ProtrombinProtrombintidFaktor V: Värme- och lagringslabilt plasmaprotein som påskyndar omvandlingen av protrombin till trombin vid blodkoagulation. Detta åstadkoms genom att faktor V bildar komplex med faktor Xa, fosfolipid och kalcium (protrombinaskomplex). Brist på faktor V leder till Owrens sjukdom.Hypoprotrombinemier: Avsaknad av eller låga halter av protrombin i blodet.Blodkoagulation: Den serie av processer som äger rum när blodets många koagulationsfaktorer samverkar och slutligen leder till bildandet av en olöslig fibrintromb. Förloppet kan indelas i tre steg: 1) aktivering av de n inre och yttre protrombinkonverteringsprocessen; 2) bildande av trombin; 3) bildande av stabila fibrinpolymerer.Faktor Xa: Den aktiverade formen av faktor X som ingår i såväl den inre som yttre blodkoagulationsprocessen. Den katalyserar omvandlingen av protrombin till trombin tillsammans med andra kofaktorer.Faktor X: En lagringstålig koagulationsfaktor av glykoprotein som kan aktiveras till faktor Xa både i inre och yttre koagulationsprocesser. Brist på faktor X (ibland kallad Stuart-Prower-faktorbrist) kan ge upphov till en systemisk koagulationsrubbning.Partiell tromboplastintidFaktor Va: Den aktiverade formen av koagulationsfaktor V. Den är en essentiell kofaktor för aktivering av protrombin som katalyseras av faktor Xa.Blodkoagulationsfaktorer: Endogena ämnen, vanligen proteiner, som ingår i blodkoagulationsprocessen.TrombinBlodkoagulationstester: Laboratoriemetoder för utvärdering av blodlevringsmekanismen hos en person.TrombofiliVitamin KTromboplastinBlodkoagulationsstörningar: Blödnings- och trombostillstånd till följd av onormala blodkoagulationsförhållanden, vilka i sin tur kan bero på koagulationsproteinrubbningar, trombocytrubbningar, blodproteinrubbningar eller närings brister.1-karboxyglutaminsyra: Påträffas i olika vävnader, särskilt i fyra blodproppsbildande proteiner inklusive protrombin, i njurprotein, i benprotein och i protein i diverse ektopiska förkalkningar.Vitamin K-bristINR: Ett system utvecklat av Världshälsoorganisationen och International Committee on Thrombosis and Hemostasis för att kunna övervaka och rapportera om blodkoagulationstest. I detta system standardiseras resultaten i enlighet med International Sensitivity Index för just den kombination av testreagens och instrumentering som används.Protein CWarfarinBlodförtunningsmedel: Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.Antitrombin III: Ett alfa-2-glykoprotein som står för huvuddelen av antitrombinverkan i normal plasma och som även hämmar flera andra enzym. Det kallades tidigare antitrombin II (AT II), vilket visat sig vara identisk t med AT III. Antitrombin III-defekt leder till tromboemboli. Det ingår i serpinfamiljen.Blodstillning: Den process som spontant stoppar blodflödet från kärl som leder blod under tryck. Till den bidrar sammandragning av kärlen, hopklumpning av blodkroppar (t ex erytrocytaggregation) och blodkoagulering.Faktor VII: Ett värme- och lagringsstabilt plasmaprotein som aktiveras av vävnadstromboplastin till att bilda faktor VIIa i den yttre blodkoaguleringsprocessen. Den aktiverade formen katalyserar därpå aktivering av faktor X till Xa.Koagulantia: Exogena substanser som används för att främja blodkoaguleringen. De endogena blodkoaguleringsfaktorerna betraktas som koagulantia endast när de ges som läkemedel.Kringlor: Proteindomäner av trippelslingor med disulfidbindningar. Dessa vanliga, strukturella domäner, kallade kringlor pga sin likhet med danska kringelkakor (kringler), har betydelse för membran-, protein- och fosfolipidbindning, samt för reglering av proteolys. Kringlor finns också i koagulations- och fibrinolysproteiner och i andra plasmaproteinaser.Fibrinopeptid A: Två små peptidkedjor som frigörs från N-ändsegmentet av fibrinogenets alfakedjor genom trombinets verkan vid blodkoaguleringsprocessen. Varje peptidkedja innehåller 18 aminosyrarester. In vivo utnyttjas fibrinopeptid A som markör för bestämning av omvandlingshastigheten av fibrinogen till fibrin medelst trombin.Fibrinogen: Plasmaglykoprotein som koagulerar av trombin och som består