Rensning
Therapeutic Irrigation
Fourniers gangrän
Periodontal Debridement
Förhårdnader
Protesrelaterade infektioner
Tuberkulos, spinal
Fascit, nekrotiserande
Sårinfektioner
Lambåer
Sårläkning
Sårbehandling med undertryck
Mukormykos
Mjukdelsskador
Diskit
Behandlingsresultat
Bukspottkörtelinflammation med akut vävnadsdöd
Hornhinneepitel
Reoperation
Diabetesfot
Hudvård
Mucorales
Aneurysm, infekterat
Antibakteriella medel
Bensår
Trycksår
Rekonstruktivkirurgiska tekniker
Retrospektiva studier
Triangulärt fiberbrosk
Sår, penetrerande
Bindvävshinneinflammation
Ryggkotsinflammation
Bröstben
Skenbensfrakturer
Artrit, infektiös
Zygomykos
Orbital Diseases
Bihålesjukdomar
Spinalfusion
Luxationsfrakturer
Diptera
Täckförband
Bröstkotor
Vävnadsdöd
Hornhinna
Framfot hos människa
Mjukdelsinfektioner
Ortopediska tekniker
Stafylokockinfektioner
Steloperation av led
Parodontal abscess
Venöst bensår
'Rensning' (eller 'diuresis') är inom medicinen ett tillstånd där kroppen producerar och eliminerar större än normalt urinvolym. Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom vissa läkemedel, sjukdomar eller förhöjt vätskeintag. Rensningen kan användas som ett sätt att diagnostisera och behandla vissa medicinska tillstånd, till exempel när läkaren vill öka utsöndringen av kroppens ämnen för att minska deras koncentration i blodet. Rensning kan också användas som en term för att beskriva effekten av vissa diuretiska läkemedel, som ökar urinproduktionen och hjälper till att reducera vätskeansamlingar i kroppen.
Terapeutisk irrigering (også kendt som terapi irrigering eller medicinsk irrigering) er en behandlingsmetode, der involverer at anvende en strøm af væske til at rense og desinficere en sår, et sår, en sutureret sårlæsion eller en indre kropsoverskæring (f.eks. efter en operation).
Den terapeutiske irrigering kan udføres ved hjælp af forskellige væsketyper, alt efter behandlingens formål. Nogle almindelige væsker omfatter fysiologisk saltvandsløsning, antiseptiske løsninger eller antibiotiske løsninger. Irrigeringen udføres ofte med en speciel irrigationspumpe eller en syringe under kontrolleret tryk for at sikre en effektiv, men skånsom behandling.
Den terapeutiske irrigering anvendes til en række formål, herunder:
1. At fjerne dødt væv, nekrose, blodprop eller infektiøs materiale fra sår og sår.
2. At reducere infektionsrisikoen og forbedre værtsforsvaret mod patogener.
3. At fjerne rester af kirurgiske klister, blodklumper eller andet uønsket materiale fra indre kropsoverskæringer.
4. At opnå bedre visualisering og rengøring af sår og sår under operationer eller procedurer.
5. At forbedre vaskulær gennemstrømning og hjælpe med at reducere svulst i området.
Den terapeutiske irrigering er en effektiv behandlingsmetode, der anvendes i mange medicinske specialer, herunder kirurgi, ortopædi, plastikkirurgi, onkologi og vård af sår.
Fournier's gangrene är en akut, nekrotiserande infektion som främst drabbar scrotum, perineum och omgivande vävnader hos både män och kvinnor. Den orsakas vanligtvis av en polymikrobisk infektion, ofta med anaeroba bakterier som Bacteroides, Clostridium, Peptostreptococcus och anaeroba stafylokocker. Fournier's gangrene kan även inkludera aeroba bakterier som Escherichia coli, Pseudomonas aeruginosa och Proteus mirabilis.
Sjukdomen karaktäriseras av snabb progression, nekros och vävnadsdöd, svullnad, rodnad, varbildning och smärta i de drabbade områdena. Systemiska symtom som feber, tachykardi och hypotension kan också förekomma. Fournier's gangrene kräver ofta akut kirurgisk intervention, intensiv vård och antibiotikabehandling för att förhindra spridning av infektionen och undvika komplikationer som septisk chock och flerorgan failure.
'Periodontal Debridement' är en term inom tandvården som refererar till en grundlig rengöring och skrapning bort av hård depositionssubstans (tandsten) och mjuk depositionssubstans (plack) från ytorna på tändernas rot och i området runt tanden, känt som tandköttsfickan. Detta förfarande utförs vanligtvis under en tandläkarbesök med hjälp av specialdesignade instrument, såsom skalerings- och planeringsskalpeller eller ultraljudsinstrument.
Syftet med periodontal debridement är att rengöra munhålan från bakterier och inflammatoriska ämnen som kan leda till sjukdomar i tandköttet och benstrukturen som håller tänderna på plats. Detta kan hjälpa till att förebygga eller behandla parodontit, en kronisk infektion som orsakas av bakterier och som kan leda till tandlossning om den inte behandlas.
I vissa fall kan periodontal debridement behöva upprepas flera gånger över tid för att fullständigt rengöra alla berörda ytor och underlätta en effektiv tandläkarbedömning av eventuell pågående sjukdom.
Osteomyelitis är en infektion i ben- eller broskvävnaden, ofta orsakad av bakterier som når benet via blodomloppet eller direkt via ett sår eller skada på benet. Infektionen kan leda till att benvävnaden slås sönder och att benet till slut kan behöva amputeras ifall den inte behandlas tillräckligt snart och effektivt. Symptomen på osteomyelit kan inkludera smärta, rodnad, svullnad och varmtemperatur i det drabbade området, samt feber och allmän sjukdomskänsla. Behandlingen av osteomyelit består vanligen av antibiotika och ibland kirurgiskt avlägsnande av död vävnad.
Medicinskt kan förhårdnader (fibros) definieras som ett tillstånd där normalt mjukt och elastiskt vävnadsmaterial i kroppen ersätts av hårt, sklerotiskt bindväv. Detta kan ske som en reaktion på skada, inflammation eller sjukdom, då det skadade området försöker läka sig genom att bilda nytt bindvävsmaterial.
I vissa fall kan överdriven fibros leda till funktionsnedsättning och organpåverkan, beroende på var i kroppen förhårdnaderna uppstår. Till exempel kan lungfibros leda till andningssvårigheter och hjärtfibros kan orsaka hjärtsvikt.
Protesrelaterade infektioner (eng. Prosthesis-related infections) är infektioner som uppstår när ett medicalt implantat, till exempel en protes, blir koloniserad av patogena bakterier eller svampar. Dessa infektioner kan drabba alla typer av medicinska implantat, men är speciellt vanliga vid proteser som används för att ersätta en kroppsdel, till exempel en knä- eller höftprotes.
Infektionen kan uppstå akut, direkt efter operationen, eller chroniskt, långt efter att protesen har implanterats. Symptomen på en protesrelaterad infektion kan variera beroende på vilken del av kroppen som är drabbad, men inkluderar ofta smärta, svullnad, rödness och sår vid operationsstället, feber och allmän sjukdomskänsla.
Protesrelaterade infektioner kan vara mycket svåra att behandla eftersom de ofta orsakas av biofilm-bildande bakterier som är svåra att döda med antibiotika. I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta bort protesen och genomföra en omoperation för att röja ut infektionen.
