Befruktning är en medicinsk term som refererar till processen där en spermie tränger in i och befruktar ett ägg, vilket resulterar i bildandet av ett zygot, som kan utvecklas till ett foster. Denna process sker vanligtvis i livmodern under sexuell reproduktion hos däggdjur, inklusive människan.

'Provrörsbefruktning' eller 'in vitro-befruktning' (IVF) är en metod för konstlig befruktning där ägg och spermier blandas utanför kroppen, i ett provrör eller en petriplatta i ett laboratorium. När ägget blir befruktat och cellerna börjar dela sig, överförs det till livmodern på den väntande kvinnan, där det fortsätter att utvecklas.

Denna metod används ofta när andra former av behandling inte har varit framgångsrika, eller när det finns en speciell medicinsk anledning till att använda sig av den, som exempelvis vid problem med spermiernas rörlighet eller äggstockens funktion. Provrörsbefruktning kan också användas i kombination med tekniker som intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI), där en enskild spermie placeras direkt in i ett ägg för att öka chansen till befruktning.

Spermier är den hos mannen producereda reproduktiva cellen, även kallad spermatozoon. Den bildas i Hodis tubuli seminiferi genom en process som kallas spermatogenes. Spermien består av ett huvud, en midje och en svans. Huvudet innehåller arvsmassan (DNA) och är täckt av en skyddande hölje kallad akrosom. Midjan innehåller mitokondrier som ger energi till spermiernas rörelse. Svansen består av 9 + 2 mikrotubuli och är ansvarig för spermiernas rörelse genom kvinnan livmodercervix, livmodern och äggledare till ägget där befruktning kan ske.

Spermie-ägginteraktioner refererar till de komplexa processer som sker när spermier och ägg, även kända som sperma och ova, möts och interagerar med varandra under befruktningen. Denna process inkluderar en serie händelser som leder till att spermien kan penetrera ägget och leda till bildandet av ett zygot, vilket är den första cellen i ett embryo.

När en spermie närmar sig ett ägg, attraheras den av äggvitan som omger ägget. Äggvitan innehåller speciella proteiner som binder till spermier och hjälper dem att navigera mot ägget. När en spermie träffar äggets yta, aktiveras ett membranfusionsevent som leder till att spermiens kärna kan släppas in i ägget.

Efter att spermien har penetrerat ägget, sker en serie av biokemiska reaktioner som förhindrar andra spermier från att penetrera samma ägg. Detta skyddar mot polyspermi, vilket är när flera spermier tränger in i samma ägg och kan leda till abnorma embryoutveckling.

I slutet av denna process har befruktningen skett och en zygot bildats, vilket är början på en ny individ. Spermie-ägginteraktioner är därför en mycket viktig del av reproduktionen hos många djur, inklusive människor.

'Ovum' är den biologiska termen för ett kvinnligt könscell, även känt som en äggcell. Det är den mogna, haploida cellen som produceras i äggstockarna (ovarierna) och kan bli befruktad av en spermie för att bilda en zygote, vilket är startpunkten för embryogenesen hos däggdjur. Ovum innehåller halva mängden kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell i kroppen och har potentialen att utvecklas till ett nytt individuellt organism om det blir befruktat och utvecklas till en fertil ägg.

En oocyte, även känd som en äggcell, är en stor, ofullständigt utvecklad cell hos en kvinna som kan utvecklas till ett ägg under den ovulatoriska cykeln. Oocyten bildas i äggstockarna (ovarier) och innehåller halva av den genetiska informationen i form av 23 unika kromosomer, medan de flesta andra celler i kroppen har 46 kromosomer fördelade på två uppsättningar. När en mannens spermie befruktar oocyten bildas en zygot, som kan utvecklas till ett embryo och sedan till ett foster under graviditeten.

'Embryoöverföring' är en medicinsk term som refererar till processen då ett eller flera embryon placeras i livmodern hos en kvinnlig mottagare, med syfte att uppnå en graviditet. Detta är en del av infertilitetsbehandlingar såsom in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI).

Embryona skapas vanligtvis genom att befrukta äggceller med spermier i laboratoriemiljö, varefter de utvecklas under några dagar. När embryonerna har nått en viss utvecklingsgrad väljs de ut för överföring till moderslivmodern. Antalet embryon som överförs kan variera och bestäms ofta i samråd mellan läkare och patient. Överflödiga embryon kan frynas och lagras för framtida användning.

En befruktad äggcell, även kallat zygot, är den cell som bildas när en spermie och ett ägg (ovulum) förenas under processen som kallas fertilisation. Den befruktade äggcellen har 46 kromosomer, 23 från varje förälder, och är startpunkten för embryots utveckling.

'Zona pellucida' är ett membran som omger ovarialceller och ägg (oocyter) hos däggdjur, inklusive människor. Det består av en speciell grupp glykoproteiner och har flera viktiga funktioner under befruktningen.

Zona pellucida skyddar ägget från mekaniska skador och bakterieinfektioner, samt hjälper till att reglera interaktionen mellan spermier och ägg vid befruktningen. Spermier måste penetrera zona pellucida för att kunna befrukta ägget, och detta process kräver en speciell reaktion som kallas akrosomreaktionen. Efter befruktningen hjälper zona pellucida också till att förhindra att flera spermier kan penetrera samma ägg.

Icke-befruktade ägg kan lagras i ovarierna under en period med hjälp av zona pellucidas skyddande egenskaper, och det kan också spela roll i att initiera embryots utveckling efter befruktning.

Intracytoplasmatic Sperm Injection (ISCI) är en metod inom assistad reproduktion där en enskild spermie injiceras direkt in i ett äggs cytoplasma med hjälp av en fin glasspruta. Detta görs vanligtvis under kontrollerade laboratorieförhållanden i samband med in vitro-fertilisering (IVF).

ISCI används ofta när man vill öka chanserna att befrukta ägget hos par där manligan har problem med spermiekvalitet eller rörlighet, eftersom det eliminerar behovet av att spermierna själva kan penetrera äggets yttre skal (zona pellucida). Det kan även användas när man vill undvika överföring av genetiska defekter från den manliga partnern.

Behandlingen innebär att ägg och spermier hämtas från båda parterna, varefter en enda livskraftig spermie väljs ut och placeras in i varje ägg med hjälp av mikromanipulationsteknik. Därefter kan befruktade ägg kultiveras och omvandlas till embryon som kan överföras till livmodern för att möjliggöra en graviditet.

Spermierörlighet, även känd som spermiomotilitet, är ett mått på spermiers förmåga att simma och röra sig framåt. Det är en viktig faktor för fertilitet hos mannen eftersom spermier med normal rörlighet har större chans att nå och befrukta ett ägg.

Spermierrorligheten bedöms vanligen genom att analysera ett seminogram, en undersökning av mannens sädesvätska. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) klassificeras spermierörlighet som:

* Normal rörlighet (progressiv rörelse): Spermier som simmar framåt med en hastighet på 25 mikrometer per sekund eller snabbare.
* Långsam rörlighet (slow progression): Spermier som simmar framåt med en hastighet på mindre än 25 mikrometer per sekund, men fortfarande har en koordinerad rörelse.
* Ofördelaktig rörlighet (non-progressive movement): Spermier som rör sig, men inte framåt eller gör det så långsamt att de inte kan nå ett ägg.
* Oförändrad rörlighet: Spermier som inte rör sig alls.

En normal spermierörlighet definieras av WHO som att minst 40% av spermierna ska ha normal rörlighet och max 30% ska vara oförändrade eller ofördelaktigt rörliga.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Sjöborrar är en grupp marina djur som tillhör klassen Echinoidea och fylumet stjärnrotsdjur (Echinodermata). De flesta sjöborrarna har kulaktiga skal, vanligen med en diameter på några centimeter upp till ungefär 60 cm hos de största arterna. Skalet är täckt av taggar och plattor i olika former och storlekar beroende på art.

Sjöborrarnas mun finns på undersidan av kroppen, och de har en komplex struktur för att mala födan som består av alger och små djur. De flesta sjöborrar lever på havsbotten där de rör sig långsamt med hjälp av sina välvdade fotala ben, som sitter under skalet.

Det finns också en grupp sjöborrar som kallas för taggsvanssjöborrar (Diadematoida), vilka har långa rörliga taggar och lever på djuptare vatten. När de känner sig hotade kan de resa upp sina taggar, som är försedda med giftkörtlar, som en försvarsmekanism.

Sjöborrar har ett betydande ekologiskt och kommersiellt värde, eftersom de bidrar till att hålla alger under kontroll och deras skal används bland annat inom smyckesindustin.

'Graviditetstal' eller 'graviditetstid' är ett begrepp inom medicin som används för att ange antalet veckor sedan den sista menstruationen (LMP) hos en gravid kvinna. Detta används ofta som en standardmåttenhet för att följa utvecklingen hos fostret och schemalägga rutinmässiga undersökningar under graviditeten.

Graviditetstalet är vanligen ett helt tal som representerar antalet kompletta veckor plus ett extra dagar (från 0 till 6) för att uppnå nästa fulla vecka. Således, om en kvinna är i sin sjunde vecka och två dagar av graviditeten, kommer hennes graviditetstal vara 7 + 2 = 9.

Det är värt att notera att det kan finnas små skillnader mellan olika länder och kulturer när det gäller hur graviditetstal räknas, men den vanligaste metoden är att räkna från den sista menstruationen.

"Akrosom" är en term inom cellbiologi och refererar till den del av en spermiecell som innehåller enzymer. Akrosomet är ett membran-klädd organell på spermiehuvudet hos däggdjur, som innehåller akrosin, ett enzym som kan bryta ner proteiner i den yttre höljet (zona pellucida) som omger äggcellen under befruktningen. När spermien närmar sig ägget aktiveras akrosomen och detsamma gör akrosin, vilket möjliggör för spermien att penetrera zona pellucida och befrukta ägget.

The "cleavage stage" refers to the series of rapid and consecutive cell divisions that occur in an early embryo, starting from the time of fertilization. The term "ovum" is used to describe a mature female gamete or egg cell, which is released from the ovary during ovulation and can be fertilized by sperm to form a zygote.

Therefore, the term "cleavage stage, ovum" specifically refers to the developmental stage of the fertilized ovum (zygote) after it has undergone one or more cell divisions during the cleavage stage. At this point, the cells are called blastomeres and are arranged in a solid ball known as a morula. The morula continues to divide and compact, eventually forming a blastocyst, which is composed of an outer layer of cells (the trophoblast) and an inner cell mass (ICM). The ICM will give rise to the fetus, while the trophoblast will contribute to the formation of the placenta.

In summary, "cleavage stage, ovum" is a term used to describe the developmental stage of a fertilized egg after it has undergone one or more cell divisions during the cleavage stage, resulting in a morula or early blastocyst.

"Acrosome reaction" är en medicinsk term som refererar till den process där spermier aktiveras och deras akrosomer – membranpåsar fyllda med enzymer på spermiehuvudet – exploderar för att möjliggöra penetration av äggcellens hårda yttre skal, kallat zonapellucida, under befruktning. Detta är en nödvändig del i fertiliteten och befruktningen hos däggdjur, inklusive människor.

Medicinskt talat betyder "konstgödning" ofta att man tillför näringsrikt substans, till exempel näringslösningar, direkt till blodomloppet eller till en vätska i kroppen, som mag-tarmkanalen. Det kan göras när någon inte kan äta och dricka normalt, på grund av sjukdom eller skada. Konstgödning kan ske genom en sond som placerats i magsäcken (magsondering), tarmen (tarmsondering) eller i en blodkärl (intravenös konstgödning).

Spermiekapacitering är en process som spermier genomgår för att bli kapabla till att befruкта ett ägg. Denna process inkluderar en rad biokemiska och morfologiska ändringar i spermien, såsom att den blir mer rörlig, får en förändrad form och utsöndrar enzymer som hjälper till att penetrera ägget. Capacitering sker naturligt i kvinnans bäcken under samlag och kan också efterbildas i laboratoriemiljö för assistad reproduktion, såsom in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI).

'Barnlöshet hos kvinnor', även känt som infertilitet, definieras av World Health Organization (WHO) som "en sjukdom av reproduktionssystemet definierad av oförmågan att uppnå en graviditet efter 12 månaders regelbunden samlag utan användning av preventivmedel." Detta inkluderar både oförmåga att bli befruktad och oförmåga att upprätthålla en graviditet till full term. Det är värt att notera att infertilitet kan drabba båda män och kvinnor, och i ungefär hälften av fallen är orsaken kombinerad.

'Embryoutveckling' refererar till den process där ett befruktat ägg (zygota) utvecklas till en embryo under de första 8 veckorna av graviditeten. Under denna period sker snabba och komplexa förändringar, inklusive celltillväxt och differentiering, organogenes och systemisk differentiering. Den resulterande embryon utvecklas sedan till ett fostret och sedan till en fullt utvecklad fötus. Embryoutvecklingen styrs av genetiska och epigenetiska faktorer, som interagerar med miljöfaktorer för att producera den slutliga fenotypen.

'Frysförvaring' (frysbehandling) är ett sätt att bevara livsmedel och andra varor genom att sänka temperaturen till under fryspunkten, vanligtvis -18°C eller lägre. Detta förhindrar bakteriell tillväxt och nedbrytning av materialet. Frysförvaring kan förlänga hållbarheten av livsmedel betydligt och är en viktig metod inom livsmedelsindustrin, restauranger och hemmaköken.

En blastocyst är en embryon i ett tidigt stadium av utveckling, vanligtvis dagen 5 eller 6 efter fertilisationen. Den består av två delar: en yttre cellager som kallas trofoblast och en inre cellmassa. Trofoblasten kommer att bilda moderkaka och moderkanal, medan den inre cellmassan kommer att bilda fostret. Blastocysten är den stadium då embryot börjar fastna i livmoderns slemhinna och utvecklas till en begravd foster.

'Ovulation Induction' er en betegnelse for behandlinger, der stimulerer ægløsningen (ovulation) hos kvinder med ovulationsforstyrrelser eller ufruchtbarhed. Behandlingen består typisk i at give hormonelle lægemidler, som f.eks. klomifen eller gonadotropiner, for at stimulere østrogenproduktionen og udviklingen af ægceller i æggestokkene (ovarier). Dette kan føre til at flere ægceller modnes samtidigt og eventuelt frigives fra æggestokken, hvilket øger sandsynligheden for at en kvinde bliver gravid.

Målet med ovulation induktion er typisk at behandle anovulatorisk ufruchtbarhed (dvs. ufrugtbarhed pga. manglende ægløsning) eller at synkronisere ægløsningen, når par forsøger at blive gravide ved hjælp af metoder som kunstig insemination (IUI) eller invitrofertilisering (IVF).

Det er vigtigt at understrege, at ovulation induktion bør overvåges nøje af en læge med erfaring i behandlingen af ufruchtbarhed, da der er risiko for at flere ægceller frigives samtidigt (polyovulation), hvilket kan føre til komplikationer som multipla graviditeter eller ovarialhyperstimulationssyndrom (OHSS).

Medicinskt sett definieras "barnlöshet hos män" som oförmåga att föda barn på grund av ett problem med spermierna eller med reproduktionssystemet. Det kan bero på flera olika orsaker, till exempel:

1. Oligozoospermi: För få spermier i ejakulatet (mindre än 15 miljoner spermier per milliliter).
2. Azoospermi: Ingen spermie i ejakulatet alls.
3. Teratozoospermi: För många missformade spermier.
4. Asthenozoospermi: Lågt spermiernas rörlighet.
5. Genetiska avvikelser eller kromosomavvikelser.
6. Problem med hormonella systemet som påverkar produktionen av spermier.
7. Förvärrade infektioner i reproduktionssystemet.
8. Anatomiska avvikelser i reproduktionsorganen, såsom obstruktioner eller frånfällen.

Det är viktigt att notera att många män med barnlöshet kan behandlas med hjälp av metoder som in vitro-fertilisering (IVF), intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) eller medicinsk behandling för att korrigera hormonella oregleringar.

'Barnlöshet' kan definieras som ett tillstånd där en kvinna inte kan bli gravid och föda barn, vanligtvis på grund av att hon saknar fungerande äggstockar, äggledare eller livmoder. Detta kan orsakas av olika faktorer som genetiska avvikelser, sjukdomar, operationer eller ålder. I medicinsk terminologi kallas barnlöshet ofta 'infertilitet'.

Egg proteins, also known as egg white proteins or ovalbumin, are a group of proteins found in chicken eggs. The main protein in this group is ovalbumin, which makes up about 54% of the total protein in egg whites. Other proteins found in egg whites include conalbumin (12%), ovomucoid (11%), lysozyme (3.5%), ovotransferrin (1.5%), ovomucin (3.5%), and various other minor proteins and enzymes.

Egg white proteins are high in quality and have a well-balanced amino acid profile, making them an excellent source of protein for humans. They also have many functional properties that make them useful in the food industry, such as foaming, emulsifying, and gelling abilities. Additionally, egg whites contain various vitamins, minerals, and other nutrients, including riboflavin, selenium, and choline.

It's worth noting that some people may have allergies to egg proteins, especially in children, which can cause symptoms such as hives, swelling, difficulty breathing, and anaphylaxis. In these cases, it is important to avoid foods containing egg proteins.

Mikroinjektion är en teknik inom biologi och medicin där en mycket liten volym (typ 0,1-1,0 femtoliter) av en vätska injiceras direkt in i en cell eller ett embryo med hjälp av en fin glasspruta. Tekniken används ofta för att införa DNA, RNA eller proteiner i celler, exempelvis för att skapa transgena djur eller växter eller för att studera celldelning och utveckling. Mikroinjektion kan också användas för att injicera läkemedel eller andra substanser direkt i ett specifikt område i kroppen, till exempel in i en lymfknut eller ett tumörvävnad.

Embryo implantation är en del av den normale befruktningsprocessen hos däggdjur, inklusive människan. Det sker när ett befruktat ägg, även kallat zygot, fästs och växer fast i livmoderslemhinnan, eller endometriet.

Denna process börjar cirka 6-10 dagar efter att en spermie har träffat och befruktat ägget i eootern, en del av kvinnans äggstockar. Under den här tiden förflyttar sig zygoten genom livmodertappen och utvecklas till en morula och sedan en blastocyst. Blastocysten är en liten kula med ett yttre skal, som innehåller celler som kommer att bli delar av fostrets hud, muskler och ben, och en innersta cellmassa, som kommer att bli fostret självt.

När blastocysten når livmoderslemhinnan börjar det att se efter om den är redo för implantation. Detta sker genom att det utsöndrar speciella signalsubstanser som får slimhinnan att bli mer genomsläpplig och välkomnande för blastocysten. Om livmoderslemhinnan är redo för implantation kommer blastocysten att tränga igenom den och fastna i slutet på två veckor efter befruktningen.

