Sackaros
Kolhydrater i kosten
Oligo-1,6-glukosidas
Sukras
Stärkelse
Jejunum
Fetter i kosten
Proteiner i kosten
Kost
Kostfibrer
Kosttillskott
Kalcium i kosten
Natrium i kosten
Järn i kosten
Djurfoder
Sötningsmedel
Grönsaker
Gradientcentrifugering
Eating
Fruktsocker
Kostundersökningar
Recommended Dietary Allowances
Djurens näringsfysiologi
Smak
Fettsyror
betafruktofuranosidas
Glukosyltransferaser
Näringspolitik
Slumpmässig fördelning
Näringsbedömning
Kolesterol
Fiskoljor
Viktökning
Triploidy
Typ 2-diabetes
Typ 1-diabetes
Delfimetoden
"Socker i kroppen" refererar till kolhydrater som bryts ned till enklare sockermolekyler under digestionen, vilket leder till en ökning av blodsockernivåerna. Detta inkluderar både naturligt förekommande socker, såsom fruktos och lactos, samt tillagat socker som sackaros (vanlig raffinerad socker). När vi konsumerar mat eller dryck med höga sockermängder, orsakar det en snabb och kraftig ökning av blodsockernivåerna.
Kroppen behöver glukos (en form av socker) för att producera energi, särskilt hjärnan och de röda blodkropparna. När vi intar mer socker än vad vi behöver, konverteras överskottet till glykogen som lagras i levern och musklerna eller omvandlas till fett och lagras i kroppen som reservener.
Regelbunden överkonsumtion av socker kan leda till allvarliga hälsoeffekter, såsom ökat risk för fetma, typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och karies.
Saccharose, ofta kallat sackaros, är ett disacharid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, som är kopplade till varandra via en glykosidbindning. Saccharose förekommer naturligt i många sockerrika livsmedel, såsom sockerbetor, sockerrör och flera olika frukter. När vi äter livsmedel som innehåller saccharose spjälkas det upp av vår kropp till glukos och fruktos, vilka kan användas som energikälla.
Carbohydrates in diet, också kända som kolhydrater på svenska, är en grupp näringsämnen som inkluderar socker, starches och fiber. De hittas naturligt i många livsmedel som frukt, grönsaker, spannmål och mjölkprodukter. Carbohydrates är en viktig källa till energi för kroppen eftersom de snabbt bryts ner till glukos, eller blodsocker, som kan användas direkt av cellerna i kroppen.
Det finns tre huvudsakliga typer av carbohydrates:
1. Monosackarider: Detta är enkla sockerarter som inkluderar glukos, fruktos och galaktos. De hittas naturligt i frukt, honung och vissa grönsaker.
2. Disackarider: Detta är två monosackarider som har kombinerats tillsammans. Exempel på disackarider inkluderar socker (sackaros), lactos (i mjölk) och maltose (i malt).
3. Polysackarider: Detta är långa kedjor av monosackarider som har kopplats samman. Exempel på polysackarider inkluderar starches (i potatis, bröd och pasta) och fiber (i frukt, grönsaker och helgröna spannmål).
Enligt American Heart Association rekommenderas att vuxna ska begränsa sitt intag av tillagad socker till högst 6 teaspoons per dag för kvinnor och 9 teaspoons per dag för män. Det är också viktigt att välja komplexa carbohydrates, som starches och fiber, framför enkla carbohydrates, som socker, eftersom de tenderar att ge en jämnare energileverans och hjälper till att kontrollera hungern.
Oligo-1,6-glukosidas är ett enzym som bryter ned komplexa kolhydrater, såsom glykogen och stärkelse, genom att hydrolysera (spjälka) 1,6-glykosidbindningarna mellan glukosmolekyler. Detta enzym är viktigt för normal funktion hos celler, särskilt i muskler och lever, där dess huvudsakliga funktion är att frisätta glukosmonomerer från glykogen som kan användas som energikälla.
Mutationer i genen för oligo-1,6-glukosidas har associerats med en ärftlig metabolisk sjukdom som kallas glykogensjukan typ III eller Forbes-Corcons sjukdom. Denna sjukdom orsakas av nedsatt aktivitet hos oligo-1,6-glukosidas, vilket leder till onormal accumulering av glykogen i levern och musklerna och en rad symtom som kan innefatta svaghet, förhöjd sötningskänslighet, leverförstoring och muskelcramper.
'Sukras' är ett begrepp från ayurvedisk medicin, som härstammar ifrån Indien. Det saknas en direkt motsvarighet inom den västerländska biomedicinska traditionen. I ayurveda anses sukras vara ett av de tre kroppsvätskorna (tri-dosha) och är associerat med eldighet, smidighet och kreativitet. Sukras sägs bildas i mag-tarmkanalen och ha en viktig roll för ämnesomsättningen, näringsupptaget, reproduktionen och immunförsvaret. Det är också associerat med positiva känslor som kärlek och glädje.
I den biomedicinska traditionen finns det inget direkt motsvarande begrepp till sukras, men vissa aspekter av det kan jämföras med olika fysiologiska processer i kroppen, såsom ämnesomsättningen och reproduktionen.
Stärkelse är ett kolhydrat som består av en lång kedja av glukosmolekyler (en polysackarid). Det är den huvudsakliga energikällan i många livsmedel, särskilt i vegetabiliska källor som potatis, ris och spannmål. Stärkelse är också ett viktigt bindemedel och texturbildare i matlagning. När stärkelse intas bryts den ner till glukos i kroppen för att användas som energikälla.
Jejunum är en del av tunntarmen (intestinum tenue) som ligger mellan duodenum (den första delen av tunntarmen) och ileum (den sista delen av tunntarmen). Jejunum är ungefär 2,5 meter långt hos en vuxen människa.
Jejunum har till uppgift att absorbera näringsämnen från maten som passerar genom tarmen. Det har en rik blodförsörjning och ett stort ytväte för att underlätta absorptionen. Jejunums slemhinna är också täckt med små, fingerliknande utskott (villi) som ökar ytan ytterligare.
I jejunum sker också en del av den kemiska nedbrytningen av näringsämnena genom att enzymer från bukspottkörteln (pancreas) och tarmens egen slemhinna bryter ner proteiner, kolhydrater och fetter till mindre molekyler som kan absorberas lättare.
'Fetter i kosten' er en medisinsk term som refererer til en abnormal eller uønsket vægtgevinst som følge af øget kaloriindtag eller forringet forbrænding av kalorier. Dette kan skyldes mange forskjellige faktorer, inkludert mangel på fysisk aktivitet, overdrevent spisning, søvnmangel, stress, sykdomme som hypotyreos og use av visse medisiner. Fetter i kosten kan føre til en rekke helbredsproblemer, inkludert hjerte-kar-sykdommer, diabetes, søvnapnea og visse typer cancer.
En person med fedtlever i kroppen har ofte en høyere procentsats av kroppsfettt og lavere muskelmasse enn en person uten fedtlever. Fedtet fordeles også forskjelligt, og det kan oppstå både under huden (subkutant fedt) og omkring organene i kroppen (visceralt fedt). Visceralt fedt er særlig skadelig for helbredet, fordi det kan føre til inflammasjon og økt risiko for mange av de helbredsproblemer som er forbundet med fetter i kosten.