Tuberkulose der Wirbelsäule, auch bekannt als spinale Tuberkulose, ist eine infektiöse Erkrankung, die durch Mycobacterium tuberculosis verursacht wird und hauptsächlich die Wirbelkörper befällt. Die Infektion führt allmählich zum Zerfall des Knochengewebes, was zu Schmerzen, Instabilität und Deformitäten der Wirbelsäule führen kann. Im fortgeschrittenen Stadium können Abszesse (eitrige Ansammlungen) entstehen, die sich auf die umgebenden Weichteile ausbreiten und Komplikationen wie Querschnittlähmung verursachen können.
Spinale Tuberkulose ist eine ernsthafte Erkrankung, die eine frühzeitige Diagnose und Behandlung erfordert, um Langzeitschäden zu vermeiden. Die Behandlung besteht in der Regel aus einer Kombination von mehreren Antibiotika zur Bekämpfung der Infektion und möglicherweise auch aus chirurgischen Eingriffen, um Instabilitäten oder Deformitäten zu korrigieren.
Nekrotiserande fascit är en mycket allvarlig bakterieinfektion som drabbar djupare bindvävsskikt under huden och under musklerna. Den kan orsakas av olika bakteriestammar, men de flesta vanliga fallen orsakas av en kombination av staphylococcus aureus och streptococcus pyogenes. Infektionen sprider sig snabbt genom att förstöra vävnad (nekros) och fascian (bindvävskapsel som omsluter muskler, nerver och blodkärl).
Nekrotiserande fascit är en medicinsk nödsituation som kräver omedelbar behandling. Behandlingen består ofta av höga doser intravenös antibiotika, intensiv vård och kirurgisk debridement (avlägsnande) av drabbade vävnader för att förhindra spridning av infektionen. I allvarliga fall kan amputation av en lem krävas för att rädda patientens liv.
Symptomen på nekrotiserande fascit inkluder stark smärta, rodnad och värme i det drabbade området, vilket snabbt kan utvecklas till blåfärgning, svullnad och nekros (död vävnad). Andra symtom kan vara feber, chock, systemisk sjukdom och organsvikt.
Arthroscopy är en kirurgisk procedur där ett smalt, belyst teleskop (arthroscope) införs in i en led via en liten incision. Proceduren utförs vanligen under lokalbedövning eller narkos.
Genom att använda arthroscopen kan kirurgen se in i leden, undersöka skador och utföra vissa typer av reparations- eller korrektivbehandlingar. Detta görs vanligen genom ytterligare en liten incision där små instrument introduceras för att behandla problemet.
Arthroscopy används ofta för att diagnostisera och behandla olika ledsskador, såsom meniska skador, ledbandsskador och ledinflammationer.
En sårinfektion är en infektion som uppstår när patogena mikroorganismer, till exempel bakterier eller virus, invaderar ett sår och multiplicerar sig i det. Detta kan leda till en rad symtom, inklusive rödhet, svullnad, smärta, varme och utflöde från såret. Sårinfektioner kan vara milda eller allvarliga och behandlas vanligtvis med antibiotika för bakteriella infektioner och antivirala läkemedel för virala infektioner. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp vara nödvändigt för att dränera eller rensa såret. Faktorer som ökar risken för sårinfektioner innefattar diabetes, rökning, immunosuppression och dålig blodcirkulation.
'Lambåer' er ikke en medisinsk term eller begrep som jeg kjenner til. Det kan være at du har tatt feil på stavemåten, og det du egentlig vil spørre om er 'lommelegen'?
En lommelege er en type lege som tilbyr mindre ytre medisinske behandlinger, som f.eks. å sutte vevsår eller fjerne håret fra en sårflate. De fleste lommeleger har en uddannelse som praktiserende sykepleier og har gått en ekstra utdanning for å bli autorisert som lommelege.
Jeg håper dette besvarer spørsmålet ditt! Hvis du har ytterligere spørsmål, vennligst ikke hesiter å spørre igjen.
'Sårläkning' (engelska: 'Wound healing') är ett komplext fysiologiskt process som sker efter att kroppen har skadats och en vävnadsbarriär har brutits. Det innebär återställandet av strukturellt och funktionellt integritet i den skadade vävnaden genom en koordinerad serie händelser som involverar olika celltyper, tillväxtfaktorer, cytokiner och extracellulära matrixproteiner.
Sårläkning kan delas in i tre faser:
1. Hemostasis-fasen: Den första fasen av sårläkning innebär hemostas, där skadan orsakar blodflödesförlust och kroppen svarar med att koagulera blodet för att stoppa blödningen. Detta leder till bildandet av en blodpropp (trombus) som innehåller bland annat blodplättar (trombocyter), fibrin och andra koagulationsfaktorer. Samtidigt släpper aktiverade blodplättar ut growth factors som lockar till sig celler till skadan för att påbörja reparationsprocessen.
2. Inflammatorisk fas: Den andra fasen av sårläkning kallas inflammatorisk fas och innebär en intensiv immunrespons där celler som neutrofiler, monocyter/makrofager rekryteras till skadan för att neutralisera eventuella patogener och börja reparationsprocessen. Dessa celler frisätter cytokiner, growth factors och matrixmetalloproteinas (MMP) som bidrar till att koordinera den efterföljande regenerationen av vävnaden.
3. Proliferativ fas: Den tredje fasen av sårläkning kallas proliferativ fas och innebär en aktiv neovaskularisering (bildning av nya blodkärl) och produktion av extracellulär matrix (ECM). Fibroblaster producerar kollagen och andra ECM-proteiner som bildar en ny grund för den regenererande vävnaden. Epitelceller migrerar till skadan och bildar ett nytt epitelegdämnande över den regenererade vävnaden.
4. Remodellering: Den fjärde och sista fasen av sårläkning kallas remodellering och innebär en återbildning av vävnaden till dess ursprungliga form och funktion. Detta sker genom en kontinuerlig process där ECM-proteiner bryts ned och nyproduceras, samt att blodkärlen mognar och differensieras.
Sårläkning är en komplex process som involverar ett stort antal celler, signalsubstanser och molekyler. Förståelsen av de underliggande mekanismerna bakom sårläkningen är viktigt för att utveckla effektiva behandlingsmetoder för sårläkningsrubbningar som drabbar många patienter världen över.
'Sårbehandling med undertryck' (eng. 'negative pressure wound therapy', NPWT) är en icke-våt behandlingsmetod för att främja läkning av sår, ofta använt för stora eller komplexa sår som har svårt att läka på egen hand.
Metoden innebär att ett vakuumsystem appliceras över sårfläcken, vilket skapar ett undertryck (negativ tryck) under det avloppsbara speciella sjukvårdsförband som används. Detta undertryck hjälper till att dränera vätska och smitta från sårfläcken, ökar blodflödet till området och stimulerar celltillväxten, vilket kan leda till en snabbare och mer effektiv läkning.
Undertrycksbehandling används ofta för att behandla sår som uppstått efter operationer, trauma, diabetes eller artärbrist, samt för patienter med svårartad cellulitis eller nekros. Det är viktigt att undertrycksbehandlingen sköts korrekt och under medicinsk övervakning för att undvika komplikationer som infektioner eller skador på huden runt sårfläcken.
En öppen fraktur är en ben- eller brottsplats i ett skelett som direkt kommunicerar med den omgivande yttre miljön, vilket innebär att det finns en skada på huden eller mjuk vävnad över frakturen. Detta kan orsakas av höga krafter som penetrerar huden och skelettet, till exempel vid en allvarlig olycka eller trauma. Öppen fraktur ökar risken för infektion eftersom bakterier kan tränga in i benet via den öppna såröppningen. Den behandlas ofta kirurgiskt med rengöring, fixering och eventuellt antibiotika för att förebygga infektioner.