Det är värt att notera att implantation kan orsaka en lätt blödning, som kan vara förväxlad med menstruation. Om en graviditet inte implanteras korrekt kan det leda till missfall.

Fruktsamhet är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en individ, vanligtvis en kvinna, att bli gravid och föda barn. Det inkluderar både fertilitet (den fysiska förmågan att producera och befrukta äggceller respektive spermier) och fekunditet (sannolikheten för en graviditet att leda till en levande födsel). Fruktsamhet kan påverkas av många olika faktorer, inklusive ålder, hälsostatus, genetiska faktorer och miljöfaktorer.

Den vitellina membranen är ett tungt, transparent skikt som omger ägget hos fåglar och andra kräldjur under embryonal utveckling. Det bildas från en del av fetalmembranet känt som amnion och skyddar ägget från mekanisk skada och infektion. Den vitellina membranen är inte samma sak som den äggulans (vitellus) som innehåller näringsrikt resurser för embryots utveckling.

Enligt medicinskt perspektiv är embryots och fostrets utveckling en process som sträcker sig från befruktningen av ägget till födelsen. Denna process kan delas in i olika faser:

1. Fertilisation (befruktning): Den första steget i embryots och fostrets utveckling är fertilisationen, då en spermie tränger in i ägget och deras arvsmassor kombineras. Det resulterande äggcellen kallas zygot.
2. Cell division and blastulation: Zygoten börjar dela sig genom mitos och bildar en klump av celler som kallas morula. Morulan fortsätter att expandera och differensiera, vilket resulterar i en hålighet i mitten av cellklumpen som kallas blastocyst.
3. Implantation: Blastocysten fäster sig till livmoderhalsens slemhinna och börjar ta upp näring från moderns kropp. Detta är den första kontakten mellan embryot och modern, och inträffar ungefär 6-10 dagar efter befruktningen.
4. Organogenes: Embryots celler differensieras till olika typer av celler som bildar de grundläggande organen i kroppen, såsom hjärtat, lungorna och levern. Denna fas varar från ungefär vecka 3 till vecka 8 efter befruktningen.
5. Fetal development: Efter att de grundläggande organen har bildats fortsätter fostret att växa och utvecklas. Under denna fas blir fostret allt mer likt ett spädbarn, med hud, hår och fungerande sensoriska system.
6. Birth: När fostret är tillräckligt stor och utvecklad för att överleva utanför moderns kropp, börjar den gå in i arbetsfasen och födas.

Under hela graviditeten genomgår embryot och sedan fostret en rad olika faser av utveckling och tillväxt. Varje fas är viktig för att säkerställa ett friskt och normalt foster vid födseln.

Partenogenesis är en form av reproduktion som förekommer hos vissa djur, där ett individuellt könscell (ägg) kan utvecklas till en fullt fungerande organism utan att bli befruktat av en motsvarande könscell (spermie). Detta innebär att ägget kan utvecklas till en unge på egen hand, utan någon inblandning från en hane. Partenogenes förekommer naturligt hos vissa djur, som insekter, groddjur och kräldjur, men det kan också framkallas i laboratoriemiljö hos andra djur, inklusive möss och kaniner. Partenogenes är inte en naturlig form av reproduktion hos människor.

Spermiehuvudet är den del av spermien som innehåller genetisk information i form av DNA. Det är den del av spermien som penetrerar äggcellen under befruktning. Spermiehuvudet är täckt av en skyddande hinna som kallas akrosom, som innehåller enzymer som hjälper till att genomtränga ägget.

Graviditetsutfall, även känt som abort eller spontan abortion, är en komplikation under graviditeten som innebär att fostret dör och utdrives spontant från livmodern under de första 20 veckorna. Det kan delas in i tidiga (upp till 8 veckor), medel (mellan 9 och 16 veckor) och sent graviditetsutfall (efter 17 veckor). Orsakerna kan vara många, bland annat kromosomavvikelser, anatomiska avvikelser eller infektioner. Graviditetsutfall är relativt vanligt och uppskattas inträffa hos cirka 10-20 procent av alla graviditeter.

Sädesförvaring är ett medicinskt begrepp som refererar till att män lagrar sperma, ofta med hjälp av kryogen konservering, för senare användning i reproduktionssyfte. Detta kan vara användbart för män som kommer att genomgå behandlingar som kan påverka deras fertilitet, såsom cancerbehandlingar, eller för par som vill skjuta upp barnandet av olika anledningar. Sperman konserveras vanligtvis i en sädesbank och kan vara lagrad under mycket låga temperaturer (-196°C) under en längre tid utan att förlora sin vitalitet eller fertilitet.

Oocyte aspiration, oocytaspirering eller äggcellsaspirering är en teknik inom reproduktiv medicin där äggceller tas ut från äggstockarna hos en kvinna för att användas i assisterad befruktning (IVF) eller in vitro-fertilisering.

Under ett oocyte aspiration-förfarande placeras en tunn, slangformad kateter genom slidväggen och in i äggstockarna med hjälp av ultraljudsledning. Sedan skapas ett undertryck i katetern för att dra ut vätskan som omger äggcellerna från små blåsor (folliklar) i äggstockarna. Äggcellerna tas sedan ut från vätskan och förbereds för befruktning i laboratoriet.

Oocyte aspiration är en relativt smärtfritt procedur som vanligtvis utförs under medveten sedering eller mild bedövning. Det är en viktig del av IVF-behandling och kan också användas för att diagnostisera äggstockscancer eller andra äggstockssjukdomar.

Oogenese (føroduttion) er den biologiskeprosess hvor ægceller, oocyter, dannes og udvikles i kvindens æggeleder (ovarium). Dette er en del af den kvindelige reproduktive cyklus.

Processen starter, når en primær oocyte undergår celledeling og bliver til en primær follikel med to celler: en større sekundær oocyte og en mindre celle, kaldet et granulosacellet. Granulosa cellerne producerer østrogen, som er vigtigt for at underholde graviditeten.

Sekundær oocyten stopper sin celldeling i den fase, der kaldes metafase II, og bliver til en sekundær oocyte I, hvilket er den modne ægcelle. Denne proces kaldes reduktionel celledeling, da antallet af kromosomer halveres fra 46 til 23, således at der er det normale antal kromosomer i den befrugtede ægcelle (46).

Når en kvinde oplever ovulation, frigives sekundær oocyten fra folliklen og bevæger sig ned gennem æggelederen mod livmoderen. Hvis den befrugtes af en sædcelle undervejs, vil den blive til et zygote og fortsætte med at udvikle sig til et foster. Ellers vil den ikke befrugtede ægcelle blive opløst i kroppen.

I alt er oogenesen en kompleks proces, der involverer mange forskellige cellulære og hormonelle processer, som er nødvendige for at producere modne ægceller hos kvinder.

Konstgjord befruktning, även känt som assisted reproductive technology (ART), är en metod där ägg och spermier kombineras utanför en kvinna's kropp för att uppnå befruktning. Detta kan ske genom olika tekniker, till exempel in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmatic sperm injection (ICSI).

I IVF-tekniken samlas äggceller från kvinnan's äggstockar efter stimulering med hormoner. Därefter kombineras äggcellerna med spermier i ett laboratorium, och de befruktade äggen (blastocyst) placeras sedan tillbaka in i kvinnans livmoder för att fortsätta utvecklas.

I ICSI-tekniken injiceras en enskild spermie direkt in i varje äggcell med hjälp av en mikropipett, vilket kan öka chanserna för befruktning när spermiekvaliteten är låg.

Konstgjord befruktning används ofta för att behandla infertilitet eller för att förebygga genetiska sjukdomar som kan överföras från föräldrar till barn.

Follikulær væske er en type af væske som findes i hårtømmerne (follikler) i huden. Den dannes under normale forhold, når et hår følger sin normale vækstcyklus. Follikulær væske består af celler og fedtstoffer (lipider), der udskilles fra de forskellige typer celler i folliklen.

I visse tilfælde kan der dannes en form for cyste under huden, der indeholder en overvægt af follikulær væske. Disse cyster kaldes ofte "epidermoidcyster" eller "sebaceous cysts". De er som regel ufarlige, men kan blive irriterende eller smertefulde, hvis de bliver inficeret eller gennemgår en inflammation. I disse tilfælde kan læge behandle cysten med drænning eller, i visse tilfælde, kirurgisk fjernelse.

En fortplantningstekniker (engelska: fertility technician) är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART), såsom in vitro fertilization (IVF), intracytoplasmic sperm injection (ICSI), och andra metoder för att hjälpa till att behandla infertilitet. Deras uppgifter kan omfatta att hantera och sköta reproduktiva celler, som ägg och spermier, att genomföra procedurer relaterade till fertilisation och embryokultur, samt att dokumentera och spåra resultaten av dessa procedurer. Fortplantningstekniker arbetar ofta i fertilitetskliniker under övervakning av gynekologer med specialistutbildning inom reproduktiv medicin.

'Urochordata' er en biologisk klasse under stammen Chordata, som også inkluderer hvirvelløse dyr som haste og makreller, samt hvirveldyr som fisk, padder, krybdyr, fugle og pattedyr. Urochordata-dyrene er normalt små og havlevende, og de har en larveform som under utviklingen har et chorda dorsale (et rygstrengselement), hvilket er karakteristisk for Chordata-stammen.

Urochordata-klassen inneholder også havpiprensere, som er velkjente former for disse dyr. De er filtrerende organismer som lever av plankton og andre små organisme i vannet. De har en særlig struktur kalt en atriale siphon, som suger vann inn i deres kropp, hvor det passerer gjennom en filterkammer før det uttvesles igjen gjennom en annen åpning, klappen.

Det er viktig å nevne at Urochordata-klassen i noen klassifiseringssystemer også inkluderer Tunicata-klassen, som inneholder havpiprensere og lignende arter. I andre systemer betraktes disse to klasser som separate, men nært relaterte grupper.

I medically related context, "Sjöstjärna" (på svenska) refererar till ett marint djur som tillhör klassen Asteroidea och phylum Echinodermata. Sjöstjärnor är kända för sin femudde form och förekommer i alla världshav, från tidvattenzonerna till större djup. De flesta arterna har en diameter på 2,5 till 30 cm.

Sjöstjärnor saknar hjärta, blodkärl och andningsorgan. Deras kroppar består av ett skal av kalkplattor som skyddar deras mjuka kroppsvävnader. De har en central mun och en mag-tarmlinje som leder till en analöppning på undersidan.

Sjöstjärnor är rovdjur och äter små djur som havsborstmaskar, musslor och andra kräftdjur. De har förmågan att vända sin mage utåt för att svälja sitt byte.

Det finns också en medicinsk term "sjöstjärnscell", som är en typ av immuncell som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner och cancer. Dessa celler, även kallade dendritiska celler, har fått sitt namn på grund av sin stjärnformiga utseende under mikroskopi.

En embryo hos däggdjur är den tidiga utvecklingsfasen av ett foster, vanligtvis från befruktningen till omkring 8 veckor. Under denna period sker snabba förändringar och differentiering av cellerna, vilket leder till att de grundläggande organen och systemen bildas. Embryots utveckling kännetecknas av celldelning, migration, differensiering och interaktion mellan celler, vilket kräver en precis kontroll av genuttryck och signalsubstanser för att garantera en normalt embryonal utveckling.

Fallopian tubes, på svenska även kända som eileiter, är en del av det kvinnliga reproduktionssystemet. De två fallopiska tuberna sträcker sig från äggstockarna och mynnar ut i livmoderns (matris) slemhinna. Deras främsta funktion är att transportera den befruktade ägcellen, det vill säga befruktat ägg, till livmodern där den kan utvecklas till ett foster. Fallopian tuberna innehåller cilier och muskulatur som hjälper till att transportera ägcellen genom rörelser och luftströmmer.

Meios är en typ av celldelning som sker i könscellerna hos växter, djur och människor. Den har till syfte att producera könsceller, såsom ägg- och spermieceller, med halv den normala antalet kromosomer genom en reductionsteckning. Vid meiosen sker två omgångar av celldelning utan någon mellanliggande celldelning eller DNA-replikering.

Den första omgången av meios (meios I) innebär en crossing over-händelse där kromosompar i diploida celler byter material med varandra, vilket leder till en rekombination av genetisk information och skapar unika kombinationer av gener. Därefter skiljs de homologa kromosomparen åt och delas upp så att varje dottercell får halva antalet kromosomer.

Den andra omgången av meios (meios II) liknar en mitos, där de resterande kromosomerna i varje dottercell från meios I delas upp igen, vilket resulterar i fyra haploida dotterceller med halva antalet kromosomer jämfört med den ursprungliga diploida cellen.

Meiosen är en nödvändig process för sexuell reproduktion och säkerställer att könscellerna har en unik kombination av genetisk information, vilket leder till mångfald i arternas populationer.

I et medicinskt sammanhang refererar "ovule" till den mogna, ofruktsägget hos en kvinna. Det är den del av äggstocken där äggcellen (oocyten) och omgivande celler befinner sig. När en ovulation sker, släpps äggcellen från ovulumet och transporteras genom äggledaren för möjlig befruktning. Ovulumet innehåller näringsrikt substans som är viktig för utvecklingen av den mogna äggcellen.

En ovariell folikel är en liten struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett enda äggcell (oocyten) omgivet av ett lagringsskikt av celler som kallas granulosa cells och en yttre membran som kallas teka.

Under en kvinnas fertila år finns det många ovariala foliklar i ovarierna, men bara en eller ett fåtal utvecklas till mogna äggvarv (Graafs folliklar) varje månad under hennes menstruationscykel. Den mogna follikeln släpper sedan ett ägg som kan bli befruktat om det möter en spermie. Om inte befruktning sker, kommer follikeln att degenerera och menstruationen kommer att inträffa.

Ovariala foliklar är viktiga för kvinnors reproduktiva hälsa och kan påverkas av ålder, hormonella störningar och andra faktorer som kan leda till infertilitet eller andra reproduktiva problem.

Menotropiner är ett hormonpreparat som består av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Det används vanligtvis för att behandla infertilitet hos både män och kvinnor.

För kvinnor kan menotropiner användas för att stimulera äggstockarna att producera fler ägg (ovulation), vilket kan öka chansen för en graviditet. För män kan det användas för att behandla lägre spermieradie och förbättra spermiekvaliteten.

Menotropiner är vanligtvis tillgängliga som injektionspreparat och ska endast användas under medicinsk övervakning.

Ovulation är den process då ett ägg mognar och friges från en kvinnas äggstock (ovarium) under hennes menstruationscykel. Detta sker vanligtvis mitt i cykeln, ungefär 14 dagar före nästa menstruation börjar. Ett gång utfrisat ägg kan sedan bli befruktat av spermier om det finns några tillgängliga i kvinnans kropp. Om befruktning sker kommer ägget att fästa sig i livmoderns (endometriet) inre vägg och utvecklas till ett foster. Om inte befruktning sker kommer ägget att upplösas och lämna kroppen genom menstruationen.

Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras under graviditeten. Det produceras av den syncytiotrofoblastala cellen i moderkakan och har till uppgift att underhålla graviditeten genom att stimulera äggstockarna att fortsätta producera progesteron, som håller liv i corpus luteum och därmed förhindrar menstruation. Hormonet kan mätas i blodet eller urinen och används bland annat som markör vid graviditetstester.

Sädesvätska, även känd som seminal fluid eller ejakulat, är en blandning av olika sekretioner från de körtlar som ingår i det manliga reproduktionssystemet. Den primära funktionen för sädesvätskan är att transportera och skydda spermier på deras väg genom kvinnans fortplantnings tract mot äggcellen för befruktning.

Sädesvätska består av följande komponenter:

1. Spermier: De mobila mänskliga spermierna utgör ungefär 5% av ejakulatvolymen. Varje portion sädesvätska kan innehålla upp till 500 miljoner spermier, även om en normalt fungerande man producerar cirka 100-300 miljoner spermier per milliliter (ml) av sädesvätska.

2. Prostata-sekrett: Prostatasekretet utgör ungefär 20-30% av ejakulatvolymen och innehåller enzymer, vitaminer, mineraler och vissa hormoner som stödjer spermiernas överlevnad och rörlighet. Prostatasekretet ger även sädesvätskan sin typiska konsistens och färg (lätt grumlig och vitaktig till gulaktig).

3. Samenblåse-sekrett: Samenblåssekrets är den mest förekommande komponenten i sädesvätskan, med en andel på ungefär 65-75%. Det består av sockerarter (främst fruktosa), som är en energikälla för spermierna, och bicarbonatjoner, vilka hjälper till att neutralisera den sura miljön i kvinnans vagina. Samenblåssekretset ger även sädesvätskan sin lätt skummiga konsistens.

4. Bulbouretrala-körtlar-sekrett: Detta sekrett utgör den minsta komponenten i sädesvätskan, med en andel på mindre än 5%. Det innehåller proteiner och slutligen ger det sädesvätskan sin lätt genomskinliga färg.

Sammanfattningsvis är sädesvätskan ett komplext kemi- och näringsrikt medium som skyddar, transporterar och underhåller spermierna på deras väg mot äggcellen i kvinnan.

Oocyte donation är en fertilitetsbehandlingsmetod där äggceller (oocyter) ges från en donor till en mottagare som inte kan producera eller använda egna fungerande äggceller. Detta kan vara orsakat av ålder, tidig menopaus, genetiska störningar eller på grund av behandlingar som skadat äggstockarna, till exempel cancerbehandling.

I oocyte donation är donatorn oftast en ung, fertil kvinna som genomgår stimulering och sedan operativt tas bort äggceller från hennes äggstockar. Därefter kan äggcellerna antingen befruktas med spermier i ett laboratorium (in vitro fertilisation, IVF) och överföras till mottagarens livmoder (embryotransfer), eller så kan de direkt överföras till mottagaren om hon har en partner vars spermier ska användas för befruktning.

Oocyte donation är en teknik som används när andra behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga och när det inte finns några andra alternativ för att uppnå graviditet. Det är viktigt att notera att oocyte donation är styrd av lagar och etiska riktlinjer som varierar mellan länder, och därför kan det finnas restriktioner och krav som måste uppfyllas för att kunna delta i en sådan behandling.

Kumulusceller, även kända som cumulus oophorus celler, är en typ av stödjeceller som omger och hjälper till att närings- och syreförsörja äggcellen (oocyten) i äggstocken hos däggdjur. Dessa celler bildar en molnliknande struktur runt ägget under dess utveckling, därav namnet "kumulus".

Kumuluscellerna har en viktig funktion under den process som kallas för oogenes, det vill säga äggcellens utveckling och mognad. De producerar och sekreterar proteiner och andra substanser som hjälper till att mata och skydda ägget. När ägget är moget och redo för befruktning lossnar det från kumuluscellerna, men de kan fortfarande spela en roll i att underlätta befruktningen genom att attrahera spermier till sig.