For å redusere fedtet i kroppen anbefales det å foreta endringer i livsstilen, inkludert en balansert kosthold med riklig fysisk aktivitet. I noen tilfeller kan medisinsk behandling være påreisningsverdig for å hjelpe med å redusere fedtet og reducere risikoen for relaterte helbredsproblemer.
'Proteiner i kosten' refererer til den biokjemiske proces hvor proteiner i vores føde bliver omsat og absorberet i vore kropsceller. Proteiner er store molekyler bestående af aminosyrer, der er essentielle for at bygge og opretholde alle levende cellers struktur og funktion, inklusive muskler, hud, sener, hormoner, enzymer og antistoffer.
Når vi spiser proteiner i vores føde, bliver de opløst i maven af enzymet pepsin, der bryder dem ned til småere peptider og individuelle aminosyrer. Disse mindre molekyler kan herefter absorberes gennem tarmvæggen og transporteres til leveren via blodet, hvor de enten kan anvendes direkte eller omdannes til andre forskellige former for aminosyrer, der er nødvendige for kroppens forskellige funktioner.
En proteinrig kost er vigtig for at sikre en god sundhed og vejrtrækning, da proteiner er essentielle for at bygge muskelmasse, reparere celler og understøtte immunforsvaret. Det anbefales derfor at inkludere proteinrig føde i enhver balanceret kostplan, herunder kilder som kød, fisk, æg, mælkeprodukter, bønner, nødder og sojaprodukter.
'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:
1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.
2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.
3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.
4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.
5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.
En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.
Kostfiber, även kallat fiber eller råvaror, är en typ av kolhydrat som finns i växter och som inte bryts ned av kroppens enzymer under digestionen. Istället passerar de genom mag-tarmkanalen omuterade och kan ge en känsla av mättnad. Kostfiber har även visat sig ha positiva effekter på tarmfloran, blodsockernivåerna och kolesterolhalten i blodet. Det finns två typer av kostfiber: löslig fiber och oöslig fiber. Löslig fiber bildar geléartade massor när den absorberar vatten i tarmen, medan oöslig fiber inte absorberar vatten och ger större volym till avföringen.
Enligt Medicinska Ordboken kan kosttillskott definieras som:
"Ett preparat i form av tabletter, kapslar, pulver eller liknande, som tas till särskilda näringsändamål. Kosttillskott innehåller ofta vitaminer, mineraler och andra substanser som påstås ha positiva effekter på hälsa och välbefinnande."
Det är viktigt att notera att kosttillskott inte ska ses som en ersättning för ett balancerat och näringsrikt matvanor. Innan du börjar ta något kosttillskott, rekommenderas det alltid att du först konsulterar din läkare eller dietist för att få råd om dess lämplighet och säkerhet.
'Calcium in the diet' refererer til den mængde calcium, som findes i de fødevarer, man spiser og drikker. Calcium er et vigtigt mineral, der er nødvendigt for at opretholde en sund kost og styrke knogler og tænder. Det er også essentielt for muskelkontraktioner, nervefunktion, blodklumpning og andre fysiologiske processer i kroppen.
De bedste kilder til calcium i kosten inkluderer:
1. Mælk og mejeriprodukter som yoghurt og ost.
2. Frugter og grøntsager, især de, der er rige på calcium såsom broccoli, grønnsager, bønner, tørre frugter og citrusfrugter.
3. Fisk med ben som sild, tun, torsk og laks.
4. Visse frø og kerner, herunder sesamfrø, solsikkefrø, mandler og amandeler.
5. Visse typer mineralvand kan også være en god kilde til calcium.
Det anbefales at have en daglig calciumindtag på 1000-1200 mg for de fleste voksne, afhængigt af alderen og kønnet. Det er også vigtigt at notere, at nogle fødevarer, som indeholder store mængder oxalsyre eller fosforsyre, kan hæmme calciumoptagelsen i kroppen. Derfor bør man sikre sig en varieret kost for at opnå den optimale calciuminddragelse.
Unsaturated fats in diet refer to the type of fatty acids that have one or more double bonds in their chemical structure. These fats are considered heart-healthy because they can help lower levels of bad cholesterol and increase good cholesterol in the blood, reducing the risk of heart disease.
There are two main types of unsaturated fats: monounsaturated fats and polyunsaturated fats. Monounsaturated fats have one double bond in their chemical structure, while polyunsaturated fats have multiple double bonds.
Monounsaturated fats are found in foods such as olive oil, avocados, nuts, and seeds. Polyunsaturated fats are found in foods such as fatty fish (such as salmon and mackerel), flaxseeds, walnuts, and vegetable oils (such as soybean and corn oil).
It is recommended to include unsaturated fats in the diet as a healthier alternative to saturated and trans fats, which can increase the risk of heart disease when consumed in excess. However, it's important to remember that all fats are high in calories and should be consumed in moderation as part of a balanced diet.
'Kolesterol i kosten' refererer til mengden kolesterol du får gjennom din ernæring fra de livsmedler du spiser. Kolesterol er en viktig forbindelse i kroppen, men for høye nivåer kan øke risikoen for hjerte- og karbelseslidelser.
Kolesterol kan ikke finnes i planter, så det kommer udelukkende fra dyriske livsmedler som kjøtt, fisk, egg og meieriprodukter. Noen typer mat, som f.eks. visse slags fedtstoffer, kan også påvirke kroppens egen produksjon av kolesterol.
Det er viktig å ha en balanse i kosten og ikke overgå den daglige anbefalte mengden kolesterol for å holde kolesterolnivåene i blodet på et sundt nivå.
"Energiintag" er en direkte oversattelse av den engelske termen "energy gap", som brukes innenfor fysikk og kemi. Energy gap refererer til det energimæssige hullet mellom to forskjellige energinivåer i et materiale, typisk mellom ledningsbånd og valensbånd i faststoffysikk. Denne energien må være overvunnet før elektroner kan bevege seg fritt gjennom materialet, noe som har betydning for materialets ledningseiendeler. I biokjemisk sammenhenging kan energy gap også referere til det energimæssige hullet mellom to molekylære eller biokjemiske tilstander.
'Natrium i kosten' refererer til mengden av natrium (et essentielt mineral og elektrolytt) som forekommer i en given matprodkt eller drikk. Natrium er viktig for å holde balanse i vårt kroppsvann, hjelpe med muskel- og nervesystemfunksjoner, og regulere blodtrykket.
Den typiske rekommendert mengden av natrium for en voksen er om lag 1500 milligram (mg) per dag, men dette kan variere alt etter individets alder, kjønn, fysisk aktivitet og helse tilstand. For mange mennesker, en typisk vestlig diett inneholder for mye natrium, særlig på grunn av saltene vi bruker i matlagingen og fordi mange ferdige matprodukter inneholder høye konservingsmidler-relaterte natriumnivåer.
For hver gram salt (NaCl) i en matprodkt, inneholder den om lag 390 mg natrium. Således kan en produkt som inneholder fire gram salt inneholde opp til 1560 mg natrium. Det er viktig å lese etiketter for å være klar over hvor mye natrium du får fra de forskjellige matproduktene i din diett.