En kirurgisk sårinfektion är en infektion som uppstår i samband med ett kirurgiskt ingrepp. Den kan drabba såväl det opererade området som omgivande vävnad och uppstår vanligen inom 30 dagar efter operationen. Symptomen på en kirurgisk sårinfektion kan vara rödhet, svullnad, smärta, varme och utflöde från såret. Andra symtom kan vara feber och allmän sjukdomskänsla. Infektionen kan orsakas av olika bakterier eller andra mikroorganismer som tränger in i såret under operationen eller via blodomloppet. Behandlingen av en kirurgisk sårinfektion består ofta av antibiotika och eventuellt ytterligare kirurgiska ingrepp för att rengöra och dränera infektionen.
Mukormykos är en allvarlig invasiv svampinfektion orsakad av svampar som tillhör ordningen Mucorales. Infektionen börjar vanligtvis i respirationssystemet men kan spridas till blodomloppet och andra delar av kroppen. Mukormykos är särskilt farlig för personer med nedsatt immunförsvar, såsom cancerpatienter under behandling, organtransplantationsmottagare och diabetespatienter. Symptomen på mukormykos kan variera beroende på vilken del av kroppen som är infekterad, men inkluderar andningssvårigheter, feber, hosta, smärta, rodnad eller svullnad i det drabbade området. Behandlingen består vanligtvis av intravenös administrering av antimykotiska läkemedel och kirurgiskt avlägsnande av infekterat vävnad.
Medicinskt kan mjukdelsskador, eller kontusionsskador, definieras som skador på hjärnan orsakade av ett trauma till huvudet. Skadan orsakar en störning i hjärnans normala funktion och struktur, men det finns inga synliga tecken på skada på hårda delar av hjärnan eller skallbenen. Mjukdelsskador kan variera från milda till allvarliga beroende på hur stor delen av hjärnan som är skadad och hur allvarligt skadan är. Symptomen på en mjukdelsskada kan inkludera huvudvärk, yrsel, minnesförlust, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, sömnstörningar och i vissa fall medvetandestörningar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Behandlingen av en mjukdelsskada kan innebära vila, smärtlindring, rehabilitering och i allvarliga fall kirurgi.
"Diskitis" är en medicinsk term som refererar till inflammation i en intervertebral disk, det rör sig om den mjuka skivan mellan två ryggradsben (vertebrae). Detta kan orsaka smärta, stelhet och ibland feber. Diskit kan uppstå som en komplikation till en bakterieinfektion som sprider sig från blodet eller från en närliggande struktur, såsom en skada på ryggraden eller en kirurgisk procedur. Diagnosen ställs vanligen genom att analysera blodprover och göra avbildningstester som magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen består ofta av antibiotika och vila för att minska inflammationen och bekämpa infektionen. I allvarliga fall kan kirurgi behövas för att dränera infektionen eller stabilisera ryggraden.
"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.
"Förband" är ett medicinskt begrepp som refererar till olika typer av metoder och material som används för att stödja, skydda, hålla samman eller stoppa blödning från en skada eller en operation på kroppen. Det kan vara tillfälliga eller permanenta, beroende på ändamålet. Exempel på olika typer av förband inkluderar bandage, gaze, kompresser, slangar och suturer.
Den medicinska termen för 'Bukspottkörtelinflammation med akut vävnadsdöd' är 'Acute Pancreatitis with Necrosis'.
Acute pancreatitis is a sudden inflammation of the pancreas, which can lead to various complications. Necrosis refers to the death of cells or tissues in the body due to injury or disease. In acute pancreatitis with necrosis, there is widespread damage and death of pancreatic tissue, which can result in severe complications such as infection, organ failure, and even death if not treated promptly and effectively.
I medicsk sammanhang kan 'Hornhinneepitel' (latin: Epithelium corneum) definieras som den yttre lagern av hudens och slemhinnors skivformiga celler, som är platta och döda. Den består av döda celler med tätt packade keratinproteiner och har en viktig funktion i att skydda underliggande vävnader från mekanisk skada, bakterier, svampar och andra skadliga substanser. Hornhinneepitel är också motståndskraftigt mot vatten och fuktighet, vilket gör att det kan hjälpa till att bevara kroppens vätskor i behåll.
Reoperation, även kallat "omopereration", är en term inom medicinen som refererar till att en patient behöver genomgå en ny operation för samma sjukdom eller skada efter att ha genomgått en tidigare operation. Det kan bero på att den första operationen inte löst problemet fullt ut, att komplikationer har uppstått eller att patientens tillstånd har försämrats. Orsaken och typen av reoperation varierar beroende på diagnosen och individuella faktorer hos patienten.
"Diabetesfoot" är ett samlingsbegrepp för de komplikationer som kan uppstå i foten hos personer med diabetes. Detta kan innebära allt ifrån små sår (ulcus) till allvarligare problem som infektion, nekros (död vävnad) och i värsta fall amputation. Orsaken är ofta perifer neuropati (nervskada) och/eller perifer arteriell sjukdom (kranskärlssjukdom), som kan leda till sänkt känsel, förändrad blodförsörjning och sämre wound healing i foten. Det är viktigt att personer med diabetes har rutinmässiga kontroller av fötterna och tar behandling om tecken på problem uppträder, för att undvika allvarliga komplikationer.
Arthroplasty är en medicinsk term som refererar till ett kirurgiskt förfarande där en gelenkartilage eller en del av en skadad eller smärtsam led ersätts med konstgjorda material, såsom metall, plast eller keramik. Syftet är att återställa funktionen och lindra smärtan i den skadade leden. Det finns olika typer av arthroplasty, inklusive total joint replacement (TJR), som är en operation där man ersätter slitna ändar på benet och lårbenet med konstgjorda komponenter, ofta används den för att behandla allvarlig artros i knä- eller höftleden.
'Hudvård' refererar till aktiviteter och praktiker som är inriktade på att behandla, vårda och skydda huden för att upprätthålla dess hälsotillstånd och förebygga skada eller sjukdom.
En medicinsk definition av 'hudvård' kan vara:
"Den process som innefattar rengöring, fuktighetsförsörjning, skydd och underhåll av huden med syfte att bevara dess integritet, förebygga sjukdomar och stödja dess naturliga funktioner. Hudvård kan omfatta användning av produkter som rengörare, lotioner, krämer, exfolieringsmedel och solskyddsmedel, samt att undvika faktorer som kan skada huden som exempelvis tobaksrök, alkohol och övermätad solexponering."
Mucorales är en ordning av svampar som tillhör klassen Zygomycetes. Dessa svampar förekommer naturligt i miljön, framförallt i organisk materia som jord, kompost och sötpotatis. Mucorales-svamparna är kända för sin förmåga att snabbt växa och sprida sig i fuktiga och näringsrika miljöer.
Många arter inom ordningen Mucorales kan orsaka sjukdom hos människor, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Sjukdomen kallas zygomycos eller mucormycos och kan drabba olika organ i kroppen, beroende på vilken art av svamp som orsakar sjukdomen. De vanligaste symptomen är feber, trötthet, hosta, andnöd och smärta i det drabbade området. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till sepsis och dödsfall.
För att diagnostisera zygomycos behövs ofta en biopsi eller provtagning av den drabbade vävnaden, som sedan analyseras i ett laboratorium för att identifiera svampen. Behandlingen består vanligen av intravenös administration av antimykotiska läkemedel och kirurgiskt avlägsnande av drabbade vävnader.
Ett infekterat aneurysm är en sällsynt komplikation till en bakterieell infektion som sprider sig från en närliggande infektionsfokus, såsom endokardit (hjärtklaffsinfektion), lunginfektion eller osteomyelit (beninfektion). Infekterade aneurysm kallas också för mykotiska aneurysm. De flesta infekterade aneurysmen utvecklas i abdominala aortaanevrysm (AAA), men de kan också drabba andra stora och medelstora artärer, inklusive halsartärerna, huvudartärerna, mesenterialartärerna och benartärerna.
