Sukros (sackaros) i födan. Vanligt socker som används för att söta mat och dryck.
Sakkaros, även känd som sacharos eller sukros, är ett disacharid som består av glukos och fruktosmolekyler som är kemiskt bundna tillsammans.
Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.
"Oligo-1,6-glukosidas är ett enzym som bryter ned komplexa kolhydrater genom att hydrolysera (spjälka) 1,6-glykosidbindningar i oligosackarider med en minimistreckslängd på två monosackarider."
I en enda mening kan sukras (eller sucrose) definieras som ett disaccharid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, kopplade tillsammans. Det är en vanlig sockertyp som ofta används i livsmedel för sötning.
Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.
Den del av tunntarmen som sträcker sig mellan tolvfingertarmen och ileum. Jejunum utgör ungefär 2/5 av tunntarmens längd bakom tolvfingertarmen.
Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.
Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.
Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.
Kalciumföreningar som används som kosttillskott. Kalcium i födan är nödvändigt för benutvecklingen under uppväxttiden och för bibehållande av skelettets egenskaper senare i livet för att förebygga ben skörhet (osteoporos).
Omättade fettsorter eller oljor, använda för matberedning eller som föda.
Kolesterol i födoämnen, särskilt i animaliska produkter.
Det totala dygnsintaget av kalorier, genom föda eller parenteralt.
"Natrium i kosten" refererer til mengden av natrium (salt) som er opløst i væske i kroppen, hovedsakelig i blodet. Natrium er en viktig elektlytt og spesiell betydning har det for å holde vannbalansen i kroppen, regulere nervesystemet og muskel funksjon. Normal verdien for natrium i blodet er mellom 135 og 145 milliequivalenter per liter (mEq/L). For høye eller for lave nivåer kan føre til forskjellige helseproblemer, som kan være livstruende.
Det förhållande att det föreligger förkärlek för viss föda.
Järn eller järnföreningar i födoämnen. Järn har en viktig roll i syretransporten och i syntesen av järn-porfyrinproteinerna hemoglobin, myoglobin, cytokromer och cytokromoxidas. Underskott av järn i födan kan leda till järnbristanemi.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.
Kosttillsatser av kalium eller kaliumföreningar.
"Ett sötningsmedel är ett icke-nutritivt eller lågnäringsvärdes sockerersättande ämne som används för att ge mat och drycker sötma utan att bidra till tandskador, viktökning eller störningar av blodsockernivån."
'Grönsaker' är en gemensam beteckning inom närings- och jordbruksvetenskap för odlade växter som primärt konsumeras för sin ätbar del utan att ha genomgått någon omfattande industriell bearbetning. Detta inkluderar blad, stjälkar, skott, rötter, knölar, bulbor och frukter från såväl ensamstående växter som delar av växtsammanhang, exempelvis blad från salat eller kål. Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber i människors diet.
Separation av partiklar efter täthet genom gradientsortering. Vid jämvikt avsätts varje partikel vid gradienten motsvarande dess densitet.
I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.
Tendensen att föredra vissa maträtter framför andra.
Anteckningar om födointaget under en viss tidsperiod, vanligen förda av patienten.
Ett kolhydrat i söta frukter och honung som är lösligt i vatten, alkohol eller eter. Det används som konserveringsmedel och i infusionsvätska för parenteral näringstillförsel (dropp).
Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.
Systematiska sammanställningar av uppgifter om kost och kostvanor i en population inom ett givet geografiskt område.
Recommended Dietary Allowances (RDAs) är de dagliga näringsintagsmängder som rekommenderas för att uppfylla behoven hos nästan alla friska personer inom en viss ålders- och könsgrupp, baserat på en livslång kosthållning. Dessa riktvärden etablerades av Institute of Medicine (IoM) i USA och täcker behov av energikälla, protein, kostfiber, vitaminer och mineraler. RDA:n är baserade på den senaste vetenskapliga forskningen och används som en riktlinj för att hjälpa människor att uppnå en hälsosam och näringsrik kosthållning. Det är värt att notera att RDA:n inte täcker behovet av alla näringsämnen, till exempel antioxidanter och andra bioaktiva ämnen som också kan ha en betydande roll för hälsan.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
"Djurens näringsfysiologi" handlar om studiet av djurs näringsintag, näringsabsorption, metabolism och utsöndring av näringsämnen, samt hur dessa processer påverkar deras fysiologiska funktioner, tillväxt och hälsa.
"Smak" är en sensation som uppstår när kemiska ämnen i maten eller drycken reagerar med smakreceptorer på tungan, vilket leder till en subjektiv upplevelse av sötma, salt, beska, bitter eller umami.
Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.
Beta-fructofuranosidase är ett enzym som bryter ned sackarider med fructosföreningar i beta-configuration, vilket frigör monosackarider som glukos och fructos. Detta enzym har potentialen att användas inom industriella processer, såsom produktion av sötningsmedel och alkoholhaltiga drycker, genom att hydrolysera eller transglykosylera substrat som sackaroser och komplexa kolhydrater.
Enzymer som katalyserar överföringen av glukos från nukleosiddifosfatglukos till en acceptormolekyl som ofta är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.
Näringspolitik (eng. Nutrition policy) är ett samlingsbegrepp för regeringars strategier, program och lagstiftning som syftar till att främja folkhälsa och minska sjukdomar genom att stödja hälsosam näringsintag och matvanor. Det kan innefatta åtgärder som skattefördelning, etiketteringskrav, livsmedelskontroll, undervisning och forskningsstöd.
Slumpmässig fördelning, eller random distribution, är ett koncept inom statistik och forskning som innebär att varje individ, observation eller utfall har lika stor sannolikhet att tillhöra en viss kategori eller grupp i en studie.
"Näringsbedömning" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som refererar till processen att uppskatta och stödja en individuals näringsbehov, vilket kan omfatta bedömning av deras kostvanor, näringsstatus, eventuella näringsrisker och behandlingsbehövda förändringar i kosten.
Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.
Oljor, rika på omättade fettarter, som utvinns ur fiskar eller fiskdelar, särskilt levern. Fiskleveroljor är vanligtvis rika på A-vitamin. Oljorna används som näringstillskott, i tvål och rengöringsmedel, som ytskyddsmedel, och som basråvara i andra livsmedelsprodukter.
"Viktökning" refererar till en ökning av en persons totala kroppsvikt, oftast orsakad av en ökad mängd kroppsfett. Detta kan inträffa som ett resultat av oregelbunden eller ohälsosam kosthållning, brist på motion, medicinska tillstånd eller andra faktorer.
De gräsarter med ätliga frön som odlas för spannmålsproduktion.
Triploidy är ett genetiskt tillstånd där en individ har treslag av varje kromosom istället för de vanliga två slagen, vilket ger en total kromosomtal på 69 i stället för 46. Detta orsakas vanligtvis av att ett ägg eller spermiecell har extra kopior av kromosomen innan befruktningen sker. Triploidi är kompatibelt med livet under tidiga utvecklingsstadier, men de flesta foster som har triploidi avslutas spontant under den första trimestern. De få barn som föds levande med triploidi tenderar att ha allvarliga missbildningar och har en mycket kort livslängd.
En form av diabetes som kännetecknas av förmåga att fortleva utan ketoacidos med utebliven insulinbehandling. Debuten kommer långsamt, och patienterna visar ofta en tendens till fetma. Syn. typ 2 diabetes.
En heterogen grupp av sjukdomstillstånd med glukosintolerans som gemensam nämnare.
Diabetes mellitus kännetecknad av brist på insulin, plötslig debut, svår hyperglykemi, snabbt tilltagande ketoacidos, och död, om inte insulinbehandling sätts in. Sjukdomen kan uppträda i alla åldrar, men är vanligast hos barn och ungdomar. Syn. typ 1 diabetes.
Ett frågeformulär som besvaras av en panel av experter oberoende av varandra och som genom att upprepas ger deltagarna möjlighet att ompröva sina svar. Enkäterna sammanställs av för deltagarna anonyma intervjuare och ligger till grund för konsensusbedömningar.
Sjukdomstillstånd och sjukdomsförlopp som tillstöter vid diabetes mellitus. Pga den bristande blodsockerregleringen hos diabetespatienter kan sjukliga processer uppstå i ett flertal vävnader och organ, inkl. ögon, njurar, blodkärl och nervvävnad.

"Socker i kroppen" refererar till kolhydrater som bryts ned till enklare sockermolekyler under digestionen, vilket leder till en ökning av blodsockernivåerna. Detta inkluderar både naturligt förekommande socker, såsom fruktos och lactos, samt tillagat socker som sackaros (vanlig raffinerad socker). När vi konsumerar mat eller dryck med höga sockermängder, orsakar det en snabb och kraftig ökning av blodsockernivåerna.

Kroppen behöver glukos (en form av socker) för att producera energi, särskilt hjärnan och de röda blodkropparna. När vi intar mer socker än vad vi behöver, konverteras överskottet till glykogen som lagras i levern och musklerna eller omvandlas till fett och lagras i kroppen som reservener.

Regelbunden överkonsumtion av socker kan leda till allvarliga hälsoeffekter, såsom ökat risk för fetma, typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och karies.

Saccharose, ofta kallat sackaros, är ett disacharid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, som är kopplade till varandra via en glykosidbindning. Saccharose förekommer naturligt i många sockerrika livsmedel, såsom sockerbetor, sockerrör och flera olika frukter. När vi äter livsmedel som innehåller saccharose spjälkas det upp av vår kropp till glukos och fruktos, vilka kan användas som energikälla.

Carbohydrates in diet, också kända som kolhydrater på svenska, är en grupp näringsämnen som inkluderar socker, starches och fiber. De hittas naturligt i många livsmedel som frukt, grönsaker, spannmål och mjölkprodukter. Carbohydrates är en viktig källa till energi för kroppen eftersom de snabbt bryts ner till glukos, eller blodsocker, som kan användas direkt av cellerna i kroppen.

Det finns tre huvudsakliga typer av carbohydrates:

1. Monosackarider: Detta är enkla sockerarter som inkluderar glukos, fruktos och galaktos. De hittas naturligt i frukt, honung och vissa grönsaker.
2. Disackarider: Detta är två monosackarider som har kombinerats tillsammans. Exempel på disackarider inkluderar socker (sackaros), lactos (i mjölk) och maltose (i malt).
3. Polysackarider: Detta är långa kedjor av monosackarider som har kopplats samman. Exempel på polysackarider inkluderar starches (i potatis, bröd och pasta) och fiber (i frukt, grönsaker och helgröna spannmål).