'Matvanor' er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til 'nutrition' på engelsk. I medisinsk sammenheng refererer 'nutrition' til den procesen hvor organismer får i sig og bruker næringsstoffer fra føde for å holde seg en liv, vokse, og fungere optimalt.
Denne prosessen involverer næringsstoffers absorbsjon, assimilsering, metabolisme og bortskaffelse i kroppen. Det inkluderer også hvordan organismer bruker forskjellige næringsstoffer som kostkarbohydrater, fedtstoffer, proteiner, vitaminer og mineraler for å holde balanse i kroppens energiforbruk og vekst.
I medisinsk behandling kan 'nutrition' også referere til en spesifikk diettrengende pasning som er planlagt og overvåket av helsefaglige fagpersoner for å hjelpe med å forebygge, behandle eller kurere sykdommer og helbredsproblemer.
"Iron in diet" refererar till den mängd järn som finns i de matvaror och drycker som en person konsumerar under en viss tidsperiod. Järn är ett viktigt näringsämne som behövs för att producera hemoglobin, en protein i röd blodkroppar som hjälper till att transportera syre runt i kroppen.
Det finns två typer av järn i matvaror: hemgiltigt järn och icke-hemgiltigt järn. Hämgiltigt järn, även kallat animaliskt järn, finns i kött, fisk, fågel och ägg. Icke-hemgiltigt järn, även kallat vegetariskt järn, finns i grönsaker, frukt, nötter, frön och spannmål.
En genomsnittlig vuxen behöver ungefär 8 milligram järn per dag för att möta sina kropps behov. Det är viktigt att notera att järn i hemgiltiga källor absorberas bättre av kroppen än järn i icke-hemgiltiga källor. Därför kan det vara lämpligare för en person med järnbrist att öka sitt intag av hemgiltigt järn snarare än icke-hemgiltigt järn.
'Kroppsvikt' refererer til den totale vektet av en persons kropp. Denne vekten måles vanligvis i enheten kilogram (kg) eller pund (lb), og inkluderer alle deler av kroppen, inklusiv muskler, ben, organer, blod, fedt, væske og knogler. Kroppsvekt er en viktig fysisk parametere som ofte måles og overvåkes i medisinske sammenhenger for å evaluere helse status, kroppsfunksjon og risiko for medisinske tilstander som f.eks. overvikt og fedme.
"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.
Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.
I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.
'Kalium i kroppen' eller 'kalium i kosten' refererer til det mineraliske elektrolyttet kalium, som er nødvendig for at opretholde en række vitalle kropsfunktioner. Kalium er især vigtigt for at regulere muskel- og hjertefunktionen, nerveimpulsers overførsel samt væskebalancen i kroppen.
Kalium findes naturligt i mange fødevarer, herunder frugt, grøntsager, nødder, frø og visse typer fisk. Et balancede kostindtag af disse fødevarer sikrer normalt en tilstrækkelig kaliumindtagelse hos de fleste mennesker.
Den anbefalede daglige indtagelse (RDI) for voksne er på 4.700 milligram (mg) for mænd og 4.200 mg for kvinder. Det er vigtigt at bemærke, at overdosis af kalium kan være skadeligt for helbredet, så det anbefales at undgå at tage kaliumtilskud uden først at have konsulteret en læge.
Sötningsmedel definieras inom medicinen som substanser som används för att ge mat eller dryck en söt smak utan att innehålla socker. Detta kan vara användbart för personer med diabetes eller övervikt, eftersom de kan få en söt smak utan att öka sin intag av kalorier eller påverka sin blodsockernivå.
Det finns många olika typer av sötningsmedel, inklusive artificiella sötningsmedel som aspartam, saccharin och sukralos, samt naturliga sötningsmedel som stevia och erytritol. Varje typ av sötningsmedel har sina egna fördelar och nackdelar, och det är viktigt att prata med en läkare eller dietist om vilket sötningsmedel som kan vara lämpligast beroende på dina individuella behov och hälsotillstånd.
'Grönsaker' är ett samlingsbegrepp inom närings- och livsmedelsområdet som oftast används för att beskriva olika slags odlade växter som äts färska, tillagade eller konserverade. Detta kan inkludera bladgrönsaker (såsom spenat och sallad), rotfrukter (såsom morot och potatis), fruktgrönsaker (såsom tomater och paprika) samt knölväxter (såsom ingefära och selleri). Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen såsom vitaminer, mineraler och fiber.
Gradientcentrifugering är en laboratorieteknik inom biologi och medicin som används för att separera olika typer av partiklar baserat på deras differens i sedimentationshastighet, som i sin tur beror på partikelns storlek, form och densitet.
Den vanligaste typen av gradientcentrifugering är ultracentrifugering i en gradient av t.ex. sockerlösning eller saltlösning, där den högre densiteten är närmast rotorn och den lägre längst bort. När centrifugeringen sker accelereras partiklarna genom lösningen och sedimenterar därefter i gradienten. Partiklar med högre densitet kommer att sedimentera snabbare än partiklar med lägre densitet, vilket möjliggör en separation av olika partiklar baserat på deras egenskaper.
Gradientcentrifugering används bland annat för att separera olika typer av celler, virus, ribosomer och andra organeller från varandra eller från det medium de befinner sig i. Det är en viktig teknik inom molekylärbiologi, virologi och cellbiologi.
Eating, in a medical context, refers to the process of consuming food. It involves the physical act of taking food into the mouth, chewing, and swallowing, as well as the digestive processes that occur in the body to break down and absorb nutrients from the food. Proper eating is essential for maintaining good health, growth, and energy levels, and can help prevent various medical conditions such as malnutrition, obesity, and chronic diseases.
'Kostval' er en norsk medisinsk betegnelse som refererer til den totala mengden med kost som en person spiser eller drikker over en periode tid. Det inkluderer alle typer av kost, slik som kosthold, frukt, grønnsaker, kjøtt, fisk, meieriprodukter og mer. Kostvalget er viktig for å sikre at ein får i mot en tilstrekkelig mengde næringsstoffer for å holde seg sund og forebygge sykdommer. En lave kostval kan føre til kressing, mangel på næringsstoffer og økt risiko for ulike helseproblemer som hjerte- og karsykdommer, diabetes og viktforhold.
'Kostregistrering' (eller 'food tracking' på engelska) är ett begrepp som ofta används inom näringslära och dietistik. Det refererar till processen att anteckna och spåra vad, hur mycket och när man äter och dricker under en viss tidsperiod. Det kan ske antingen handskriftligt i ett fysiskt kostregister eller via digitala hjälpmedel som exempelvis smartphone-appar.
Syftet med kostregistrering kan variera, men det är ofta använt som en metod för att få insikt i sin egen näringsstatus och matvanor, eller som ett verktyg inom viktminsknings- eller behandlingsprocesser under medicinsk observation. Genom att registrera allt man äter och dricker kan man identifiera eventuella onödiga kaloriintag, brist på näringsriktig mat eller onormalt beteende kring mat, som kan ha negativ inverkan på hälsan.
Fruktsocker, eller sackaros, är en enkel sockerart som består av monosackarider. Det är en vit, kristallin och lättlöslig substans med den kemiska formeln C12H22O11. Fruktsocker förekommer naturligt i många frukter, bär och grönsaker, men det kan även framställas genom raffinering av sockerrör eller sockerbetor.