Infekterade aneurysm uppstår när patogena bakterier eller svamp koloniserar och invaderar artärens vägg, vilket orsakar en inflammatorisk respons som leder till sönderfall och utvidgning av artären. De vanligaste orsakande bakterierna är Staphylococcus aureus, Salmonella enterica och Streptococcus viridans.
Symtom på infekterade aneurysm kan inkludera feber, värk i magen eller ryggen, pulsation i magen, svullnad i benen eller andra kroppsdelar, förvirring och sepsis. Diagnosen ställs vanligtvis med hjälp av blodprover, bilddiagnostik som CT-scan, MRI eller ultraljud, samt eventuellt en angiografisk undersökning.
Behandlingen av infekterade aneurysm innebär ofta kirurgiskt avlägsnande av aneurysmet och omgivande infekterad vävnad, följt av långtidslång antibiotisk behandling. I vissa fall kan en endovaskulär behandling med stentgrafts vara möjlig.
Mediastinit är en infektion eller inflammation i det mediastinala området, som är den anatomiska regionen mellan lungornas bronsaker och bakom bröstbenet i thorax. Mediastinit kan delas in i tre olika typer baserat på orsaken:
1. Djup mediastinit: Orsakas vanligtvis av komplikationer efter en thoraskopi, biopsi eller annan kirurgisk procedure i bröstet. Den kan även uppstå till följd av att bakterier sprider sig från andra delar av kroppen, såsom från munhålan eller struphuvudet.
2. Superficial mediastinit: Orsakas vanligtvis av en infektion i huden som sprider sig till det mediastinala området. Detta kan inträffa efter att man har drabbats av skador, sår eller brännskador på thorax.
3. Desinfektionsrelaterad mediastinit: Orsakas av en infektion som uppstår till följd av användning av desinfektionsmedel under en kirurgisk procedure i bröstet.
Symptomen på mediastinit kan inkludera smärta i bröstet, feber, hosta, andningssvårigheter och svullnad i halsen eller ansiktet. Behandlingen av mediastinit består ofta av antibiotika för att bekämpa infektionen och möjligen kirurgiskt ingrepp för att dränera var eller abscesser som har bildats.
Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.
'Ledprotes' er en medisinsk term som refererer til en type ledsjur (ledinflammasjon) der det involveres en overdrevent reaksjon i kroppen mot et bestemt proteín i ledet. Dette proteinet, kalt 'ledprotein', er normalt tilstede i ledet og spiller en viktig rolle i å holde ledet sundt og bevegelig.
Ved en ledprotes oppstår det imidlertid en autoimmunreaksjon der kroppens immunsystem forveksler ledproteinet med et fremmed legeme, og starter en angrepskampanje mot dette proteinet. Dette resulterer i en inflammasjon i ledet som kan være smertefulle og føre til svingende smerter, stivhet og svelling i ledet. I tillegg kan den akutte inflammasjonen over tid utvikle seg til en kronisk ledprotes hvor leddampe og knusingsskader også kan oppstå.
Ledproteis er en behandlingsvei for ledprotes, der innebærer å gi pasienten et preparat som inneholder det selvsamme proteinet de har en overdrevent reaksjon mot. Dette hjelper å regulere immunsystemets reaksjon og redusere inflammasjonen i ledet.
'Dränering' är ett medicinskt begrepp som refererar till metoder för att avlägsna överskottsvätska eller vätska som ansamlas i kroppen. Detta kan ske genom olika tekniker, beroende på var i kroppen dräneringen behövs. Några exempel är:
1. **Lymfdränering:** En metod för att avlägsna överskottsvätska och cellavfall från lymfsystemet, ofta använd vid edem eller efter operationer.
2. **Paracentes:** En procedure där en nål eller tunn tarmrör inleds i bukhålan för att dränera överskottsvätska eller ascites (en ansamling av vätska i bukhålan).
3. **Thoracocentes:** En procedure där en nål eller tunn tarmrör inleds i brösthålan för att dränera överskottsvätska eller luft som ansamlats i brösthålan (pneumothorax eller pleuravätska).
4. **Hjärtdränering:** En procedure där överskottsvätska avlägsnas från hjärtkammare eller perikardvätska (vätska runt hjärtat) under kontrollerade förhållanden, ofta vid akut hjärtsvikt eller trauma.
Det är viktigt att notera att dränering bör utföras av kvalificerad medicinsk personal och under övervakning för att undvika komplikationer som infektioner, skador på omgivande vävnader eller organ, eller allvarliga elektrolyt- eller blodvolymrubbningar.
'Varansamling i lungsäcken' refererar till när små, vita, rundade structuren, kallade 'varior', ansamlas i lungornas luftsäckar (alveoler). Varior är små klumpar av vitamin K-berikad blodkoagulationsprotein som bildas av celler som kallas amoebocyter hos broskfiskar och reptiler.
Varansamling i lungsäcken kan orsakas av olika faktorer, inklusive lunginflammation, pneumoni, trauma eller cancer. Denna tillstånd kan leda till andningssvårigheter och behöver vanligtvis medicinsk behandling.
Det är värt att notera att varior sällan ses hos däggdjur, inklusive människor, eftersom vi har ett annat system för blodkoagulering.
Den motsvarande medicinska termen för "bensår" är "ulcus cruris." Det handlar om en sårbildning i benet, ofta på underbenet eller skinkan, som har svårt att läka. Orsakerna kan vara flera, men de vanligaste är diabetes, perifer arteriell sjukdom (tidigare kallad "rökarsjuka"), och tryckskador orsakade av långvarigt ligga eller sitta i samma position. Även infektioner kan vara en orsak till bensår. Symptomen inkluderar rodnad, smärta, värme och svullnad i det drabbade området, samt eventuellt utströmning av vätska eller slem. Behandlingen kan bestå av lokal vård med desinfektionsmedel och bandage, läkemedelsbehandling för att motverka infektioner, och i vissa fall operation.
En trycksår (pressure ulcer eller decubitus ulcer) är en skada på huden och underliggande vävnad som orsakas av tryck, dragning och/eller friktion över en längre tid. Trycket reducerar blodflödet till området, vilket kan leda till nekros (död vävnad). Trycksår förekommer vanligtvis hos äldre eller sjuka personer som har svårt att röra sig själva och kan finnas på ställen där huden är tunn, som exempelvis höfter, nacke, axlar, underarmar och anklarna. Symptomen varierar från rodnad till djupa sår med utsatt vävnad eller benmärg. Behandlingen kan innefatta renhållning av såret, trycksårbandage, smärtlindring och eventuellt kirurgi. För att förebygga trycksår rekommenderas regelbunden rörelse, god hygien, tillräcklig näringsintag och hudvård.
Rekonstruktivkirurgi är en gren inom kirurgin som fokuserar på att restaurera funktion och form på kroppen efter sjukdom, trauma eller medfött defect. Rekonstruktivkirurgiska tekniker är de metoder och procedurer som används för att uppnå detta. Det kan innebära att återskapa en normal struktur och funktion på hud, muskler, senor, nerver, kärl och ben. Rekonstruktivkirurgiska tekniker kan användas för att behandla en rad olika medicinska problem, inklusive cancersjukdomar, trauma, brännskador, medfödda missbildningar och åldersrelaterade skador. Exempel på rekonstruktivkirurgiska tekniker är hudtransplantation, flapsyddikation, lederproteser och benrekonstruktion.
Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.
Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.
Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.