I medicinsk kontext kan kumulusceller användas som ett indikator på äggcellens kvalitet vid fertilitetsbehandlingar, såsom in vitro-fertilisering (IVF). Genom att analysera kumuluscellerna kan forskare och läkare få information om äggets utveckling och mognad, vilket kan hjälpa till att förutsäga dess förmåga att bli befruktat och utvecklas till en embryo.

Akrosin är ett enzym som tillhör proteas familyen, som är involverat i proteinsönderdelning och proteinreceptor-medierad endocytos. Akrosin är specifikt ett serinproteas, vilket betyder att det bryter ned proteiner genom att spjälka en peptidbindning bredvid en serin aminosyra.

Akrosin har isolerats från många olika däggdjursvävnader, inklusive mänskliga spermier och ägg, där det tros spela en roll i fertiliteten genom att underlätta spermiernas penetration av ägget. Det har också visat sig ha en betydande roll i inflammatoriska processer, då det frisätts från neutrofiler och andra immunceller vid skador eller infektioner för att bryta ned extracellulära matrixproteiner och underlätta celldegradering.

I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av akrosin vara associerade med olika sjukdomstillstånd, såsom cancer, autoimmuna sjukdomar och neurodegenerativa tillstånd. Dessutom kan vissa läkemedel som påverkar proteasfunktionen ha en effekt på akrosinaktiviteten.

En 'tekniker för fertilitetsbehandling' (engelska: 'fertililty technician') är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART) inom medicinsk behandling av ofrivillig barnlöshet. Deras huvudsakliga uppgifter innefattar att hantera, preparera och bevara gameter (ägg och/eller spermier), utför ultraljud under oocyte retrieval ( ägg-punktion) procedurer, och utföra laboratorieprocedurer såsom insemination, intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) och embryokultur. De arbetar vanligtvis under läkares övervakning i en fertilitetsklinik eller ett reproduktionsmedicinskt centrum.

"Embryo culture methods" refer to the techniques and practices used to maintain, grow, and develop embryos outside of the body in a laboratory setting. These methods are often used in the field of assisted reproductive technology (ART) to help individuals or couples who have difficulty conceiving naturally.

The process typically involves fertilizing an egg with sperm in a dish, and then carefully monitoring and supporting the resulting embryo's development in a specialized incubator. The embryo is provided with nutrients, oxygen, and a stable environment to promote its growth and development.

There are various embryo culture methods used in ART, including:

1. Conventional culture - where the embryo is cultured in a static culture medium without any changes or replenishment of nutrients.
2. Sequential culture - where the embryo is cultured in a series of different media that are designed to mimic the changing environment inside the body during early development.
3. Co-culture - where the embryo is cultured with other cells, such as feeder layers or endometrial cells, which provide additional nutrients and support for growth and development.
4. Time-lapse culture - where the embryo is monitored continuously using time-lapse imaging to track its development and identify any abnormalities or issues that may affect its viability.

Overall, embryo culture methods play a critical role in the success of ART treatments, as they help ensure that the developing embryos are healthy and viable before being transferred back into the body for implantation.

'Spermiogram' är ett medicinskt begrepp som refererar till en undersökningsmetod där man analyserar mannens sädesvätska (semen) för att utvärdera spermiernas kvantitet, rörlighet och morfologi (form). Det görs vanligen genom att insamla en prov av mannens sperma efter masturbation eller med hjälp av ett speciellt kondom som inte innehåller spermiedödande substanser under samlag.

Den insamlade proven analyseras sedan under mikroskop för att avgöra:

1. Spermiernas koncentration (antal per milliliter): Detta mäts vanligen i miljoner per milliliter och ger en indikation på hur många spermier det finns i varje droppe sperma.
2. Spermiernas rörlighet: Rörelseförmågan hos spermierna är viktig för att de ska kunna nå och befrukta äggcellen. Spermier delas in i olika kategorier baserat på deras rörlighet, från snabbt rörliga till stillastående.
3. Spermiernas morfologi: Morfologin hos spermierna kan ge en indikation på deras fertilitet. En normal spermie har en lång, smal huvud och en lång, tunn svans. Abnormaliteter i formen kan påverka spermiernas förmåga att befrukta äggcellen.

En spermiogram används ofta som ett diagnosverktyg för mannens infertilitet och hjälper läkaren att avgöra om ytterligare behandlingar behövs, till exempel med hjälp av assistad reproduktionstekniker som in vitro-fertilisering (IVF) eller intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI).

Spermietransport är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där spermier transporteras från epididymis (en tunn, krökt rörformad struktur där spermier mognar och lagras) via vas deferens (ett rör som leder urinen från njuren och spermierna från epididymis till urinblåsan) och ejakuleringsvägen (inklusive prostata och sammanflöden) till vaginala kanalen hos en sexuellt aktiv partner. Denna process är en nödvändig del av reproduktionen, eftersom det endast är i vaginala miljön där spermierna kan befrukta ett ägg och leda till en graviditet.

Inseminering är en medicinsk procedure där spermatozoïder placeras in i ett kvinnligt fortplantningssystem, vanligtvis med hjälp av en kateter. Det finns två huvudsakliga typer av insemination: intrauterin insemination (IUI) och intracervikal insemination (ICI). IUI innebär att spermatozoïder placeras direkt in i livmodercammen, medan ICI innebär att de placeras i cervixkanalen. Inseminering kan användas för att behandla infertilitet eller som en metod för assistad reproduktion för par som inte kan bli gravida på naturlig väg. Proceduren kan antingen använda spermatozoïder från en donator eller partners spermatozoïder.

Echinodermata är ett djurfilum inom djurstammen evertebrater (evertebrater = ryggradslösa djur). Echinodermatas kroppsbyggnad karaktäriseras av pentamera symmetri, det vill säga att de har fem kroppsdelar runt ett centralt munstycke. De flesta echinodermater lever i marina miljöer och inkluderar grupper som sjöborrar, stjärnfiskar, sjöliljor och tagghudingar. Dessa djur har ofta ett kalkskal eller taggar på ytan av sin kropp och de flesta lever på botten av haven där de kan röra sig med hjälp av små utskott eller "fötter" som de kan veva fram och tillbaka.

Superovulation är en medicinsk term som refererar till den process där en kvinna ges hormonbehandling med syfte att stimulera flera folliklar i äggstockarna att utvecklas och släppa fler än ett ägg under en cykel, istället för det vanliga ett ägg som normalt sett sker under en naturlig menstruationscykel. Detta ökar sannolikheten för att flera ägg befruktas och utvecklas till embryon, vilket kan vara användbart inom fertilitetsbehandlingar som konstgjord befruktning (IVF) eller insemination.

Superovulation uppnås vanligtvis genom att ge patienten hormonpreparat som innehåller gonadotropiner, till exempel follikelstimulerande hormon (FSH) och/eller luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner hjälper till att stimulera tillväxten och utvecklingen av flera folliklar samtidigt. Superovulation övervakas vanligtvis genom ultraljud och hormonnivåmätningar för att minimera riskerna för komplikationer som ovanstimulering och multipel graviditet.

'In vitro oocyte maturation techniques' (IVM) refer to the process of promoting the development and maturation of immature oocytes, or egg cells, outside of the human body in a laboratory setting. This procedure is often used in assisted reproductive technology (ART) for individuals or couples who may have difficulty conceiving due to various reasons such as premature ovarian failure, polycystic ovary syndrome (PCOS), or those undergoing cancer treatment.

The IVM process typically involves the following steps:

1. Ovarian stimulation: Medications are given to stimulate the ovaries to produce multiple follicles, each containing an immature oocyte.
2. Follicle aspiration: The follicles are then aspirated from the ovaries using a fine needle under ultrasound guidance.
3. In vitro culture: The immature oocytes are isolated from the follicular fluid and cultured in a laboratory setting, where they are exposed to specific hormones and nutrients that promote their maturation.
4. Fertilization: Once matured, the oocytes can be fertilized with sperm using intracytoplasmic sperm injection (ICSI) or conventional insemination techniques.
5. Embryo culture: The resulting embryos are cultured and monitored for several days before being transferred to the uterus.

IVM techniques offer several advantages over traditional in vitro fertilization (IVF) methods, including reduced medication doses, shorter treatment durations, and the potential to avoid ovarian hyperstimulation syndrome (OHSS), a potentially serious complication of IVF. However, IVM is still considered an experimental procedure and may not be widely available or covered by insurance.

'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras en levande födelse som "den fullständiga utdelningen eller extraktionen av en fetus, som, efter separationen från modern, visar tecken på liv, oavsett tiden levde utanför moderns kropp, även om fetusen dör senare."

Detta innebär att ett barn anses vara fött levande om det andas, hostar, urinerar, grimaserar, har hjärtslag eller en annan tydlig tecken på liv efter att ha skiljts från modern. Det är viktigt att notera att en fetus som inte visar några tecken på liv efter födelsen räknas inte som en levande födelse, utan snarare som en död födsel eller en missfall.

'Fortplantning' refererer til den biologiske proces hvor et individ producerer og overfører sine genetiske materialer til næste generation gennem formering og fødsel. Dette omfatter typisk produktionen af kønsceller (sædkvalmer eller æg), parring, befrugtning og udvikling af embryoet indtil fødslen. Fortplantningen kan ske på forskellige måder alt efter artsen, inklusive seksuelt og aseksuelt.

Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinfceller i adenohypofysen, en del av hypofysen i hjärnan. Hormonet spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och utvecklingen av könscellerna (gameter).

Hos kvinnor är FSH involverat i regleringen av menstruationscykeln. Det styr tillväxten och mognaden av äggstockarnas folliklar, som innehåller äggceller eller oocyter. När follikelstimulerande hormonet når en viss nivå i kroppen, börjar en grupp av folliklar att växa och utvecklas under en period på ungefär 2 veckor. Den dominerande follikeln fortsätter att moga och producera estradiol, ett östrogenhormon, medan de andra folliklarna degenererar. När follikeln är redo för befruktning, frisätts ägget (ovulation) och den resterande vätskan i follikeln bildar corpus luteum, en struktur som producerar progesteron för att underhålla graviditeten om befruktning sker.

Hos män är FSH involverat i produktionen av spermier i testiklarna. Det stimulerar spermatogonierna, de stamceller som producerar spermier, att dela och differensiera till spermatocyter, vilka sedan utvecklas till fullt utbildade spermier.

I klinisk kontext kan FSH-nivåer mätas för att undersöka könshormonstatus och fertilitet hos både kvinnor och män. Överdrivet höga nivåer av FSH kan indikera en brist på könsceller eller äggreserv, vilket kan vara ett tecken på äldre ålder eller en specifik medicinsk tillstånd som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor eller testikulär dysfunktion hos män.

"Bite mark" er en medicinsk terminologi som refererer til mærker eller sår som fremkaldes ved et dyr eller et menneskes bid. Biteteskel kan variere i størrelse, form og alvorlighed alt efter hvad slags dyr der har bist, hvor meget kraft det har brugt under bittet, og hvilken del av kroppen som er berørt.

I retsmedicinsk sammenhæng kan bite markers analyse være viktig for å identifisere slags dyr eller menneske som har foråsad skaden, og kan også brukes som bevis i retssaker.

Oligospermi är ett medicinskt begrepp som beskriver när spermiekoncentrationen i en mannens ejakulat är lägre än normalt. Det definieras vanligtvis som mindre än 15 miljoner spermier per milliliter (ml) ejakulat. Oligospermi kan vara ett tecken på fertilitetsproblem, men det behöver inte alltid innebära att en man är infertil. Det kan bero på olika orsaker, till exempel hormonella störningar, sjukdomar, skador eller vissa livsförhållanden som rökning och stress. I vissa fall kan orsaken inte fastställas (idiopatisk oligospermi). Behandlingen beror på orsaken till oligospermin och kan innebära hormonbehandling, operation eller assistad reproduktion som intracytoplasmatisk spermieinjecti (ICSI).

Jag antar att du menar "pollen tube" och söker efter en medicinsk definition. En pollen tube är en slags rörformig struktur som bildas när ett pollenkorn från en pollenkornskapsel (anthert) på en stamslidtråd (filament) når en äggcell i en pistill (honorganet hos blommor). Pollenkornet skjuter ut en pollentub som växer ner genom stiftet och in i den längre moderkakan (stylus) tills den når ägget. Sedan transporteras spermier via pollentuben till ägget för att befrukta det. Detta är en del av processen som kallas pollinering, vilket är nödvändigt för växternas fortplantning.

Mikro Manipulation är en teknik inom biomedicin och forskning som involverar användandet av speciella instrument och metoder för att manipulera små objekt, vanligtvis på cell- eller subcellulär nivå. Detta kan inkludera att flytta, hålla, skära eller kombinera olika celler eller delar av celler med hög precision. Mikro Manipulation används ofta inom områden som assisterad reproduktion (inklusive IVF-procedurer), genteknik, cellbiologi och neurovetenskap.

En flerbördsgraviditet, även känd som multipel graviditet, är en medicinsk term som används när en kvinna är gravid med två eller flera foster samtidigt. Det kan delas in i två kategorier: tvillinggraviditet (två foster), och tretalig graviditet eller trillinggraviditet (tre foster) och så vidare.

Flerbördsgraviditeter kan inträffa på naturlig väg, men är också vanligare som komplikation till fertilitetsbehandlingar som exempelvis in vitro-fertilisering (IVF). Risken för flerbördsgraviditet ökar med åldern och kan även vara genetiskt betingad.

Flerbördsgraviditeter kan vara högrisksituationer både för moder och foster, och kräver därför extra uppmärksamhet och vård under graviditeten. Vanliga komplikationer inkluderar födelseskador, låg födelsevikt, för tidig födsel och ökad risk för fosterdöd.

Fallopian tube diseases refer to conditions that affect the function and structure of the Fallopian tubes, which are a pair of narrow tubes that connect the ovaries to the uterus in females. These diseases can cause various symptoms, including pelvic pain, abnormal menstrual bleeding, and infertility. Some common types of Fallopian tube diseases include:

1. Salpingitis: This is an inflammation of the Fallopian tubes, usually caused by a bacterial infection. It can lead to scarring and blockage of the tubes, increasing the risk of infertility and ectopic pregnancy.
2. Hydrosalpinx: This occurs when the Fallopian tube becomes filled with fluid, leading to dilation and distortion of the tube's shape. It is often caused by a previous infection or inflammation and can also increase the risk of infertility and ectopic pregnancy.
3. Endometriosis: This is a condition where the tissue that lines the uterus grows outside of it, including on the Fallopian tubes. This can cause scarring, adhesions, and blockages in the tubes, leading to pain and infertility.
4. Ectopic pregnancy: This occurs when a fertilized egg implants outside of the uterus, often in the Fallopian tube. It is a medical emergency that can lead to severe bleeding and requires prompt treatment.
5. Tubal ligation: This is a surgical procedure used for permanent birth control, where the Fallopian tubes are cut, tied, or blocked to prevent pregnancy. In some cases, the tubes may grow back together (recanalization), leading to unintended pregnancies.

Overall, Fallopian tube diseases can have significant impacts on female reproductive health and require proper diagnosis and treatment by a healthcare professional.

En embryo hos icke-däggdjur (excl. behandling av människan) är ett organism i en tidig utvecklingsfas, vanligen från befruktning till att de specifika kroppsdelarna och systemen har bildats och börjar fungera koordinerat.

För exempelvis hos en amfibie, kan embryots utveckling delas in i olika faser: fertilisation, segmentering, gastrulation, neurulering, organogenes och systemgenes. Under denna tid kommer embryot att utvecklas från en zygot till en larv med en uppsättning fungerande organ.

Det är värt att notera att definitionen av "embryo" kan variera mellan olika arter och forskningsområden, så det är alltid viktigt att specificera vilket djur som avses när man diskuterar denna term.

I assume you are asking for a medical definition of "spermatocytes." Spermatocytes are a type of cell that is involved in the process of sperm production, which is also known as spermatogenesis. Specifically, spermatocytes are the cells that undergo meiosis, a special type of cell division that results in the formation of four haploid cells, each containing half the number of chromosomes as the original spermatocyte. These haploid cells then develop into spermatozoa, or sperm cells, which are capable of fertilizing an egg and initiating embryonic development.

There are two types of spermatocytes: primary spermatocytes and secondary spermatocytes. Primary spermatocytes are the diploid cells that undergo the first round of meiosis, while secondary spermatocytes are the haploid cells that result from the first division and then undergo the second round of meiosis to form spermatozoa.

It's worth noting that spermatogenesis is a complex process that takes place in the seminiferous tubules of the testes, and it involves several different types of cells working together to produce mature sperm. Spermatocytes are just one important part of this process.

'Födelsekontroll, immunologisk' refererar till metoder för att förebygga överföringen av smitta från moder till barn under fostrets utveckling och vid förlossningen. Detta kan uppnås genom att ge specifika immunoglobulinpreparat till modern, som sedan passerar till fostret via moderkakan. Dessa preparat innehåller antikroppar mot specifika patogener, såsom toxoplasma, cytomegalovirus och vissa typer av herpesvirus, som kan vara skadliga för fostrets utveckling.

Den immunologiska födelsekontrollen är en del av den större kategorin av födelsekontroll, som innefattar alla preventiva metoder för att skydda barnet under graviditeten och vid förlossningen. Denna typ av födelsekontroll är speciellt viktig för kvinnor som har en högre risk för infektioner under graviditeten, till exempel på grund av arbete eller livsstil.

Ovariellt hyperstimulationssyndrom (OHSS) är ett tillstånd som kan uppstå som en komplikation till fertilitetsbehandlingar som innebär stimulering av äggstockarna med hormoner för att frambringa flera ägglossningar samtidigt. Syndromet karaktäriseras av en överdriven reaktion i äggstockarna, vilket leder till en ökad permeabilitet hos kapillärerna i bukhålan, och som följd en accumulering av vätska i bukhålan.

Symptomen på OHSS kan variera från milda till allvarliga, och inkluderar bland annat buksmärta, ökad mage, nästelvätskor med högre än normalt proteinhalt, viktminskning, andfåddhet, yrsel, snabb hjärtslag och i vissa fall akut lungödem eller njurskada. I allvarliga fall kan OHSS vara livshotande och kräver intensivvårdsbehandling.

"Blastomere" er en betegnelse for de celler som dannes under den tidlige udvikling af et dyr embryo, før det bliver til et blastocyst. Blastomere er resultatet af celldelingen i det fertiliserte æg (zygote), og hver celle har potentialen for at udvikle sig til en komplet organisme under den tidlige embryonal udvikling.

I medicinsk sammenhæng, er blastomere ofte studeret i forbindelse med fertilitetsbehandlinger og in vitro-fertilisering (IVF), hvor de kan blive undersøgt for genetiske abnormaliteter før at blive transplanteret til en moders livmoder.