I kroppen bryts fruktsocker ned till glukos, som är en viktig energikälla för celler och muskler. Även om fruktsocker kan vara en snabb och lättillgänglig energikälla, kan överkonsumtion leda till ökat risiko för viktökning, karies och andra hälsoproblem.
I medicinsk kontext är ‘frukt’ vanligtvis en benämning på den mogna, ätliga delen av en växt som innehåller frön eller kärnor. Frukter utvecklas från blommor och kan ha en mycket varierande form, storlek, färg och smak beroende på vilken växtart de kommer ifrån. Exempel på frukter inkluderar äpplen, bananer, jordgubbar, citroner och tomater. Frukter är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber.
"Kostundersökningar" är en metod inom närings- och dietetik som används för att undersöka och dokumentera en persons kostvanor under en viss tidsperiod. Det innebär vanligtvis att notera all mat och dryck som individen intar under en given period, ofta under 3-7 dagar, men kan vara längre beroende på syftet med undersökningen. Kostundersökningar kan ge information om mängden kalorier, näringsämnen och livsmedelskällor som en person intar, och används ofta som ett verktyg för att identifiera eventuella näringsrelaterade problem eller brister.
Det finns olika sätt att genomföra en kostundersökning, men de vanligaste metoderna är:
1. 24-timmars anteckning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en 24-timmarsperiod. Det kan vara antingen en specifik dag eller ett slumpmässigt valt dygn.
2. Prospectiv kostundersökning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en given tidsperiod, ofta under 3-7 dagar. Noteringarna görs kontinuerligt under den aktuella perioden.
Kostundersökningar kan vara antingen skrivna för hand eller elektroniska och bör inkludera information om portionstorlekar, tillagning och tidpunkt för intaget. Det är viktigt att notera ner allt som konsumeras, oavsett om det anses vara hälsosamt eller inte, eftersom syftet med en kostundersökning är att få en så komplett bild som möjligt av en persons kostvanor.
'Recommended Dietary Allowances' (RDA) är de rekommenderade dagliga intaget av näringsämnen som krävs för att uppfylla behov hos en majoritet (97-98%) av friska, välbefinnande individer i olika åldersgrupper och könet. RDA är baserade på den senaste vetenskapliga forskningen om näringsbehov och tar hänsyn till absorption, nutrientinteraktioner och individuella variationer. Dessa rekommendationer används som riktlinjer för att planera en hälsosam och näringsriktig kost. Det bör noteras att RDA är inte samma sak som "låg intag" eller "icke tillräckligt med", utan snarare ett mått på det genomsnittliga dagliga intaget som anses vara tillräckligt för att uppfylla näringsbehoven hos de flesta individer.
Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:
Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.
Användning av vetenskapliga termer på svenska kan variera, men en medicinsk definition av "Djurens näringsfysiologi" kan vara:
Den fysiologiska processen och mekanismerna som är involverade i djurs intag, absorption, distribution, metabolism och eliminering av näringsämnen för att upprätthålla homeostas, underhåll, tillväxt och reproduktion. Detta omfattar studiet av olika näringsämnen som kolhydrater, proteiner, lipider, vitaminer, mineraler och vatten, samt deras assimilation och användning i kroppen. Djurens näringsfysiologi undersöker även effekterna av under- och övernäring, näringsbrist och näringsöverskott på djurs hälsa och sjukdom.
'Smak' er en fysiologisk og sensorisk følelse som oppstår når kjemiske stoffer i maten eller drikkene opløses i spytet og interagerer med reseptorer på smakpapiller i tungetens overflate, slik som tykt- og tungemuskulatur. Der er umiddelbart fem basale smaker: søt, salt, bitter, sur og umami (en krydret, fleiseglad smak). Smaken kan også påvirkes av aromastoffer i nesa og minne. Smakfølelsen hjeler til å identifisere forskjellige kjemisk sammensetningene i maten og drikkene, vurderer om de er behagelige eller ubehagelige, og hjelper til å regulere appetitt og svangerskap.
Fettsyror (eller "fedtensyrer" på dansk) er organiske syrer med en lang, kulstofholdig kæde, der typisk består af 4 til 36 kulstofatomer. De findes naturligt i fedtstoffer, som olie og animalske fedtstoffer, samt i levende celler hos planter og dyr.
Fettsyrer spiller en vigtig rolle i mange aspekter af vores sundhed, herunder som energikilde, som bestanddele af cellemembraner og som forstadier til andre biologisk aktive forbindelser i kroppen. De kan klassificeres efter deres kemiske struktur og længde på kulstofkæden:
1. Lodret forløbende (saturerede) fedtsyrer: Disse har en enkel, uforgrenet kulstofkæde med enkeltbindinger mellem hvert kulstofatom. De er typisk fasta ved stuetemperatur og omfatter smørsyre (butansyre), palmitinsyre (hexadecansyre) og stearinsyre (oktadecansyre).
2. Grenede (umættede) fedtsyrer: Disse har en eller flere dobbeltbindinger mellem kulstofatomerne i deres kæde, hvilket gør dem flydende ved stuetemperatur. De kan opdeles i mono-umættede (én dobbeltbinding) og poly-umættede (flere dobbeltbindinger) fedtsyrer. Eksempler på mono-umættede fedtsyrer er oleinsyre (octadecenoic acid), mens eksempler på poly-umættede fedtsyrer er linolsyre (linoleic acid) og alfa-linolensyre (alpha-linolenic acid).
3. Transfedtsyrer: Disse opstår, når dobbeltbindingerne i umættede fedtsyrer drejer sig fra deres normale cis-konfiguration til en trans-konfiguration. Dette sker ofte under industriel forarbejdning af fødevarer og er blevet kendt som værende ugunstig for sundheden.
Fedtsyrer spiller en essentiel rolle i vores krop, idet de er en del af cellernes membraner, hjælper med at transporterer fedt-løselige vitaminer og er en vigtig energikilde. Derudover er visse typer af omega-3-umættede fedtsyrer (fx alfa-linolensyre) essentielle, hvilket betyder, at vi må få dem fra vores kost, da kroppen ikke kan fremstille dem selv.
Beta-fructofuranosidase är ett enzym som bryter ned sackarider med fructosföreningar, vilket inkluderar sukros (sackaros) och fraktoser. Detta enzym katalyserar hydrolysen av terminala icke-reducerande fructofuranosylresiduer i substraten. Beta-fructofuranosidas har potentialen att användas inom industriella processer, såsom produktion av sötningsmedel och alkoholhaltiga drycker, samt för att förbättra näringsinnehållet i djurfoder.
Glukosyltransferaser är ett enzym som katalyserar överföringen av en glukosmolekyl från en donator till en acceptormolekyl, ofta en polysackarid. Detta enzym spelar en viktig roll i bildandet av strukturella socker som glykogen och cellulosa hos växter. I bakterier kan glukosyltransferaser också vara involverade i bildandet av kapsel och andra ytstrukturer som bidrar till patogenes.