av en dimer av tre icke identiska par av polypeptidkedjor (alfa, beta och gamma), hoplänkade med disulfidbindningar. Fibrinogenlevring är en sol-gelförändring som utgörs av en komplex molekylär process. Medan fibrinogen spjälkas av trombin och bildar polypeptid A och B, ger andra enzymers proteolytiska verkan olika nedbrytningsprodukter av fibrinogen.PeptidfragmentTrombintidFosfolipider: Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.Protein SLupuskoagulationshämmare: En antikropp mot fosfolipider, påvisad i samband med systemisk lupus erythematosus, antifosfolipidsyndromet och ett antal andra sjukdomstillstånd, samt hos friska individer. In vitro stör antikroppen konverteringen av protrombin till trombin och förlänger tromboplastintiden. In vivo har den en koagulationsfrämjande effekt, som leder till blodproppar i huvudsakligen de stora blodkärlen. Den ger vidare upphov till graviditetskomplikationer som fosterdöd och spontan abort, samt ett antal olika hematologiska och neurologiska komplikationer.BlodproppEnzymprekursorer: Fysiologiskt inaktiva ämnen som kan omvandlas till aktiva enzymer.Faktor IX: Lagringsstabil blodkoagulationsfaktor med inre verkan. Dess aktiverade form, IXa, bildar komplex med faktor VIII och kalcium på blodplättsfaktor 3 så att faktor X aktiveras till Xa. Brist på faktor IX leder till hemofili B (Christmas sjukdom). Syn. hemofili B-faktor; Christmas faktor.Hirudiner: Det viktigaste aktiva ämnet i blodiglars spottkörtelsekret. Det har koagulationshämmande effekt.Fosfatidylseriner: Derivat av fosfatidsyror där fosforsyran har esterbindning till en serindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och serin, och 2 mol fettsyror.Antitrombiner: En endogen familj av proteiner tillhörande serpinsuperfamiljen som neutraliserar effekterna av trombin. Sex naturligt förekommande antitrombiner har identifierats och betecknas med de romerska siffror na I - VI. Antitrombin I och III tycks vara de med störst betydelse.VentrombosBlödningsbenägenhet: Mer eller mindre spontan blödning till följd av brister i blodlevringsmekanismerna (blodkoaguleringssjukdomar) eller annan störning som ger upphov till strukturella brister i blodkärlen (vaskulära hemostatiska störningar).Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Disseminerad intravasal koagulation: Ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av ett reducerat antal element som ingår i blodkoagulationen, beroende på att de brukas i utbredd trombbildning i blodkärlen. Blodproppsbildningen kan uppstå till följd av en rad störningar. I ett framskridet stadium förekommer omfattande blödningar.Aktiverat protein C-resistens: En hemostatisk rubbning som kännetecknas av svag antikoagulansrespons på aktiverat protein-C (APC). Den aktiverade formen av faktor V (faktor Va) bryts ned långsammare av APC. Faktor V-Leidenmutation (R506Q) är den vanligaste orsaken till APC-resistens.Kol-kolligaser: Enzymer som katalyserar sammanfogning av två molekyler genom bildande av en kol-kolbindning. De är karboxyleringsenzymer och utgörs för det mesta av biotinylproteiner. EC 6.4.Fibrinolys: Den naturliga, enzymatiska upplösningen av fibrin.OrmgifterProteinprekursorerDansylföreningar: Föreningar som innehåller en 1-dimetylaminonaftalen-5-sulfonylgrupp.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.BlodproppssjukdomarVitamin K1Fibrin-fibrinogennedbrytningsprodukter: Lösliga proteinfragment som bildas genom plasmins proteolytiska verkan på fibrin eller fibrinogen. FDP och dess komplexbildningar är till stor skada i den hemostatiska processen och en betydande orsak till blödning i samband med intravaskulär koagulation och fibrinolys.Faktor X-brist: En blodkoagulationssjukdom med autosomalt recessiv ärftlighet; den kan dock förvärvas. Sjukdomen kännetecknas av brister i såväl den inre som yttre koagulationsprocessen, onormal tromboplastintid och onormal protrombinomsättning.Faktor VIIa: Den aktiverade formen av koagulationsfaktor VII. Den aktiverar faktor X i den yttre blodkoaguleringsprocessen.TrombelastografiBlödning: Läckage av blod från blodkärl.Acenokumarin: Kumarin som används som