Sädesuttömning, även känd som ejakulation eller "komma", är en fysiologisk process där mannen utsöndrar sädesvätska från penis. Detta händer vanligtvis under sexuell stimulans och orgasm, men kan också inträffa spontant under sömnen (nocturnal emission eller "nattlig polning").

Sädesvätskan består av flera komponenter, inklusive spermier, som produceras i de bakre delarna av testiklarna, och sekret från prostata glanden och sammanflödet av Cowper, två körtlar belägna under urinblåsan. Under sexuell stimulans pumpas blod till penis, vilket orsakar en erektion, och när den slutliga nivån av excitation uppnås leds spermierna och sekretet ut från penis via uretra, en tunnel som går genom penis.

Det är värt att notera att det inte behöver finnas en direkt koppling mellan sädesuttömning och samlag; det kan också ske vid självstimulering eller i samband med drömmar om sexuella aktiviteter.

I'm happy to help! In the context of medicine, particularly in pathology and histology, a metaphase is a stage in the cell division process (mitosis) where the chromosomes have aligned in the middle of the cell (the metaphase plate) and are ready for separation into two identical sets in the daughter cells. During this phase, the chromosomes are condensed and can be easily visualized under a microscope, making it an important stage for studying chromosomal abnormalities and genetic disorders.

I'm sorry for any confusion, but the term "Germ Cells" is typically used in the context of animals and humans, referring to the cells that give rise to sperm or eggs. It is not a term that is commonly used in the context of plants.

In contrast to animals, plant reproduction does not involve specialized germ cells. Instead, most plants have a reproductive structure called a flower, which contains both male and female reproductive organs. The male reproductive organ, called the stamen, produces pollen grains that contain the male gametes (sperm). The female reproductive organ, called the pistil, contains the ovule, which develops into the seed after fertilization.

Therefore, there is no direct equivalent to "germ cells" in the context of plant biology. I hope this helps clarify any confusion!

Spermatider är en typ av könsceller (gameter) hos människa och andra djur. De utvecklas från tidigare stadier av könscellerna, så kallade spermatogonier, genom en process som kallas spermatogenes. Spermatiderna är mycket mindre än spermatozooiderna (de mogna spermcellerna) och saknar flageller (rör), men de innehåller redan den halva uppsättningen kromosomer som ska överföras till ägget under befruktningen.

Spermatiderna är därför en viktig del av människans reproduktion och bildas i de speciella körtlarna hos mannen, testiklarna. När spermatiderna har utvecklats till fullt mogna spermatozooider transporteras de genom de sammanflätade rörsystemet i testikeln och förs till bitestikeln där de blandas med det så kallade seminalvätskan. Slutligen transporteras denna vätska, som nu innehåller spermatozooiderna, genom en ejakulation ut från kroppen.

Testikel, eller testis, är ett par gonader (könskörtlar) hos manliga djur och människor. De är en del av det reproduktiva systemet och producerar spermier samt den manliga könshormonen testosteron. Testiklarna är också involverade i produktionen av andra hormoner som påverkar bland annat muskelmassa, röstläge, libido och benägenheten till aggressivt beteende. Testiklarna är placerade utanpå kroppen inom scrotum (skrotumsäcken) för att underhålla en lägre temperatur än kroppstemperaturen, vilket är nödvändigt för produktionen av normalt fungerande spermier.

Fertilitetsmedel för kvinnor, även kända som fertilitetshormoner eller fertilitetsbehandlingar, är läkemedel som används för att behandla fertilitetsproblem hos kvinnor. Dessa medel kan på olika sätt hjälpa till att stödja kvinnans naturliga menstruationscykel och öka chanserna att bli gravid.

Det finns flera olika typer av fertilitetsmedel för kvinnor, bland annat:

1. Klomifen citrat: Detta är ett vanligt förekommande fertilitetsmedel som används för att behandla oregelbunden menstruation och ovulation. Klomifen citrat fungerar genom att blockera estrogenreceptorer i hjärnan, vilket leder till en ökad produktion av folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH), vilket kan leda till en ökad ägglossning.
2. Gonadotropiner: Gonadotropiner är hormoner som stimulerar äggstockarna att producera fler äggceller under en menstruationscykel. De används ofta i kombination med intrauterin insemination (IUI) eller in vitro fertilisation (IVF). Gonadotropiner kan ges som injektioner och omfattar läkemedel som follitropin alfa, follitropin beta och human chorionic gonadotropin (hCG).
3. Letrozol: Letrozol är ett aromatashämmande medel som används för att behandla bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Letrozol fungerar genom att blockera enzymet aromatas, vilket omvandlar östrogen till dess aktiva form. Detta kan leda till en ökad produktion av FSH och LH, vilket i sin tur kan leda till en ökad ägglossning.
4. Bromocriptin: Bromocriptin är ett dopaminreceptoragonist som används för att behandla Parkinsons sjukdom, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Bromocriptin fungerar genom att blockera prolaktinet, ett hormon som produceras i hypofysen och kan påverka ägglossningen och menscykeln.

Det är viktigt att notera att alla dessa läkemedel har en rad biverkningar och ska endast användas under övervakning av en läkare. Dessutom kan de vara kostsamma och kräver ofta flera cykler för att uppnå ett resultat. Det är därför viktigt att diskutera alla alternativ med din läkare innan du bestämmer dig för att använda någon av dessa behandlingar.

Köldskyddsmedel, även känt som värmeisolering eller termoisolering, är ett medel som används för att minska värmeförlusten och hjälpa till att hålla en varm kroppskroppstemperatur i kyla. Det kan vara i form av kräm, spray eller klädesplagg gjorda av isolerande material som till exempel dun eller syntetfiber. Köldskyddsmedel verkar genom att fördröja värmetransfer mellan kroppen och den kalla omgivningen, vilket hjälper till att hålla kroppsvärmen inne under längre tid. Det är viktigt att använda rätt typ av köldskyddsmedel beroende på aktivitet och temperaturförhållanden för att uppnå maximal effektivitet och säkerhet.

Cytoplasma är inom cellbiologin det vätskafylle material som finns mellan cellytan (cellmembranet) och cellkärnan hos eukaryota celler. Cytoplasman består av ett geléartat substance känt som cytosol, som innehåller en mängd olika organeller såsom mitokondrier, ribosomer, endoplasmatiska retikulum och lysosomer. Cytoplasma är också platsen där många cellulära processer, såsom celldelning, cellytares syre- och näringsupptagande, samt celldifferentiering sker.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

'Plasmaproteiner i semen' refererer til de forskellige proteiner som findes i den flydende del af sædbruskningen (semen), også kaldet sædvæskeplasmaet. Disse plasmaproteiner spiller en vigtig rolle i at understøtte og beskytte sædcellerne under deres rejse fra testiklerne gennem reproduktionssystemet til æggelederen, hvor befrugtningen finder sted.

De primære plasmaproteiner i semen inkluderer:

1. Seminogelin: Dette er et højmolekylart proteiner, som er specifikke for sædbruskningen og bidrager til semens tykkelse og viskositet. Seminogelin hjælper også med at transporterer og beskytte sædcellerne under deres rejse gennem æggelederen.
2. Albumin: Dette er et protein, som normalt findes i blodplasmaet, men det kan også findes i semen. Albumin hjælper med at transporterer og beskytte sædcellerne samt regulere vandbalance og osmotisk tryk i semen.
3. Transferrin: Dette er et protein, som binder jern og forhindrer oxidativ skade på sædcellerne. Transferrin hjælper også med at transporterer næringsstoffer til sædcellerne.
4. Zink-binding proteiner: Disse proteiner binder zink, som er et essentielt sporstof for sædcellefunktionen. De hjælper også med at regulere sædcelleudvikling og -motilitet.
5. Immunproteiner: Semen indeholder også en række immunproteiner, som beskytter mod infektioner og hjælper med at reducere risikoen for autoimmune reaktioner mod sædcellerne.

Samlet set er disse proteiner vigtige for sædcellefunktionen og kan bruges som markører for sædcellekvalitet og -mådehold.

'Pollen' är enligt medicinska definitioner den fertila ståndaren hos växter, som produceras i pollenkorn. Pollenkornen består av haploida celler och är den hanliga gameten hos fröväxterna. De transporteras ofta av vind eller djur, särskilt insekter, från en växts ståndare till en annan växts mottaglighet organ (pistillen) för att möjliggöra befruktning och produktion av frön och frukter. Pollen kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt vid hög koncentration i luften under pollinationsperioden.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

Kalcium (Ca) er ein essensiell mineral som spiller en viktig rolle i menneskelige kroppa. Det er det mest abundaante mineralet i den menneskelige kroppen og utgjør om lag 1,5-2% av kroppens totale vekt. Kalcium finst foremost i tannene og benene, men det også fungerer som en viktig elektrolytt i kroppa og er involvert i mange viktige fysiologiske prosesser, så som:

1. Muskelkontraksjon: Kalcium hjelper med å aktivere muskelkontraksjoner, slik at vi kan bevege oss.
2. Nervesignalering: Kalcium er involvert i nervesystemet og hjeler med å overføre nervesignaler mellom nervecellene.
3. Blodkoagulasjon: Kalcium spiller en viktig rolle i blodkoagulasjonen ved hjelp av å aktivere bestemte proteiner som er involvert i denne prosessen.
4. Hormonproduksjon: Kalcium er også involvert i produksjonen og reguleringen av visse hormoner, for eksempel parathyroideahormonet og kalcitoninet.
5. Cellsignaleringsprosesser: Kalcium hjelper med å regulere cellsignaleringsprosesser i kroppen, som for eksempel cellevekst og celldeling.

For å sikre at kroppa får nok kalcium, er det viktig å ha en balanseert kost med tilstrekkelige mengder av denne næringsstoffen. God kilder på kalcium inkluderer mælkprodukter, grønnsaker som brokkoli og bladgrønnsaker, bønner, nøtter og fisk som sardiner og laks.

Spermiogenese är den process där spermatozoides, de fullyttiga manliga könscellerna, mognar från tidigare former i sädescellerna. Denna process involverar morfologiska och funktionella förändringar av sädescellen, inklusive kondensation av dess kromatin, utveckling av en flagell (svans) för rörelse och eliminering av cytoplasma. Spermiogenesen är den sista fasen i spermieproduktionen, som kallas spermatogenes, och sker inne i de speciella tubstrukturerna i testiklarna, kallade seminiferöa tubuler.

'Bufo arenarum' er en art av padder i familien sköldpaddstuvor (Bufonidae). Den kallas också vanligen för argentinsk toad eller sandtoad. Denna art härstammar från södra Sydamerika, specifikt från Argentina och Uruguay.

'Bufo arenarum'-individerna är stora, robusta padder med en kroppslängd på upp till 20 cm. De har en grönaktig eller brunaktig färg på ryggen, ofta med mörkare fläckar eller strimmor. Buken är vitaktig eller gulaktig. Paddan har en tjock hud med utskott och vårtor, som innehåller giftkörtlar.

Dessa padder lever i olika habitat, från gräsmarker till halvöknar, men de föredrar fuktiga områden nära vattenkällor, såsom sjöar och floder. De är aktiva på natten och livnär sig av insekter, spindlar och andra små ryggradslösa djur.

Det är viktigt att notera att 'Bufo arenarum'-arter producerar ett starkt neurotoxiskt gift som kan vara farligt för människor och husdjur om de kommer i kontakt med det eller sväljer det. Om du möter en sådan art rekommenderas det att undvika direktkontakt och söka medicinsk hjälp om någon har blivit exponerad för giftet.

'Frön' er en betegnelse for det modne og voksne frøet hos planter, som indeholder embryonet og reservestoffer. Frøene er den del af planten som er designet til at sprede sig og producere nye planter gennem reproduktion. De kan variere meget i størrelse, form og farve alt efter plantesorten. Frøene kan være dækket af et skal eller frøhvide, som skydder embryonet under transport og indtil de finder en velegnet plads at gro op. Nogle frø indeholder også giftige stoffer for at mindske sandsynligheden for at blive spist af dyr. Frøene kan spises af mennesker og er en vigtig kilde til næring i mange kulturer verden over.

"Missfall" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en spontan avslutning av en graviditet före den 20:e veckan. Det kan också kallas för en tidig abort. Missfall orsakas ofta av olika komplikationer under graviditeten, såsom kromosomavvikelser, hormonella störningar eller anatomiska avvikelser hos modern eller fostret. I vissa fall kan missfall även orsakas av yttre faktorer som trauma, infektioner eller exponering för skadliga ämnen.

En semenanalyse, även känd som spermaanalys, är en typ av laboratorietest som mäter olika aspekter av mannens reproduktiva hälsa. Den inkluderar vanligtvis mätningar av:

1. Spermiekoncentration: Antalet spermier per milliliter (ml) semen.
2. Spermimobilitet: Hur väl spermierna kan röra sig och simma framåt.
3. Spermiomorfologi: Formen och storleken på spermierna.
4. Semenvolym: Hur mycket semen produceras vid ejakulationen.
5. pH-värde: Hur sur eller basiskt semenet är.
6. Fructos: En sockerart som förekommer naturligt i semen och används för att avgöra om sädesledarna fungerar korrekt.

Denna typ av tester kan användas för att undersöka orsakerna till infertilitet, för att kontrollera effekterna av behandlingar som påverkar reproduktiv hälsa och för att screena för genetiska sjukdomar.

En surrogatmor är en kvinna som blir gravid och föder barnet åt en annan kvinna, ofta kallad den intressebevisade modern eller avsiktsmodern. Detta kan ske genom olika metoder, inklusive konstgjord befruktning med antingen den intressebevisades ägg och en donators sperm, eller med ett embryo skapat från donatorers ägg och sperm. Surrogatmödraskap är en form av assistad reproduktion som kan vara en möjlighet för par där modern har svårigheter att bli gravid eller bära barn på grund av hälsoproblem, ålder eller andra faktorer. Det är viktigt att notera att surrogatmödraskap är ett etiskt och juridiskt komplext område som regleras olika i olika länder.

I medicinsk kontext, används begreppet "Mullbärskula" för att beskriva en speciell typ av gallstensymtom. Det kallas också "Mirizzi sjukdom". Detta inträffar när en gallsten i gallblåsan pressar mot och blockerar gallgången, vilket kan leda till smärta, inflammation och skada i levern. I vissa fall kan stenen också komprimerar eller penetrera den gallgång som leder från levern till tolvfingertarmen (cystisk dukt), vilket kan orsaka ytterligare komplikationer.

'Gonadotropiner' är ett samlingsnamn för två hormoner som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen), nämligen follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner har en viktig roll i regleringen av könskörtlarnas (gonadernas) funktion. FSH stimulerar till exempel äggstockarnas folliklar att utvecklas och mognas, medan LH initierar ägglossningen hos kvinnor. Hos män stimulerar LH testikelns Leydigceller att producera testosteron, ett viktigt manligt könshormon. Gonadotropinerna kontrolleras i sin tur av hypothalamus, som producerar releasinghormoner (GnRH) som frisätts i blodet och når adenohypofysen där de påverkar sekretion av FSH och LH.

'Sperm retrieval' är en medicinsk term som refererar till metoder och tekniker för att erhålla spermier från en man, oftast används inom fertilitetsbehandling när mannen har problem med att producera eller transportera spermier normalt. Det finns olika typer av spermiehintrasättningsmetoder, till exempel:

1. Testikulär spermieextraktion (TESE): En kirurgisk procedur där en liten bit vävnad tas bort från testikeln för att leta efter spermier.
2. Mikro-TESE: En modifierad form av TESE där en mikroskop används för att undersöka vävnaden under högre förstoring, vilket kan öka chansen att hitta levande spermier.
3. Percutan epididymal spermieaspiration (PESA): En icke-kirurgisk metod där en tunn nål används för att suga upp spermier direkt från epididymis, den del av reproduktionssystemet där spermier mognar.
4. Mikro-epididymal spermieaspiration (MESA): En metod som liknar PESA, men där en mikroskop används för att underlätta identifieringen och insamlingen av spermier från epididymis.
5. Testikulär spermi biopsi (TSB): En kirurgisk procedur där en liten bit vävnad tas bort från testikeln för att leta efter spermier, och denna metod kan användas när man vill undersöka orsaken till infertilitet.

Spermier som har hämtats med hjälp av dessa metoder kan användas i olika typer av fertilitetsbehandlingar, såsom in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI).

'Sugning' er en medisinsk behandlingsmetode hvor et vakuum skabes for å fjerne væsker eller luft fra et område i kroppen. Denne metoden brukes ofte i medisinske tilfeller som å lage dråner under operasjoner, å avvase edema (svulst) eller å fjerne infeksjonsmateriale fra sår og sår. Sugning kan også være en del av behandlingen for å hjelpe med å fjerne luft fra lungsrammen ved respiratorisk distress syndrom (RDS).

Sexuellt beteende hos djur definieras som beteenden som direkt eller indirekt leder till parning och reproduktion. Detta kan inkludera en rad olika handlingar, beroende på art och individ, såsom flirtande, uppvaktningsbeteende, parningslekar, kopulation och andra former av intim kontakt. Många djurarter har också specifika ritualer eller beteenden som är associerade med parningstiden, till exempel revirdränande hos älgar eller hästbockarnas strider om honorna.

Det är värt att notera att sexuellt beteende hos djur kan också inkludera icke-reproduktiva handlingar, såsom homosexualitet och självupplevelse. Dessa former av beteende har observerats hos en rad olika djurarter och kan ha en rad olika funktioner och syften, till exempel att stärka sociala band eller reducera stress.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

Spermiebildning, även känd som spermatogenes, är den process där mänskliga spermier (spermatozoider) produceras och utvecklas i de manliga reproduktionsorganen, testiklarna. Denna process innefattar en serie komplexa steg som sker i olika delar av testikeln, inklusive i de tunna rör som kallas seminervävnader.

Spermiebildningen börjar med att diploida stamceller, kallade spermatogonier, delar sig och differenseras till haploida celler, spermatocyter. Dessa spermatocyter genomgår två meiotiska delningar för att producera fyra haploida celler, spermatozygospermer. Under denna process sker en kromosomseparation där varje dottercell får halva antalet kromosomer (23 stycken), inklusive en kopia av varje sexkromosom.

Spermatozygospermerna är fortfarande inte fullt utvecklade spermier och de genomgår ytterligare förändringar i de speciella rör som kallas tubuli recti och efferenta ductus, innan de når epididymis. I epididymis sker ytterligare morfologiska förändringar och spermierna blir mognare och mer rörliga. Slutligen transporteras de till konvolutus testis där de mixas med sekret från accessoriska sexuella körtlar (prostata, samlingsblåsa och bulbouretrala körtel) för att bilda sperma.

Spermiebildningen är en kontinuerlig process som pågår under hela en manlig individuals liv, men den kan påverkas av olika faktorer såsom ålder, hälsostatus och exponering för skadliga miljöfaktorer.