Enligt American Heart Association rekommenderas att vuxna ska begränsa sitt intag av tillagad socker till högst 6 teaspoons per dag för kvinnor och 9 teaspoons per dag för män. Det är också viktigt att välja komplexa carbohydrates, som starches och fiber, framför enkla carbohydrates, som socker, eftersom de tenderar att ge en jämnare energileverans och hjälper till att kontrollera hungern.

Oligo-1,6-glukosidas är ett enzym som bryter ned komplexa kolhydrater, såsom glykogen och stärkelse, genom att hydrolysera (spjälka) 1,6-glykosidbindningarna mellan glukosmolekyler. Detta enzym är viktigt för normal funktion hos celler, särskilt i muskler och lever, där dess huvudsakliga funktion är att frisätta glukosmonomerer från glykogen som kan användas som energikälla.

Mutationer i genen för oligo-1,6-glukosidas har associerats med en ärftlig metabolisk sjukdom som kallas glykogensjukan typ III eller Forbes-Corcons sjukdom. Denna sjukdom orsakas av nedsatt aktivitet hos oligo-1,6-glukosidas, vilket leder till onormal accumulering av glykogen i levern och musklerna och en rad symtom som kan innefatta svaghet, förhöjd sötningskänslighet, leverförstoring och muskelcramper.

'Sukras' är ett begrepp från ayurvedisk medicin, som härstammar ifrån Indien. Det saknas en direkt motsvarighet inom den västerländska biomedicinska traditionen. I ayurveda anses sukras vara ett av de tre kroppsvätskorna (tri-dosha) och är associerat med eldighet, smidighet och kreativitet. Sukras sägs bildas i mag-tarmkanalen och ha en viktig roll för ämnesomsättningen, näringsupptaget, reproduktionen och immunförsvaret. Det är också associerat med positiva känslor som kärlek och glädje.

I den biomedicinska traditionen finns det inget direkt motsvarande begrepp till sukras, men vissa aspekter av det kan jämföras med olika fysiologiska processer i kroppen, såsom ämnesomsättningen och reproduktionen.

Stärkelse är ett kolhydrat som består av en lång kedja av glukosmolekyler (en polysackarid). Det är den huvudsakliga energikällan i många livsmedel, särskilt i vegetabiliska källor som potatis, ris och spannmål. Stärkelse är också ett viktigt bindemedel och texturbildare i matlagning. När stärkelse intas bryts den ner till glukos i kroppen för att användas som energikälla.

Jejunum är en del av tunntarmen (intestinum tenue) som ligger mellan duodenum (den första delen av tunntarmen) och ileum (den sista delen av tunntarmen). Jejunum är ungefär 2,5 meter långt hos en vuxen människa.

Jejunum har till uppgift att absorbera näringsämnen från maten som passerar genom tarmen. Det har en rik blodförsörjning och ett stort ytväte för att underlätta absorptionen. Jejunums slemhinna är också täckt med små, fingerliknande utskott (villi) som ökar ytan ytterligare.

I jejunum sker också en del av den kemiska nedbrytningen av näringsämnena genom att enzymer från bukspottkörteln (pancreas) och tarmens egen slemhinna bryter ner proteiner, kolhydrater och fetter till mindre molekyler som kan absorberas lättare.

'Fetter i kosten' er en medisinsk term som refererer til en abnormal eller uønsket vægtgevinst som følge af øget kaloriindtag eller forringet forbrænding av kalorier. Dette kan skyldes mange forskjellige faktorer, inkludert mangel på fysisk aktivitet, overdrevent spisning, søvnmangel, stress, sykdomme som hypotyreos og use av visse medisiner. Fetter i kosten kan føre til en rekke helbredsproblemer, inkludert hjerte-kar-sykdommer, diabetes, søvnapnea og visse typer cancer.

En person med fedtlever i kroppen har ofte en høyere procentsats av kroppsfettt og lavere muskelmasse enn en person uten fedtlever. Fedtet fordeles også forskjelligt, og det kan oppstå både under huden (subkutant fedt) og omkring organene i kroppen (visceralt fedt). Visceralt fedt er særlig skadelig for helbredet, fordi det kan føre til inflammasjon og økt risiko for mange av de helbredsproblemer som er forbundet med fetter i kosten.

For å redusere fedtet i kroppen anbefales det å foreta endringer i livsstilen, inkludert en balansert kosthold med riklig fysisk aktivitet. I noen tilfeller kan medisinsk behandling være påreisningsverdig for å hjelpe med å redusere fedtet og reducere risikoen for relaterte helbredsproblemer.

'Proteiner i kosten' refererer til den biokjemiske proces hvor proteiner i vores føde bliver omsat og absorberet i vore kropsceller. Proteiner er store molekyler bestående af aminosyrer, der er essentielle for at bygge og opretholde alle levende cellers struktur og funktion, inklusive muskler, hud, sener, hormoner, enzymer og antistoffer.

Når vi spiser proteiner i vores føde, bliver de opløst i maven af enzymet pepsin, der bryder dem ned til småere peptider og individuelle aminosyrer. Disse mindre molekyler kan herefter absorberes gennem tarmvæggen og transporteres til leveren via blodet, hvor de enten kan anvendes direkte eller omdannes til andre forskellige former for aminosyrer, der er nødvendige for kroppens forskellige funktioner.

En proteinrig kost er vigtig for at sikre en god sundhed og vejrtrækning, da proteiner er essentielle for at bygge muskelmasse, reparere celler og understøtte immunforsvaret. Det anbefales derfor at inkludere proteinrig føde i enhver balanceret kostplan, herunder kilder som kød, fisk, æg, mælkeprodukter, bønner, nødder og sojaprodukter.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

Kostfiber, även kallat fiber eller råvaror, är en typ av kolhydrat som finns i växter och som inte bryts ned av kroppens enzymer under digestionen. Istället passerar de genom mag-tarmkanalen omuterade och kan ge en känsla av mättnad. Kostfiber har även visat sig ha positiva effekter på tarmfloran, blodsockernivåerna och kolesterolhalten i blodet. Det finns två typer av kostfiber: löslig fiber och oöslig fiber. Löslig fiber bildar geléartade massor när den absorberar vatten i tarmen, medan oöslig fiber inte absorberar vatten och ger större volym till avföringen.

Enligt Medicinska Ordboken kan kosttillskott definieras som:

"Ett preparat i form av tabletter, kapslar, pulver eller liknande, som tas till särskilda näringsändamål. Kosttillskott innehåller ofta vitaminer, mineraler och andra substanser som påstås ha positiva effekter på hälsa och välbefinnande."

Det är viktigt att notera att kosttillskott inte ska ses som en ersättning för ett balancerat och näringsrikt matvanor. Innan du börjar ta något kosttillskott, rekommenderas det alltid att du först konsulterar din läkare eller dietist för att få råd om dess lämplighet och säkerhet.

'Calcium in the diet' refererer til den mængde calcium, som findes i de fødevarer, man spiser og drikker. Calcium er et vigtigt mineral, der er nødvendigt for at opretholde en sund kost og styrke knogler og tænder. Det er også essentielt for muskelkontraktioner, nervefunktion, blodklumpning og andre fysiologiske processer i kroppen.

De bedste kilder til calcium i kosten inkluderer:

1. Mælk og mejeriprodukter som yoghurt og ost.
2. Frugter og grøntsager, især de, der er rige på calcium såsom broccoli, grønnsager, bønner, tørre frugter og citrusfrugter.
3. Fisk med ben som sild, tun, torsk og laks.
4. Visse frø og kerner, herunder sesamfrø, solsikkefrø, mandler og amandeler.
5. Visse typer mineralvand kan også være en god kilde til calcium.

Det anbefales at have en daglig calciumindtag på 1000-1200 mg for de fleste voksne, afhængigt af alderen og kønnet. Det er også vigtigt at notere, at nogle fødevarer, som indeholder store mængder oxalsyre eller fosforsyre, kan hæmme calciumoptagelsen i kroppen. Derfor bør man sikre sig en varieret kost for at opnå den optimale calciuminddragelse.

Unsaturated fats in diet refer to the type of fatty acids that have one or more double bonds in their chemical structure. These fats are considered heart-healthy because they can help lower levels of bad cholesterol and increase good cholesterol in the blood, reducing the risk of heart disease.

There are two main types of unsaturated fats: monounsaturated fats and polyunsaturated fats. Monounsaturated fats have one double bond in their chemical structure, while polyunsaturated fats have multiple double bonds.

Monounsaturated fats are found in foods such as olive oil, avocados, nuts, and seeds. Polyunsaturated fats are found in foods such as fatty fish (such as salmon and mackerel), flaxseeds, walnuts, and vegetable oils (such as soybean and corn oil).

It is recommended to include unsaturated fats in the diet as a healthier alternative to saturated and trans fats, which can increase the risk of heart disease when consumed in excess. However, it's important to remember that all fats are high in calories and should be consumed in moderation as part of a balanced diet.

'Kolesterol i kosten' refererer til mengden kolesterol du får gjennom din ernæring fra de livsmedler du spiser. Kolesterol er en viktig forbindelse i kroppen, men for høye nivåer kan øke risikoen for hjerte- og karbelseslidelser.

Kolesterol kan ikke finnes i planter, så det kommer udelukkende fra dyriske livsmedler som kjøtt, fisk, egg og meieriprodukter. Noen typer mat, som f.eks. visse slags fedtstoffer, kan også påvirke kroppens egen produksjon av kolesterol.

Det er viktig å ha en balanse i kosten og ikke overgå den daglige anbefalte mengden kolesterol for å holde kolesterolnivåene i blodet på et sundt nivå.

"Energiintag" er en direkte oversattelse av den engelske termen "energy gap", som brukes innenfor fysikk og kemi. Energy gap refererer til det energimæssige hullet mellom to forskjellige energinivåer i et materiale, typisk mellom ledningsbånd og valensbånd i faststoffysikk. Denne energien må være overvunnet før elektroner kan bevege seg fritt gjennom materialet, noe som har betydning for materialets ledningseiendeler. I biokjemisk sammenhenging kan energy gap også referere til det energimæssige hullet mellom to molekylære eller biokjemiske tilstander.

'Natrium i kosten' refererer til mengden av natrium (et essentielt mineral og elektrolytt) som forekommer i en given matprodkt eller drikk. Natrium er viktig for å holde balanse i vårt kroppsvann, hjelpe med muskel- og nervesystemfunksjoner, og regulere blodtrykket.

Den typiske rekommendert mengden av natrium for en voksen er om lag 1500 milligram (mg) per dag, men dette kan variere alt etter individets alder, kjønn, fysisk aktivitet og helse tilstand. For mange mennesker, en typisk vestlig diett inneholder for mye natrium, særlig på grunn av saltene vi bruker i matlagingen og fordi mange ferdige matprodukter inneholder høye konservingsmidler-relaterte natriumnivåer.