antikoagulant. Dess verkan och användningsområden liknar dem för warfarin.Elapidgifter: Gifter från ormar av familjen Elapidae (giftsnokar), i vilken ingår kobror, kraiter, mambor, korallormar, tigerormar och australiska ormar. Gifterna innehåller olika typer av toxiska polypeptider, cytolytiska, hemolytiska och nervgifter, men färre enzymer än gift från ormar av familjerna Viperidae och Crotalidae. Många av gifterna har definierats.Plasma4-hydroxykumariner: Substanser som påträffas i många växter innehållande 4-hydroxykumarinradikalen. De interfererar med vitamin K och blodproppsbildningen, är hårt proteinbundna, hämmar mitokondrie- och mikrosomenzymer o ch används som orala antikoagulanter.Huggormsgifter: Gift från ormar av familjen Vipera (huggormar). Det är inte lika kraftigt som gift från Elapidae (kobror) eller Hydrophidae (havsormar) och verkar huvudsakligen på kärlsystemet, där det stör koagulation och kapillärmebranfunktioner. Det har även cytotoxisk verkan. Gifterna innehåller stora mängder enzymer och andra faktorer.Fibrin: Ett protein som erhålls från fibrinogen i närvaro av trombin och som utgör en del av blodproppen.Dikumarol: En antikoagulant för oralt bruk som påverkar vitamin K-metabolismen. Medlet används också experimentellt inom biomedicinen som reduktashämmare.Blodkoagulationsfaktorhämmare: Oftast endogena ämnen, som hämmar blodkoagulationen. De kan påverka ett eller flera enzym i koagulationsprocessen. Sammantaget kan de också hämma enzymer i andra processer än blodkoagulationen, som t ex enzymer i komplementsystemet, i fibrinolysenzymsystemet, i blodcellerna, samt i bakterier.Bindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.Heparin: En mycket sur mukopolysackarid, bestående av lika delar sulfaterad D-glukosamin och D-glukuronsyra med sulfaminbryggor. Molekylvikten kan variera från sex- till tjugotusen. Heparin finns och produceras i lever, lungor, mastceller osv hos ryggradsdjur. Dess funktion är inte klarlagd, men det används för att förhindra blodlevring in vivo och in vitro, i form av olika salter.Polyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.Bothrops: Ett släkte giftiga ormar av familjen Viperidae. Det finns ca 50 kända arter, som alla lever i de tropiska delarna av America och södra Sydamerika.Frystorkning: En metod för vävnadspreparering, där vävnadsprovet fryses och därefter dehydreras vid låg temperatur i vakuum. Metoden används även för torkning av läkemedel och livsmedel.Enzymaktivering: Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.Kromogena föreningar: Färglösa, endogena eller exogena förstadier till färgämnen, som genom biologiska mekanismer kan omvandlas till färgämnen. De används i biokemiska analyser och som diagnostiska markörer, särskilt i for men av enzymsubstrat. Den kortare synonymen kromogen skall ej förväxlas med färgalstrande bakterier, som också benämns kromogena.Antifosfolipidantikroppar: Autoantikroppar riktade mot fosfolipider. Dessa antikroppar förekommer typiskt hos patienter med systemisk lupus erythematosus (SLE), antifosfolipidsyndromet, liknande autoimmuna sjukdomar och vissa i cke-autoimmuna sjukdomar. Också hos friska individer kan de förekomma.TrombocytantalAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.ProteinbindningFaktor XI: En stabil blodkoagulationsfaktor som medverkar i den inre koagulationsprocessen. Den aktiverade formen XIa aktiverar faktor IX till att bilda IXa. Brist på faktor XI kallas ofta hemofili C.beta 2-glykoprotein IPunktmutationFaktor VIII: Blodkoagulationsfaktor VIII, en antihemofilifaktor som utgör en del av faktor VIII/von Willebrandfaktorkomplexet. Faktor VIII produceras i levern och har sin verkan i den inre koagulationsprocessen. Den tjänar som kofaktor vid faktor X-aktivering, vilken påtagligt förstärks genom små mängder trombin.NitrakrinFaktor V-brist: Brist på koagulationsfaktor V (proaccelerin, acceleratorglobulin eller labil faktor), vilket leder till en sällsynt blödningsbenägenhet kallad Owrens sjukdom eller parahemofili. Sjukdomen varierar kraftigt i svårighetsgrad. Faktor V-brist är ett autosomalt recessivt ärftlighetsdrag.