Sebrafisk (latin: Danio rerio) er en liten, tropisk ferskvannsfisk som også brukes som modellorganisme innenfor biomedisinsk forskning. Den tilhører familien kyertfisker (Cyprinidae) og stammer fra de søyrker i Syd-Asia. Sebrafisken er en populær akvariefisk på grunn av sin lette holdbarhet og lave krav til akvariet. Den blir vanligvis mellom 3,5 til 4,5 cm lang og lever opp til tre år i fangenskap. Sebrafisken har en sidelengtre stribet kropp med røde farver på de siste skalerene i hver stribe. Den er ikke giftig eller skadelig for mennesker.

Buserelin är ett syntetiskt analog av hormonet GnRH (gonadotropin-releasing hormone), som används inom medicinen för att behandla prostatacancer, bröstcancer och endometrios. Buserelin verkar genom att ställa in produktionen av könshormoner i kroppen, vilket kan hjälpa att bromsa tillväxten och spridningen av cancerceller. Preparatet ges ofta som injektion eller intramuskulärt implantat.

'Odlingsmedia' refererar till de näringsriktade material som används för att odla växter utan jord, ofta i kontrollerade miljöer såsom laboratorier, växthus eller inom hydrokultur. Odlingsmedier kan vara flytande eller fasta och innehåller vanligtvis en näringslösning med blandad sammansättning av vatten, näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växternas tillväxt och utveckling. Andra komponenter som kan ingå i odlingsmedier är hormoner, vitaminer och buffertämnen för att hjälpa till att reglera pH-värdet.

Det finns olika typer av odlingsmedia beroende på vilken typ av växt som ska odlas och i vilket syfte. Några exempel är:

1. Agarplattor: De flesta mikrobiella kulturer odlas på agarplattor, en fast medium gjord av en geléartad substans framställd från alger eller svampar. Agaren innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för att underhålla bakterier och svampar.

2. Hydroponisk medium: Detta är ett icke-jordbaserat system där växternas rötter placeras direkt i en näringsrik lösning som cirkulerar kontinuerligt genom systemet. Exempel på hydroponiska medier inkluderar perlitet, vermiculit, lavarock och kokosfiber.

3. Aeroponisk medium: I ett aeroponiskt system sprutas växternas rötter kontinuerligt med en fin dimma av näringsrik lösning i luften. Detta ger växterna en mycket syresatt rotmiljö och möjliggör snabbare tillväxt än traditionella jordbaserade system.

4. Koibaserad medium: I detta system odlas växter i ett substrat av kokosnötsskal, som är en hållbar och ekologisk alternativ till torv. Kokosnötsfibern har god vattenhållande förmåga och är rik på näringsämnen.

5. Torvbaserad medium: Torv är ett vanligt medium för odling av små plantor och frön. Det är en organisk substans som härstammar från torvmossor och har god vattenhållande förmåga och luftgenomsläppning.

6. Fast medium: I detta system planteras växterna i ett fast medium, till exempel sand, grus eller lera. Detta ger växterna en stabil struktur att växa i och förhindrar att de faller över.

'Kväve' är ett grundämne med symbolen N och atomnummer 7. Det är en icke-metall som utgör ungefär 78 % av jordens atmosfär i form av gasen kvävdoter, N2. Kvävet är en viktig näringsämne för växter, djur och mikroorganismer, eftersom det är ett essentiellt beståndsdel i aminosyror, nukleotider, proteiner och DNA.

I medicinsk kontext kan kväve ha olika användningsområden. Till exempel kan kvävegas användas för att behandla sår eller brännskador genom att skapa ett miljö som förhindrar tillväxten av bakterier. Kväveoxid (NO) är också en gas som har medicinska användningsområden, framför allt inom lungsjukvården, där den används för att vidga luftvägarna hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

"Fostrets livsduglighet" (fetal viability) är ett medicinskt begrepp som refererar till den gestationella åldern då ett foster kan överleva utanför moderns kropp med hjälp av modern medicinsk teknik och vård. Detta tenderar att variera mellan 24 och 28 veckor av graviditet, beroende på tillgängliga medicinska resurser och fosterets hälsotillstånd. Före denna tidpunkt anses fostret normalt inte vara levnadsdugligt. Det är värt att notera att det finns undantag från detta, där vissa foster kan överleva vid en lägre gestationell ålder, men detta är ovanligt och tenderar att vara associerat med högre risk för komplikationer.

'Vitrification' er en teknik innen kryopreservasjon (fryselagring) av biologiske værsler, som for eksempel æggceller, sperma og embryoer. Teknikken består i å omsatte væsken rundt om de biologiske værslene til en «glaslignende» tilstand ved ekstremt lave temperaturer, typisk ved -196°C ved bruk av flydende kviksølv.

Vitrification skiller seg fra tradisjonell kryokonservering (som vanligvis foregår ved -196°C med flydende kviksnit) ved at den unngår bilding av iskristaller i de biologiske værslene under frysningen. Iskristallbildning kan skade eller ødelage celler og strukturer, så vitrifisering er en fordel for å sikre overlevelse og funksjon etter opptining av de kryopreservede værslene.

For å oppnå vitrifisering brukes ofte høye kontraksonstoffer, såkalt «kryoprotektanter», som forhindrer bilding av iskristaller og stabiliserer cellerne under den hastige frysningen. Vitrifisering krever også en rask nedfrysningstaktiske (typisk på mindre enn en minut) for å unngå iskristallbildning.

I allianse med riktig valg av kryoprotektanter og fremgangsmåte kan vitrifisering være en effektiv metode for å bevare livskraft og funksjon hos mange typer biologiske værsler under lagrring ved lave temperaturer.

"Cell kärna" är den centrala delen av eukaryota celler (t.ex. djur-, växt- och svampceller) som innehåller det genetiska materialet i form av DNA-molekyler. Cellkärnan är avgränsad från cytoplasman av en dubbelmembranös struktur som kallas kärnmembran. I cellkärnan finns också en struktur som kallas nukleol, där ribosomalt RNA (rRNA) syntetiseras. Cellkärnan har en central roll i celldelningen och reglerar celldifferentiering, cellytgrowth och celldöd.

En jonofor är ett molekyllärt transportprotein eller en kanal i celldelningen som transporterar joner, såsom natrium (Na+), kalium (K+), kalcium (Ca2+) och klorid (Cl-), genom cellmembranet. Jonoforer kan vara specifika för en viss jontyp eller kunna transportera flera olika joner. De kan vara passiva, vilket betyder att de endast tillåter diffusion av joner nedför ett koncentrationsgradient, eller aktiva, vilket betyder att de använder energi för att transportera joner uppåt mot ett koncentrationsgradient. Jonoforer är viktiga för cellers homeostas och signalering.

'Gonadotropin-releaseing hormone' (GnRH) är ett neuroendokrint hormon som produceras i hypotalamus i hjärnan. Det reglerar frisättningen av gonadotropiner, luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), från adenohypofysen i hypofysen. GnRH verkar via sin specifika receptor, GnRH-receptorn, som finns i adenohypofysen.

GnRH frisätts i en pulsatil modell och påverkar därmed frisättningen av LH och FSH, vilket i sin tur reglerar reproduktiva funktioner såsom äggstockarnas (ovaries) och testiklarnas (testes) hormonproduktion och ägglossning (ovulation). Vidare kan GnRH-analoger användas terapeutiskt för att behandla tillstånd som beror på störda nivåer av könshormoner, såsom prostatacancer hos män och endometrios hos kvinnor.

Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.

Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.

Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.

I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.

Protamin är ett lågmolekylärt protein som utvinns från spermatozooiderna hos lax, öring och andra fiskar. Det används inom medicinen som ett starkt basiskt ämne för att neutralisera svaga syra-lösningar eller heparin, ett blodförtunnande medel.

När protamin blandas med heparin bildar de en komplex som sedan långsamt sönderfaller och ger ifrån sig heparinet tillbaka i kroppen. Detta gör att protamin ofta används efter operationer där heparin har använts för att förhindra blodproppar.

Det är viktigt att notera att överdosering av protamin kan leda till allvarliga biverkningar, inklusive lägre blodtryck och andningssvårigheter. Därför ska protamin administreras med försiktighet och under noggrann observation.

'Oviducts' er den medisinske betegnelsen for de to tuber, som hos kvinder transporterer æg fra ovarierne til livmoderen. De kendes også som 'ovductus' eller 'fallopian tuber'. Oviducterne har fingerlignende udvækster, kaldet fimbriae, der hjælper med at transportere æg fra ovarierne til ægløsningen. De er en del af den kvindelige reproduktive anatomi og spiller en vigtig rolle i fertiliteten.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Kalciumsignalering är ett viktigt intracellulärt signalsystem som reglerar en mängd cellulära processer, såsom cellcykel, differentiering, apoptos och exocytos. Kalciumjonernas koncentration i cytoplasman är mycket lägre än utanför cellen och kan snabbt öka genom influx från extracellulärt kalcium eller release från intracellulära lagringsorter som endoplasmatiskt retikulum (ER) och mitokondrier.

Den huvudsakliga mekanismen för kalciumsignalering involverar aktivering av G-proteinkopplade receptorer (GPCR) eller receptor tyrosinkinaser (RTK) som leder till aktivering av fosfolipas C (PLC). PLC hydrolyserar fosfatidylinositol 4,5-bisfosfat (PIP2) till diacylglycerol (DAG) och inositol 1,4,5-trifosfat (IP3). IP3 binder till IP3-receptorer på ER-membranet och orsakar release av kalciumjoner från ER till cytoplasma. När cytoplasmisk kalciumnivå stiger aktiveras kalmodulin, en kalciumbindande protein som reglerar en mängd olika proteiner, inklusive proteinkinas C (PKC). PKC fosforylerar och aktiverar andra proteiner som utför cellulära funktioner.

Kalciumjoner kan också pumpas tillbaka till ER av sarco/endoplasmatisk retikulum calciumpump (SERCA) eller transporteras ut från cellen genom sodium-kalciumutbytesproteiner (NCX). Dessa mekanismer hjälper till att regulera kalciumnivåer och undvika onormalt höga koncentrationer som kan skada cellen.

I summa är regleringen av kalciumhomöostas inblandad i en mängd cellulära processer, inklusive signalering, exocytos, celldelning och apoptos. Onormala nivåer av kalcium kan leda till patologiska tillstånd som neurodegenerativa sjukdomar, cancer och kardiomyopati.

Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under graviditeten. Det produceras huvudsakligen i glandulae suprarenalis (binjurarna) och corpus luteum (en struktur i äggstockarna efter ägghalten lossnat). Progesteron spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av fostret.

Under menstruationscykeln hjälper progesteron till att förbereda livmodern för möjlig befruktning genom att öka dess sekretion och minska muskelaktiviteten i livmoderslemhinnan. Om ett ägg blir befruktat och implanteras i livmodern, fortsätter corpus luteum att producera progesteron för att underhålla graviditeten. Progesteron hjälper till att hålla livmoderslemhinnan intakt och minskar risken för missfall.

Om en graviditet inte uppstår, kommer nivåerna av progesteron att sjunka, vilket leder till menstruationen. Progesteron kan också användas som ett läkemedel för att behandla vissa hormonella störningar och för preventivmedel.

"Genuttrycksreglering, också känd som epigenetik, refererar till de mekanismer som kontrollerar aktiveringen eller stängningen av gener utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen. Detta inkluderar processer som DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition, vilka kan påverka cellens funktion och dess svar på miljöfaktorer. Genuttrycksregleringen spelar en viktig roll under utvecklingen, då det kontrollerar när och var gener ska aktiveras eller stängas av för att ge upphov till de specifika egenskaper hos olika celltyper."

Medicinskt sett betyder "gametöverföring till äggledare" att människans spermier överförs till kvinnans äggledare, vanligtvis genom penetrativ sex. Detta sker under ovulationen när ett ägg har lossnat från äggstocken och befinner sig i äggledaren för möjlig befruktning. Om en spermie träffar och förenas med ägget kan det leda till en befruktning och slutligen en graviditet.

I'm sorry for the confusion, but "Lytechnius" doesn't seem to be a recognized medical term. It is possible that there may be a spelling error or it might be a specific term used only within a certain context. If you have more information about where this term came from or what you think it might mean, I'd be happy to help you try to clarify the concept.

'Könscellsamling', eller 'gamet', är de könsceller som produceras i äggstockarna (äggceller) respektive testiklarna (spermier). Dessa celler har en halvbruttet arvschromosomuppsättning, och när två könsceller slås ihop under befruktningen bildas ett nytt individ med en fullständig uppsättning av kromosomer. Samlingen och mognaden av könscellerna är en central del i den biologiska reproduktionen hos flertalet djur- och växtarter.

Nafarelin är ett syntetiskt analog av gonadotropin-releasehormon (GnRH) som används som medicinsk behandling. Det fungerar genom att ställa in produktionen av könshormoner som luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), vilket i sin tur sänker nivåerna av könshormoner som testosteron och östradiol.

Nafarelin används vanligtvis för att behandla endometrios, fibromyeroser, precocious puberty (för tidig pubertet) och prostatacancer. Det ges ofta som nasal spray eller intramuskulär injektion. Några vanliga biverkningar av nafarelin inkluderar menstruationsrubbningar, irritation i näsa och hals, huvudvärk och trötthet.

'Könsceller' (i engelskspråkig medicinsk terminologi kallade 'Gonadal cells') är de celler i en individuals kropp som producerar ägg (även kallade 'övergångsceller') eller spermier (i testiklarna). Könscellerna utvecklas från primordiala könsceller under fostertiden, beroende på individens kromosomala könsbestämning. Om en individ är XY (han) kommer primordiala könsceller att utvecklas till spermatogonier i testiklarna. Om en individ är XX (hon) kommer primordiala könsceller att utvecklas till äggceller i äggstockarna. Könscellerna spelar en central roll i reproduktionen då de ger upphov till könsceller som kan leda till befruktning och produktion av ett nytt individ.

Hyaluronidaser är en grupp enzymer som bryter ned hyaluronsyra, en typ av sockerartad molekyl som förekommer i kroppen. Hyaluronsyra har flera funktioner, bland annat hjälper den att ge stöd och hållbarhet åt vävnader samt bidrar till att reglera vattentrycket i kroppen.

Hyaluronglukosaminidas är ett specifikt enzym som bryter ned hyaluronsyra genom att spjälka av glukosamin från hyaluronsyranmolekylen. Detta enzym finns naturligt i kroppen och produceras bland annat av vita blodkroppar, men det kan även tillverkas konstgjort för medicinska ändamål.

Konstgjort hyaluronglukosaminidas används ibland som hjälpmedel vid administration av läkemedel, då det underlättar spridningen av preparatet i kroppen genom att bryta ned hyaluronsyran i vävnaderna. Det kan också användas inom oftalmologi för att underlätta absorptionen av läkemedel i ögats vätska.

Medicinskt kan "möss, inavlade stammar" definieras som speciellt avlasade populationer eller linjer av möss (Mus musculus), som används i forskning och experiment. Genom att avla möss under kontrollerade förhållanden över flera generationer, kan forskare skapa populationer med specifika genetiska bakgrunder och karaktäristika. Detta gör det möjligt att studera specifika sjukdomar, tillstånd eller biologiska processer i en kontrollerad och reproducerbar miljö.

Inavlade stammar av möss kan vara antingen kongenitala (renbure) eller korsblandade (hybrida). Kongenitala stammar har ett slutet genetiskt system, där alla individer i populationen härstammar från en enda individ eller en mycket liten grupp individer. Detta gör att deras gener är nästan identiska, och det kan vara användbart för att reducera varians inom populationen och underlätta reproducerbarhet i experiment.

Korsblandade stammar härstammar från två eller fler kongenitala stammar och har en mer varierad genetisk bakgrund. Dessa stammar kan användas för att undersöka effekterna av genetiska variationer på olika sjukdomar och tillstånd.

I medicinsk forskning är inavlade stammar av möss mycket viktiga, eftersom de möjliggör kontrollerade studier av många biologiska processer och sjukdomar. De används ofta för att testa nya läkemedel och behandlingar innan de testas på människor.

I medicinsk kontext, betecknar "moderna tiden" eller "den moderna eran" ofta perioden från 1500-talet till nutid. Detta är en relativt bred definition och kan inkludera många olika aspekter av medicinsk utveckling och förändring.

Under den moderna tiden har det skett enorma framsteg inom medicinen, bland annat tack vare utvecklingen av mikroskopi, bakteriologi, immunologi, genetik och molekylärbiologi. Detta har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och deras orsaker, vilket i sin tur har möjliggjort utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder och preventiv åtgärder.

Exempel på viktiga medicinska framsteg under den moderna tiden innefattar upptäckten av antibiotika, vaccinering mot smittosamma sjukdomar som smittkoppor och mässling, utvecklingen av kirurgiska tekniker och anestesi, samt framsteg inom diagnostik med hjälp av bildtekniker som röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI).

Det är värt att notera att definitionen av "modern tid" kan variera beroende på sammanhang och perspektiv. Inom vissa akademiska discipliner kan den moderna tiden definieras på ett annat sätt än inom medicinen.

Preimplantatorisk diagnos (PID) är en metod inom reproduktiv medicin där celler från ett embryo som ännu inte har implanterats i moderlivet tas bort och analyseras för att upptäcka genetiska avvikelser eller sjukdomar. Detta görs vanligtvis genom att ta en enda cell, en blastomer, från ett tidigt embryo som är i 3- till 8-cellsstadium.

Cellerna analyseras med hjälp av tekniker som polymeraskedjereaktion (PCR), karyotypning eller fluorescens in situ hybridisering (FISH). Resultaten från analysen används sedan för att välja ut embryon som är friska och har minsta möjliga risk för genetiska avvikelser innan de implanteras i moderlivet.

Det är värt att notera att PID är en kontroversiell metod på grund av etiska aspekter kopplade till skapandet och destruktionen av embryon under processen.

Annelida är en phylum (stam) inom djurriket som innefattar segmenterade djur, ofta kända som ringmaskar. De har ett långsträckt, flexibelt kroppsformat med en serie av segment som löper längs deras kropp. Varje segment kan ha en uppsättning organ, inklusive cirkulations- och nervsystem. Annelider innefattar arter som jordwormar, marine borrmaskar och nässeldjurslevande polychaeter.

ICR (Imprinting Control Region) är ett speciellt område på en musens kromosom som styr hur vissa gener uttrycks genom ett process som kallas genimprinting. Inavlade ICR-möss är en specifik stam av möss där dessa kontrollregioner har blivit fasta, så att forskare kan använda dem i studier av genetik och development. Genom att använda inavlade ICR-möss kan forskare få konsekventa resultat och jämföra dem mellan olika experiment.

"Gonadotropiner" är ett samlingsnamn för två hormoner som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. De två hormonerna kallas för folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Gonadotropiner har en viktig roll för reproduktionssystemet eftersom de reglerar produktionen av könsceller och könshormoner.