For hver gram salt (NaCl) i en matprodkt, inneholder den om lag 390 mg natrium. Således kan en produkt som inneholder fire gram salt inneholde opp til 1560 mg natrium. Det er viktig å lese etiketter for å være klar over hvor mye natrium du får fra de forskjellige matproduktene i din diett.

'Matvanor' er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til 'nutrition' på engelsk. I medisinsk sammenheng refererer 'nutrition' til den procesen hvor organismer får i sig og bruker næringsstoffer fra føde for å holde seg en liv, vokse, og fungere optimalt.

Denne prosessen involverer næringsstoffers absorbsjon, assimilsering, metabolisme og bortskaffelse i kroppen. Det inkluderer også hvordan organismer bruker forskjellige næringsstoffer som kostkarbohydrater, fedtstoffer, proteiner, vitaminer og mineraler for å holde balanse i kroppens energiforbruk og vekst.

I medisinsk behandling kan 'nutrition' også referere til en spesifikk diettrengende pasning som er planlagt og overvåket av helsefaglige fagpersoner for å hjelpe med å forebygge, behandle eller kurere sykdommer og helbredsproblemer.

"Iron in diet" refererar till den mängd järn som finns i de matvaror och drycker som en person konsumerar under en viss tidsperiod. Järn är ett viktigt näringsämne som behövs för att producera hemoglobin, en protein i röd blodkroppar som hjälper till att transportera syre runt i kroppen.

Det finns två typer av järn i matvaror: hemgiltigt järn och icke-hemgiltigt järn. Hämgiltigt järn, även kallat animaliskt järn, finns i kött, fisk, fågel och ägg. Icke-hemgiltigt järn, även kallat vegetariskt järn, finns i grönsaker, frukt, nötter, frön och spannmål.

En genomsnittlig vuxen behöver ungefär 8 milligram järn per dag för att möta sina kropps behov. Det är viktigt att notera att järn i hemgiltiga källor absorberas bättre av kroppen än järn i icke-hemgiltiga källor. Därför kan det vara lämpligare för en person med järnbrist att öka sitt intag av hemgiltigt järn snarare än icke-hemgiltigt järn.

'Kroppsvikt' refererer til den totale vektet av en persons kropp. Denne vekten måles vanligvis i enheten kilogram (kg) eller pund (lb), og inkluderer alle deler av kroppen, inklusiv muskler, ben, organer, blod, fedt, væske og knogler. Kroppsvekt er en viktig fysisk parametere som ofte måles og overvåkes i medisinske sammenhenger for å evaluere helse status, kroppsfunksjon og risiko for medisinske tilstander som f.eks. overvikt og fedme.

"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.

Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.

I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.

'Kalium i kroppen' eller 'kalium i kosten' refererer til det mineraliske elektrolyttet kalium, som er nødvendig for at opretholde en række vitalle kropsfunktioner. Kalium er især vigtigt for at regulere muskel- og hjertefunktionen, nerveimpulsers overførsel samt væskebalancen i kroppen.

Kalium findes naturligt i mange fødevarer, herunder frugt, grøntsager, nødder, frø og visse typer fisk. Et balancede kostindtag af disse fødevarer sikrer normalt en tilstrækkelig kaliumindtagelse hos de fleste mennesker.

Den anbefalede daglige indtagelse (RDI) for voksne er på 4.700 milligram (mg) for mænd og 4.200 mg for kvinder. Det er vigtigt at bemærke, at overdosis af kalium kan være skadeligt for helbredet, så det anbefales at undgå at tage kaliumtilskud uden først at have konsulteret en læge.

Sötningsmedel definieras inom medicinen som substanser som används för att ge mat eller dryck en söt smak utan att innehålla socker. Detta kan vara användbart för personer med diabetes eller övervikt, eftersom de kan få en söt smak utan att öka sin intag av kalorier eller påverka sin blodsockernivå.

Det finns många olika typer av sötningsmedel, inklusive artificiella sötningsmedel som aspartam, saccharin och sukralos, samt naturliga sötningsmedel som stevia och erytritol. Varje typ av sötningsmedel har sina egna fördelar och nackdelar, och det är viktigt att prata med en läkare eller dietist om vilket sötningsmedel som kan vara lämpligast beroende på dina individuella behov och hälsotillstånd.

'Grönsaker' är ett samlingsbegrepp inom närings- och livsmedelsområdet som oftast används för att beskriva olika slags odlade växter som äts färska, tillagade eller konserverade. Detta kan inkludera bladgrönsaker (såsom spenat och sallad), rotfrukter (såsom morot och potatis), fruktgrönsaker (såsom tomater och paprika) samt knölväxter (såsom ingefära och selleri). Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen såsom vitaminer, mineraler och fiber.

Gradientcentrifugering är en laboratorieteknik inom biologi och medicin som används för att separera olika typer av partiklar baserat på deras differens i sedimentationshastighet, som i sin tur beror på partikelns storlek, form och densitet.

Den vanligaste typen av gradientcentrifugering är ultracentrifugering i en gradient av t.ex. sockerlösning eller saltlösning, där den högre densiteten är närmast rotorn och den lägre längst bort. När centrifugeringen sker accelereras partiklarna genom lösningen och sedimenterar därefter i gradienten. Partiklar med högre densitet kommer att sedimentera snabbare än partiklar med lägre densitet, vilket möjliggör en separation av olika partiklar baserat på deras egenskaper.

Gradientcentrifugering används bland annat för att separera olika typer av celler, virus, ribosomer och andra organeller från varandra eller från det medium de befinner sig i. Det är en viktig teknik inom molekylärbiologi, virologi och cellbiologi.

Eating, in a medical context, refers to the process of consuming food. It involves the physical act of taking food into the mouth, chewing, and swallowing, as well as the digestive processes that occur in the body to break down and absorb nutrients from the food. Proper eating is essential for maintaining good health, growth, and energy levels, and can help prevent various medical conditions such as malnutrition, obesity, and chronic diseases.

'Kostval' er en norsk medisinsk betegnelse som refererer til den totala mengden med kost som en person spiser eller drikker over en periode tid. Det inkluderer alle typer av kost, slik som kosthold, frukt, grønnsaker, kjøtt, fisk, meieriprodukter og mer. Kostvalget er viktig for å sikre at ein får i mot en tilstrekkelig mengde næringsstoffer for å holde seg sund og forebygge sykdommer. En lave kostval kan føre til kressing, mangel på næringsstoffer og økt risiko for ulike helseproblemer som hjerte- og karsykdommer, diabetes og viktforhold.

'Kostregistrering' (eller 'food tracking' på engelska) är ett begrepp som ofta används inom näringslära och dietistik. Det refererar till processen att anteckna och spåra vad, hur mycket och när man äter och dricker under en viss tidsperiod. Det kan ske antingen handskriftligt i ett fysiskt kostregister eller via digitala hjälpmedel som exempelvis smartphone-appar.

Syftet med kostregistrering kan variera, men det är ofta använt som en metod för att få insikt i sin egen näringsstatus och matvanor, eller som ett verktyg inom viktminsknings- eller behandlingsprocesser under medicinsk observation. Genom att registrera allt man äter och dricker kan man identifiera eventuella onödiga kaloriintag, brist på näringsriktig mat eller onormalt beteende kring mat, som kan ha negativ inverkan på hälsan.

Fruktsocker, eller sackaros, är en enkel sockerart som består av monosackarider. Det är en vit, kristallin och lättlöslig substans med den kemiska formeln C12H22O11. Fruktsocker förekommer naturligt i många frukter, bär och grönsaker, men det kan även framställas genom raffinering av sockerrör eller sockerbetor.

I kroppen bryts fruktsocker ned till glukos, som är en viktig energikälla för celler och muskler. Även om fruktsocker kan vara en snabb och lättillgänglig energikälla, kan överkonsumtion leda till ökat risiko för viktökning, karies och andra hälsoproblem.

I medicinsk kontext är ‘frukt’ vanligtvis en benämning på den mogna, ätliga delen av en växt som innehåller frön eller kärnor. Frukter utvecklas från blommor och kan ha en mycket varierande form, storlek, färg och smak beroende på vilken växtart de kommer ifrån. Exempel på frukter inkluderar äpplen, bananer, jordgubbar, citroner och tomater. Frukter är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber.

"Kostundersökningar" är en metod inom närings- och dietetik som används för att undersöka och dokumentera en persons kostvanor under en viss tidsperiod. Det innebär vanligtvis att notera all mat och dryck som individen intar under en given period, ofta under 3-7 dagar, men kan vara längre beroende på syftet med undersökningen. Kostundersökningar kan ge information om mängden kalorier, näringsämnen och livsmedelskällor som en person intar, och används ofta som ett verktyg för att identifiera eventuella näringsrelaterade problem eller brister.

Det finns olika sätt att genomföra en kostundersökning, men de vanligaste metoderna är:

1. 24-timmars anteckning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en 24-timmarsperiod. Det kan vara antingen en specifik dag eller ett slumpmässigt valt dygn.
2. Prospectiv kostundersökning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en given tidsperiod, ofta under 3-7 dagar. Noteringarna görs kontinuerligt under den aktuella perioden.

Kostundersökningar kan vara antingen skrivna för hand eller elektroniska och bör inkludera information om portionstorlekar, tillagning och tidpunkt för intaget. Det är viktigt att notera ner allt som konsumeras, oavsett om det anses vara hälsosamt eller inte, eftersom syftet med en kostundersökning är att få en så komplett bild som möjligt av en persons kostvanor.

'Recommended Dietary Allowances' (RDA) är de rekommenderade dagliga intaget av näringsämnen som krävs för att uppfylla behov hos en majoritet (97-98%) av friska, välbefinnande individer i olika åldersgrupper och könet. RDA är baserade på den senaste vetenskapliga forskningen om näringsbehov och tar hänsyn till absorption, nutrientinteraktioner och individuella variationer. Dessa rekommendationer används som riktlinjer för att planera en hälsosam och näringsriktig kost. Det bör noteras att RDA är inte samma sak som "låg intag" eller "icke tillräckligt med", utan snarare ett mått på det genomsnittliga dagliga intaget som anses vara tillräckligt för att uppfylla näringsbehoven hos de flesta individer.

Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:

Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.

