-stackar (grana) eller kan förekomma som enstaka membransäckar (thylakoids) i stroman, det inre vattnet av kloroplasten.

'Grönsaker' är ett samlingsbegrepp inom närings- och livsmedelsområdet som oftast används för att beskriva olika slags odlade växter som äts färska, tillagade eller konserverade. Detta kan inkludera bladgrönsaker (såsom spenat och sallad), rotfrukter (såsom morot och potatis), fruktgrönsaker (såsom tomater och paprika) samt knölväxter (såsom ingefära och selleri). Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen såsom vitaminer, mineraler och fiber.

'Växtgener' är ett begrepp inom genetiken och molekylärbiologin som refererar till den totala uppsättningen genetisk information hos växter. Genomer består av DNA-molekyler som innehåller tusentals gener, regulatoriska sekvenser och icke kodande regioner. Växters genomer varierar i storlek och komplexitet mellan olika arter. Exempel på växtgener inkluderar risgenomet (cirka 460 miljoner baspar), majsgenomet (cirka 2,3 miljarder baspar) och människans genomet (cirka 3 miljarder baspar). Studiet av växtgener har potentialen att förbättra jordbrukets produktivitet, föda världens växande befolkning och skydda mot skadegörare och klimatförändringar.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som spelar en central roll i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en del av den fotokemiska fosforyleringskedjan, där ljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

Fotosystem II-komplexet består av ett antal olika proteiner och cofaktorer, inklusive två photosyntetiska pigmentkomplex som absorberar ljusenergi. Det ena komplexet är ett p680-reaktionscentrum, som består av en specialparet av klorofyllmolekyler som exciteras av ljus och överför sin energi till ett annat pigmentkomplex, det så kallade accessorypigmentkomplexet. Detta komplex innehåller fler klorofyllmolekyler, karotenoider och fenofiler, som hjälper till att absorbera ljusenergi och skydda fotosystem II-komplexet från skada orsakad av för höga energinivåer.

Fotosystem II-komplexet är också ansvarigt för vattenoxidationen, en process där vattenmolekyler splittras upp i syre, protoner och elektroner. Syret frigörs som ett biprodukt, medan de frigjorda elektronerna används för att reducera NADP+ till NADPH, en viktig reducerande agens i fotosyntesen.

I summa är Fotosystem II-proteinkomplexet ett mycket viktigt protein-komplex som spelar en central roll i fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier genom att konvertera ljusenergi till kemisk energi och producera syre som en biprodukt.

Glykolipider är en typ av molekyler som består av en fettsyra som är kovalent bundet till en kolhydratkedja. Denna typ av molekyler finns naturligt i cellytorna hos levande organismer och har en rad olika funktioner, bland annat att agera som receptorer för signalsubstanser och att bidra till cellens struktur och funktion. Glykolipider delas vanligen in i fyra kategorier baserat på den kolhydratkedja de innehåller: glykosfingolipider, globosider, gangliosider och neutrala glykolipider.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

'Portulaca' er en slægt av planter i familien Portulacaceae, også kjent som pigvervfamilyen. Den består av om lag 100 arter, hvoraf de fleste er små, opprette, stauder eller urter med sukkulente blade og stive, ofte hårede stængler. Bladene er oftest modsat stillede og har en fleskaktig konsistens for å hjelpe plantene å klare tørkeperioder.

Den mest kjente arten i slægten er muligens Portulaca oleracea, også kjent som grønnsakspigveren eller pigve. Denne arten har blant annet vært brukt som ernæringsmiddel og tradisjonell medisin i mange kulturer gjennom historien. Portulaca oleracea inneholder en rekke næringsstoffer, herunder vitaminer A, C og K, samt mineraler som jern, kalium og kalsium.

Noen andre arter i slægten Portulaca har også vært brukt som medisinske planter, men det er viktig å nevne at bruk av disse plantene bør skje under veiledning av en kvalifisert helsefaglig fagperson for å sikre trygghet og effektivitet.

'Palmer' är ett medicinskt term som används för att beskriva något som har med handflatan (latin: palma) att göra. I klinisk praktik används det ofta för att hänvisa till en hudfläck eller annan hudförändring som finns på handflatan. Exempelvis kan en läkare beskriva en röd fläck på patientens handflatan som en "palmar utslag". Det är också vanligt att använda termen i samband med neurologiska tillstånd, eftersom känseln och andra sensoriska funktioner kan undersökas genom att beröra olika delar av handflatan.