En bentransplantation är en medicinsk procedur där man tar bort ett ben eller en del av ett ben från en donator och transplanterar det till en mottagare som saknar ett fungerande ben eller har en allvarlig skada på benet. Detta kan vara nödvändigt för att återställa rörelseförmågan, lindra smärtor eller rädda livet på den drabbade personen.
Den typiska proceduren innebär att man tar bort benet från den avlidna donatorn och preparerar det så att allt som kan orsaka avstötning tas bort. Sedan skärs mottagarens kvarvarande benvävnad till så att den nya benbiten passar in i kroppen. Slutligen fästs den nya benbiten på plats med hjälp av skruvar, plattor eller andra metoder för att stabilisera konstruktionen.
Efter operationen behöver patienten vanligtvis genomgå en lång rehabiliteringsprocess för att lära sig använda det nya benet igen och bygga upp styrka och rörlighet.
'Kyfos' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en ovanligt stor krökning i ryggens mitt, även känd som oaxial kyfos. Normalt sett har en vuxen persons thorakal ryggkota en curvature på mellan 20 och 40 grader. En person med kyfos har en curvature på mer än 50 grader.
Det vanligaste tecknet på kyfos är en synlig, rundad eller böjd rygg, som ofta kallas "hunchback". Andra symtom kan inkludera smärta i ryggen, trötthet, andningssvårigheter och en förkortad andning.
Kyfos kan vara antingen medfödd eller aquired. Medfödd kyfos kan orsakas av en genetisk defekt eller en skada under fostertiden. Aquired kyfos kan uppstå till följd av olika sjukdomar, skador eller dåliga vanor som slouching.
Behandlingen för kyfos beror på dess orsak och svårighetsgrad. I milda fall kan behandlingen innebära att man arbetar med att förbättra posturen och styrkan i ryggmusklerna. I mer allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig för att rätta ryggkotorna och förhindra ytterligare skada på ryggraden.
"Benskador" er en alvorlig skade på benet som kan forårsake bl.a. frakturer (benbrud), ledskader, muskel- og senerskader. Begrepet brukes også om komplikasjoner relatert til heling av disse skadene, såsom infeksjoner, tromboser og pseudarthrosis (usammensvøying av frakturer). Benskador kan ha mange årsaker, inkludert traumer, sykdomme som osteoporose eller cancer, og virkninger av medisinske behandlinger. Behandlingen av benskador varierer basert på art og alvorlighetsgrad av skaden, men kan inneholde operasjon, immobilisering, fysisk terapi og/eller medisinsk behandling.
"Triangulära fiberbrusk" är ett ortopediskt begrepp som ofta används för att beskriva en typ av skada eller tillväxt i ledkapseln, vanligtvis i knäleden. Det är en liten, triangulärt formad vävnadsstruktur som består av kollagena fibrer och kan bildas som ett resultat av en skada eller överbelastning på leden.
Triangulära fiberbrusk har ofta sitt ursprung i den posteriort laterala hörnet av knäskålens ledyta, där det är beläget under lateral menisken och lateral kapseln. Det kan orsaka smärtor, stelhet och begränsad rörlighet i knät, särskilt vid flexion och rotation.
Det är värt att notera att det finns också en annan typ av fiberbrusk som kallas "cylindrisk fiberbrusk", som kan bildas på motsvarande plats på den mediala sidan av knäskålen. Båda typerna av fiberbrusk kan behandlas konservativt med hjälp av vila, fysioterapi och smärtlindrande läkemedel, men i vissa fall kan kirurgi vara nödvändig för att avlägsna eller reparera den skadade vävnaden.
Infectious skeletal diseases refer to a group of medical conditions that affect the bones and are caused by infectious agents such as bacteria, viruses, fungi, or parasites. These infections can cause a variety of symptoms including pain, swelling, redness, warmth, and decreased range of motion in the affected area. In some cases, these infections can spread to other parts of the body and cause systemic symptoms such as fever, fatigue, and weight loss.
Examples of infectious skeletal diseases include osteomyelitis, which is an infection of the bone or bone marrow typically caused by bacterial pathogens; septic arthritis, which is an infection of the joint space often caused by bacteria; and tuberculous arthritis, which is a form of joint inflammation caused by the Mycobacterium tuberculosis bacterium.
It's important to note that infectious skeletal diseases can be serious and potentially life-threatening if left untreated. Therefore, it's essential to seek medical attention promptly if you experience symptoms of a possible bone or joint infection. Treatment typically involves the use of antibiotics or other antimicrobial agents to eliminate the infectious agent, as well as supportive care such as pain management and physical therapy to help manage symptoms and promote healing.
Ledtuberkulos, eller artropatisk tuberkulose, är en sjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och drabbar leden. Detta skiljer sig från den vanligare formen av tuberkulossjukan, som oftast drabbar lungorna.
Vid ledtuberkulos kan bakterierna sprida sig via blodomloppet eller lymfvätskan till en led, där de kan orsaka inflammation och skada. Detta kan leda till symptom som smärta, ömhet, svullnad och stelhet i den drabbade leden. I vissa fall kan även varaktiga skador på leden uppstå.
Det är viktigt att upptäcka och behandla ledtuberkulos så snart som möjligt för att förebygga komplikationer och minska risken för smittspridning till andra. Behandlingen av ledtuberkulos innefattar ofta långvarig antibiotisk behandling med flera olika läkemedel, samt möjligen även kirurgiska ingrepp i vissa fall.
Penetrating wound, på svenska "penetrerande sår", är en medicinsk term som refererar till en typ av skada orsakad av ett trauma där ett objekt tränger igenom huden och djupare vävnader. Detta kan inträffa när någonting skär, sticker eller skjuter igenom kroppen, vilket orsakar en ingående väg av skada.
Penetrerande sår kan variera i djup och svårighetsgrad beroende på vad som orsakat skadan och hur djupt objektet tränger in. De kan potentiellt skada vitala strukturer såsom blodkärl, nerver, muskler, ben, eller inre organ, beroende på var skadan inträffar.
Vård av penetrerande sår kan kräva akut medicinsk behandling, inklusive rengöring, stängning och eventuell operation för att reparera skadade vävnader eller organ. Prognosen för en persons hälsotillstånd efter en penetrerande skada kan variera mycket beroende på typen av skada, platsen där den uppstod och omfattningen av skadan.
'Kallbrand' är ett äldre, numera föråldrat medicinskt begrepp som användes för att beskriva en allvarlig infektion i munnen eller svalget, som orsakas av beta-hemolysinerande streptokocker. Den kliniska bilden kännetecknas av smärta, svullnad och rödhet i drabbade området, ofta med grå/vita pseudomembranös beläggningar på slemhinnorna. Infektionen kan leda till allvarliga komplikationer som sepsis, toxisk chock och nekros (död) av vävnaden i munnen och strupen. Idag använder man sig istället av mer specifika diagnoser som exempelvis streptokockfasciit eller nekrotiserande angina.
"Bindvävshinneinflammation" är en översättning av "cellulitis" från svenska till engelska. Cellulitis är en bakteriell infektion som främst drabbar huden och underliggande bindväv. Den orsakas vanligen av streptokocker eller stafylokocker, men andra bakterier kan också vara involverade. Infektionen visar sig ofta som en röd, öm, varm, och svullen hudyta, som kan vara smärtsam vid beröring. Cellulitis kan potentiellt vara allvarlig och kräva antibiotisk behandling. I vissa fall kan komplikationer uppstå, till exempel om infektionen sprider sig till blodomloppet eller om det bildas absCESS.