Användning av vetenskapliga termer på svenska kan variera, men en medicinsk definition av "Djurens näringsfysiologi" kan vara:

Den fysiologiska processen och mekanismerna som är involverade i djurs intag, absorption, distribution, metabolism och eliminering av näringsämnen för att upprätthålla homeostas, underhåll, tillväxt och reproduktion. Detta omfattar studiet av olika näringsämnen som kolhydrater, proteiner, lipider, vitaminer, mineraler och vatten, samt deras assimilation och användning i kroppen. Djurens näringsfysiologi undersöker även effekterna av under- och övernäring, näringsbrist och näringsöverskott på djurs hälsa och sjukdom.

'Smak' er en fysiologisk og sensorisk følelse som oppstår når kjemiske stoffer i maten eller drikkene opløses i spytet og interagerer med reseptorer på smakpapiller i tungetens overflate, slik som tykt- og tungemuskulatur. Der er umiddelbart fem basale smaker: søt, salt, bitter, sur og umami (en krydret, fleiseglad smak). Smaken kan også påvirkes av aromastoffer i nesa og minne. Smakfølelsen hjeler til å identifisere forskjellige kjemisk sammensetningene i maten og drikkene, vurderer om de er behagelige eller ubehagelige, og hjelper til å regulere appetitt og svangerskap.

Fettsyror (eller "fedtensyrer" på dansk) er organiske syrer med en lang, kulstofholdig kæde, der typisk består af 4 til 36 kulstofatomer. De findes naturligt i fedtstoffer, som olie og animalske fedtstoffer, samt i levende celler hos planter og dyr.

Fettsyrer spiller en vigtig rolle i mange aspekter af vores sundhed, herunder som energikilde, som bestanddele af cellemembraner og som forstadier til andre biologisk aktive forbindelser i kroppen. De kan klassificeres efter deres kemiske struktur og længde på kulstofkæden:

1. Lodret forløbende (saturerede) fedtsyrer: Disse har en enkel, uforgrenet kulstofkæde med enkeltbindinger mellem hvert kulstofatom. De er typisk fasta ved stuetemperatur og omfatter smørsyre (butansyre), palmitinsyre (hexadecansyre) og stearinsyre (oktadecansyre).
2. Grenede (umættede) fedtsyrer: Disse har en eller flere dobbeltbindinger mellem kulstofatomerne i deres kæde, hvilket gør dem flydende ved stuetemperatur. De kan opdeles i mono-umættede (én dobbeltbinding) og poly-umættede (flere dobbeltbindinger) fedtsyrer. Eksempler på mono-umættede fedtsyrer er oleinsyre (octadecenoic acid), mens eksempler på poly-umættede fedtsyrer er linolsyre (linoleic acid) og alfa-linolensyre (alpha-linolenic acid).
3. Transfedtsyrer: Disse opstår, når dobbeltbindingerne i umættede fedtsyrer drejer sig fra deres normale cis-konfiguration til en trans-konfiguration. Dette sker ofte under industriel forarbejdning af fødevarer og er blevet kendt som værende ugunstig for sundheden.

Fedtsyrer spiller en essentiel rolle i vores krop, idet de er en del af cellernes membraner, hjælper med at transporterer fedt-løselige vitaminer og er en vigtig energikilde. Derudover er visse typer af omega-3-umættede fedtsyrer (fx alfa-linolensyre) essentielle, hvilket betyder, at vi må få dem fra vores kost, da kroppen ikke kan fremstille dem selv.

Beta-fructofuranosidase är ett enzym som bryter ned sackarider med fructosföreningar, vilket inkluderar sukros (sackaros) och fraktoser. Detta enzym katalyserar hydrolysen av terminala icke-reducerande fructofuranosylresiduer i substraten. Beta-fructofuranosidas har potentialen att användas inom industriella processer, såsom produktion av sötningsmedel och alkoholhaltiga drycker, samt för att förbättra näringsinnehållet i djurfoder.

Glukosyltransferaser är ett enzym som katalyserar överföringen av en glukosmolekyl från en donator till en acceptormolekyl, ofta en polysackarid. Detta enzym spelar en viktig roll i bildandet av strukturella socker som glykogen och cellulosa hos växter. I bakterier kan glukosyltransferaser också vara involverade i bildandet av kapsel och andra ytstrukturer som bidrar till patogenes.

Näringspolitik (eng. Food policy) är ett samlingsbegrepp för de beslut, lagar och regler som ett samhälle eller en stat styrberättigade institutioner fattar relaterat till produktion, distribution, konsumtion och återvinning av livsmedel. Näringspolitiken kan omfatta en rad olika aspekter som jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och hälsofrågor, handelsavtal, matstandarder och konsumentskydd. Syftet med näringspolitiken är att säkerställa en hållbar, sund och rättvis livsmedelsförsörjning för alla medborgare.

Inom medicinen refererar "slumpmässig fördelning" eller "randomisering" till ett sätt att tilldela deltagare till olika behandlingsgrupper i en klinisk studie på ett slumpmässigt och oförutsägbart sätt. Detta metod är viktigt för att minimera systematiska fel, så kallade bias, som kan påverka studiens resultat.

Slumpmässig fördelning innebär att varje deltagare har lika stor chans att bli tilldelad till en viss behandlingsgrupp som någon annan deltagare. Detta gör det möjligt att jämföra effekterna av olika behandlingar på liknande grupper av deltagare, och därmed öka sannolikheten för att studiens resultat är representativa för den population som studien undersöker.

Det finns olika metoder för slumpmässig fördelning, till exempel slumptalstabeller, slumpmässiga nummergeneratorer eller blockrandomisering. Slumpmässig fördelning bör utföras av en person som är oberoende av studien och inte känner till deltagarnas identitet eller karaktäristika.

Näringsbedömning är ett samlingsbegrepp för att uppskatta och bedöma en persons näringsbehov, näringstillstånd och eventuella näringsrelaterade problem. Det innefattar observationer, utfrågningar och undersökningar av individens kroppsvikt, kroppslängd, kroppsfettfördelning, muskelmassa, laboratoriewärden med mera. Målet är att fastställa en persons energibehov, näringsbehov av macro- och micronutrienter, vatten och elektrolyter för att kunna ge individan rekommendationer kring deras näringsupptag och eventuella behandlingsåtgärder. Näringsbedömning kan användas inom olika områden som klinisk nutrition, geriatrik, pediatrik, idrottsmedicin med mera.

Kolesterol är ett fettylt lipidmolekyll som förekommer naturligt i djurceller. Det är en viktig komponent till cellmembranen och används också för att producera hormoner, vitamin D och gallsyror.

Kroppen behöver kolesterol för att fungera korrekt, men för höga nivåer av kolesterol i blodet kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Det finns två huvudsakliga typer av kolesterol: LDL (lågdensitetslipoprotein), som också kallas "dåligt kolesterol", och HDL (högdensitetslipoprotein), som kallas "gott kolesterol".

Trots att kolesterol är ett viktigt ämne för kroppen, kan för höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet orsaka plackbildningar i artärernas inre väggar, vilket kan leda till åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. HDL-kolesterol hjälper istället till att transportera överskottet av kolesterol från celler till levern, där det bryts ned och utsöndras ur kroppen.

Samtliga människor behöver regelbundna blodprover för att kontrollera sina kolesterolvärden och hålla sig undan riskerna för höga kolesterolnivåer. En läkare kan ge råd om livsstilsförändringar, som träning, hälsosam kost och viktminskning, samt eventuellt medicinering för att hjälpa till att sänka kolesterolnivåerna.

'Fiskoljor' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan syfta på olika former av fysiologiska eller patologiska förändringar i fiskars gälar. Ett exempel på en fysiologisk fiskolja är den så kallade 'vinteroljan', som är en fet fettvätska som ansamlas i fiskars gälsäckar under vintern och används för att hjälpa till med flotationen när fisken simmar långsammare på grund av kalla temperaturer.

En patologisk fiskolja kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, såsom infektioner eller förgiftningar, och kan leda till skador på gälsäckarna och andra organ i andningssystemet. Detta kan vara livshotande för fiskarna och orsaka problem i ekosystem där de lever.

Det är värt att notera att termen 'fiskolja' kan ha olika betydelser inom olika sammanhang, så det är alltid viktigt att specificera exakt vilken typ av fiskolja som avses när man använder begreppet.

'Viktökning' kan definieras som en ökning av kroppsvikten över tid, ofta orsakad av att kroppen tar in mer energikalor än det förbrukar. Detta kan leda till ett ökat fettmassa och potentialen för hälsorelaterade komplikationer som diabetes, högt blodtryck, ohälsa i hjärtat och flera andra sjukdomar. Viktökning kan mätas genom att jämföra en persons aktuella vikt med deras tidigare vikt vid olika tidpunkter. Det är viktigt att notera att vissa medicinska tillstånd och behandlingar också kan leda till viktökning.

I medicinsk kontext kan 'sädesslag' (grönsaker och frukt) grovt sett definieras som växter eller delar av växter som vanligtvis används i mänsklig kosthållning. Dessa livsmedel är en rik källa till näringsämnen, såsom vitaminer, mineraler och fiber. De kan vara råa eller tillagade och inkluderar grönsaker som bladgrönsaker, rotgrönsaker, fruktgrönsaker och bär, samt frukter som äpplen, bananer, citrusfrukter och druvor. Det är viktigt att ha en varierad kost med riklig representation av sädesslag för att uppnå en balanserad näringsupptagning.

Triploidi är ett genetiskt tillstånd som karaktäriseras av att en individ har tre inställelser (set) av varje kromosom i stället för de vanliga två. Det innebär alltså att individen har dubbla antalet kromosomer jämfört med en normalt utvecklad människa, som har 46 kromosomer totalt (23 par). Triploidi orsakas vanligtvis av en felaktig befruktning där två spermier fekterar ett ägg eller tvärt om, där ett ägg fekterar två spermier.

Detta tillstånd är ofta förenat med allvarliga missbildningar och utvecklingsstörningar, och de flesta foster som har triploidi avlider innan födelsen eller dör kort efter födseln. De överlevande barnen kan ha en rad olika symptom, inklusive utvecklingsstörning, missbildningar av organen och kraniofaciella avvikelser (avvikande ansiktsdrag). Triploidi är ett sällsynt tillstånd och förekommer hos cirka 1-3% av alla aborterade foster.

Typ 2-diabetes, även känd som icke-insulindependig diabetes mellitus (NIDDM), är en endokrinologisk störning karaktäriserad av höga nivåer glukos i blodet (hyperglykemi) orsakade av resistans mot insulin och bristande kompensatorisk insulinsekretion från betacellerna i bukspottkörteln. Detta leder till en förlängd och ökad glukosutsöndring från levern, vilket ytterligare förvärrar hyperglykemi.