"Genuttrycksväxling, eller epigenetisk reglering, refererar till förändringar i uttrycket av gener som inte involverar någon ändring i den underliggande DNA-sekvensen. Istället kan detta ske genom kemiska markeringar av DNA eller histonproteiner, vilka påverkar tillgängligheten och aktiviteten hos gener. Epigenetiska förändringar kan vara reversibla och är ofta dynamiska under en organisms livslopp. I växter har epigenetisk reglering visat sig spela en viktig roll i flera biologiska processer, inklusive embryonal development, celldifferentiering, stressrespons och genombildning. Vissa epigenetiska förändringar kan vara ärftliga över generationsväxlingar, men de kan också vara tillfälliga och reversibla."

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Elektrontransport är en biokemisk process som sker inne i celler och är en viktig del av cellandningen, eller celldygnets process. Det är en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket genererar energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

I mitokondrierna, de subcellulära organellerna som är ansvariga för cellandningen, sker elektrontransporten i den så kallade elektrontransportkedjan. Denna kedja består av en serie komplexa proteiner och koenzym som sitter inbäddade i mitokondriens inre membran. Elektroner från reducerade coenzym, till exempel NADH och FADH2, passerar genom denna kedja och överförs till syre, vilket är det slutliga elektronacceptorn. Under transporten frigörs energi, som används för att pumpa protoner (H+) över mitokondriens inre membran, vilket skapar ett koncentrationsgradient. ATP-syntas, ett enzymkomplex beläget i mitokondriens inre membran, använder sedan denna gradient för att syntetisera ATP från ADP och fosfat.

I alltså är elektrontransporten en viktig process som genererar energi i celler genom en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket leder till skapandet av ATP.

I medicsin används termen "ljus" ofta för att beskriva olika former av elektromagnetisk strålning, som kan användas diagnostiskt eller terapeutiskt. Det kan handla om:

1. Visuellt ljus: Det vanliga ljuset som vi ser med ögat, består av elektromagnetisk strålning i våglängder mellan ungefär 400 och 700 nanometer (nm).
2. Laserljus: Koncentrerad, samfälld och intensiv stråle av synligt ljus eller annan elektromagnetisk strålning, som kan användas inom medicinen för att exempelvis skära bort vävnad eller aktivera vissa läkemedel.
3. Röntgenljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus, som används inom medicinen för att ta röntgenbilder och undersöka skelett, lungor och andra inre organ.
4. Ultraviolett (UV) ljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla hudsjukdomar och bakterier.
5. Infrarött (IR) ljus: Elektromagnetisk strålning med längre våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla muskel- och ledsmärtor samt öka blodgenomströmningen.

Det är viktigt att notera att olika typer av ljus kan ha både nyttiga och skadliga effekter, beroende på dos, exponeringstid och andra faktorer.

Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.

Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.

I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:

2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)

I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

Sekvenshomologi, eller sekvenstillhörighet, inom biokemi och genetik refererar till den grad av likhet mellan två eller flera molekylära sekvenser, som kan vara DNA-sekvenser, RNA-sekvenser eller proteinsekvenser. När det gäller aminosyrasekvenser, handlar det om den ordningsföljd av specifika aminosyror som bildar en proteinmolekyl.

Aminosyrasekvenshomologi mellan två proteiner används ofta för att undersöka deras evolutionära släktskap och funktionella likheter. Hög sekvenshomologi kan indikera närbesläktade proteiner med möjligen liknande funktioner, medan låg homologi kan tyda på mindre närstående eller icke-relaterade proteinsekvenser.

Det är värt att notera att även om två proteiner har en hög sekvenshomologi kan deras struktur och funktion skilja sig ifrån varandra, eftersom aminosyrasekvenser inte alltid korrelerar perfekt med proteiners tredimensionella struktur eller biokemiska aktivitet.

Molekylär kloning är en biologisk teknik där man skapar exakta kopior av specifika gener eller andra stycken av DNA. Detta görs genom att skapa en rekombinant DNA-molekyl, vilken består av DNA från två olika källor. Denna rekombinanta DNA-molekyl innehåller oftast en önskad gen som är flankerad av kontrollsekvenser, så kallade promotor- och terminatorkärnor, som styr när och hur mycket av genen ska exprimera sig.

Den rekombinanta DNA-molekylen införs sedan i en värdcell, ofta en bakteriecell eller en eukaryot cell, där den kan replikera sig tillsammans med cellens egna gener. På det viset produceras stora mängder av den önskade genen eller DNA-sekvensen.