I samband med hästar, refererar "gonadotropiner" ofta till hormonpreparat som används inom djurhälsovården för att påverka reproduktionscykeln hos ston (hopp och stontyper). Dessa preparat kan bestå av syntetiska former av FSH, LH eller en kombination av båda. Genom att ge dessa hormoner till ett sto kan man påverka ägglossningen och öka chanserna för graviditet. Det är dock viktigt att notera att användning av gonadotropiner ska ske under veterinärövervakning och med hänsyn till djuret och ägarens specifika behov och mål.

I'm sorry for any confusion, but "Kromomycin A3" is not a recognized medical term or an established medication in medicine. Kromomycin is an antibiotic that was isolated from Streptomyces chromofuscus and has been used in the treatment of leprosy. However, there is no specific mention of "Kromomycin A3" in the medical literature. It's possible that there might be a misunderstanding or a typographical error in your question. If you have more context or information, I would be happy to help further.

Endosperm är ett näringsrikt vävnadslager hos fröet hos fröväxter (Spermatophyta). Det utgör den största delen av fröet och är beläget mellan den embryonala axen och den skalartade testan. Endospermets huvudsakliga funktion är att utgöra en näringskälla för det växande embryot under dess tidiga utveckling.

Endospermet kan vara av olika typer beroende på fröväxtarten. Vid triploidiska endosperm bildas det genom fusionen av två polenkärnor med en centralcell som innehåller två haploida kärnor. Detta är typiskt för angiospermer (blomväxter). Hos gymnospermer, såsom barrträd, utvecklas endospermet annorlunda och kan vara mer eller mindre tydligt.

I många fallen absorberas endospermet av embryot under fröets utveckling, men hos vissa arter kan det kvarstå som en del av det mogna fröet och ge näring till den nyväxande plantan efter sprouting. Ett exempel på detta är majsfrön, där endospermet utgör den mjuka, näringsrika delen som används i många maträtter världen över.

Phaeophyta är en systematisk grupp inom botaniken och betecknar en division av brunalger, även kallade sjögräs. Dessa är flercelliga och kan bli mycket stora, upp till 60 meter långa. De har en komplex struktur med olika typer av celler som är specialiserade för olika funktioner, såsom fotosyntes och näringsupptag. Phaeophyta innehåller klorofyll a och c, men deras huvudsakliga pigment är fucoxantin och andra karotenoider, vilket ger dem en brun färg. De flesta arterna lever i marina miljöer, ofta i kalla vatten vid kuster eller i djupt vatten. Exempel på Phaeophyta är kelp och fucusarter.

Konfokal mikroskopi är en typ av ljusmikroskopi som möjliggör högupplöst och skarp avbildning av smala optiska plan i ett prov, genom att eliminera det fläckvisa bakgrundsljuset som orsakas av utbredd skarpskugga. Denna teknik uppfanns på 1950-talet av M. Minsky och har sedan dess blivit en viktig metod inom biomedicinsk forskning, speciellt för att studera subcellulära strukturer och interaktioner.

I konfokal mikroskopi fokuseras ett smalt laserljusstråle till ett litet volymelement (ett "punkt") inom provet. Det fluorescerande ljuset som emitteras från detta punkt avges sedan genom en lins och en apertur, vilket begränsar mängden bakgrundsljus som når detektorerna. Genom att röra laserfokusen i tre dimensioner kan man skapa en serie optiska sektioner av provet, vilka sedan kan kombineras för att skapa en högupplöst 3D-bild.

Denna teknik har haft ett stort inflytande på biomedicinsk forskning genom att möjliggöra direkt observation och analys av levande celler och vävnader under kontrollerade förhållanden, samt att minska behovet av fixering och färgning som kan påverka struktur och funktion hos de undersökta systemen.

'Mänskliga karaktäristika' är ett bredare begrepp som innefattar de fysiska, mentala och sociala egenskaper som är unika för människor. Detta kan omfatta allt från vårt utseende och kroppsfunktioner till vår intelligens, känsloliv, sociala förmågor och kultur. Några exempel på specifika mänskliga karaktäristika är:

1. Upprestande hjärna: Människan har en av de mest komplexa och sofistikerade hjärnorna i djurvärlden, vilket möjliggör högre kognitiva funktioner som språk, lärande, minne, problemlösning och självreflektion.
2. Språkförmåga: Människan är den enda arten som har en fullt utvecklad förmåga att kommunicera med ett abstrakt språk, vilket möjliggör komplexa sociala interaktioner och kulturell utveckling.
3. Socialt beteende: Människor är mycket sociala djur som lever i stora, sammanlänkade grupper. Vi har en stark behov av social kontakt och samarbete, och vi deltar ofta i gemensamma aktiviteter som familjen, vänskap, religion och kultur.
4. Kulturellt beteende: Människor är kapabla till att skapa och upprätthålla komplexa kulturer, vilka inkluderar gemensamma värderingar, traditioner, normer och konventioner. Kulturerna påverkar också hur vi tänker, känner och beter oss.
5. Fysisk utveckling: Människor har en unik fysisk utveckling jämfört med andra djur, inklusive en upprätt hållning, ett stort hjärna till kroppsstorleksförhållande och långsam reproduktion.
6. Moraliskt beteende: Människor har en förmåga att skilja mellan rätt och fel, och vi tenderar att följa vissa moraliska principer som är gemensamma för oss alla. Dessa principer inkluderar respekten för andra individer, rättvisa och solidaritet.
7. Kreativitet: Människor har en extraordinär förmåga att skapa nya idéer, konstverk, teknologier och innovationer som inte finns hos någon annan art.

'Blommor' er en generell betegnelse for de strukturer i planter, der dannes som en del af reproduktionen. Blomster består typisk av et kompleks system av organer, inkludert bægerblad, kronblad, støvorganer og frugtanlæg. Bægerbladene og kronbladene er ofte fargefulle og har som funksjon å tiltrakke bestøvere, for eksempel insekter eller fugler. Støvorganene producerer støvkorn, som kan overføres til fruktanlæggene i en annen blomst for å befrukte den og produsere frø og et nytt planteslag.

I medicinsk sammenhenging kan visse planter og deres blomster ha medisinske egenskaper, og de kan brukes som lægemidler eller i alternativ behandling. I så fall vil det være viktig å ha god kunnskap om planten og hvilke deler av den som er aktive for å sikre en trygg og effektiv bruk.

Azoospermia är ett medicinskt tillstånd hos en man där hans sädesvätska saknar spermier. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska avvikelser, strukturella problem med hanarnas reproduktiva organ eller som ett resultat av vissa medicinska behandlingar, såsom cancerbehandlingar. Azoospermia kan delas in i två kategorier: obstruktiv azoospermia, där spermier produceras men hindras från att komma ut, och non-obstruktiv azoospermia, där spermier inte produceras alls eller produceras i mycket liten mängd.

I medicinen refererar "odlingsmetoder" till de tekniker och praktiker som används för att odla eller växa celler, vävnader eller organismer under kontrollerade förhållanden i ett laboratorium. Detta görs ofta med avsikt att studera deras egenskaper, funktioner och interaktioner, utveckla nya terapier eller läkemedel, testa toxicitet eller effekter av potentiala behandlingar, eller producera celler eller proteiner för transplantation.

Exempel på odlingsmetoder inkluderar:

1. Cellodling: En teknik där enskilda celler tas från ett vävnadsmaterial och placeras i en kulturlåda med en näringsrik vätska som tillåter cellerna att föröka sig och bilda en monolager av celler på lådans botten.

2. Vävnadsodling: En teknik där celler eller små bitar av vävnad placeras i ett matrixmaterial, såsom en hydrogel, som mimer livsfunktionen och underhåller cellernas överlevnad och tillväxt.

3. Mikrobiell odling: En teknik där bakterier, svampar eller andra encelliga organismer odlas i en näringsrik medium för att studera deras tillväxt, metabolism och interaktioner.

4. Organoidodling: En teknik där tre-dimensionella strukturer skapas från stamceller eller differensierade celler som mimer organens funktion och struktur. Dessa används ofta för att studera development, sjukdom och läkemedelseffekter.

5. Tissue engineering: En interdisciplinär teknik där man kombinerar cellodling, biomaterialvetenskap och ingenjörsvetenskap för att skapa funktionella vävnader som kan användas för regenerativ medicin eller transplantation.

Medicinskt sett definieras "livets början" ofta som den punkt då ett foster kan överleva utanför moderns kropp, vanligtvis omkring 24-25 veckor graviditet med hjälp av modern medicinsk teknik och vård. Detta är dock en kontroversiell fråga som kan ses olika beroende på etisk, religiös och kulturell bakgrund. Andra anser att livet börjar vid befruktningen när ett ägg befruktas av en spermie och blir ett zygot.

Follikelstimulerande hormon, humant (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinförhornet i hypofysen, en liten endokrin gland i hjärnan. FSH spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och mognaden av könsceller (ägg- eller spermieceller) i äggstockarna respektive testiklarna.

Hos kvinnor hjälper FSH till att stimulera tillväxten och utvecklingen av flera primära folliklar i äggstockarna under menstruationscykeln. Den dominerande follikeln kommer sedan att fortsätta mogna och producera estradiol, vilket leder till en ökning av LH (luteiniserande hormon) och slutligen ägglossningen (ovulation).

Hos män hjälper FSH till att stimulera spermiecellernas produktion i testiklarna genom att påverka Sertolicellerna, som är ansvariga för att underhålla och skydda de mogna spermierna.

FSH-nivåer kan variera beroende på ålder, kön och reproduktiva status. Exempelvis kan FSH-nivåer hos kvinnor öka med åldern eller vid menopaus, medan män med lägre spermiecelltal ofta har högre FSH-nivåer än män med normalt spermiecelltal.

'Liv' är ett komplext fenomen som kan vara vanskligt att definiera på ett entydigt sätt inom medicinen, eftersom det involverar både fysiologiska och filosofiska aspekter. Men en medicinsk definition av liv kan vara:

"Livet är en process som innefattar självständighet, tillväxt, reproduktion, respons och adaptation hos en organism. Det kan också definieras som den elektrokemiska aktiviteten i celler som underhåller homeostas, metabolism och reproduktion."

Det är värt att notera att det finns olika definitioner av liv inom olika områden av medicinen och biologin. Dessutom kan begreppet 'död' vara lika komplext som 'liv', eftersom det finns olika kriterier för att fastställa dödsfall, såsom hjärndöd eller cirkulationsdöd.

Medicinskt sett betecknar man med "tvillingar" två barn som delat samma fostret och därmed har samma moder. Tvillingarna kan vara enkla tvillingar (svenska: enslingstvillingar), vilket innebär att de utvecklats från två skilda ägg som blir befruktade samtidigt, eller de kan vara tvislingar (svenska: dubbelgångare), vilket innebär att de utvecklas från samma befruktade ägg som delat sig i två separata fostrar. Enkla tvillingar är genetiskt sett lika varandra som vanliga syskon, medan tvislingar har en högre grad av genetisk likhet eftersom de delar en stor del av sina gener.

'Zygot äggledaröverföring' är inget etablerat medicinskt begrepp, men jag antar att du söker efter information om zygot transfer (även känd som embryotransfer) inom reproduktiv medicin.

Zygot transfer är en procedur som utförs under infertilitetsbehandlingar som in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI). Efter att ett ägg har befruktats i laboratoriemiljö och bildat en zygot (en cell som är resultatet av befruktningen), placeras zygoten tillbaka i livmodern hos den behandlade individen eller en surrogatmoder.

Denna procedure utförs vanligtvis under kontrollera förhållanden med hjälp av ultraljud och speciella katetrar för att säkerställa att zygoten placeras i den rätta positionen i livmodern. Sedan fortsätter zygoten att dela sig och utvecklas, hoppas man att det ska leda till en graviditet och en framgångsrik förlossning.

'Val av kön' (eng. 'Gender choice') är ett samhällsvetenskapligt begrepp som hänvisar till individens frihet att välja och identifiera sin egen könsidentitet, oavsett deras biologiska kön eller tilldelade kön vid födseln. Det innebär att en person kan välja att identifikationen av sitt kön matchar deras biologiska kön (cisgender), eller att den inte gör det (transperson). Valet av kön kan vara en självupplevd, subjektiv upplevelse och kan inkludera könsuttryck, roller, identitet och sexuell orientering. Det är viktigt att notera att val av kön inte är samma sak som biologiskt kön eller sexuell orientering.

'Pollinering' er en medisinsk terminologi som refererer til overføringen av pollen fra anleggestedet (stamen) til modtagestedet (støvbolle) hos blomsterplanter. Dette er en nødvendig del av planternes forplantningsprosess, og det kan skje på mange ulike måter, enten ved hjelp av vind, vann eller dyr som insekter (f.eks. bier, humler) eller fugler.

Når pollenet overføres fra anleggestedet til modtagestedet på samme blomma, kaller vi det selvbestøving (selvfølgelig kan det også skje mellom forskjellige planter av samme art). Hvis pollenet overføres fra anleggestedet til modtagestedet på en annen blomma, kaller vi det kryssbestøving.

Pollenering er viktig for å sikre genetisk variasjon og sundhet i planter og er også avgjørende for fruktbarheten til mange av de planter som lever av frøene deres forplantning resulterer i.

Membranglykoproteiner (engelska: membrane glycoproteins) är proteiner som innehåller kolhydrater och är integrerade i cellmembranet. De kan fungera som receptorer, adhesionsmolekyler eller transporteringsproteiner och är viktiga för cellens kommunikation, signalöverföring och interaktion med andra celler och substanser i omgivningen. Membranglykoproteinerna delas in i olika klasser beroende på hur de är integrerade i membranet, till exempel transmembrana glykoproteiner som spänner över hela membranet och typ I-glykoproteiner som sticker ut från cellens yta.

Utomkvedshavandeskap, även känt som extraúterin graviditet eller ektopisk graviditet, är en komplikation under graviditeten där befruktade ägget (zigen) implanteras och utvecklas utanför livmodern, oftast i ett av de båda Eileiterna. Detta kan orsaka allvarliga komplikationer, inklusive inre blödningar och skador på reproduktiva organ, om det inte behandlas i tid.

Det vanligaste tecknet på utomkvedshavandeskap är stark och plötslig buksmärta, ofta tillsammans med vaginal blödning eller spotting. Andra tecken kan inkludera svaghet, yrsel, orkar inte stå upp, eller smärtor när man urinerar. Om du tror att du har tecken på utomkvedshavandeskap behöver du omedelbart söka vård på ett sjukhus.

Leuprolid är ett syntetiskt analog av naturligt förekommande hormonet gonadotropin-frisättande hormon (GnRH). Det används som läkemedel för att behandla sjukdomar som beror på överbefolkningsförhållanden, till exempel prostatacancer hos män och endometriosrelaterade tillstånd hos kvinnor.

Leuprolid fungerar genom att undertrycka produktionen av könshormoner som testosteron och östradiol i kroppen. Det gör detta genom att stimulera hypofysen att frisätta luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), men efter en period av tid (vanligtvis några dagar till veckor) blir hypofysen desensitiv mot Leuprolid, vilket resulterar i minskad frisättning av LH och FSH och därmed minskad produktion av könshormoner.

Leuprolid ges vanligtvis som injektion under huden eller direkt in i muskelvävnaden, och behandlingen pågår ofta under en längre period (månader till år).

I svenska medicinska sammanhang används termen "follikulär fas" för att referera till den del av hårsäckens (hair follicles) livscykel då en ny hårstrå bildas. Under denna fas, som även kallas anagenfasen, sker aktiv celldelning och differentiering i den del av hårsäcken som kallas för matrismatrix. Detta leder till att en ny hårstrå växer fram. Den follikulära fasen kan variera i längd beroende på olika faktorer, såsom genetiska och miljömässiga faktorer. När denna fas är över går hårsäcken in i en vilofas (telogenfas) innan nästa cykel av follikulär fas börjar.

'Protoncogenproteiner c-mos' är ett slags protein som spelar en viktig roll i celldelningen och cellcykeln. Det kodas för av protoonkogenet c-mos, som är beläget på chromosom 8 i människan. Protoonkogenet c-mos aktiveras under meiosen, en typ av celldelning som sker vid produktionen av könsceller. Proteinet hjälper till att reglera cellcykelns kontroller och säkerställa att celldelningen sker korrekt.

Om protoonkogenet c-mos muterar kan det bli onkogen, ett cancerframkallande gen. Mutationer i c-mos-genet har associerats med vissa typer av cancer, såsom lungcancer och bröstcancer. Dessa mutationer kan leda till överaktivering av c-mos-proteinet, vilket kan orsaka oregelbunden celldelning och slutligen leda till cancersjukdomar.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

In a medical context, "kopulering" refererar vanligtvis till den sexuella aktiviteten mellan två individer som innebär penetration av en persons genitalier av den andres. Detta kan inträffa under samlag, där en penis penetrerar vaginalt, analt eller oralt. Kopulering är en naturlig och viktig del av mänsklig sexualitet och reproduktion. Emellertid kan det också vara kopplat till risker för sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskad graviditet, om den inte sker på ett säkert sätt.

"Ektogenes" är ett begrepp som inte har en etablerad medicinsk definition, eftersom det handlar om en hypotetisk framtida teknologi snarare än en existerande medicinsk term. Ordet "ektogenes" kommer från de grekiska orden "ekto", som betyder "utanför", och "genesis", som betyder "skapelse". Termen används ofta inom science fiction och filosofi för att beskriva ett foster som utvecklas utanför en människokropp, till exempel i en konstgjord livmoder eller en mekanisk gestationsapparat.

Ett närliggande begrepp inom medicinen är "ex vivo", som betyder "utanför levande kroppen". Det används för att beskriva biologiska processer, till exempel cellodling eller fosterdiagnostik, som utförs på levande vävnad eller celler utanför en organism.

Spermieagglutination är ett fenomen där spermier klumpar samman istället för att kunna simma fritt. Detta orsakas vanligtvis av antikroppar eller andra proteiner som reagerar med ytan på spermierna och fäster sig till dem, vilket gör att de inte kan röra sig normalt. Spermieagglutination kan vara ett tecken på en immunologisk reaktion mot spermiens yta, vilket kan påverka fertiliteten negativt hos mannen.

Exocytosis är en biologisk process där celler transporterar och release molekyler, som proteiner och lipider, utanför cellen genom att transportera dem till cellytan i vesiklar (små blåsaformade kompartment innehållande substans) och sedan fusionera dessa vesiklar med cellytans membran. Detta gör att cellen kan kommunicera med sin omgivning, svara på signaler från andra celler och utsöndra ämnen till extracellulär matris. Exocytos är en nödvändig process för celldifferentiering, cellytisk homeostas och cell-till-cell kommunikation.