Typ 2-diabetes är vanligt förekommande hos vuxna, men den kan också drabba barn och ungdomar, särskilt i sammanhang av övervikt och bristande motion. Den är ofta förknippad med andra hälsoproblem som högt blodtryck, höga nivåer kolesterol och lipider, och fetma. Långvarig obehandlad typ 2-diabetes kan leda till komplikationer såsom neuropati, retinopati, njurssjukdom (nefropati) och kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

Behandlingen av typ 2-diabetes inkluderar livsstilsförändringar såsom viktminskning, fysisk aktivitet, hälsosam kosthållning och rökavvänjande. Medicinska behandlingar kan omfatta orala antidiabetiska läkemedel (till exempel metformin, sulfonylurea, gliptiner, glukagonliknande peptid-1 receptor agonister och SGLT2-hämmare) eller insulintillsättning.

Diabetes är en grupp av metabola störningar som kännetecknas av höga nivåer av glukos (socker) i blodet över en längre tidsperiod. Det orsakas vanligtvis av brist på insulinproduktion, resistans mot insulins effekt eller båda.

Det finns två huvudtyper av diabetes:

1. Typ 1 diabetes: Denna form orsakas av en autoimmun reaktion där kroppen attackerar och förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Detta resulterar i att personen inte kan producera tillräckligt med insulin för att reglera blodsockernivåerna. Typ 1 diabetes behandlas vanligtvis med insulintillskott.
2. Typ 2 diabetes: Denna form orsakas av resistans mot insulinet, vilket innebär att kroppen inte kan använda insulin effektivt. I vissa fall kan också insulinproduktionen vara för låg. Typ 2 diabetes kan behandlas med livsstilsförändringar som träning, viktminskning och hälsosam kost, men i vissa fall kan även mediciner eller insulintillskott behövas.

Diabetes kan också uppstå under graviditeten och kallas då gestationell diabetes. Denna form av diabetes försvinner vanligtvis efter att barnet har fötts, men ökar risken för att utveckla typ 2 diabetes senare i livet.

Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som njurssjukdom, synskada, neuropati, hjärt-kärlsjukdom och sår som har svårt att läka. Det är viktigt att diagnostiseras tidigt och få behandling för att undvika dessa komplikationer.

Typ 1-diabetes, også kjent som sukkersyke, er en autoimmun sykdom der betennelsesreaksjonen i kroppen ødeler de celler i bugspytklandet som står for produksjonen av insulin - en hormon som regulerer blodsukkerne. Som et resultat av denne ødelelse kan kroppen ikke produsere nok insulin for å holde blodsukkeret i balance, og det oppstår derfor høye nivåer av sukker i blodet.

Typ 1-diabetes er vanligvis en livslang sykdom som oftest oppdages hos barn, unge voksne og første gangsvis i livet. Den krever behandling med daglige insulinsprøyter eller en insulinpumpe for å holde blodsukkernivåene stabile. En god kontroll av blodsukker er viktig for å forebygge komplikasjoner som kan føre til skader på nerver, nyrer, hjerte og øyene.

Den medicinska termen "delfimetodi" (Delphi method) används för att beskriva en strukturerad gruppkonsensusmetod som används inom hälso- och sjukvården, forskning och andra områden. Metoden utvecklades under 1950-talet av forskare vid Rand Corporation i USA och är namngiven efter det grekiska oraklet Delphi.

Delfimetoden innebär att en grupp experter, ofta via anonymt samarbete, deltar i flera omgångar med informationsutbyte, åsiktsframförande och konsensusbildning. Efter varje omgång sammanställs resultaten och distribueras till gruppmedlemmarna, som får möjlighet att revidera sina åsikter i relation till de andra medlemmarnas kommentarer och förslag. Processen fortsätter tills en acceptabel nivå av konsensus uppnås eller efter ett antal förutbestämda omgångar.

Den medicinska användningen av delfimetoden kan vara att fastställa kliniska riktlinjer, bedöma behandlingsalternativ, utvärdera tekniker eller utforma forskningsagendor. Denna metod underlättar strukturerad kommunikation och samarbete mellan experter, även över långa avstånd, för att uppnå en konsensus om komplexa ämnen inom hälso- och sjukvården.

Diabeteskomplikationer är en sammanfattande beteckning för de olika sjukdomstillstånd och skador som kan uppstå till följd av långvarig diabetes. Diabeteskomplikationer kan delas in i makrovaskulära komplikationer, som berör de stora blodkärlen, och mikrovasculära komplikationer, som berör de små blodkärlen.

Makrovaskulära komplikationer innefattar bland annat kärlkramp i benen (perifera artäriskleros), hjärtinfarkt, stroke och nedsatt njurfunktion (diabetes nefropati). Dessa komplikationer kan leda till smärta, sängliggande, amputation, blindhet, nedsatt kognitiv förmåga och död.

Mikrovasculära komplikationer innefattar bland annat ögonsjukdomar (diabetes retinopati), njursjukdomar (diabetes nefropati) och nervskador (diabetes neuropati). Dessa komplikationer kan leda till blindhet, nedsatt njurfunktion och sänkt känsel- och smärtsensibilitet.

Diabeteskomplikationer kan förhindas eller fördröjas genom effektiv behandling av diabetes, blodtryck och kolesterol, rökfrihet, motion och hälsosam kosthållning. Det är viktigt att ha regelbundna kontroller och besöka läkare och specialister för att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer.