Näringspolitik (eng. Food policy) är ett samlingsbegrepp för de beslut, lagar och regler som ett samhälle eller en stat styrberättigade institutioner fattar relaterat till produktion, distribution, konsumtion och återvinning av livsmedel. Näringspolitiken kan omfatta en rad olika aspekter som jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och hälsofrågor, handelsavtal, matstandarder och konsumentskydd. Syftet med näringspolitiken är att säkerställa en hållbar, sund och rättvis livsmedelsförsörjning för alla medborgare.
Inom medicinen refererar "slumpmässig fördelning" eller "randomisering" till ett sätt att tilldela deltagare till olika behandlingsgrupper i en klinisk studie på ett slumpmässigt och oförutsägbart sätt. Detta metod är viktigt för att minimera systematiska fel, så kallade bias, som kan påverka studiens resultat.
Slumpmässig fördelning innebär att varje deltagare har lika stor chans att bli tilldelad till en viss behandlingsgrupp som någon annan deltagare. Detta gör det möjligt att jämföra effekterna av olika behandlingar på liknande grupper av deltagare, och därmed öka sannolikheten för att studiens resultat är representativa för den population som studien undersöker.
Det finns olika metoder för slumpmässig fördelning, till exempel slumptalstabeller, slumpmässiga nummergeneratorer eller blockrandomisering. Slumpmässig fördelning bör utföras av en person som är oberoende av studien och inte känner till deltagarnas identitet eller karaktäristika.
Näringsbedömning är ett samlingsbegrepp för att uppskatta och bedöma en persons näringsbehov, näringstillstånd och eventuella näringsrelaterade problem. Det innefattar observationer, utfrågningar och undersökningar av individens kroppsvikt, kroppslängd, kroppsfettfördelning, muskelmassa, laboratoriewärden med mera. Målet är att fastställa en persons energibehov, näringsbehov av macro- och micronutrienter, vatten och elektrolyter för att kunna ge individan rekommendationer kring deras näringsupptag och eventuella behandlingsåtgärder. Näringsbedömning kan användas inom olika områden som klinisk nutrition, geriatrik, pediatrik, idrottsmedicin med mera.
Kolesterol är ett fettylt lipidmolekyll som förekommer naturligt i djurceller. Det är en viktig komponent till cellmembranen och används också för att producera hormoner, vitamin D och gallsyror.
Kroppen behöver kolesterol för att fungera korrekt, men för höga nivåer av kolesterol i blodet kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Det finns två huvudsakliga typer av kolesterol: LDL (lågdensitetslipoprotein), som också kallas "dåligt kolesterol", och HDL (högdensitetslipoprotein), som kallas "gott kolesterol".
Trots att kolesterol är ett viktigt ämne för kroppen, kan för höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet orsaka plackbildningar i artärernas inre väggar, vilket kan leda till åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. HDL-kolesterol hjälper istället till att transportera överskottet av kolesterol från celler till levern, där det bryts ned och utsöndras ur kroppen.
Samtliga människor behöver regelbundna blodprover för att kontrollera sina kolesterolvärden och hålla sig undan riskerna för höga kolesterolnivåer. En läkare kan ge råd om livsstilsförändringar, som träning, hälsosam kost och viktminskning, samt eventuellt medicinering för att hjälpa till att sänka kolesterolnivåerna.
'Fiskoljor' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan syfta på olika former av fysiologiska eller patologiska förändringar i fiskars gälar. Ett exempel på en fysiologisk fiskolja är den så kallade 'vinteroljan', som är en fet fettvätska som ansamlas i fiskars gälsäckar under vintern och används för att hjälpa till med flotationen när fisken simmar långsammare på grund av kalla temperaturer.
En patologisk fiskolja kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, såsom infektioner eller förgiftningar, och kan leda till skador på gälsäckarna och andra organ i andningssystemet. Detta kan vara livshotande för fiskarna och orsaka problem i ekosystem där de lever.
Det är värt att notera att termen 'fiskolja' kan ha olika betydelser inom olika sammanhang, så det är alltid viktigt att specificera exakt vilken typ av fiskolja som avses när man använder begreppet.
'Viktökning' kan definieras som en ökning av kroppsvikten över tid, ofta orsakad av att kroppen tar in mer energikalor än det förbrukar. Detta kan leda till ett ökat fettmassa och potentialen för hälsorelaterade komplikationer som diabetes, högt blodtryck, ohälsa i hjärtat och flera andra sjukdomar. Viktökning kan mätas genom att jämföra en persons aktuella vikt med deras tidigare vikt vid olika tidpunkter. Det är viktigt att notera att vissa medicinska tillstånd och behandlingar också kan leda till viktökning.
I medicinsk kontext kan 'sädesslag' (grönsaker och frukt) grovt sett definieras som växter eller delar av växter som vanligtvis används i mänsklig kosthållning. Dessa livsmedel är en rik källa till näringsämnen, såsom vitaminer, mineraler och fiber. De kan vara råa eller tillagade och inkluderar grönsaker som bladgrönsaker, rotgrönsaker, fruktgrönsaker och bär, samt frukter som äpplen, bananer, citrusfrukter och druvor. Det är viktigt att ha en varierad kost med riklig representation av sädesslag för att uppnå en balanserad näringsupptagning.
Triploidi är ett genetiskt tillstånd som karaktäriseras av att en individ har tre inställelser (set) av varje kromosom i stället för de vanliga två. Det innebär alltså att individen har dubbla antalet kromosomer jämfört med en normalt utvecklad människa, som har 46 kromosomer totalt (23 par). Triploidi orsakas vanligtvis av en felaktig befruktning där två spermier fekterar ett ägg eller tvärt om, där ett ägg fekterar två spermier.
Detta tillstånd är ofta förenat med allvarliga missbildningar och utvecklingsstörningar, och de flesta foster som har triploidi avlider innan födelsen eller dör kort efter födseln. De överlevande barnen kan ha en rad olika symptom, inklusive utvecklingsstörning, missbildningar av organen och kraniofaciella avvikelser (avvikande ansiktsdrag). Triploidi är ett sällsynt tillstånd och förekommer hos cirka 1-3% av alla aborterade foster.
Typ 2-diabetes, även känd som icke-insulindependig diabetes mellitus (NIDDM), är en endokrinologisk störning karaktäriserad av höga nivåer glukos i blodet (hyperglykemi) orsakade av resistans mot insulin och bristande kompensatorisk insulinsekretion från betacellerna i bukspottkörteln. Detta leder till en förlängd och ökad glukosutsöndring från levern, vilket ytterligare förvärrar hyperglykemi.
Typ 2-diabetes är vanligt förekommande hos vuxna, men den kan också drabba barn och ungdomar, särskilt i sammanhang av övervikt och bristande motion. Den är ofta förknippad med andra hälsoproblem som högt blodtryck, höga nivåer kolesterol och lipider, och fetma. Långvarig obehandlad typ 2-diabetes kan leda till komplikationer såsom neuropati, retinopati, njurssjukdom (nefropati) och kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
Behandlingen av typ 2-diabetes inkluderar livsstilsförändringar såsom viktminskning, fysisk aktivitet, hälsosam kosthållning och rökavvänjande. Medicinska behandlingar kan omfatta orala antidiabetiska läkemedel (till exempel metformin, sulfonylurea, gliptiner, glukagonliknande peptid-1 receptor agonister och SGLT2-hämmare) eller insulintillsättning.