Molekylär kloning används inom forskning för att studera geners funktion och interaktion, för att producera proteiner i stor skala för medicinska tillämpningar och för att skapa genetiskt modifierade organismer som används inom jordbruk och bioteknik.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

Brassicaceae, också kända som korsblommiga växter eller krysantemuväxter, är en familj av tvåhjärtbladiga växter. Denna familj inkluderar ett stort antal grödor och prydnadsväxter, såsom kål, rädisor, morot, rybs, senap och rosenrot.

Karaktäristiskt för Brassicaceae är att de har fyra kronblad som ofta är vit-, gul- eller lilafärgade. De har också fyra ståndare i två par, där det ena paret är längre än det andra. Blommorna är vanligen radiärsymmetriska och samlas i klasar eller ax.

Flera arter inom familjen innehåller glukosinolater, som är kemiska föreningar som kan ge upphov till en stark smak och lukt. När växterna skadas eller krossas kan dessa ämnen omvandlas till isotiocyanater, som kan ha antibakteriella egenskaper.

I medicinsk sammanhang har vissa arter i Brassicaceae använts för att behandla olika sjukdomar. Till exempel har kål använts för att lindra symptomen vid reumatoid artrit, medan senap använts som ett smärtstillande medel. Vissa studier har också visat att vissa glukosinolater kan ha anti-cancerverkningar.

'Brassica rapa' är en botanisk term som används för att definiera en art inom kålväxter (Brassicaceae). Denna art innefattar flera olika grönsaker och rotdjupsgrödor, till exempel:

1. Kinesisk broccoli (kinesiska: 芥兰; pinyin: jièlán)
2. Foderraps
3. Råkostaporter
4. Staudselleri
5. Toknappa
6. Vitkål
7. Östasiatisk bladkål (kinesiska: 大白菜; pinyin: dà báicài)

Det är värt att notera att olika varieteter och former av 'Brassica rapa' kan ha olika ernähringsmässiga och hälsobefrämjande fördelar.

"Brassica napus" er en botanisk betegnelse for en planteart, der også kendes under navnet kålroe. Det er en toårig, urteagtig plante, som hører hjemme i den tempererede del af Eurasien og Nordafrika, men som nu findes overalt i verden som en dyrket afgrøde eller forvildet plante.

"Brassica napus" er en krydsning mellem to andre arter, "Brassica oleracea" (almindelig kål) og "Brassica rapa" (kålrabi), og den anvendes til flere forskellige formål. Rapsolien, som udvindes af frøene, er en populær biomassebrændstof og kan også anvendes i madvarer. Desuden dyrkes "Brassica napus" også for sin grønne del, som enten spises som bladgrøntsag eller anvendes til dyrefoder.

Planten er kendetegnet ved sine store, glatte blade og gule blomster, der sidder i klaser på stilke, der kan være op til 1 meter høje. Frøene er small

Vätejonkoncentration, även känd som pH, är ett mått på hur sur eller basiskt ett vätskemedium är. Det specificerar protonaktiviteten (H+) i en lösning, vilket är relaterat till mängden hydrogenjoner (H+) per liter.

En lägre pH-värde (7) indikerar lägre vätejonkoncentration och mer basisk miljö. Vatten har en neutral pH på 7.

I medicinsk kontext kan förändringar i vätejonkoncentration ha betydelsefulla kliniska konsekvenser. För hög eller för låg pH kan störa normal cellfunktion och leda till acidos eller alkalos, respektive. Dessa störningar kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive andningen, hjärt-kärlsystemet, njurarnas funktion och ämnesomsättningen.

Klorofyll är ett grönt pigment som förekommer hos växter, alger och vissa batterier. Det är ett viktigt ämne för fotosyntesen, processen där solenergi omvandlas till kemisk energi. Klorofyllet absorberar ljus i blått och rött spektrum men reflekterar grönt, vilket gör att växter ser gröna ut. Det finns olika typer av klorofyll, men de två vanligaste är klorofyll a och klorofyll b. Klorofyll a är det viktigaste pigmentet för fotosyntesen och absorberar ljus mellan 430 och 662 nanometer, medan klorofyll b absorberar ljus mellan 455 och 642 nanometer.

Glukosinolater är en typ av svavelhaltiga organiska föreningar som finns naturligt i vissa grönsaker, särskilt i korsblommiga växter (Brassicales), till exempel broccoli, kål, rädisor och mostard. De är förknippade med hälsobefrämjande egenskaper, bland annat på grund av deras potential att aktivera enzymer som kan skydda mot cancer. Glukosinolater är inte direkt giftiga, men när de bryts ned kan de bilda ämnen som kan ha en irriterande effekt på slemhinnor och andningsorgan.