Dåvarande folkhälsans rekommendationer om "mindre fett och socker i kosten" genomsyrade recepten. År 1975 var det återigen dags ...
Den handlar om socker i kosten och dess relation till fetma och diabetes. Fernholm skrev även Det sötaste vi har, som kom ut ... Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker är en populärvetenskaplig bok från 2012 av vetenskapsjournalisten ... Adlibris - Ett sötare blod : om hälsoeffekterna av ett sekel med socker ^ Friskvårdsmagasinet april 2014 ^ Sveriges Radio - Ett ...
Kosten sätts samman och bereds beroende på bland annat årstid, klimat, arbete och hälsotillstånd. Idén är dock inte ny. Redan ... Man undviker också extremer som till exempel rött kött (extrem yang) och socker (extrem yin). Basfödan är hela korn av olika ...
Än så länge finns få vetenskapliga studier av kosten, särskilt på längre sikt, och kunskapen om dess effekter är därför ... Därmed stiger blodsockret som i sin tur driver på insulinproduktionen med höga socker- och insulinvärden som följd. Med lågt ... är sammansatt samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt." (sid 24). En artikel från 2015 uttrycker ... intag av kolhydrater i kosten får man lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. I avsaknad av kolhydraternas energi ...
Hon har uppmärksammats för sina böcker om socker i kosten och dess relation till fetma och diabetes. 2010 belönades en artikel ... om hälsoeffekterna av ett sekel med socker (2012) Det sötaste vi har: om socker och växande kroppar (2014) ^ "Ann Fernholm » ... Fernholm har efterfrågat en skatt på socker. Där guld glimmar blått: forskare om den lilla nanorevolutionen (med Erika Ingvald ...
Kosten som serveras vid kosthållning och diet och är (vetenskapligt) framtagen för ändamålet kallas vanligen specialkost. Att ... Dieter kan till exempel vara fria från socker, animaliska livsmedel, mjölk, gluten med mera. Många dieter är en del av bantning ...
Det som ska väljas bort i kosten är socker, mjölk, frukt, pasta, ris, flingor, bönor, potatis och andra rotfrukter. Upp till ... Nu minskar restriktionerna och man får då äta alla sorters grönsaker och små mängder spannmål, men socker av alla de slag är ... Kött Fisk Grönsaker Ägg Mjölkprodukter Potatis Bröd Ris Pasta Socker/Sockrade livsmedel Flera ettårstudier har visat att de som ... Tyngdpunkten i dieten ligger på kosten, men i kostplanen lägger man även vikt vid näringstillskott och daglig motion. ...
Till exempel tolkades en rapport från 2003 om att kosten inte bör innehålla mer än tio procent socker som ett angrepp mot ...
... tillsatt socker med mera. I den paleolitiska kosten undviker man processerad mat. Maten kan stekas, kokas eller ätas rå. Till ... Torgerson, Jarl S (June 27 - July 10, 2005). "Replik: Den paleolitiska kosten bör tas med en stor nypa salt". Läkartidningen " ... sedan Paleolitikum medan kosten har förändrats desto mer. Stenålderskosten är alltså ett försök att definiera en kost som ...
... är en amerikansk dokumentärfilm från 2011 och ett samlingsnamn för kosten dokumentären förespråkar. Den kost ... som vetemjöl och vitt socker) och oljor. Istället förespråkas en kost byggd på grönsaker, frukt, nötter, frön, mindre förädlade ...
Surmos kokades utan socker, och detta kunde användas till potatis. Om lingonen sötades något med sirap kunde de ätas till ... Hjortron har genom tiderna också varit ett viktigt inslag i kosten, då bären innehåller mycket C-vitamin. Blåbärskaka är en ... Det var inte förrän på 1900-talet som lingon började sötas med socker, innan dess var det en mycket syrlig efterrätt. Den mest ... Socker var inte var mans egendom, speciellt inte på landsbygden och därför tillhörde sötade efterrätter festligare tillfällen, ...
Vanliga inläggningar var sådana med socker, salt eller syra. Det är inte längre nödvändigt att lägga in råvaror, även om många ... Grödor som kunde livnära befolkningen under långa vintrar blev tidiga grundstenar i kosten. Kål och lök anses vara de äldsta ... På lingonen gjordes ofta lingonsylt, ofta utan socker. På gårdarna odlades ofta äpplen. Krusbär och vinbär har länge utgjort en ... socker och/eller sylt. Vanligt är även frukostgröt av havregryn eller mannagryn som serveras med mjölk, sylt, äppelmos eller ...
Den höga konsumtionen av socker (cirka 60 kg per person och år) i England kan jämföras med kostvanorna på Tristan da Cunha, där ... Före vulkanutbrottet var karies okänt bland befolkningen på ön, vilket troligen berodde på kosten som bestod av fisk och ... raffinerat socker var praktiskt taget okänt. Efter återkomsten till ön två år senare, sjönk kariesfrekvensen. Astma är relativt ...
Efter måltid eller mellanmål som innehåller socker så metaboliserar bakterierna i munnen dessa till syror vilka sänker pH. ... Bakterierna i tändernas plack lever på jäsbara kolhydrater som tillförs med kosten (som sackaros). Fermenterar kolhydrater. ... Att ständigt under dagen dricka söta drycker (som läsk) eller konsumera andra produkter innehållande socker kan alltså hindra ... Retningar som påverkar kan vara vibrationer, värme, kyla, osmos (till exempel socker som drar vätska från dentinkanalerna), ...
På 1830-talet hade försök gjorts att införa te med socker, men båtsmännen var ovana vid drycken, och lär ha försökt äta de ... Kosten ombord på örlogsskeppen var vid 1800-talets mitt tämligen enformig. Varje vecka tilldelades besättningsmännen en bestämd ...
Socker ansågs på medeltiden vara en krydda på grund av dess höga kostnad och dess humorala egenskaper (varmt och torrt). Salvia ... Eftersom bröd var så centralt i den medeltida kosten utdelades stränga straff mot de bagare som försökte lura sina kunder. En ... Eftersom både honung och socker var mycket dyrt, var det vanligt att använda frukter för att söta mat. De vanligaste frukterna ... Från 700- till 1000-talet ökade också andelen spannmål i kosten från cirka en tredjedel till över tre fjärdedelar och bröd ...
Ost och vin är en viktig del av kosten och har också många regionella och nationella inslag med varianter som regleras i ... med socker (för de allra rikaste) eller honung. En mycket populär tillagningsmetod var att koka, stöta och sedan sila mat till ... Vilt skattades högt, men utgjorde en relativt liten del av kosten och inkluderade hjort, rådjur, vildsvin, hare, kanin och ...
Enligt forskare är glyfosatets toxicitet oväsentlig när rester av ämnet hittats i livsmedel såsom socker, majs, soja och vete. ... Där dras slutsatsen att glyfosat via kosten inte är cancerframkallande för människor. Även organisationer såsom EPA ( ...
Den traditionella kosten ger en varierad diet, ofta rik på mineraler och vitaminer såsom vitamin A, järn och kalcium. Afrika ... Andra favoriter är bambara, en gröt gjord på ris, jordnötssmör och socker. Nötkött och kyckling är de mest eftertraktade ... Mjölk var historiskt sett en av de viktigaste komponenterna i den sydafrikanska kosten. Nötkreatur ansågs vara en mans ... Traditionellt öl dracks hela tiden till den sydafrikanska kosten, och fermenteringen adderade kompletterande näringsämnen till ...
Till kolhydraterna räknas socker, stärkelse och cellulosa. Människor kan tillgodogöra sig de två första medan cellulosa inte ... Däremot är fibrer i kosten viktiga för att matsmältningen ska bli bra. För växtätande djur är cellulosa ett viktigt födoämne. I ... Fruktsocker (fruktos) är ett annat slags socker som finns i söta bär och frukter. Det används som sötningsmedel och har en ... Huvudartikel: Socker Till de enkla sockerarterna hör glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker) och galaktos. De har alla ...
I landets västra delar är olivträd vanliga och oliver en viktig del av kosten, liksom fisk och skaldjur från Adriatiska havet. ... Fläderblommor, citroner, socker och äppelcidervinäger blandas med vatten och får jäsa i rumstemperatur. Efter några dagar ... Rätten serveras med skirat smör, socker, kanel och ibland toppad med lite vallmofrön. Figov hlebček (fikonlimpa) är en ... En söt variant av stuvade bovete- eller korngryn innehåller katrinplommon och smaksätts med socker och kanel. kastanjer finns ...
Det finns även specialanpassat kraftfoder för deguer på marknaden med lågt innehåll av socker och fett. Grönsaker kan utgöra ... a b c d] "Kosten - Svenska DeguFöreningen". Arkiverad från originalet den 7 januari 2021. https://web.archive.org/web/ ... 20210107070819/http://www.svenskadeguforeningen.se/kosten/. Läst 4 januari 2021. ^ "SJVFS 2019:15, Statens jordbruksverks ...
En vegetarisk eller vegansk kost är hälsosam om den är välplanerad, men om kosten är dåligt planerad finns risk för brist på ... Innan McCollums upptäckt hade gemene man till största del levt på vitt bröd, smör, kött, potatis, socker och kaffe. Efter hans ... Vegetarisk kost kan dock ha god effekt på den långsiktiga hälsan hos atleter (om kosten är väl sammansatt). Vegetarisk kost i ... Oro har funnits över om den vegetariska kosten kan tillgodose barnens näringsbehov, men de studier som jämfört barn som levt på ...
... tidigare kallad sockersjuka eller bara socker, är en grupp endokrina sjukdomar, där mängden socker (glukos) i blodet är förhöjt ... Det mesta av kolhydraterna i kosten omvandlas inom ett par timmar till monosackariden glukos, den huvudsakliga sockerarten i ... År 1776 bekräftade Matthew Dobson att den söta smaken berodde på att det fanns ett överskott på socker i urinen och blodet på ... Hypoglykemi inträffar då hjärnan blir utan socker, som är hjärnans bränsle. Symptomen är att man blir trött, grinig, får ont i ...
På grund av brister i jorden är dock andra sädesslag än ris vanliga i kosten, bland annat blir ris så kallade roti- eller ... Drycker - masala tea (masala chiya) dricks vanligen mjölk och socker, juicie från sockerrör (sarbat) och kärnmjölk (mahi). ...
5:2-dietböcker rekommenderar att man även de dagarna avstår från eller minimerar mängden socker (godis, läsk, bakverk), chips ... är att dieten kombineras med regelbunden motion samt att kosten är mer allsidig än vissa andra populära dieter eftersom den ...
En överkonsumtion av socker-sötade drycker förknippas med ökad risk. Typen av fetter som finns i dieten är också centrala. ... Beläggen för att endast förändringar av kosten skulle göra någon nytta är emellertid begränsade och endast några belägg pekar ...
En del vitaminer hjälper enzymer som är exempelvis nödvändiga när kroppen förbränner socker och fett för att få energi. Andra ... Därför finns det anledning att följa rekommenderat dagligt intag (RDI) för den som vill komplettera kosten med vitamintabletter ...
Detta socker kan komma från mjölet, exempelvis i form av maltos från mjölet, eller tillsatt i degen med exempelvis socker och ... Se även: Grekiska köket Bröd utgör en stor del av den grekiska kosten. Till frukost serveras ofta bröd tillsammans med oliver, ... Historiskt har socker tillsatts för att få degen att jästen att jäsa upp, men idag har socker en nästan motsatt effekt, ... Den optimala jästemperaturen är mellan 20 och 27 °C. Emellanåt tillsätts socker för jästen att förbruka. För mycket socker ...
Ofta serveras det i form av Nescafé, med mycket, lite eller utan socker. Vattnet kan vara varmt, även om den kalla varianten ... Kokta och grillade, eller i vissa fall råa grönsaker och skidfrukter, var basvaror i kosten. De flesta maträtterna smaksattes ... Många grekiska efterrätter görs på socker, och ofta även filodeg. Nötter används i många efterrätter, och när rätten är gräddad ... det antika grekiska köket och utvecklade det genom att tillgodogöra sig influenser i kosten. Under den turkiska ockupationen ...