Diabetes är en grupp av metabola störningar som kännetecknas av höga nivåer av glukos (socker) i blodet över en längre tidsperiod. Det orsakas vanligtvis av brist på insulinproduktion, resistans mot insulins effekt eller båda.
Det finns två huvudtyper av diabetes:
1. Typ 1 diabetes: Denna form orsakas av en autoimmun reaktion där kroppen attackerar och förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Detta resulterar i att personen inte kan producera tillräckligt med insulin för att reglera blodsockernivåerna. Typ 1 diabetes behandlas vanligtvis med insulintillskott.
2. Typ 2 diabetes: Denna form orsakas av resistans mot insulinet, vilket innebär att kroppen inte kan använda insulin effektivt. I vissa fall kan också insulinproduktionen vara för låg. Typ 2 diabetes kan behandlas med livsstilsförändringar som träning, viktminskning och hälsosam kost, men i vissa fall kan även mediciner eller insulintillskott behövas.
Diabetes kan också uppstå under graviditeten och kallas då gestationell diabetes. Denna form av diabetes försvinner vanligtvis efter att barnet har fötts, men ökar risken för att utveckla typ 2 diabetes senare i livet.
Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som njurssjukdom, synskada, neuropati, hjärt-kärlsjukdom och sår som har svårt att läka. Det är viktigt att diagnostiseras tidigt och få behandling för att undvika dessa komplikationer.
Typ 1-diabetes, også kjent som sukkersyke, er en autoimmun sykdom der betennelsesreaksjonen i kroppen ødeler de celler i bugspytklandet som står for produksjonen av insulin - en hormon som regulerer blodsukkerne. Som et resultat av denne ødelelse kan kroppen ikke produsere nok insulin for å holde blodsukkeret i balance, og det oppstår derfor høye nivåer av sukker i blodet.
Typ 1-diabetes er vanligvis en livslang sykdom som oftest oppdages hos barn, unge voksne og første gangsvis i livet. Den krever behandling med daglige insulinsprøyter eller en insulinpumpe for å holde blodsukkernivåene stabile. En god kontroll av blodsukker er viktig for å forebygge komplikasjoner som kan føre til skader på nerver, nyrer, hjerte og øyene.
Den medicinska termen "delfimetodi" (Delphi method) används för att beskriva en strukturerad gruppkonsensusmetod som används inom hälso- och sjukvården, forskning och andra områden. Metoden utvecklades under 1950-talet av forskare vid Rand Corporation i USA och är namngiven efter det grekiska oraklet Delphi.
Delfimetoden innebär att en grupp experter, ofta via anonymt samarbete, deltar i flera omgångar med informationsutbyte, åsiktsframförande och konsensusbildning. Efter varje omgång sammanställs resultaten och distribueras till gruppmedlemmarna, som får möjlighet att revidera sina åsikter i relation till de andra medlemmarnas kommentarer och förslag. Processen fortsätter tills en acceptabel nivå av konsensus uppnås eller efter ett antal förutbestämda omgångar.
Den medicinska användningen av delfimetoden kan vara att fastställa kliniska riktlinjer, bedöma behandlingsalternativ, utvärdera tekniker eller utforma forskningsagendor. Denna metod underlättar strukturerad kommunikation och samarbete mellan experter, även över långa avstånd, för att uppnå en konsensus om komplexa ämnen inom hälso- och sjukvården.
Diabeteskomplikationer är en sammanfattande beteckning för de olika sjukdomstillstånd och skador som kan uppstå till följd av långvarig diabetes. Diabeteskomplikationer kan delas in i makrovaskulära komplikationer, som berör de stora blodkärlen, och mikrovasculära komplikationer, som berör de små blodkärlen.
Makrovaskulära komplikationer innefattar bland annat kärlkramp i benen (perifera artäriskleros), hjärtinfarkt, stroke och nedsatt njurfunktion (diabetes nefropati). Dessa komplikationer kan leda till smärta, sängliggande, amputation, blindhet, nedsatt kognitiv förmåga och död.
Mikrovasculära komplikationer innefattar bland annat ögonsjukdomar (diabetes retinopati), njursjukdomar (diabetes nefropati) och nervskador (diabetes neuropati). Dessa komplikationer kan leda till blindhet, nedsatt njurfunktion och sänkt känsel- och smärtsensibilitet.
Diabeteskomplikationer kan förhindas eller fördröjas genom effektiv behandling av diabetes, blodtryck och kolesterol, rökfrihet, motion och hälsosam kosthållning. Det är viktigt att ha regelbundna kontroller och besöka läkare och specialister för att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer.
Sju sorters kakor (bok)
Ett sötare blod
Makrobiotik
Low Carb High Fat
Ann Fernholm
Diet (kosthållning)
Atkinsdieten
Världshälsoorganisationen
Stenålderskost
Forks over Knives
Efterrätter i Sverige
Svenska köket
Tristan da Cunha
Karies
Prins Oscar-klass
Medeltidens mat
Franska köket
Glyfosat
Afrikanska köket
Livsmedelskemi
Slovenska köket
Degu (gnagare)
Vegetarianism
Diabetes
Nepalesiska köket
5:2-dieten
Typ 2-diabetes
Vitamin
Bröd
Grekiska köket
Sju sorters kakor (bok) - Wikipedia
Socker - Hälsobygget
Özz Nujen - tv4.se
Träningslådan - Svarta Lådan
Snabbstartsguide - så reverserar man typ 2-diabetes - Diet Doctor
Barn och socker - hur gör man? - Holistic
Sötma: Mer än strösocker | Taffel
Är LCHF farligt - eller fungerar det? Här är svaret | MåBra
Får man ge råd om LCHF i sjukvården? - Diet Doctor
Probiotika - Hälsobygget
Hur gick det? - Anna Hallén AB
Hårexpertens bästa tips för ett välvårdat hår
Är alla magnesiumpreparat bra? - Anna Hallén AB
Lågkolhydratkost i Flandern - 56kilo.se - Recept, Inspiration och Livets Goda
Uppladdning Nu - En blogg om mat, träning och hälsa ~ Uppladdningen.nu
Mat och humör: Hur kosten kan påverka ditt mentala välbefinnande - Smalltobig.se
Årets Medeon-stipendiat är Emily Sonestedt - Hem
Free nr 3 maj-juni 2020 by Tidningen Free - Issuu
lifestyle
Därför springer du tungt och långsamt | iform.se
Så farligt är socker - Diabetes Wellness Sverige
Kosttillskott - Köp hos Gymgrossisten.com
mars 2009 - Zarah Öbergs Blogg
Fetma hos barn och unga - Terveyskirjasto
Erik Forsman: Mitt gränspsykotiska tillstånd - Klipp från min dagbok - NewsVoice
SBU publicerar ny rapport "Mat vid fetma" - Allt om kost och dieter
Kalcium Magn.& D vitamin 60t.FSC - Biosan AB
L Glutamine 500mg 60 kaps.FSC - Biosan AB
Tillsatt16
- Visserligen har konsumtionen av tillsatt socker i form av sackaros (strösocker) inte höjts markant senaste årtionderna, enligt statistiken har den legat ganska stilla. (taffel.se)
- Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ska högst tio procent av våra kalorier komma från tillsatt socker, då är inte "naturligt" socker från frukt och grönsaker medräknat. (taffel.se)