'Oenanthe' är ett släkte av växter inom familjen flockblommiga växter, och det latinska namnet på släktet betyder "vinranka". Många arter i släktet innehåller giftiga substanser och kan vara farliga om de förtärs. Exempel på arter inom släktet är johannesört (Oenanthe javanica) och vattenmynte (Oenanthe crocata).

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

I'm sorry for any confusion, but the term "Persien" is not a medical term. It seems that you might be referring to "persistent" in English, which is sometimes used in a medical context. "Persistent" means something that continues to exist or occur without significant change for a long period of time.

If you meant to ask about a different term, please provide more context or clarify your question, and I will do my best to help you.

'Capsicum' är ett medicinskt slanguttryck för kapsaicin, en aktiv komponent i chilipeppar och paprikor. Kapsaicin används inom medicinen som en smärtstillande behandling vid nevrala smärtor, artrit, muskuloskelettala smärtor och hudinflammationer. Det fungerar genom att verka på smärtreceptorerna i huden och nerverna och minskar därmed smärtupplevelsen. Kapsaicin finns tillgängligt som cream, gel, plaster och patchar.

I medicinsk kontext, betyder "järn" ett essentiellt spårmineral som spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner. Järn är en viktig komponent i hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till celler i kroppen. Det är också en del av myoglobin, ett protein som lagras syre i musklerna.

Järn finns i två former i kroppen: den hemiska järnformen, som används för att transportera syre, och den icke-hemiska järnformen, som deltar i en rad biokemiska processer, inklusive andningsprocessen och immunförsvaret.

Järnbrist är en vanlig näringsbrist som kan orsaka anemi, trötthet, svaghet och andningssvårigheter. Överdriven järnutgång kan också vara skadligt för hälsan och leda till skador på lever, hjärta och endokrina systemet.

Lutein är ett xantofyll pigment som tillhör karotenoidfamiljen. Det finns naturligt i vissa livsmedel, särskilt gröna bladgrönsaker som spenat, sallad, majskorn och äggula. Lutein är känt för att accumulera i gula fläcken (macula) i ögats näthinne, där det hjälper till att skydda ögat från skada orsakad av fria radikaler och blå ljus. Det kan också bidra till att förbättra synskärpan och minska risken för åldersrelaterade maculadegeneration (AMD) och katarakter.

'Blommor' er en generell betegnelse for de strukturer i planter, der dannes som en del af reproduktionen. Blomster består typisk av et kompleks system av organer, inkludert bægerblad, kronblad, støvorganer og frugtanlæg. Bægerbladene og kronbladene er ofte fargefulle og har som funksjon å tiltrakke bestøvere, for eksempel insekter eller fugler. Støvorganene producerer støvkorn, som kan overføres til fruktanlæggene i en annen blomst for å befrukte den og produsere frø og et nytt planteslag.

I medicinsk sammenhenging kan visse planter og deres blomster ha medisinske egenskaper, og de kan brukes som lægemidler eller i alternativ behandling. I så fall vil det være viktig å ha god kunnskap om planten og hvilke deler av den som er aktive for å sikre en trygg og effektiv bruk.