Fluorescensmikroskopi är en form av ljusmikroskopi där man använder fluorescerande markörer för att göra vissa strukturer eller substanser i ett preparat synliga. Metoden bygger på att vissa molekyler, när de exponeras för ljus av en viss våglängd, absorberar den energin och sedan sänder ut den igen som ljus av en annan våglängd. Detta fenomen kallas fluorescens.

I fluorescensmikroskopi används ofta fluorescerande proteinmarker, så kallade fluoroforer, för att markera specifika proteiner eller andra molekyler i ett preparat. När preparatet exponeras för ljus av en viss våglängd kommer de markerade strukturerna att fluorescera och bli synliga under mikroskopet. Genom användning av olika typer av fluoroforer kan man få olika fluorescerande markeringar i samma preparat, vilket gör det möjligt att studera interaktioner mellan olika molekyler eller strukturer.

Fluorescensmikroskopi är en mycket känslig metod som kan användas för att studera mycket små koncentrationer av markerade substanser. Den kan också användas för att studera dynamiska processer i levande celler, eftersom fluoroforerna ofta är relativt ofarliga för cellerna och kan hålla i sig sin fluorescens under en längre tid.

Den medicinska termen "konstgjord, homolog befruktning" refererar till en metod för att behandla infertilitet, där man använder sig av gameter (ägg och/eller spermier) från donatorer som är genetiskt relaterade (homologa) till den mottagande parten. Detta innebär att äggdonation kan ske mellan systrar eller att sperma används från en bror till sin syster, för att skapa ett embryo som sedan placeras in i mottagarens livmoder. Detta skiljer sig från konventionell artificiell befruktning (IVF), där ägg och spermier från samma par används för att skapa ett embryo.

Födelsetal är ett epidemiologiskt mått som används för att beskriva antalet levande födda barn per 1000 invånare i en population under en given tidsperiod, oftast per år. Det kan även kallas fertilitetsmått och ger en indikation på den reproduktiva livsföringen hos en population. Ett högt födelsetal kan vara ett tecken på en ung population eller en hög grad av barnbördsvilja, medan ett lågt födelsetal istället kan tyda på en äldre population eller en lägre grad av barnbördsvilja.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

I'm happy to provide a medical definition for "polar bodies"!

Polar bodies are small, non-functional cells that are produced during the process of oogenesis, which is the formation of egg cells or oocytes in female ovaries. They are formed when the cytoplasm of the developing oocyte divides unequally during meiosis, creating smaller cells called polar bodies that contain half the number of chromosomes as the larger, destined-to-become-an-egg cell.

There are typically two rounds of division during oogenesis, resulting in three polar bodies being produced: one during each round of division, and a third one after the second round of division. The first polar body is formed when the primary oocyte undergoes its first meiotic division, creating a smaller polar body and a larger secondary oocyte. The second polar body is then formed when the secondary oocyte undergoes its own meiotic division, creating yet another smaller polar body and the mature egg cell.

Polar bodies are often expelled from the developing follicle and eventually disintegrate, as they do not contain enough cytoplasm or organelles to support embryonic development. However, they can still provide valuable information for genetic testing and research purposes, as their chromosomes contain the same genetic material as the egg cell.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

Cell surface receptors, också kända som celllytereceptorer, är proteiner som spänner över cellytan och fungerar som kommunikationskanaler mellan cellen och dess omgivning. De möjliggör celldelningen av signalsubstanser såsom hormoner, neurotransmittorer, cytokiner och tillväxtfaktorer. När en signalmolekyl binder till sin specifika receptor aktiveras denna och utlöser en intracellulär signaltransduktionskaskad som kan leda till olika cellulära svar, såsom genuttryck, cellproliferation, differentiering eller apoptos.

Det finns två huvudsakliga typer av celllytereceptorer: metabotropa receptorer och ionotropa receptorer. Metabotropa receptorer är G-proteinkopplade receptorer som aktiverar en signalsubstansspecific intracellulär signalväg via en sekundär budbärare, medan ionotropa receptorer är direkt kopplade till jonkanaler och förändrar membranpotentialen när de aktiveras.

Gastropoda är en systematisk grupp (en taxonomisk klass) inom djurriket som omfattar de flesta snäckor och havsblöjor. Det vetenskapliga namnet kommer från grekiskan och betyder "mage-fot". Detta syftar på att en del av denna grupp har en fot som används för att krypa fram och en magkammare, kallad bukspak, som används för att bearbeta födan.

Gastropoderna är mycket varierande i storlek, form och levnadssätt. De kan vara mycket små, mindre än en millimeter, eller väldigt stora, upp till 60 centimeter långa. De lever i olika habitat som hav, sötvatten och land. Flera arter har utvecklat symbiotiska förhållanden med andra organismer, såsom alger och bakterier.

Den mest kända egenskapen hos gastropoderna är deras skal, som skyddar dem från predatorer och skador. Skalen kan variera i form, storlek och färg beroende på art. Vissa arter har reducerat eller förlorat sitt skal helt under evolutionen.

Gastropoderna är en viktig del av många ekosystem och används som mat av människor och andra djur. De är också ett viktigt forskningsområde inom biologi, geologi och paleontologi.

"Nedfrysning" er en proces where ein død kropp bevarast ved bruk av kjemisker løsningar, ofte basert på formeldahydd (formaldehyd) eller andre konserveringsmidler. Dette gjør at kroppen forblir tilseende uendret i en lang tid etter døden, som kan være nyttig i medisinske sammenhenger slik som undervisning, forsking eller autopsi. Nedfrysning reduserer også risikoen for bakterielle og svampeinfeksjoner som kunnn gå til grunne for dekomposisjon av kroppen.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

"CBA mice" är en typ av möss som används i forskning. "Inavlad" betyder att denna specifika stam av möss har blivit renrasig genom flera generationers avel med syfte att få en homogen population med konsekventa egenskaper och arvsmassa.

CBA (Cooperative Biology Assessment) är en av de vanligaste musstammarna använda inom biomedicinsk forskning, känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra möss. Dessa egenskaper gör CBA-möss till ett attraktivt val för forskare som studerar åldrande och åldringsrelaterade sjukdomar, såsom cancer, neurodegenerativa störningar och kardiovaskulära sjukdomar.

CBA-möss har också ett starkt immunsvar och är väl lämpade för studier av immunologiska fenomen och infektionssjukdomar. Det finns flera genetiskt distinkta CBA-substränger, såsom CBA/CaJ, CBA/Ca, CBA/J och CBA/N, som kan ha olika egenskaper eller användningsområden inom forskningen.

Den medicinska termen "konstgjord, heterolog befruktning" definieras som en metod där en främmande donators (heterolog) spermie används för att befrukta ett ägg (ovum), vanligtvis genom invitrofertilisering (IVF) eller intracytoplasmisk sperminjektion (ICSI). Denna metod används när den manliga partnern har infertilitet orsakad av en brist på livskraftiga spermier eller när han bär på genetiska sjukdomar som inte ska överföras till avkomman.

Medicinskt kan däggdjur (Mammalia) definieras som ett klad av kräldjursliknande ryggradsdjur, karaktäriserade av att de har könsdimorfiska organ för fortplantning och amning, vilket innebär att honan har bröstvakter (mjölkkörtlar) som producerar modersmjölk som näring till ungarna. Däggdjuren utmärks också av att de är homeotermiska, vilket betyder att de kan reglera sin kroppstemperatur och hålla den konstant, oavsett omgivningens temperatur.

Dessutom har däggdjuren ett komplext andningssystem med lungor som möjliggör en effektiv syreupptagning, och de har ett väl utvecklat hjärta med fyra kamrar som pumpar blodet runt i kroppen. Däggdjuren har också ett skelett med ryggrad och extremiteter, och de har en stor variation av former och storlekar, från små näbbmöss till stora valar.

'Xenopus laevis' är ett amfibieväxt som tillhör släktet Xenopus och familjen pipagrodor. Denna art är ursprungligen hemmahörande i subsahariska Afrika, där den förekommer i stillastående eller långsamt flytande vattensamlingar.

Xenopus laevis är en tvåbensegellös grodart som blir cirka 10-15 cm lång och kännetecknas av sin robusta byggnad, grönaktiga till bruna färger och sina tydligt framträdande, knölformade parotidkörtlar bakom ögonen.

Denna art är välkänd inom forskningen, speciellt inom molekylärbiologi och genetik, eftersom den har en lång livslängd i fångenskap (upp till 15 år) och är lätt att hantera och föröka. Xenopus laevis används ofta som ett modellorganism för att studera utvecklingsbiologi, neurobiologi och immunologi.

'Genetisk korsning' (eller 'genetisk kryssing') refererer til den proces, hvor to individers forskellige gener blandes sammen i et nyt individ under formeringen. Dette sker ved at en organisme af en art forplantar sig med en anden organisme af en anden art eller en anden variant af samme art, hvilket resulterer i en krydsning mellem de to genetiske baggrunde.

I mere specifik medicinsk termer kan genetisk korsning være anvendt for at opnå øget forståelse af genetiske mekanismer, arvelige sygdomme og genetiske variationer i populationer. Genetiske krydsninger mellem individer med forskellige generelle træk kan give forskere mulighed for at spore specifikke gener og deres effekter på en organismes fysiologi, adfærd og sundhed.

Det er vigtigt at notere, at genetisk korsning ikke skal forveksles med den almindelige brug af begrebet 'krydsning' i daglig tale, som ofte refererer til parring mellem individuelle af forskellige arter eller racer. I medicinsk kontekst er genetisk korsning en mere præcis og teknis terminologi.

Nuclear transfer technologies är en samling laboratoriemetoder där cellkärnan med dess genetiska information flyttas från en cell till en annan. Detta skapar en ny cell som har samma arvsmassa som den ursprungliga cellen. Det finns olika typer av kärnöverföringstekniker, men de två mest kända är:

1. Somatisk cell nuclear transfer (SCNT): I detta förfarande tas cellkärnan ifrån en somatisk cell (vilket betyder en icke-fortplantningscell, till exempel en hud-, lever- eller nervcell) och överförs till en äggcell vars egen kärna har avlägsnats. Genom stimulering utvecklas den resulterande embryon till en blastocyst, från vilken embryoblasten kan skiljas för att producera stamceller eller för att skapa en klonad individ genom att placera den i en livmoder.

2. Kärnöverföring mellan äggceller: I detta förfarande tas cellkärnan ifrån en äggcell och överförs till en annan äggcell vars egen kärna har avlägsnats. När den resulterande embryon utvecklas kommer den att ha kombinationen av mitokondriellt DNA från den andra äggcellen och arvsmassan (kärn-DNA) från den första äggcellen. Detta metod kan användas för att förebygga mitokondriella sjukdomar genom att ersätta defekta mitokondrier i en äggcell med friska mitokondrier ifrån en annan äggcell.

Det är värt att notera att användningen av dessa tekniker är kontroversiellt, särskilt SCNT, på grund av etiska och moraliska frågor kring kloning av människor. Dessa tekniker är dock tillåtna för forskning och terapeutiska ändamål i vissa länder, inklusive Storbritannien och Kina.

Inositol-1,4,5-trisfosfat (IP3) är ett signalsubstanstans som spelar en viktig roll inom cellens signaltransduktionsvägar. Det bildas när ett signalsubstanstans, till exempel hormon eller neurotransmittor, binder till sin receptor på cellmembranet. Denna binding aktiverar enzymet fosfolipase C, som i sin tur splitter ett annat signalsubstanstans, PIP2 (fosfoinositid-4,5-bisfosfat), till IP3 och diacylglycerol (DAG).

IP3 är vattenlösligt och kan diffundera genom cellen till endoplasmatiska retikulums (ER) membran där det binder till IP3-receptorer. Detta leder till ökad permeabilitet för calciumjoner i ER-membranet, vilket orsakar frisättning av calciumjoner in i cytoplasman. Denna ökade koncentration av calciumjoner aktiverar andra enzymer och signalvägar som reglerar cellens funktioner, såsom celldelning, celldifferentiering och apoptos (programmerad celldöd).

I medicinsk kontext kan störningar i IP3-signalvägen vara associerade med olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, neurodegenerativa sjukdomar och kardiovaskulära sjukdomar.

Fosfoinositidfosfolipas C (PI-PLC) är ett enzym som bryter ned fosfoinositider, en viss typ av fosfolipider som finns i celldelar. PI-PLC klyver specifikt fosfoinositiden PIP2 (fosfatidylinositol 4,5-bisfosfat) till två produkter: diacylglycerol (DAG) och inositoltrifosfat (IP3). Båda dessa molekyler är signalmolekyler som spelar en viktig roll i cellsignalering, särskilt inom celldelning, celldifferentiering och cellcykeln. PI-PLC finns naturligt i levande organismer och kan också produceras i laboratoriet för forskningsändamål.

Endometriose er en gynecologisk tilstand der karakteriseres ved at være dannet af endometrium-lignende væv udenfor livmoderen. Endometriet er det indre slimhinde lag i livmoderen, som bløder hver måned under menstruationen. Ved endometriose kan dette slags væv vokse og bløde på andre steder i kroppen, oftest i bughulen, på æggelederne eller på/i livmoderen. Disse voksende vævsafsnit reagerer på hormonelle forandringer på samme måde som endometriet inde i livmoderen gør under menstruationen, hvilket kan føre til smerter, inflammation og muligvis skader på de omkringliggende organer. Endometriose er en kronisk og ofte småsymptomatisk sygdom, der kan have betydelige konsekvenser for drøftelsen af graviditet og kan være svær at diagnostisere og behandle.

"Cell culturing" or "cell cultivation" is the process of growing and maintaining cells in a controlled environment outside of a living organism. This is typically done in a laboratory setting using specialized equipment and media to provide nutrients and other factors necessary for cell growth and survival. The cells can be derived from a variety of sources, including human or animal tissues, and can be used for a range of research and therapeutic purposes, such as studying cell behavior, developing new drugs, and generating cells or tissues for transplantation.

Fluorescerande färgämnen är substanser som absorberar ljusenergi vid ett visst våglängdsområde och sedan sänder ut energin igen i form av ljus vid en lägre våglängd. Detta fenomen kallas fluorescens. Fluorescerande färgämnen används inom olika områden, till exempel inom biomedicin för att markera och detektera specifika celler eller proteiner, inom materialvetenskap för att undersöka materialegenskaper och inom självljusande produkter.

'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.

Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.

Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.

'Trillingar' är en term inom medicinen som används för att beskriva tre ofödda eller nyfödda barn som delar samma fosterpappa och fostermor, och har utvecklats från samma befruktade ägg. Trillingar kan vara eni-, två- eller tretuiga, beroende på hur många placentor och fettkakor de har delat under sin utveckling i moderkakan. Eni-tuiga trillingar delar allt, inklusive placentan, fettkakan och fostersäcken, medan två-tuiga trillingar kan ha separata placentor men dela en fettkaka och fostersäck, eller ha separata placentor och fostersäckar. Tretuiga trillingar har varsin placenta, fettkaka och fostersäck. Förekomsten av spontana (icke-assisterade) trillingar är relativt ovanlig och uppskattas till omkring 1 på 250 levande födslar.

Calcium ionophores are chemical compounds that can transport calcium ions across cell membranes. They are often used in research to investigate the role of calcium in various cellular processes, as they allow for the controlled increase of intracellular calcium concentrations. A common example is A23187, which is frequently used in experiments to study calcium signaling in cells. It is important to note that calcium ionophores can be toxic to cells at high concentrations and should be used with caution.

I luteal fasen av menstruationscykeln, som också kallas den andra fasen eller tvåvätskefasen, utvecklas ett gulkroppsämne (corpus luteum) i äggstockarna efter att ett ägg har lossnat under ovulationen. Gulkroppsämnena producerar progesteron och mindre mängder estrogen, vilket förbereder livmodern för möjlig befruktning och eventuell graviditet. Om inget befruktat ägg implanteras i livmoderväggen kommer gulkroppsämnena att avta och leda till en menstruation. Luteal fasen varar vanligtvis ungefär 14 dagar, även om den kan variera från kvinna till kvinna.

'Arabidopsis' er en slags plante som oftest refererer til den velkjente modellplanten 'Arabidopsis thaliana'. Denne liten, en-årige planten hører hjemme i de tempererede egne av Eurasia og Nord-Afrika. 'Arabidopsis' er en populær valg for biologisk forskning på grunn av sin enkle genetiske oppbygging, korte livscyklus og lette tilgjengelighet. Mange grunntannleg i planters molekylære biologi, celleteori og utviklingsbiologi er blitt klarlagt ved hjelp av studier på 'Arabidopsis'.

Aneuploidi är ett medicinskt begrepp som refererar till en abnormalitet i antalet kromosomer hos en cell eller ett individ. Normalt har människor 46 kromosomer, organiserade i 23 par, med en kopia från varje förälder. Aneuploidi innebär att det finns ett extra kromosom (trisomi) eller saknas ett kromosom (monosomi). Exempel på aneuploidier är Downs syndrom, som orsakas av trisomi 21, och Turner syndrom, som orsakas av monosomi X. Aneuploidi kan uppstå under celldelningen, då felaktiga separation av kromosomerna kan leda till att en cell får för många eller för få kromosomer.

Triptorelin Pamoate är ett syntetiskt peptidhormon som används inom medicinen. Det är en analog till naturligt förekommande hormonet gonadotropin-releaseing hormon (GnRH) och fungerar genom att undertrycka produktionen av könshormoner som testosteron och östrogen.

Triptorelin Pamoate ges vanligen som injektion och används för behandling av olika medicinska tillstånd, såsom prostatacancer hos män och endometrios eller fibromyeros hos kvinnor. Det kan även användas för att behandla pubertetsförtidighet hos barn.

Genom att undertrycka könshormonerna kan Triptorelin Pamoate hjälpa till att minska tumörväxten i prostatacancer och lindra symtom orsakade av endometrios eller fibromyeros. Vid behandling av pubertetsförtidighet hos barn kan det hjälpa till att förhindra fortsatt könsmognad och tillväxt.

Samtliga läkemedel kan ha biverkningar och kontraindikationer, varvid det är viktigt att användningen av Triptorelin Pamoate ska övervakas av en läkare för att säkerställa att det används på rätt sätt och att eventuella biverkningar hanteras korrekt.

"Cell membrane," også kjent som plasma membran, er en flexible, semipermeable barriere som omgir alle levende celler. Det består hovedsakelig av lipider og proteiner og har til oppgave å kontrollere pasasjen av molekyler, ions og andre stoffer inn i og ut av cellen. Lipidbilagen i cellmembranen er organiert som en dobbeltlayet med hydrofobe halvballer mot hverandre og hydrofille halvballer vendt ut og inne i cellen. Proteinmolekyler inneholdt i membranen kan fungere som transportproteiner, reseptorer, enzymers eller mekaniske koblinger til cytoskelettet. Cellmembranen er viktig for å opretholde cellens homeostasisme og integritet.