'Ryggkotsinflammation', även känd som 'facettesyndrom' eller 'facettledsinflammation', är en medicinsk term som refererar till inflammation i en av de små fasettskivorna (facetter) i ryggraden. Dessa fasettskivor är små, böjliga ledytor mellan varje ryggkota (vertebra), och de låter ryggraden röra sig smidigt samtidigt som de hjälper till att begränsa rörelsen.
Ryggkotsinflammation orsakas ofta av en kombination av åldersrelaterad nedbrytning och artrit, överansträngning eller skada på ryggen. Den kan också uppstå som ett resultat av en annan bakre ryggskada, såsom en herniation eller en bulhus diskprotrusion.
Symptomen på ryggkotsinflammation inkluder vanligtvis smärta i nacken eller ryggen, särskilt vid rörelse och ofta förvärras efter längre perioder av inaktivitet. Smärtan kan också irradiera till benen eller armar, beroende på vilken del av ryggraden som är inflammerad. Andra symtom kan vara stelhet, sömnsvårigheter och en minskad rörlighet i ryggen.
Diagnosen av ryggkotsinflammation ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, medicinsk historia och bilddiagnostik, såsom röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen kan innefatta smärtstillande läkemedel, fysisk terapi, injektioner med lokalbedövningsmedel och steroider samt i vissa fall kirurgi.
"Bröstben" refererar till det par benartade strukturer som sträcker sig över bröstkorgen, också kända som sternum eller bröstbenet på latin. Det består av tre delar: manubrium, corpus och extremitas. Bröstbenet skyddar hjärtat och lungorna, och är anslutningspunkt för revbenen och musklerna i thoraxväggen.
En skenbensfraktur är en benfraktur (ett brutet ben) som sker i den tunna, långa benstaven i underbenet, även känd som skenbenet eller fibula. Skenbenet ligger parallellt med vaden ( eller tibia) och är mindre i diameter och har ofta en mindre roll i bärandet av kroppsvikten jämfört med vaden.
Skenbensfrakturer kan vara slutna, där benstücken fortfarande är ihopkopplade efter frakturen, eller öppna, där det finns en sönderslitning i huden och direkt kontakt mellan benbitarna och omgivningen. Frakturer kan också klassificeras som stabila eller instabila beroende på hur mycket benstuckena har förskjutits från varandra efter frakturen.
Symptomen på en skenbensfraktur innefattar ofta smärta, svullnad, blåmärken och/eller blodflöde under huden, med eventuell deformitet eller förkortning av benet. Diagnos ställs vanligtvis genom röntgenundersökning, men i vissa fall kan andra bildgivande procedurer behövas för att klargöra skadan fullständigt. Behandlingen innefattar ofta en kombination av immobilisering (exempelvis med en gips eller en ortos), smärtstillande läkemedel, och i vissa fall operation för att korrigera frakturen och stabilisera benet med skruvar, plattor eller stänger.
En knäprotes är ett konstgjort led som ersätter ett skadat eller artritiskt knäled. Den består vanligtvis av en kombination av metall-, keramiska och plastmaterial. Det finns tre huvuddelar i en knäprotes: femurkomponenten, tibiakomponenten och en patellacomponent. Femur- och tibiakomponenterna ersätter ytorna på lårbenet och skenbenet, medan patellacomponenten ersätter baksidan av knäskålens ledyta. Syftet med en knäprotes är att förbättra rörelsefriheten, minska smärtan och återställa funktionen hos det skadade knät.
Infectious arthritis, also known as septic arthritis, is a medical condition characterized by the infection and inflammation of one or more joints. This type of arthritis occurs when bacteria, viruses, or fungi enter the joint space, causing an infection that leads to painful swelling, redness, and warmth in the affected joint.
The most common causative organisms of infectious arthritis are Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae, and Haemophilus influenzae. Other possible causative agents include gram-negative bacteria, mycobacteria, and various fungi.
Infectious arthritis can occur as a result of direct inoculation of the joint during trauma or surgery, or it can spread to the joint from a nearby infection, such as an infected wound, skin ulcer, or respiratory tract infection. Risk factors for developing infectious arthritis include older age, pre-existing joint disease, diabetes, rheumatoid arthritis, and a weakened immune system due to illness or medication.
Diagnosis of infectious arthritis typically involves a combination of clinical examination, laboratory tests, and imaging studies. Treatment usually includes antibiotics or antifungal medications to eliminate the infection, as well as joint aspiration or surgery to drain the infected synovial fluid and relieve pressure on the affected joint. Prompt diagnosis and treatment are essential to prevent long-term joint damage and disability.
'Protesborttagning' (engelska: *prosthesis removal*) är en procedure där en prostetisk enhet, som exempelvis en konstgjord led eller ett implantat i bröstet, tas bort från kroppen. Orsaken till en sådan procedure kan variera, men innefattar ofta infektioner, mekaniska problem med prostesen eller patientens önskan om att få den bort.
Läkare specialiserade på sådana ingrepp är ofta ortopediska kirurger eller plastikkirurger, beroende på vilken typ av protes som ska tas bort. Proceduren utförs vanligtvis under anestesi och kan kräva en öppen kirurgisk operation eller minimalinvasiv teknik, beroende på omständigheterna. Efter operationen kan patienten behöva följande behandlingar som antibiotika, smärtstillande medel eller rehabilitering för att återhämta sig fullt ut.
Amputation är en medicinsk term som refererar till den process where en extremitet, såsom en arm eller en ben, amputeras eller skiljs från kroppen. Det kan vara ett planerat ingrepp som utförs av medicinska skäl, till exempel för att behandla en allvarlig infektion eller en cancersjukdom i extremiteten. Amputation kan också ske akut som en följd av en olycka eller trauma där lemmen inte kan räddas på grund av svår skada.
Den exakta typen och omfattningen av amputationen beror på flera faktorer, inklusive den ursprungliga skadan eller sjukdomen, patientens allmänna hälsotillstånd och eventuella komplikationer under operationen. Efter en amputation kan patienten behöva rehabilitering och anpassning för att lära sig hantera sitt nya liv som amputerad person, inklusive användande av proteser om det är möjligt.
'Zygomykos' er en betegnelse for svampesyge som forårsages af svampe i Zygomycota-divisionen, som også kaldes zygomyceter. Disse svampe inkluderer arter fra to store grupper: Mucorales og Entomophthorales.
Zygomykose er karakteriseret ved en hurtig infektion, der ofte angriber lunge, hjerne, øjne eller andre dele af kroppen, alt efter hvordan svampesporen kommer ind i kroppen. Infektionen kan være livstruende, særligt for dem med svækkede immunsystemer, som diabetes, HIV/AIDS, organtransplantation eller kræftpatienter under behandling med immunsuppressive medicin.
Symptomerne af zygomykose varierer alt efter hvilken del af kroppen der er inficeret, men kan omfatte feber, hoste, kortåndethed, hovedpine, synsnedsættelse, svulst og smerter. Behandlingen består typisk i administration af intravenøse antimykotiske lægemidler samt eventuelt kirurgisk fjernelse af inficerede væv.
'Orbital diseases' refer to a range of medical conditions that affect the orbit, which is the bony cavity in the skull that contains the eye and its associated muscles, nerves, fat, and blood vessels. These conditions can be caused by various factors such as inflammation, infection, trauma, tumors, or congenital abnormalities.
Orbital diseases can manifest as a variety of symptoms, including protrusion or displacement of the eye, double vision, pain, swelling, redness, and decreased vision. Some common examples of orbital diseases include:
1. Graves' orbitopathy: an autoimmune disorder that often affects people with Graves' disease, causing inflammation and enlargement of the tissues around the eye.
2. Orbital cellulitis: a bacterial or fungal infection of the orbital tissue, which can cause swelling, redness, and fever.