... (Spinacia oleracea) är en växt som odlas för sina ätbara blads skull. Odling av spenat började i Persien. Bladen är 3-30 ...
Spenat (Spinacia oleracea) är en växt som odlas för sina ätbara blads skull. Odling av spenat började i Persien. Bladen är 3-30 ...
Spinacia oleracea. 10 mar. 14 apr. 4-6 v 21 apr. 12 maj. 3-6 v före 5 maj 4 v före ... Brassica oleracea. 24 mar. 7 apr. 4-6 v 5 maj. 4 v före 19 maj 2 v före ... Brassica oleracea. 24 mar. 7 apr. 4-6 v 5 maj. 4 v före ... Brassica oleracea. 7 apr. 21 apr. 4-6 v 19 maj. 2 v före ... Brassica oleracea. 7 apr. 21 apr. 4-6 v 19 maj. 2 v före ... Brassica oleracea acephala. 7 apr. 21 apr. 6-8 v 2 jun. ...
Spinacia oleracea. 7 feb. 14 mar. 4-6 v 21 mar. 11 apr. 3-6 v före 4 apr 4 v före ... Brassica oleracea. 21 feb. 7 mar. 4-6 v 4 apr. 4 v före 18 apr 2 v före ... Brassica oleracea. 21 feb. 7 mar. 4-6 v 4 apr. 4 v före ... Brassica oleracea. 7 mar. 21 mar. 4-6 v 18 apr. 2 v före ... Brassica oleracea. 7 mar. 21 mar. 4-6 v 18 apr. 2 v före ... Brassica oleracea acephala. 7 mar. 21 mar. 6-8 v 2 maj. ...
Vetenskapligt namn: Spinacia oleracea Matador. Typ: Ettårig. Höjd: 20 cm. Läge: Sol-Skugga. Såtid: Mars-Maj/Aug-Okt/Året om. ...
Spinacia oleracea Monnopa - Köp fröer online på Wexthuset.com! ... Frö till Spinacia oleracea. Pris: 33 kr. I lager Artnr: 29140. Lägg i varukorgen. ...
Spinacia oleracea. Benämns även som:. Runda, släta, mörkgröna blad med röda stjälkar och bladnerver. Den röda färgen bevaras ...
tillf.) växten Spinacia oleracea Lin.; jfr spenat. Taggspenaten .. med taggiga frön och vid basen pillika blad. HbTrädg. 2: 98 ...
Botaniskt namn: Spinacia oleracea Innehåll: ca. 15 gram. Se dataark. Mer detaljer ... Botaniskt namn: Spinacia oleracea Innehåll: ca. 15 gram ...
Vetenskapligt namn: Spinacia oleracea Matador. Typ: Ettårig. Höjd: 20 cm. Läge: Sol-Skugga. Såtid: Mars-Maj/Aug-Okt/Året om. ...
Extrakt (19,5 %) av: spenat (Spinacia oleracea L.), morot (Daucus carota L.), fänkål (Foeniculum vulgare Mill.), flockarun ( ...
Ingredienser: Avokadoextrakt 4:1 (Persea americana), spenatextrakt 4:1 (Spinacia oleracea I.), nikotinamid (vitamin B3), ...
SPINACIA OLERACEA LEAF EXTRACT / SPINACIA OLERACEA (SPINACH) LEAF EXTRACT, XANTHAN GUM, CARRAGEENAN, CITRIC ACID, ...
Spinacia Oleracea (Spinach) Leaf Extract, Aesculus Hippocastanum (Horse Chestnut) Extract, Sodium Hyaluronate, Rhodochrosite ...
Spenat (Spinacia oleracea) är en tacksam bladgrönsak som jag inte vill leva utan, nyttig att äta inte bara för sitt rika ...
Spinacia oleracea. Benämns även som:. Kulturarv. Från 1866. I folkmun även kallad monsterspenaten. Mycket stora, mörkgröna, ...
Spinacia oleracea. 18 feb. 25 mar. 4-6 v 1 apr. 22 apr. 3-6 v före 15 apr 4 v före ... Brassica oleracea. 4 mar. 18 mar. 4-6 v 15 apr. 4 v före 29 apr 2 v före ... Brassica oleracea. 18 mar. 1 apr. 4-6 v 29 apr. 2 v före ... Brassica oleracea. 18 mar. 1 apr. 4-6 v 29 apr. 2 v före ... Brassica oleracea. 4 mar. 18 mar. 4-6 v 15 apr. 4 v före ... Brassica oleracea acephala. 18 mar. 1 apr. 6-8 v 13 maj. ...
Spinacia oleracea. 5 feb. 12 mar. 4-6 v 19 mar. 9 apr. 3-6 v före 2 apr 4 v före ... Brassica oleracea. 19 feb. 5 mar. 4-6 v 2 apr. 4 v före 16 apr 2 v före ... Brassica oleracea. 19 feb. 5 mar. 4-6 v 2 apr. 4 v före ... Brassica oleracea. 5 mar. 19 mar. 4-6 v 16 apr. 2 v före ... Brassica oleracea. 5 mar. 19 mar. 4-6 v 16 apr. 2 v före ... Brassica oleracea acephala. 5 mar. 19 mar. 6-8 v 30 apr. ...
Spenatpulver (Spinacia oleracea - planta), inulin, myntapulver (Mentha x piperita L. - folium), metylsufonylmetan (MSM), lime. ... kålspulver (Brassica oleracea var. sabellica - planta), broccolipulver (Brassica oleracea - planta), açaípulver (Euterpe ... oleracea - fructus), chlorelapulver (Chlorella pyrenoidosa - planta), grönt te-extrakt (Camellia sinensis - folium), arom, ...
Spinacia Oleracea (Spinach) Leaf Extract, Laminaria Saccharina Extract, Spilanthes Acmella Flower Extract, Rhodochrosite ...
  • Spenat (Spinacia oleracea) är en växt som odlas för sina ätbara blads skull. (wikipedia.org)
  • Spenat (Spinacia oleracea) är en tacksam bladgrönsak som jag inte vill leva utan, nyttig att äta inte bara för sitt rika innehåll av vitaminer och mineraler: den är även en rik källa av järn (vid rätt användning). (saltarosgarden.com)