I den medicinska kontexten refererar "jord" ofta till ett medicinskt preparat som består av en blandning av naturliga mineraler och jordartade substanser. Det kan användas som en kräm, paste eller puder för att behandla olika hudåkommor som irritationer, inflammationer eller infektioner.

Exempel på substanser som kan ingå i en jordblandning är lera, kaolin, bentonit och fullers earth. Dessa substanser har traditionellt använts inom medicinen på grund av deras absorbanta, adstringerande och antiinflammatoriska egenskaper.

Det är värt att notera att användningen av jord som ett medicinskt preparat inte är lika vanligt förekommande idag som det har varit historiskt sett. I modern medicin finns det ofta syntetiska alternativ som kan ge liknande effekter men med bättre kontrollerade och standardiserade doseringsformer.

I medicsin betyder "larv" ofta ett stadium i utvecklingen av vissa parasitiska organismers livscykel, där de lever som parasiter inuti värddjuret. Under larvstadiet kan parasiten fortplanta sig och/eller växa, innan den fortsätter till nästa stadium i sin livscykel.

Exempel på parasiter som har ett larvstadium inkluderar roundworms (ascaris), hookworms, threadworms och pinworms. Larven kan vara specialiserad för att infektera värddjuret genom olika sätt, till exempel via huden, mag-tarmkanalen eller andningsvägarna.

Det är viktigt att notera att termen "larv" kan ha andra betydelser inom andra vetenskapliga områden än medicin.

'Single Embryo Transfer' (SET) är en metod inom assistad reproduktion, där endast ett embryo överförs till livmodern hos en mottagare under en behandlingscykel. Detta görs för att undvika flerfetal graviditet och de relaterade komplikationerna som kan uppstå vid sådana graviditeter, såsom födelsesvårigheter, prematuritet och ökad risk för fosterskada.

SET är en metod som rekommenderas av många läkare och medicinska organisationer när det gäller in vitro-fertilisering (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI), eftersom den kan minska hälsorisken för både barnet och modern. Det är också en metod som kan hjälpa till att spara tid, resurser och kostnader genom att undvika behovet av flera graviditeter eller ytterligare behandlingscykler.

RNA (Ribonucleic acid) är ett samlingsnamn för en grupp molekyler som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Det finns olika typer av RNA, men en specifik typ kallas just budbärarrNA (mRNA, messenger RNA). BudbärarrNA har till uppgift att transportera genetisk information från cellkärnan till ribosomen i cytoplasman, där den används för att bygga upp proteiner enligt instruktionerna i genomet. På så sätt fungerar budbärarrNA som ett slags "budbärare" av genetisk information mellan cellkärnan och ribosomen.

Povidon, också känt som Povidone eller Polyvidon, är ett polymeriskt material som består av vinylpyrrolidon-monomerer. Det används ofta som en binderi- och relaterad tillämpning inom farmaceutisk industri för att kontrollera frigivningen av läkemedel i kroppen.

I medicinskt hänseende, är den mest vanliga formen av Povidon Povidon-Jod (PVP-I), som är en blandning av Povidon och jod. Denna kombination skapar en antiseptisk lösning som används för att desinficera hud och sårytor för att förebygga infektioner. Det är vanligtvis tillgängligt under handelsnamnet Betadine och har visat sig vara effektivt mot en bred spektrum av mikroorganismer, inklusive bakterier, svampar och vissa virus.

'Embryoforskning' er en betegnelse for forskning, der involverer embryoner, typisk i de tidlige stadier af udviklingen. Den medicinske definition kan variere, men den omfatter ofte studier af embryers struktur, funktion og potentiale for differentiering til forskellige cellulære typer og organer. Embryoforskning kan bidrage til at forbedre vores forståelse af udviklingsbiologi, reproduktionsmedicin, genetiske sygdomme og potentialet for regenerativ medicin. Det er et område, der ofte er omgivet af et stort etisk debat, da det involverer arbejde med menneskelige embryoner.

Kromatin är ett komplex av DNA, protein och nukleinsyror som utgör den grundläggande strukturen i eukaryota cellkärnor. Det består huvudsakligen av histon- och icke-histonproteiner, samt DNA som är vrapplat runt histonerna. Kromatinet har en viktig roll i regleringen av genuttryck, genom att kontrollera tillgängligheten av DNA för transkriptionsfaktorer och andra proteiner som påverkar genuttrycket. Den kan vara mer löst packad (euchromatin) eller tätare packad (heterochromatin), beroende på graden av kompaktion och aktivitet av de underliggande generna.

I'm sorry for any confusion, but "Paspalum" is actually not a medical term or concept. It is the name of a genus of plants, specifically grasses, that are native to warm temperate and tropical regions around the world. The plants in this genus are commonly known as "paspalums," and they have various uses, such as being used as forage for livestock or in lawn mixes. They are not directly related to human health or medicine.

'Bivalvia' är en systematisk kategori inom zoologi och den omfattar tvåskaliga djur, även kallade tvåklaffiga eller skaldjur. Dessa djur har en kropp som är indelad i tre delar: fot, manteln och skalet. Skalet består av två halvor, eller klaffar, som är sammanlänkade med en flexibel suturmuskel.

Bivalvia innehåller många välbekanta arter, såsom musslor, humrar och ostron. Dessa djur lever ofta i vattenmiljöer och har en rad olika ekologiska nischer, från sandiga bottnar till klippiga kuster och djupt vatten. De flesta arter är filtrerare och livnär sig på plankton och andra små partiklar som de pumpar in i sin mantelkammare med hjälp av en siphon.

Bivalvia har en lång evolutionär historia och finns belagda i fossil från äldre paleozoikum för över 500 miljoner år sedan. De har spelat en viktig roll i människors liv, inte minst som föda, men också som råvara för verktyg och konsthantverk.

Calcimycin, också känt som mangan(II)tetraphenylporfyrin, är ett pigmentmolekyler som utvinns från Streptomyces chartreusis-bakterier. Det är en typ av komplext bindningsförening som innehåller en manganjon och en porfyrinring.

I medicinsk kontext, används calcimycin ofta som ett forskningsverktyg för att studera cellulära processer, särskilt inom områdena jontransporter och signaltransduktion. Det har också visat sig ha potentialen som en behandling för sjukdomar som beror på störningar i kalciumhomöostas, såsom hyperparatyreoidism och sepsis.

Calcimycin fungerar genom att öka intracellulärt kalciumnivåer genom att verka som en jonofor, vilket gör att det kan transportera joner över cellytiska membran. När calcimycin binder till cellmembranet, bildar det komplex med kalciumjoner och hjälper dem att diffundera in i cellen, vilket orsakar en ökning av intracellulära kalciumnivåer.

Det är värt att notera att calcimycin inte används som en etablerad medicinsk behandling och fortsatta studier krävs för att fastställa dess säkerhet och effektivitet som läkemedel.

'Personhood' är ett begrepp som ofta används inom filosofi, etik och juridik för att diskutera vilka kvaliteter eller egenskaper som ger upphov till moralisk och juridisk status som en "person". Det finns inget allmänt accepterat medicinskt definierat kriterium för personhood, eftersom det ofta handlar om etiska och filosofiska frågor snarare än vetenskapliga fakta.

Emellertid kan vissa aspekter som diskuteras inom kontexten av 'personhood' ha medicinska implikationer, såsom medvetande, självmedvetande, minnesförmåga, förmåga att uppleva smärta och lycka, samt social interaktion. Dessa aspekter kan vara relevanta inom områden som exempelvis neuroetik, psykiatri och medicinsk etik.

I vissa medicinska kontexter kan begreppet 'personhood' användas för att diskutera frågor kring livsbevarande behandlingar, organ- och celldonation, fosterdiagnostik och reproduktiv medicin. I dessa sammanhang är det viktigt att notera att olika kulturer, religioner och lagar kan ha olika uppfattningar om vad som utgör 'personhood'.

Timerosal är ett organisk förening som innehåller kvicksilver. Det används som konserveringsmedel i vissa vaccin för att förhindra bakterie- och svampinfektioner. En typiskt använd koncentration av timerosal innehåller ungefär 0,01% kvicksilver (baserat på vikten).

I USA har användningen av timerosal-bevarade vaccin minskat kraftigt sedan början av 2000-talet, delvis på grund av oro över möjliga hälsorisker relaterade till kvicksilverexponering. Men det finns inga vetenskapliga bevis som stödjer att de låga nivåerna timerosal i vaccin är skadliga för barns hälsa. FDA och CDC fortsätter att övervaka säkerheten hos alla vaccin, inklusive dem som innehåller timerosal.

'Caenorhabditis elegans' är en art av rundmaskar som är vanligt förekommande i naturen och används flitigt inom forskning, särskilt inom molekylär biologi och neurovetenskap. Den är mycket liten, med en längd på ungefär 1 mm, och har en kort livslängd på omkring tre veckor.

Den genetiska uppbyggnaden hos 'Caenorhabditis elegans' är väl studerad och den var den första eukaryota organismen vars genom helt secvenserades. Den har en relativt enkel nervsystem med exakt 302 neuron som alla är identifierade och kartlagda, vilket gör den till ett användbart modellorganism för att studera neurobiologiska processer som lära, minne och beteende.

'Caenorhabditis elegans' är också en populär modellorganism inom åldranderesearch på grund av sin korta livslängd och den förmågan att utveckla åldersrelaterade sjukdomar som neurodegenerativa sjukdomar.

'Kroppsvätskor' (i medicinsk kontext) refererar till de vätskor som har en biologisk funktion i människokroppen. Detta inkluderar:

1. Blod: En vätska som cirkulerar i kroppsvaskulära systemet och transporterar syre, näringsämnen, hormoner och andra substanser till och från cellerna.

2. Lymfa: En färg- och näringsfattig vätska som produceras av lymfkörtlarna och cirkulerar genom ett separat system av lymfkärl, hjälper till att transportera vit blodceller och avlägsnar vävnadsvätskor som läcker ut från kapillärerna.

3. Interstitialvätska: Den vätska som finns i det interstitiella utrymmet mellan cellerna och de kapillärer som förser dem med näring och syre.

4. Synfluid: En klar, vattenliknande vätska som produceras av kroppen och fyller kamrarna i ögat, hjälper till att ge ögat dess form och skyddar det från skada.

5. Cerebrospinalvätska (CSF): En klar, lättflytande vätska som produceras i ventrikelsystemet i hjärnan och cirkulerar kring hjärnan och ryggmärgen, skyddar dem från skador och hjälper till att reglera trycket inuti hjärnskålen.

6. Slem: En närings- och vattenrika vätska som produceras av slemhinnor i kroppen, hjälper till att fukta, skydda och transportera smuts och skräp bort från luftvägarna, matstrupen och andra kanaler.

7. Urin: En gulaktig vätska som produceras av njurarna och innehåller avfall och överflödigt vatten, elimineras sedan via urinvägarna.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.

Elektronmikroskopi är en teknik inom mikroskopi där man använder en elektronstråle i stället för ljus för att observera ett preparat. Det ger en mycket högre upplösning jämfört med optisk mikroskopi, och kan nå upp till 100 000 gånger magnification.

Det finns två huvudsakliga typer av elektronmikroskopi: transmissionselektronmikroskop (TEM) och skannande elektronmikroskop (SEM). TEM-metoden ger en tvådimensionell projektion av ett preparat, medan SEM-metoden ger en tredimensionell bild.

I TEM passerar elektronstrålen genom det tunnslida preparatet och interagerar med atomerna i preparatet, vilket skapar en bild som kan tolkas för att ge information om struktur, sammansättning och kemisk analys av preparatet.

I SEM skannas elektronstrålen över ytan av preparatet och ger upphov till sekundära elektroner som kan detekteras och användas för att generera en topografisk bild av ytan. SEM-metoden ger ofta mycket skarpa och detaljerade bilder av ytor, vilket gör den särskilt användbar inom materialvetenskap, biologi och andra områden där det behövs information om ytstruktur.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

'Livmoderslemhinna' (endometrium) är den inre, slimsäckiga layern av livmodern (uetrum) hos däggdjur. Den består av glandulära celler som producerar en vätska rik på näringsämnen för att möjliggöra befruktning och embryots tidiga utveckling. Under menstruationscykeln genomgår livmoderslemhinnan regelbundna förändringar under inflytande av hormoner som östrogen och progesteron. Om en befruktning inte sker kommer den att avfallas, vilket orsakar menstruationen.

'Könsorgan, kvinnliga' refererar till de primära och sekundära könsorganen hos en biologisk kvinna. De primära könsorganen är inre organ som utgör reproduktivsystemet, till exempel äggstockarna (ovary), äggledare (fallopian tubes), livmodern (uterus) och slidan (vagina). De sekundära könsorganen är yttre genitalier som skiljer sig morfologiskt mellan könen, till exempel de stora läpparna (labia majora), de små läpparna (labia minora), klitoris och bartholins körtlar.

I'm sorry for any inconvenience, but "Antilope" is not a medical term. Antilopes are actually a group of herbivorous African and Asian animals, related to deer and gazelles, that have hollow horns and slender legs. They are often the target of hunting and poaching, and their populations face various threats from habitat loss and fragmentation. If you have any questions about medical terminology or another topic, please let me know!

Polycystiskt Ovariesyndrom (PCOS) är ett endokrint syndrom som främst påverkar kvinnors menstruationscykel, hormonbalans, metabolism och reproduktiv hälsa. För att diagnosera PCOS måste en kvinna uppfylla minst två av tre följande kriterier:

1. Irréguljär menstruation: Kvinnan har längre än normalt mellanrum mellan menstruationerna (mer än 35 dagar), eller blöder mycket mer eller mindre än vanligt.
2. Övre nivåer av androgener: Kvinnan har högre än normala nivåer av "manliga" hormoner som testosteron och andra androgener, vilket kan orsaka symptom som hirsutism (övervuxning av kroppsbehår), akne eller alopeci (håravfall).
3. Polycystiska äggstockar: Äggstockarna ser ut att ha många små cyster när de undersöks med ultraljud. Dessa cyster är ofta oaktiva ägg som inte har blivit lossnade och utvecklats till ägg under äggetbildningen.

PCOS kan också leda till andra hälsoproblem, såsom övervikt eller fetma, högt blodtryck, höga kolesterol- och lipidnivåer, insulinresistens och ökad risk för typ 2-diabetes, svårigheter att bli gravid, sömnapné och depression. Det är viktigt att en kvinna som tror sig ha PCOS ska besöka en läkare för en korrekt diagnos och behandling.

"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes found in the model plant species Arabidopsis thaliana. This small flowering plant is widely used in plant biology research due to its relatively small genome, short life cycle, and ease of cultivation. The term "Arabidopsis proteins" can refer to any type of protein found in this plant, including enzymes, structural proteins, regulatory proteins, and others. These proteins play crucial roles in various cellular processes such as metabolism, signaling, growth, development, and stress response. Research on Arabidopsis proteins has contributed significantly to our understanding of fundamental biological processes in plants and has provided valuable insights into the molecular mechanisms underlying important agronomic traits.

Den Y-kromosomen är ett av de två könskromosom som en människa kan ha. Den andra är X-kromosomen. Medan de flesta kroppscellerna har 46 kromosomer i par (23 från modern och 23 från fadern), har män normalt sett 46 kromosomer, men med en Y-kromosom och en X-kromosom. Kvinnor har två X-kromosomer istället för en Y-kromosom och en X-kromosom.

Y-kromosomen är viktig för att bestämma kön hos ett foster under utvecklingen. Om fostret får en Y-kromosom från fadern kommer det att bli en pojke, och om fostret inte får en Y-kromosom kommer det att bli en flicka.

Y-kromosomen innehåller också gener som är viktiga för mänsklig reproduktion och könsspecifika drag hos män, såsom skäggväxt och djupare röst.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används i biomedicinsk forskning. Denna musstam är inavlad och har en homogen genetisk bakgrund, vilket gör dem till ett värdefullt verktyg för att studera genetiska faktorers roll i olika sjukdomar och biologiska processer.

C57BL musen är känd för sin robusta hälsa, lång livslängd och god fertilitet, vilket gör den till en populär stam att använda i forskning. Den har också visat sig vara sårbar för vissa sjukdomar, som exempelvis diabetes och katarakter, vilket gör den till ett användbart djurmodell för att studera dessa tillstånd.

Det finns flera understammar av C57BL musen, såsom C57BL/6 och C57BL/10, som skiljer sig något från varandra i genetisk makeup och fenotypiska egenskaper. Dessa understammar används ofta för att undersöka specifika frågeställningar inom forskningen.

'Ovarian diseases' refer to a range of medical conditions that affect the ovaries, which are small reproductive glands located on either side of the uterus in women. The ovaries produce eggs (oocytes) and sex hormones such as estrogen and progesterone, which play crucial roles in reproduction and sexual development.

There are several types of ovarian diseases, including:

1. Ovarian cysts: These are fluid-filled sacs that develop on the ovary. Most cysts are benign (non-cancerous) and may not cause any symptoms. However, some cysts can grow large and cause pain or discomfort. In rare cases, ovarian cysts can rupture and cause internal bleeding.
2. Polycystic ovary syndrome (PCOS): This is a hormonal disorder that affects women of reproductive age. Women with PCOS have enlarged ovaries that contain numerous small cysts. The condition can cause irregular menstrual periods, excessive hair growth, acne, and weight gain.
3. Ovarian cancer: This is a malignant (cancerous) tumor that develops in the ovary. Ovarian cancer is often difficult to detect in its early stages because it does not typically cause any symptoms until it has advanced. Symptoms may include abdominal pain, bloating, and difficulty eating.
4. Endometriosis: This is a condition in which tissue similar to the lining of the uterus grows outside of the uterus, often on the ovaries or other pelvic structures. Endometriosis can cause painful periods, pelvic pain, and infertility.
5. Ovarian torsion: This occurs when the ovary twists around its blood supply, cutting off blood flow to the ovary. Ovarian torsion is a medical emergency that requires prompt treatment to prevent tissue death.
6. Premature ovarian failure (POF): This is a condition in which the ovaries stop functioning before the age of 40. POF can cause symptoms such as irregular periods, hot flashes, and difficulty getting pregnant.

These are just a few examples of conditions that can affect the ovary. If you have concerns about your reproductive health, it is important to speak with a healthcare provider.

"Diploidi" er en biologisk terminologi som refererer til en celle som inneholder et par homologt kromosomsett, hvor hvert sett består av to kromatider. Det vil si at i diploide celler er det dublet kromosomssett, et arvet fra moren og et arvet fra fedrene. Menneskets kroppsceller (utom kjønnscellene) er typisk diploide og har 46 kromosomer i alt, organiserte i 23 par homologt kromosomer. Dette inkluderer også to seksuelle kromosomer, X og Y, som bestemmer individets kjønn.