Dåvarande folkhälsans rekommendationer om "mindre fett och socker i kosten" genomsyrade recepten. År 1975 var det återigen dags ...
Kategori: Socker. 28. Den växtbaserade kosten. Nu har den danska boken från 2016 "Den plantbaserede kost - Ren besked om, ... Varför har socker blivit ett så stort problem?. Nedanstående text är hämtad från boken "Koncentrerat solljus" som gavs ut 2014 ...
10.00 De vita gifterna: Vad gör socker med din kropp?. Eva Renner blev frisk från sköldkörtelsjukdom när hon la om kosten. ...
Minska socker i kosten. Fylla på med mat som ökar möjligheten att bygga din fysik. ... Välkomponerat och utan tillsatt socker. Lagom stora portioner, så att man inte äter för mycket. Mycket fisk och vegetariskt som ...
Steg 1 - tillför inte socker. Första steget är att eliminera allt socker och raffinerad stärkelse från kosten. Socker har inget ... Det är för mycket socker i hela kroppen.. Föreställ dig att kroppen är som en sockerskål. En skål med socker. När vi är unga är ... Stärkelse är helt enkelt långa kedjor av socker. Raffinerad stärkelse så som mjöl och vitt ris bryts snabbt ner till socker av ... Socker kommer in, rinner över ut i blodet och du tar metformin för att tvinga in sockret i kroppen. Detta fungerar ett tag, men ...
Barn och socker - hur gör man? går vi igenom hur man bryter invanda, "dåliga" mönster kring kosten när man har kinkiga barn och ... Så en av de viktigaste anledningarna till att ta bort så mycket socker som möjligt ur kosten är att barn som får för mycket ... Gäst i avsnittet är Ann Fernholm, som bland annat skrivit böcker om socker i kosten, bland annat "Ett sötare blod" och "Stora ... Socker är en helt kemisk substans. I processen att framställa vitt socker försvinner alla fibrer, alla antioxidanter och alla ...
Nitiska myndigheter arbetar hårt för att få oss att äta mindre socker och olika hälsoprofeter likar socker vid en drog, lika ... Det är en dosfråga och det finns andra oroväckande källor till snabba kolhydrater i kosten så det är onödigt att jaga just ... Friska människors behov av tillsatt socker rent fysiologiskt är naturligtvis noll.. Att använda socker som krydda eller som ... socker från frukt och grönsaker medräknat. Det som skiljer socker från andra snabba kolhydratkällor är främst det faktum att ...
Eftersom du undviker socker triggar du inte i gång sötsug.. Du äter kött, kyckling, fisk, skaldjur, ägg, smör, feta ... Kosten är vätskedrivande så du kan behöva lägga till extra vätska och salt. Mer vatten och fibrer kan hjälpa mot förstoppning. ... Har du däremot redan bra hälsa och vikt kanske du inte tycker det är värt att lägga om kosten. Många klarar sig bra med GI, ... Du undviker socker, mjöl, pasta, potatis, bröd, ris, frukt, majs, rotfrukter och margarin. ...
Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost. ... Kosten utgörs av kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner samt fett från olivolja och smör ...
Hur farligt är socker?. Socker som göms i skräpmat är sex gånger mer beroendeframkallande än kokain. Så inleddes en Facebook- ... Den växtbaserade kosten. Nu har den danska boken från 2016 "Den plantbaserede kost - Ren besked om, hvordan mad påvirker din ... Kosten som botar, förebygger och ökar prestationen. Har någon hört talas om frisören Karl Widmark från Västerås, född 1911? ...
Oboy utan socker och mjölk 🙂. Just gluten finns det faktiskt en massa forskning på. Det man ocksåbörjar upptäcka är att det ... De flesta som arbetar med NPF i Sverige vill inte erkänna att kosten kan påverka. I Australien och Nya Zeeland har de kommit ... Däremot kan man försöka läggs om kosten stegvis och försöka skapa så "nära som möjligt-varor". Tex så finns det vita frallor ... Ger honom omega-3 och försöker hålla socker- och stärkelseintaget lågt och fettet högt).. Jag förstår av din kommentar till ...
Mat som innehåller mycket socker och transfetter ger ett tråkigt och livlöst hår och påverkar på sikt hårets kvalitet. Man ska ... Kosten är otroligt viktig! En bra kost är grundstenen för ett hälsosamt hår. ... Marilyn, hur viktig är egentligen kosten för att håret ska hålla sig friskt och snyggt? ...
När folk går upp i vikt av att socker ökar deras aptit tror jag att boven är det socker som finns i bröd, kakor, pasta, socker ... Jag gick *ned* i vikt av den kosten. Därför tror jag inte på LCHF:ares varningar för frukt. Det är spannmål vi ska hålla oss ... Så jag berättar runt lite överallt om det för folk verkar inte tro på det alls… de äter väl för mkt socker, rör sig för lite ... Hur påverkar allt socker magen? dess bakterier?. varför får så många idag mag och tarmproblem och äter medicinen omeprazol (dom ...
... åt så mycket kolhydrater och socker. När jag reser numera så är jag oftast mer strikt än annars med kosten - konstigt kanske ... Jag smakade två tuggor belgisk våffla också, sött som socker! HUA! Haha! Nä då håller jag mig hellre till ost!. På restaurang ... Inspirerande, tack! Man kan verkligen njuta och äta gott under resor trots att man skippar det mesta av socker, bröd etc!. Jag ...
Att kosten är så viktig för hälsan råder det inga tvivel om. Du kan jämföra kroppen med en bil som du behöver tanka. En bil kan ... 6 tsk socker. Blanda ihop ingredienserna och klart! Tänk på att du behöver använda rätt mått, för mycket eller för lite salt ... De innehåller oftast mycket mer fett, salt och socker än originalet. Bäst är att äta mat som är naturligt fri från gluten om ... Både när det kommer till träningen men även när det kommer till kosten. Ett tips är att testspringa två till tre mil två veckor ...
Mat som är rik på socker och enkla kolhydrater kan ge en snabb energiökning men snabbt leda till en "sockerkrasch" som kan ... Vad kan jag göra för att förbättra mitt humör genom kosten?. För att förbättra ditt humör genom kosten kan du fokusera på att ... Hur påverkar kosten mitt humör?. Kosten kan påverka ditt humör genom att påverka produktionen av neurotransmittorer i hjärnan. ... Finns det andra faktorer som påverkar mitt humör utöver kosten?. Ja, förutom kosten finns det andra faktorer som kan påverka ...
I år går stipendiet till docent Emily Sonestedt som bland annat undersöker hur socker i kosten påverkar hälsan. ... Hälsosamt eller skadligt socker. Om socker är hälsosamt eller inte handlar mest om varifrån det kommer. I ett av projekten ... Man vet inte vid vilken nivå socker börjar bli skadligt. Det är lätt att tro att alla typer av socker är ohälsosamma men ... Det gäller dels vanligt socker som finns tillsatt i godis och läsk, dels socker som finns naturligt i bland annat frukt och ...
KOSTEN ÄR EN VIKTIG DEL. i en ayurvedisk behandling. All mat serveras i en rymlig öppen matsal på pålar några meter från ... Tillsätt endast salt eller socker, allt annat finns i paketet. Paketet innehåller: 4 st PET-burkar à 200 ml, 300 ml ekologisk ... Det gäller att hitta den rätta kosten, vilka kryddor man ska äta, göra yoga och meditation regelbundet, se till att sova ... Du behöver: salt eller socker, en skål, sked, decilitermått eller hushållsvåg. Perfekt present! Håll MER INFO www.hemkokat.se ...
Äter du mycket färdigmat eller socker bör du anpassa kosten för att få effekt. ... Jag kör på dessa för att jag tränar väldigt mycket och inte alltid känner att kosten räcker till, främst för jag inte äter ...
Ät mindre socker, alkohol, bröd, pasta, ris och potatis.. Vill du gärna gå ner i vikt så hittar du flera idéer till effektiva ... är kosten viktigast. ...
Kosten med lite socker innehöll 140 kalorier tillsatt socker per dag, vilket ungefär motsvarar det rekommenderade dagsintaget. ... Den sockerrika kosten innehöll 650 kalorier eller omkring 160 gram tillsatt socker, motsvarande ungefär 1,5 liter Coca-Cola ... Även om de flesta vuxna inte konsumerar så mycket socker som i den här studien, finns det barn och tonåringar som kommer upp i ... Våra resultat ger nya bevis för att intag av stora mängder socker kan förändra fettomsättningen på sätt som kan öka risken för ...
Dessa kan du med fördel använda i matlagning eller bakning när du till exempel vill minska andelen socker och kalorier, eller ... Kosttillskott är en generell benämning på produkter som på ett eller annat sätt kompletterar den dagliga kosten. Exempel på ... Sportprodukter används för att komplettera den vanliga kosten vid till exempel ökat protein- eller kaloribehov. Ett ...
Glöm inte att ändra kosten genom att minska eller helt undvika intaget av gluten, laktos, kött, socker, alkohol, kaffe eller ... 8. Hög på socker?. Socker skall inte underskattas som drog och att sockerberoende finns är högst påtagligt. Minska intaget ... Socker och tillsatser kopplas allt oftare till symtom liknande ADHD, överaktiva barn, inlärnings- och koncentrationssvårigheter ... äta gott om grönt så att det blir en naturlig del i kosten, använda bra bordsskick, gott om sunda rörelser, boosta med ...
Kosten. Vid behandlingen av ett barn eller en ungdom med övervikt eller fetma strävar man efter att förbättra kostens kvalitet ... minska användningen av socker, mättat fett, rött kött och charkuterier samt salt. ...
Livsstilsförändring, med 100% uteslutning av mjöl-, mjölk- och sojaprodukter samt så lite socker som möjligt + näringstillskott ... ekologiska kosten! ...
Oklart om kosten ska vara snål på mättat fett. SBU-rapporten om kost vid fetma ska inte ses som ett grönt kort för LCHF-kost, ... Kategori: BusinessTaggad: DiabetesDietFetmaForskningKolesterolLäkemedelLäkemedelsindustrinLCHFSockerVaccin Inläggsnavigering. ... Att SBU verkar sakna kunskap om att kolhydrater består av socker och att kolhydrater höjer P-glukos som höjer insulinnivån som ... Diet Erik Enby Fetma Forskning Gastric Bypass GMO Hjärt-kärlsjukdom Kolesterol LCHF Läkemedel Läkemedelsindustrin Socker Vaccin ...
Inget tillsatt socker, salt eller färgämne. Fri från gluten, vete, jäst, mejeriprodukter, soja och majs. ... Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. En balanserad mångsidig kost och sunda levnadsvanor är ...
Inget tillsatt salt, socker eller färgämne. Passar för veganer.. Kosttillskott bör inte användas som ett alternativ till en ... varierad kost. En balanserad, mångsidig kost och sunda levnadsvanor är viktiga.. Tillverkare:. FSC Food Supplement Compant - ...
Kosten. - Signalsubstanser. - Hur det hänger ihop. - Recept utan gluten, socker och kasein ... Kosten blir alltså en pusselbit av flera. Många har också låg nivå av serotonin, som bland annat ger oss känsla av lugn och ...
  • Visserligen har konsumtionen av tillsatt socker i form av sackaros (strösocker) inte höjts markant senaste årtionderna, enligt statistiken har den legat ganska stilla. (taffel.se)
  • Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ska högst tio procent av våra kalorier komma från tillsatt socker, då är inte "naturligt" socker från frukt och grönsaker medräknat. (taffel.se)
  • Friska människors behov av tillsatt socker rent fysiologiskt är naturligtvis noll. (taffel.se)
  • Det gäller dels vanligt socker som finns tillsatt i godis och läsk, dels socker som finns naturligt i bland annat frukt och mjölk. (medeon.se)
  • Emily Sonestedt deltar i en expertgrupp som ska ge förslag till nya nordiska rekommendationer kring intag av kolhydrater och socker, däribland råd kring maximalt intag av tillsatt socker. (medeon.se)
  • Inget tillsatt socker, salt eller färgämne. (biosan.se)
  • Kolhydrater i exempelvis potatis och bröd, kan brytas ner till glukos i kroppen (som behövs för att hjärnan ska fungera) vilket gör att det inte finns något behov av att äta tillsatt socker. (netlify.app)
  • Dessutom har tillsatt socker också ett sätt att göra oss hungrigare. (arono.se)