3. Orbital tumors: benign or malignant growths that develop in the orbit, such as optic nerve gliomas, lacrimal gland tumors, or lymphomas.
4. Thyroid eye disease: a condition characterized by inflammation of the orbital tissue due to an overactive thyroid gland.
5. Orbital fractures: breaks in the bones surrounding the orbit, often caused by trauma.
6. Orbital varix: a dilated vein in the orbit that can cause protrusion or displacement of the eye.
7. Congenital orbital anomalies: abnormalities present at birth, such as craniofacial syndromes or congenital glaucoma, which can affect the development and function of the orbit.
Proper diagnosis and treatment of orbital diseases require a thorough evaluation by an ophthalmologist or neuro-ophthalmologist, who may order imaging studies, blood tests, or biopsies to determine the underlying cause and develop an appropriate treatment plan.
"Bihålesjukdomar" (tidigare kallat "tuberkulos i bihålorna") är en infektionssjukdom som primärt orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Sjukdomen drabbar ofta luftvägarna, men kan även sprida sig till andra delar av kroppen, inklusive bihålorna (öron).
Infektionen i bihålorna uppstår vanligtvis som en komplikation av en tidigare tuberkulosinfektion någon annanstans i kroppen. Bakterierna kan spridas via blodomloppet eller lymfvätskan till bihålorna, där de kan orsaka inflammation och skada.
Symptomen på bihålesjukdomar inkluder bland annat smärta i örat, hörselnedsättning, utflöde från örat som kan vara klart, blodigt eller gulsiktigt, och svullnad i området runt örat. I vissa fall kan även feber, trötthet och viktminskning förekomma.
Diagnosen ställs vanligtvis genom att taga ett prov från örat och analysera det för närvaro av bakterier eller andra tecken på infektion. Behandlingen består vanligen av en kombination av antibiotika som tas under en längre period, ofta i sex månader eller mer. I vissa fall kan även kirurgi behövas för att avlägsna infekterat vävnad eller dränera abscesser.
Spinal fusion är en kirurgisk procedur där två eller flera vertebrala segment i ryggraden förenas till ett kontinuerligt segment. Detta uppnås vanligtvis genom att placera en bit av benväv (bengraft) mellan de två segmenten, vilket sedan växer samman och skapar en fast länk mellan dem. Ibland används även metallimplantat som skruvar, stänger eller plattor för att hålla de fusionerade segmenten i rätt position medan benväven läker.
Den huvudsakliga orsaken till spinal fusion är att behandla smärta och instabilitet i ryggraden som orsakas av olika tillstånd, såsom degenerativa skador på diskarna (de gummartade kuddarna mellan varje ryggkotor), skleros (härdning) eller frakturer av ryggkotorna, skolios eller andra former av ryggradsförvridningar, tumörer eller infektioner.
Det är viktigt att notera att spinal fusion kan minska flexibiliteten i ryggraden och kan leda till ökad belastning på de omgivande segmenten, vilket kan orsaka nya problem över tiden. Därför bör alla andra behandlingsalternativ undersökas innan en spinal fusion rekommenderas, och den ska endast utföras av en erfaren kirurg specialiserad på ryggradskirurgi.
'Luxationsfraktur' är en ortopedisk term som betecknar en skada där det också förekommer både en fraktur (ben- eller ledbrosksbrott) och en luxation (ledkapslens avlossning från sin normala position). Detta innebär att benet eller leden har brutits och att ledkapseln har skiljts ifrån sin naturliga plats samtidigt.
Luxationsfrakturer kan vara mycket smärtsamma och kan orsaka svår funktionsnedsättning i det drabbade området. De kan uppstå till följd av olyckor, sportskador eller andra typer av trauma. Behandlingen av luxationsfrakturer innebär ofta kirurgisk intervention för att korrigera både frakturen och luxationen, följt av immobilisering och rehabilitering.
Diptera är en ordning inom klassen Insekter och innefattar alla tvåvingar, det vill säga arter som har två par vingar. Till denna ordning hör bland andra flugor, myggor och blomsterflugor. Kännetecknande för Diptera är att de endast använder bakvingarna till flyg, medan främre vingparen är omvandlat till halterier (små knölar eller klubbor).
Diptera innehåller en mycket stor andel arter som är av ekonomisk betydelse för människan, både positivt och negativt. Bland de positiva aspekten kan nämnas pollinering av växter och nedbrytning av organiskt material. Negativa aspekter innefattar spridning av sjukdomar som malaria, gula febern och denguefeber genom myggor samt skadeinsekter som gröna flugor och andra arter som kan orsaka betydande skador på jordbruksprodukter.
"Täckförband" är ett medicinskt begrepp som syftar på ett sterilt, non-absorberande material som används för att täcka och skydda en sår eller en infektionsrisk yta under en operation eller andra invasiva procedurer. Täckförbandet hjälper till att minska risken för infektion genom att hindra bakterier från att komma in i sårväven. Det används också för att hålla fuktigheten kring sårväven till ett optimalt nivå, vilket kan främja läkprocessen. Täckförbandet är ofta transparent så att sjukvårdspersonalen lätt kan övervaka sårområdet utan att behöva ta bort förbandet.
"Bröstkotor" refererar till de lymfkörtlarna (lymph nodes) som finns i brösten hos människor. De är en del av det immunförsvar som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och sjukdomar. Bröstkotorna kan delas in i två grupper: de axillära (underarmen) och de mediastinala (i mitten av bröstet). De axillära bröstkotorna är de mest välkända och de som oftast undersöks under en mammografi eller när en läkare utför en kroppsundersökning.
Medicinskt kan vävnadsdöd, eller nekros, definieras som dödsfall i celler och vävnader på grund av underliggande skador eller sjukdomar. Detta orsakas oftast av en brist på blodförsörjning till området (ischemi), giftigitet från substanser, infektion eller trauma. Vid vävnadsdöd fungerar cellerna inte längre och de bryts ner gradvis över tiden. I vissa fall kan vävnadsdöd vara reversibel om behandling ges i tid, men i andra fall kan det leda till permanenta skador eller död.
'Hornhinna' (latin: *cornua conjunctiva*) är ett par benformade strukturer i ögats främre del, vid gränsen mellan konjunktivan och bindehinnan. Dessa hornformade utskott har till uppgift att skydda ögat från skada när vi blinkar eller torkar bort något från ögonlocken. De är vanligtvis vita eller transparenta, men kan bli röda eller inflammerade vid irritation eller infektion.
Det är värt att notera att begreppet 'hornhinna' inte används i den medicinska diagnosen *keratokonjunktivitisk sarkoidos*, som kan vara orsaken till eventuella förväxlingsrisker.
I medicinsk terminologi, betyder "framför foten" (framfot) den regionen av kroppen som befinner sig framför underbenet och anklarna. Den inkluderar tår, tåben, metatarsalbenen, sesambens, falanger och tarser. Framfoten är viktig för stånd, gång och balans hos människor.
En mjukdelsinfektion (engelska: *Soft tissue infection*) är en infektion som drabbar det mjuka vävnadslagret under huden, såsom muskler, fettvävnad och bindväv. Det kan orsakas av olika slags bakterier, virus eller svampar. De vanligaste orsakerna till mjukdelsinfektioner är bakterier som stafylokocker och streptokocker.
Det finns två huvudtyper av mjukdelsinfektioner: skivecinfektion (cellulit) och abscess. Skivecinfektion orsakas vanligen av bakterier som tränger in genom huden via en skada, såsom ett sår eller en skrå. Abscesser är samlingar av smittade vävnader och kannibaliserad cellvätska som bildas när kroppen försöker bekämpa infektionen.