- Friska människors behov av tillsatt socker rent fysiologiskt är naturligtvis noll. (taffel.se)
- Det gäller dels vanligt socker som finns tillsatt i godis och läsk, dels socker som finns naturligt i bland annat frukt och mjölk. (medeon.se)
- Emily Sonestedt deltar i en expertgrupp som ska ge förslag till nya nordiska rekommendationer kring intag av kolhydrater och socker, däribland råd kring maximalt intag av tillsatt socker. (medeon.se)
- Inget tillsatt socker, salt eller färgämne. (biosan.se)
- Kolhydrater i exempelvis potatis och bröd, kan brytas ner till glukos i kroppen (som behövs för att hjärnan ska fungera) vilket gör att det inte finns något behov av att äta tillsatt socker. (netlify.app)
- Dessutom har tillsatt socker också ett sätt att göra oss hungrigare. (arono.se)
- Intag av sackaros, glukos och fruktos i form av tillsatt socker bland vuxna diskuteras ofta i samband med risk för viktökning och metabol ohälsa. (nutritionsfakta.se)
- I de Svenska Näringsrekommendationerna från 2005 rekommenderas att inte mer än 10 procent av energiintaget bör komma från tillsatt socker (2). (nutritionsfakta.se)
- Livsmedel innehållande betydande mängder tillsatt socker kännetecknas bland annat av ett lågt innehåll av näringsämnen. (nutritionsfakta.se)
- Grupper som har lågt energibehov men högt näringsämnesbehov, såsom äldre, och grupper med begränsad kapacitet att äta stora volymer mat men stort behov av en näringstät kost, såsom barn, är särskilt utsatta vid ett regelbundet intag av livsmedel rika på tillsatt socker. (nutritionsfakta.se)
- Kan man trots detta minska i vikt om en del av energiintaget utgörs av tillsatt socker? (nutritionsfakta.se)
- I en annan studie fick 95 män och kvinnor med BMI högre än 25 kg/m2, varav 68 stycken fullföljde studien, kostråd om en energireducerad kost med antingen fem eller tio energiprocent tillsatt socker (8). (nutritionsfakta.se)
- I en nio månader lång studie gavs kostråd om energireducerad lågfettkost med antingen fem eller tio energiprocent tillsatt socker till 126 kvinnor med ett ursprungligt BMI på 25-35 kg/m2 (9). (nutritionsfakta.se)
- begränsa förädlade livsmedel och tillsatt socker. (luwangsons.com)
Bland annat4
- I år går stipendiet till docent Emily Sonestedt som bland annat undersöker hur socker i kosten påverkar hälsan. (medeon.se)
- De undersöker bland annat hur olika typer av socker påverkar vår hälsa. (medeon.se)
- Innan man visste att HPV infektioner orsakade livmoderhalscancer så skylde man bland annat på kosten. (annfernholm.se)
- Dessutom anses mycket socker och snabba kolhydrater i kosten bidra till att öka risken för att drabbas av bland annat diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar och cancer. (netlify.app)
LCHF-Minimalt av Kolhydrater utan Socker1
- LCHF-Minimalt av Kolhydrater utan Socker Lchf har blivit min livstil, varför har jag nu starta denna blogg? (netlify.app)
Livsmedel3
- Fruktsocker (fruktos) i raffinerade livsmedel brukar beskrivas som den värsta typen av socker vi kan äta eftersom fruktos inte fungerar bra som energikälla för våra celler. (diabeteswellness.se)
- Fruktos finns i fri form i glukos- och fruktossirapen som blivit ett allt vanligare sötningsmedel i godis och andra livsmedel, men också tillsammans med glukos i vanligt vitt socker. (diabeteswellness.se)
- Begränsat intag av alkohol samt undvikande av energirika men näringsfattiga livsmedel med mycket fett eller socker och lite fibrer rekommenderas också. (cancercentrum.se)
Vitt5
- I processen att framställa vitt socker försvinner alla fibrer, alla antioxidanter och alla vitaminer från sockerbetan. (holistic.se)
- Många klarar sig bra med GI, eller genom att bara undvika socker och vitt mjöl. (mabra.com)
- Vitt socker är näst intill 100 procent sackaros. (netlify.app)
- Trots den Då har du säkert redan tagit bort vitt mjöl, läsk och socker från menyn. (netlify.app)
- När du äter vitt socker (kolhydrater) höjs ditt blodsocker och din kropp börjar producera insulin vilket resulterar i att din insulinnivån ökar rejält. (netlify.app)
Farligt3
- går vi igenom hur man bryter invanda, "dåliga" mönster kring kosten när man har kinkiga barn och vad är som gör sockret så farligt. (holistic.se)
- Socker är lika farligt som tobak och borde klassas som drog, lyder den hårda domen i en artikel i British Medical Journal, 2005 . (taffel.se)
- 22. Hur farligt är socker? (halsobygget.se)
Frukt1
- Mängden vitaminer i kosten minskar oundvikligen under vinter- och vårmånaderna, när färsk frukt och grönsaker inte alltid är tillgängliga. (lyl.eu)
Fett och socker2
- Dåvarande folkhälsans rekommendationer om "mindre fett och socker i kosten" genomsyrade recepten. (wikipedia.org)
- Debatten mellan fett och socker, vilket som är skadligast, pågick redan på femtio- och sextiotalet och där utmålades fettet till den stora boven framför socker, mycket på grund av en extrem lobbyingverksamhet från sockerindustrin. (holistic.se)
Snabba kolhydrater1
- Jag har hållt mig borta från socker och snabba kolhydrater. (patriklindskog.se)
Anpassa kosten2
- Äter du mycket färdigmat eller socker bör du anpassa kosten för att få effekt. (improveme.se)
- Det gäller då att tillaga och anpassa kosten efter individuella förutsättningar. (cancercentrum.se)
Minska3
- Dessa kan du med fördel använda i matlagning eller bakning när du till exempel vill minska andelen socker och kalorier, eller öka andelen protein i maten. (gymgrossisten.com)
- Glöm inte att ändra kosten genom att minska eller helt undvika intaget av gluten, laktos, kött, socker, alkohol, kaffe eller svart té. (zarahssida.se)
- Slutligen, när du bakar, kan du vanligtvis minska mängden socker som krävs i ett recept med hälften. (luwangsons.com)
Exempelvis1
- För mycket socker exempelvis. (annfernholm.se)
Vitaminer1
- Många människor förstör omedvetet de vitaminer de får i sig genom kosten. (lyl.eu)
Fruktos1
- Rent socker bättre Socker, till exempel glukos, fruktos, laktos och maltos, ingår i gruppen kolhydrater och är viktiga makronäringsämnen tillsammans med protein och fett. (netlify.app)
Genom att ta bort2
- Kvinnan berättade nämligen hur hon hade blivit frisk från sina symtom genom att ta bort alla vita kolhydrater, allt socker och gått över till en kost baserad på mer fett och protein och ovanjord-grönsaker som broccoli och blomkål. (holistic.se)
- Gaser, ballongmage, diarrér och knip - kolla hur du mår genom att ta bort något ur kosten och se om det påverkar din mage. (marathonmia.se)