  • Intag av sackaros, glukos och fruktos i form av tillsatt socker bland vuxna diskuteras ofta i samband med risk för viktökning och metabol ohälsa. (nutritionsfakta.se)
  • I de Svenska Näringsrekommendationerna från 2005 rekommenderas att inte mer än 10 procent av energiintaget bör komma från tillsatt socker (2). (nutritionsfakta.se)
  • Livsmedel innehållande betydande mängder tillsatt socker kännetecknas bland annat av ett lågt innehåll av näringsämnen. (nutritionsfakta.se)
  • Grupper som har lågt energibehov men högt näringsämnesbehov, såsom äldre, och grupper med begränsad kapacitet att äta stora volymer mat men stort behov av en näringstät kost, såsom barn, är särskilt utsatta vid ett regelbundet intag av livsmedel rika på tillsatt socker. (nutritionsfakta.se)
  • Kan man trots detta minska i vikt om en del av energiintaget utgörs av tillsatt socker? (nutritionsfakta.se)
  • I en annan studie fick 95 män och kvinnor med BMI högre än 25 kg/m2, varav 68 stycken fullföljde studien, kostråd om en energireducerad kost med antingen fem eller tio energiprocent tillsatt socker (8). (nutritionsfakta.se)
  • I en nio månader lång studie gavs kostråd om energireducerad lågfettkost med antingen fem eller tio energiprocent tillsatt socker till 126 kvinnor med ett ursprungligt BMI på 25-35 kg/m2 (9). (nutritionsfakta.se)
  • begränsa förädlade livsmedel och tillsatt socker. (luwangsons.com)
  • I år går stipendiet till docent Emily Sonestedt som bland annat undersöker hur socker i kosten påverkar hälsan. (medeon.se)
  • De undersöker bland annat hur olika typer av socker påverkar vår hälsa. (medeon.se)
  • Innan man visste att HPV infektioner orsakade livmoderhalscancer så skylde man bland annat på kosten. (annfernholm.se)
  • Dessutom anses mycket socker och snabba kolhydrater i kosten bidra till att öka risken för att drabbas av bland annat diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar och cancer. (netlify.app)
  • LCHF-Minimalt av Kolhydrater utan Socker Lchf har blivit min livstil, varför har jag nu starta denna blogg? (netlify.app)
  • Fruktsocker (fruktos) i raffinerade livsmedel brukar beskrivas som den värsta typen av socker vi kan äta eftersom fruktos inte fungerar bra som energikälla för våra celler. (diabeteswellness.se)
  • Fruktos finns i fri form i glukos- och fruktossirapen som blivit ett allt vanligare sötningsmedel i godis och andra livsmedel, men också tillsammans med glukos i vanligt vitt socker. (diabeteswellness.se)
  • Begränsat intag av alkohol samt undvikande av energirika men näringsfattiga livsmedel med mycket fett eller socker och lite fibrer rekommenderas också. (cancercentrum.se)
  • I processen att framställa vitt socker försvinner alla fibrer, alla antioxidanter och alla vitaminer från sockerbetan. (holistic.se)
  • Många klarar sig bra med GI, eller genom att bara undvika socker och vitt mjöl. (mabra.com)
  • Vitt socker är näst intill 100 procent sackaros. (netlify.app)
  • Trots den Då har du säkert redan tagit bort vitt mjöl, läsk och socker från menyn. (netlify.app)
  • När du äter vitt socker (kolhydrater) höjs ditt blodsocker och din kropp börjar producera insulin vilket resulterar i att din insulinnivån ökar rejält. (netlify.app)
  • går vi igenom hur man bryter invanda, "dåliga" mönster kring kosten när man har kinkiga barn och vad är som gör sockret så farligt. (holistic.se)
  • Socker är lika farligt som tobak och borde klassas som drog, lyder den hårda domen i en artikel i British Medical Journal, 2005 . (taffel.se)
  • 22. Hur farligt är socker? (halsobygget.se)
  • Mängden vitaminer i kosten minskar oundvikligen under vinter- och vårmånaderna, när färsk frukt och grönsaker inte alltid är tillgängliga. (lyl.eu)
  • Dåvarande folkhälsans rekommendationer om "mindre fett och socker i kosten" genomsyrade recepten. (wikipedia.org)
  • Debatten mellan fett och socker, vilket som är skadligast, pågick redan på femtio- och sextiotalet och där utmålades fettet till den stora boven framför socker, mycket på grund av en extrem lobbyingverksamhet från sockerindustrin. (holistic.se)
  • Äter du mycket färdigmat eller socker bör du anpassa kosten för att få effekt. (improveme.se)
  • Det gäller då att tillaga och anpassa kosten efter individuella förutsättningar. (cancercentrum.se)
  • Dessa kan du med fördel använda i matlagning eller bakning när du till exempel vill minska andelen socker och kalorier, eller öka andelen protein i maten. (gymgrossisten.com)
  • Glöm inte att ändra kosten genom att minska eller helt undvika intaget av gluten, laktos, kött, socker, alkohol, kaffe eller svart té. (zarahssida.se)
  • Slutligen, när du bakar, kan du vanligtvis minska mängden socker som krävs i ett recept med hälften. (luwangsons.com)
  • Många människor förstör omedvetet de vitaminer de får i sig genom kosten. (lyl.eu)
  • Rent socker bättre Socker, till exempel glukos, fruktos, laktos och maltos, ingår i gruppen kolhydrater och är viktiga makronäringsämnen tillsammans med protein och fett. (netlify.app)
  • Kvinnan berättade nämligen hur hon hade blivit frisk från sina symtom genom att ta bort alla vita kolhydrater, allt socker och gått över till en kost baserad på mer fett och protein och ovanjord-grönsaker som broccoli och blomkål. (holistic.se)
  • Gaser, ballongmage, diarrér och knip - kolla hur du mår genom att ta bort något ur kosten och se om det påverkar din mage. (marathonmia.se)
  • Vi vet egentligen att socker inte fyller någon funktion för kroppen, utan tvärtemot är skadligt. (holistic.se)
  • Därifrån var inte steget långt till att börja djupdyka kring socker och hur vi får våra barn att äta och gilla mat som är bra för kroppen. (holistic.se)
  • Enkelt uttryckt hindrar sjukdomen kroppen ifrån att konvertera socker och stärkelse från mat till energi. (diabeteswellness.se)
  • socker) händer något i kroppen. (arono.se)
  • Kroppen är utformad för att tala om när vi verkligen är hungriga, men det moderna, överdrivna intaget av socker har helt förstört denna mekanism för oss. (arono.se)
  • Det jag ändå har hållt är kosten och ätit mycket fisk och kyckling. (patriklindskog.se)
  • Klart är att ett högt och regelbundet intag av socker ger en kost med låg näringstäthet och kan leda till viktökning samt över tid till metabol ohälsa. (nutritionsfakta.se)
  • Ett högt regelbundet intag av socker bidrar därmed i en kost till en sänkning av kostens näringstäthet, vilket förutom sockrets energigivande potential är ett observandum. (nutritionsfakta.se)
  • Författarna drog slutsatsen att en viss mängd socker som en del av en energireducerad kost ger viktminskning och torde inte förorsaka några metabola risker i det korta perspektivet. (nutritionsfakta.se)
  • Sjuksköterskan ger i samband med mottagningsbesöket kortfattade råd om kosten och lämnar ut patientmaterial om Energi- och proteinrik kost, se bilaga 3. (cancercentrum.se)
  • En av dessa är Tefa (Teddy Family Prevention Study) som startade 2015 med syftet att undersöka om glutenfri kost påverkar glukosmetabolismen (kroppens nedbrytning och upptag av kolhydrater i kosten, se faktaruta) hos personer som har utvecklat diabetesautoantikroppar. (lu.se)
  • I en randomiserad kontrollerad studie fick 20 obesa kvinnor en lågfett, högkolhydratkost där 43 procent av energiintaget var i form av socker (sackaros) och 22 obesa kvinnor fick samma lågfett-högkolhydratkost med där endast fyra procent av energiintaget utgjordes av socker (7). (nutritionsfakta.se)
  • Att trösta barn med godis ger faktiskt effekt och en dos socker gör det lättare för barn att stå ut med smärta. (taffel.se)
  • De har fått äta socker och godis, (inte varje dag). (blogspot.com)
  • Jordbruksverkets statistik mellan åren 1960 och 2010 (preliminära data) visar att den så kallade direktkonsumtionen av socker, sirap och honung har minskat medan choklad och konfektyrer samt sockersötade läskedrycker har ökat kraftigt under de senaste 50 åren (tabell 1) (1). (nutritionsfakta.se)
  • Det är inte ovanligt att ett helt vanligt barnkalas gör att barn får i sig tre maximala dagsdoser av socker, berättar Ann Fernholm. (holistic.se)
  • Jo för att få skriva lite om min mat och dela med mig av recept och vad kosten kan komma att göra för just min vikt och hälsa. (minimaltavkolhydrater.se)
  • Sportprodukter används för att komplettera den vanliga kosten vid till exempel ökat protein- eller kaloribehov. (gymgrossisten.com)
  • Teddy är en fantastisk studie och jag hoppas att vi får mer konkreta resultat som visar om det är något i kosten som triggar igång typ 1-diabetes, säger Maria Månsson-Martinez, en av de dietister som arbetat med att ta hand om den kostdata som de svenska deltagarna lämnat i sina matdagböcker. (lu.se)
  • Forskning efter forskning visar på goda resultat och mättat fett är inte längre den största orsaken till övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar, utan socker och stärkelse är boven i dramat. (linabjorkskog.com)
  • Att SBU verkar sakna kunskap om att kolhydrater består av socker och att kolhydrater höjer P-glukos som höjer insulinnivån som ökar fetman är beklagligt. (kostdemokrati.se)
  • Socker och fett: Stärkelse och socker tar vi upp till blodet som den enkla sockerarten glukos. (netlify.app)
  • Bröstcancer där kan orsaken vara CMV infektion då saknar kosten helt betydelse. (annfernholm.se)
  • tarmcancer där kan orsaken i vissa fall vara helicobacter, då saknar kosten betydelse. (annfernholm.se)
  • Om bröstcancer orsakas av CMV virus så saknar kosten betydelse. (annfernholm.se)
  • jag tror faktiskt inte att det är bra att helt utesluta vissa saker ur kosten. (blogspot.com)
  • Socker är ren, snabb energi utan förmildrande omständigheter. (taffel.se)
  • Det är ren dårskap att prata om att kosten är orsaken till cancer. (annfernholm.se)
  • Hård träning förbränner kalorier, men när det gäller att gå ner i vikt så är kosten viktigast. (iform.se)
  • En annan fråga som lockar många fans är att xylitol är väldigt söt, så det är möjligt att döda den önskan att äta en efterrätt utan att behöva tillgripa traditionellt socker, vilket i allmänhet inte är indicerat för dem som försöker gå ner i vikt, även om det har variationer hälsosammare, som kokosnöt och brun. (mairie-roisel.com)
  • Efter åtta veckor hade båda grupperna minskat i vikt, 2,2 kg (fem energiprocent socker) respektive 3,0 kg (tio energiprocent socker), utan statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. (nutritionsfakta.se)
  • I den vevan föddes till exempel den sötade lightyoghurten där man bytt ut det mättade fettet i yoghurt mot socker, berättar Ann. (holistic.se)
  • Ger honom omega-3 och försöker hålla socker- och stärkelseintaget lågt och fettet högt). (annahallen.se)
  • Enligt den har våra vanligaste cancerformer, bröstcancer, tarmcancer och prostatacancer, ökat ordentligt under den tid som vi har dragit ner på fettet i kosten. (annfernholm.se)
  • Man vet inte vid vilken nivå socker börjar bli skadligt. (medeon.se)
  • Barn och socker - hur gör man? (holistic.se)
  • Hur ska man tänka kring att ge socker till sina barn? (holistic.se)
  • Hur tänker du kring socker till dina egna barn? (medeon.se)
  • Många tror fortfarande att barn får diabetes för att de ätit för mycket socker. (lu.se)
  • 10.00 De vita gifterna: Vad gör socker med din kropp? (tv4.se)
  • Mat som innehåller mycket socker och transfetter ger ett tråkigt och livlöst hår och påverkar på sikt hårets kvalitet. (modette.se)
  • När jag reser numera så är jag oftast mer strikt än annars med kosten - konstigt kanske det tycks men för mig är det ett bra verktyg att njuta av mer mat än jag vanligtvis gör utan tråkiga konsekvenser som ökat sötsug, viktökning och kass mage. (56kilo.se)