Heparin: Heparin är en polysackarid av glykosaminoglykantyp som hindrar blod från att koagulera genom att öka effektiviteten hos antitrombin III, ett protein som hämmar thrombin som krävs för koagulering. Ämnet används inom sjukvården för att göra ytor blodkompatibla och som injektion för att lösa upp eller förhindra blodproppar.TrombofiliBlödningsrubbningar: Blödningsrubbningar, synonymt med blödarsjuka som ett vidare begrepp, är fel på blodets förmåga att koagulera, vilket leder till inre och yttre blödningar. Blödningsrubbningar kan orsakas av genetiska defekter, som hemofili, von Willebrands sjukdom och den mycket ovanliga sjukdomen Glanzmanns trombasteni.Drotrecogin alfa: Drotrecogin alfa är ett läkemedel (Xigris) för kliniskt bruk av svår sepsis. Läkemedlet består av det kroppsegna protein C som reglerar koagulationen.Warfarin: [.jpg|thumb|Waran är handelsnamnet på substansen warfarin.Antikoagulantia: Antikoagulantia eller blodförtunnande läkemedelhttp://www.1177.Antitrombin: Antitrombin (förkortas AT) är ett glykoprotein som har en viktig koagulations-hämmande uppgift. Polysackariden heparin underlättar för antitrombin att binda till trombin som därmed inaktiveras.FosfolipidBlodproppProenzym: Proenzym eller zymogen är ett inaktivt förstadium till en aktiv form av ett enzym. I mag-tarmkanalen förekommer det flera proenzym; pepsinogen (i magsäckens chief cells) till pepsin och trypsinogen (i bukspottkörteln) till trypsin är två exempel.Köttdjur: Köttdjur eller biffdjur är nötkreatur som föds upp för köttproduktion (till skillnad från mjölkkor, som används för mjölkproduktion). Nötkreaturens kött kallas nötkött.Enzym: Enzymer är proteiner som katalyserar, alltså ökar eller minskar hastigheten på kemiska reaktioner. I enzymatiska reaktioner kallas molekylerna som går in i reaktionen för substrat, vilka sedan omvandlas till andra molekyler kallade produkter.FyllokinonD-dimer: D-dimer är en nedbrytningsprodukt av fibrin, ett litet proteinfragment som förekommer i blod efter att en blodpropp har brutits ner genom fibrinolys. D-dimerkoncentrationen kan bestämmas genom ett blodtest för att ställa diagnosen trombos.Vävnadsfaktor: Vävnadsfaktor (Faktor III) deltar i blodkoagulering genom att binda och aktivera Faktor VII och startar därmed koagulationen i det externa systemet. Vävnadsfaktor finns i alla kroppens vävnader, framför allt i hjärna och lungor.Acanthophis: Acanthophis är ett släkte av ormar. Acanthophis ingår i familjen giftsnokar och underfamiljen havsormar.Hemotoxin: Hemotoxin kallas gifter som förstör röda blodkroppar (alltså orsakar hemolys), stör blodkoagulering och/eller orsakar organförsämring och vävnadsskador. Termen hemotoxin är något missvisande då toxiner som skadar blodet även skadar andra vävnader.Fibrin: Fibrin är ett protein som kan bildas från lösligt fibrinogen i blodet vid blodets koagulation till exempel efter en sårskada. Vid koagulationen sätts en reaktion igång som med hjälp av ett antal koagulationsfaktorer leder till att förstadiet fibrinogen omvandlas till ett slags nätverk av trådar, fibrin.Aktivt centrum: Aktivt centrum, aktiv yta eller aktivt säte är inom molekylärbiologin den del av ett enzym eller ribozym där substraten binder och den kemiska reaktionen sker. Eventuella kofaktorer binder också till det aktiva centret.Proteinsekvensering: Proteinsekvensering innebär att man bestämmer en sekvens av en polypeptid, det vill säga aminosyrornas ordningsföljd. En vanlig metod är Edmannedbrytning, som uppfanns av Pehr Edman.Punktmutation: Punktmutation eller genmutation är en mutation som inträffar när en kvävebas byts ut mot en annan eller när två intilliggande kvävebaser byter plats. Punktmutationer är i allmänhet tysta mutationer, exempelvis missense-mutationer och nonsensmutationer.


trombin


  • Protrombin aktiveres til trombin ved hjelp av kalsium og lipider. (wikipedia.org)
  • Protrombin är trombin i flytande inaktiv form och som kommer igång genom aktiv Faktor X, receptfri cetrine köpa. (apotekvarernettbutikk.life)