Kroppen5
- Vi vet egentligen att socker inte fyller någon funktion för kroppen, utan tvärtemot är skadligt. (holistic.se)
- Därifrån var inte steget långt till att börja djupdyka kring socker och hur vi får våra barn att äta och gilla mat som är bra för kroppen. (holistic.se)
- Enkelt uttryckt hindrar sjukdomen kroppen ifrån att konvertera socker och stärkelse från mat till energi. (diabeteswellness.se)
- socker) händer något i kroppen. (arono.se)
- Kroppen är utformad för att tala om när vi verkligen är hungriga, men det moderna, överdrivna intaget av socker har helt förstört denna mekanism för oss. (arono.se)
Fisk1
- Det jag ändå har hållt är kosten och ätit mycket fisk och kyckling. (patriklindskog.se)
Kost5
- Klart är att ett högt och regelbundet intag av socker ger en kost med låg näringstäthet och kan leda till viktökning samt över tid till metabol ohälsa. (nutritionsfakta.se)
- Ett högt regelbundet intag av socker bidrar därmed i en kost till en sänkning av kostens näringstäthet, vilket förutom sockrets energigivande potential är ett observandum. (nutritionsfakta.se)
- Författarna drog slutsatsen att en viss mängd socker som en del av en energireducerad kost ger viktminskning och torde inte förorsaka några metabola risker i det korta perspektivet. (nutritionsfakta.se)
- Sjuksköterskan ger i samband med mottagningsbesöket kortfattade råd om kosten och lämnar ut patientmaterial om Energi- och proteinrik kost, se bilaga 3. (cancercentrum.se)
- En av dessa är Tefa (Teddy Family Prevention Study) som startade 2015 med syftet att undersöka om glutenfri kost påverkar glukosmetabolismen (kroppens nedbrytning och upptag av kolhydrater i kosten, se faktaruta) hos personer som har utvecklat diabetesautoantikroppar. (lu.se)
Sackaros1
- I en randomiserad kontrollerad studie fick 20 obesa kvinnor en lågfett, högkolhydratkost där 43 procent av energiintaget var i form av socker (sackaros) och 22 obesa kvinnor fick samma lågfett-högkolhydratkost med där endast fyra procent av energiintaget utgjordes av socker (7). (nutritionsfakta.se)
Godis2
- Att trösta barn med godis ger faktiskt effekt och en dos socker gör det lättare för barn att stå ut med smärta. (taffel.se)
- De har fått äta socker och godis, (inte varje dag). (blogspot.com)
Kallade1
- Jordbruksverkets statistik mellan åren 1960 och 2010 (preliminära data) visar att den så kallade direktkonsumtionen av socker, sirap och honung har minskat medan choklad och konfektyrer samt sockersötade läskedrycker har ökat kraftigt under de senaste 50 åren (tabell 1) (1). (nutritionsfakta.se)
Vanligt1
- Det är inte ovanligt att ett helt vanligt barnkalas gör att barn får i sig tre maximala dagsdoser av socker, berättar Ann Fernholm. (holistic.se)
Recept1
- Jo för att få skriva lite om min mat och dela med mig av recept och vad kosten kan komma att göra för just min vikt och hälsa. (minimaltavkolhydrater.se)
Vanliga1
- Sportprodukter används för att komplettera den vanliga kosten vid till exempel ökat protein- eller kaloribehov. (gymgrossisten.com)
Triggar1
- Teddy är en fantastisk studie och jag hoppas att vi får mer konkreta resultat som visar om det är något i kosten som triggar igång typ 1-diabetes, säger Maria Månsson-Martinez, en av de dietister som arbetat med att ta hand om den kostdata som de svenska deltagarna lämnat i sina matdagböcker. (lu.se)
Visar1
- Forskning efter forskning visar på goda resultat och mättat fett är inte längre den största orsaken till övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar, utan socker och stärkelse är boven i dramat. (linabjorkskog.com)
Glukos2
- Att SBU verkar sakna kunskap om att kolhydrater består av socker och att kolhydrater höjer P-glukos som höjer insulinnivån som ökar fetman är beklagligt. (kostdemokrati.se)
- Socker och fett: Stärkelse och socker tar vi upp till blodet som den enkla sockerarten glukos. (netlify.app)
Betydelse3
- Bröstcancer där kan orsaken vara CMV infektion då saknar kosten helt betydelse. (annfernholm.se)
- tarmcancer där kan orsaken i vissa fall vara helicobacter, då saknar kosten betydelse. (annfernholm.se)
- Om bröstcancer orsakas av CMV virus så saknar kosten betydelse. (annfernholm.se)
Utesluta1
- jag tror faktiskt inte att det är bra att helt utesluta vissa saker ur kosten. (blogspot.com)
Energi1
- Socker är ren, snabb energi utan förmildrande omständigheter. (taffel.se)
Orsaken1
- Det är ren dårskap att prata om att kosten är orsaken till cancer. (annfernholm.se)
Vikt3
- Hård träning förbränner kalorier, men när det gäller att gå ner i vikt så är kosten viktigast. (iform.se)
- En annan fråga som lockar många fans är att xylitol är väldigt söt, så det är möjligt att döda den önskan att äta en efterrätt utan att behöva tillgripa traditionellt socker, vilket i allmänhet inte är indicerat för dem som försöker gå ner i vikt, även om det har variationer hälsosammare, som kokosnöt och brun. (mairie-roisel.com)
- Efter åtta veckor hade båda grupperna minskat i vikt, 2,2 kg (fem energiprocent socker) respektive 3,0 kg (tio energiprocent socker), utan statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. (nutritionsfakta.se)
Fettet3
- I den vevan föddes till exempel den sötade lightyoghurten där man bytt ut det mättade fettet i yoghurt mot socker, berättar Ann. (holistic.se)
- Ger honom omega-3 och försöker hålla socker- och stärkelseintaget lågt och fettet högt). (annahallen.se)
- Enligt den har våra vanligaste cancerformer, bröstcancer, tarmcancer och prostatacancer, ökat ordentligt under den tid som vi har dragit ner på fettet i kosten. (annfernholm.se)
Skadligt1
- Man vet inte vid vilken nivå socker börjar bli skadligt. (medeon.se)
Barn4
- Barn och socker - hur gör man? (holistic.se)
- Hur ska man tänka kring att ge socker till sina barn? (holistic.se)
- Hur tänker du kring socker till dina egna barn? (medeon.se)
- Många tror fortfarande att barn får diabetes för att de ätit för mycket socker. (lu.se)
Kropp1
- 10.00 De vita gifterna: Vad gör socker med din kropp? (tv4.se)
Transfetter1
- Mat som innehåller mycket socker och transfetter ger ett tråkigt och livlöst hår och påverkar på sikt hårets kvalitet. (modette.se)
Mage1
- När jag reser numera så är jag oftast mer strikt än annars med kosten - konstigt kanske det tycks men för mig är det ett bra verktyg att njuta av mer mat än jag vanligtvis gör utan tråkiga konsekvenser som ökat sötsug, viktökning och kass mage. (56kilo.se)