Symptomen på en mjukdelsinfektion kan inkludera rödhet, svullnad, smärta, varmhet och feber. Behandlingen av en mjukdelsinfektion beror på dess allvarlighetsgrad och orsak, men den kan omfatta antibiotika, dränering och i vissa fall kirurgiskt ingrepp.
Ortopedisk tekniker är en yrkestitel som i Sverige inte är skyddad. En ortopedisk tekniker kan vara en person som har kompetens och utbildning inom området ortopedi, det vill säga lärdomar kring prevention, diagnostisering, behandling och rehabilitering av skador och sjukdomar i rörelseorganen.
En ortopedisk tekniker kan till exempel arbeta med att tillverka, anpassa och reparera ortoser (stöd) och proteser (ersättningar) för personer med rörelsehinder eller skador. De kan också vara specialistutbildade inom områden som till exempel ortopedisk mekanik, where they can work with the adjustment and repair of assistive devices such as wheelchairs, walkers, and crutches.
It is important to note that the specific responsibilities and competencies of an orthopedic technician may vary depending on the country and the specific job setting. In some countries, there may be formal education and certification programs for orthopedic technicians, while in others, the role may be more informally defined.
Stafylokockinfektioner är infektioner som orsakas av stafylokocker, en typ av bakterier som ofta förekommer på huden och i näsa hos friska människor. Det finns många olika sorters stafylokockinfektioner, men några vanliga exempel är hudinfektioner som impetigo och cellulit, luftvägsinfektioner som bronkit och pneumoni, och blodförgiftning (sepsis). Vissa stafylokocker kan producera toxiner som kan orsaka allvarliga systemiska infektioner, till exempel toxic shock syndrom. Stafylokockinfektioner behandlas vanligen med antibiotika, men vissa stammar av stafylokocker har blivit resistenta mot vanliga antibiotika och kan vara svåra att behandla.
En steloperation av led, också känd som artrodes, är en kirurgisk procedure där en skadad eller smärtsam led fysiskt stelnas i en fast position. Detta görs vanligtvis genom att lägga in ben eller metallstänger, skruvar eller plattor för att hålla leden rak och orörlig.
Denna operation utförs oftast när en led är allvarligt skadad eller artritisk och inte kan återställas till normal funktion med andra behandlingsmetoder, såsom ledersättning eller fysioterapi. Efter en steloperation av led kommer patienten att förlora rörelseförmågan i den aktiva leden, men de bör få lindring från smärta och ökad stabilitet i leden.
Det är viktigt att notera att en steloperation av led är en allvarlig operation som kan medföra komplikationer, såsom infektion, sårblödningar och nervskador. Dessutom kan det vara svårt att återfå normal rörelse efter operationen, även om fysioterapi och rehabilitering används.
En parodontal abscess är en sorts tandabscess som bildas i tandköttet (parodontium) kring en eller flera tänder. Den orsakas vanligtvis av en bakterieinfektion som uppstår när tandköttet inflammerats och börjar nekrosa, vilket kan ske till följd av dålig oral hygien, tandcaries eller andra former av mun- och tandsjukdomar.
Parodontal abscess kan också uppstå som en komplikation efter en tandbehandling eller en skada på tanden eller tandköttet. Symptomen på en parodontal abscess innefattar ofta smärta, svullnad, rödhet och ömhet i munnen, särskilt kring den berörda tanden. Andra symtom kan vara dålig andedräkt, feber och en allmän känsla av sjukdom.
Behandlingen av en parodontal abscess innebär ofta att bakterierna i området dränes och tanden desinficeras, vilket kan kräva en kirurgisk ingrepp. I vissa fall måste den berörda tanden extraheras ifall den inte kan räddas. Preventivt kan god oral hygien hjälpa till att förebygga parodontal abscess genom att minska mängden bakterier i munnen och undvika inflammation i tandköttet.
"Armbågsled" er en oversættelse af "wrist joint" på dansk. Det er den led, der forbinder hånden med underarmen. Armbågsleddet består af otte knogler: to slagsben (radius og ulna) i underarmen og syv små knogler (handrodens carpalia) i hånden. Disse knogler er forbundet med både ledbånd, muskler og senevner, der gør det muligt at bevæge armen og hånden på en varieret måde.
'Venöst bensår' (også kendt som "venøst ulcus" eller "benulcus") er en medicinsk tilstand, hvor der dannes et sår på benet pga. utilstrækkelig gennemblødning i det venøse system. Dette skyldes oftest en baggrund for kronisk venøs insufficiens, hvor blodet ikke kan transporteres tilbage til hjertet effektivt, hvilket fører til øget tryk i benets vener og ødem (væskeansamling) i vævene.
Over tid kan dette resultere i en skade på huden og underliggende væv, der kan udvikle sig til et sår. Venøse bensårer er oftest lokaliseret omkring anklen eller under knæet, og de kan være meget svære at behandle og helbrede. De kan også genopstå efter en tid, hvis der ikke foretages effektive tiltag for at forbedre venøs gennemstrømningen i benet.
Behandlingen af venøse bensårer består typisk af kompressionstherapi, lokal behandling af sår med desinficerende creme eller medicinsk honning, og hvis nødvendigt, kan der også gives medicin mod infektion. I mere alvorlige tilfælde kan der være brug for kirurgiske indgreb, herunder stripping af varikøse vener eller endda amputation i de mest alvorlige tilfælde.
Etnisk4
- Etnisk rensning är ett uttryck som uppstod under jugoslaviska krigen under 1990-talet förra hälft och avser strategi eller politik med syfte att stärka en folkgrupps ställning genom att tvångsvis (med våld) förflytta eller döda människor på grund av annan etnisk tillhörighet, ofta också annan religiös tillhörighet. (wikipedia.org)
- Innebörden av etnisk rensning som begrepp befinner sig mellan deportering och folkmord. (wikipedia.org)
- Hon överlevde etnisk rensning i Indonesien - och valde Sverige och Lunds universitet för kärlekens skull. (lu.se)
- Welzer beskriver denna psykologi som en förutsättning vid folkmord, etnisk rensning, inbördeskrig. (lu.se)
Diken3
- Om rensning av diken kan skada eller påverka fisket negativt behöver du anmäla det till Länsstyrelsen. (lansstyrelsen.se)
- Vasskopa Michaelis för kraftfull rensning av större diken, åar och sjöar. (ystamaskiner.se)
- Fördelarna är många i samband med rensning av diken och vattendrag med vasskopan. (ystamaskiner.se)
Spildevand1
- Derfor arbejdes der i dette projekt p at udvikle en teknologi der kan anvendes til rensning for l gemidler i spildevand direkte fra hospitalerne, men som ogs kan anvendes p et allerede eksisterende renseanl g, som efterpolering til den almindelige rensning. (teknologisk.dk)
Rensas1
- Men ibland visas tidigare sökhistorik på Instagram fortfarande även efter rensning eller så rensas inte Instagrams sökhistorik efter att du har raderat dem. (sidelineshouts.com)
Arbetet1
- Under vecka 3 påbörjas arbetet med rensning av samtliga frånluftskanaler med tillhörande frånluftsfläkt. (brffinalen.se)
Form1
- Under de senaste veckorna har kommunens kundcenter tagit emot samtal från ett antal fastighetsägare i kommunen som blivit kontaktade av företag som säljer tjänster i form av rensning av imkanaler (ventilationskanal till spisfläkt). (familjenhelsingborg.se)
Produkter1
- På Rawfoodshop erbjuder vi dig varierande och ekologiska produkter för detox och rensning, ta del av vårt utbud och inspireras! (rawfoodshop.se)