I medicinen refererer protoner til positivt ladede partikler, som normalt findes i atomkerner sammen med neutroner og neutroner. Protoner spiller en vigtig rolle i kemiske reaktioner, herunder også i cellers energiproduktion, hvor de frigives under nedbrydningen af glukose via cellemembranens protonpumpe og dermed producerer ATP, cellsensenergi.
En medicinsk definition av 'Protonpumpar' är en typ av transporterande protein som aktivt pumpar protoner (H+) över celmembranet, vilket genererar ett protonsgradient och konsekvent elektrokemisk potential. Denna potential används sedan av andra cellulära processer, såsom ATP-syntes eller sekundära aktiva transportörer. Ett exempel på en protonpumpa är den gastriska H+/K+-ATPasen i magsäckens slemhinnor, som utsöndrar protoner till maginnehållet för att skapa den sura miljön som behövs för proteinernas nedbrytning.
Protonpumpsh inhibitors (PPIs) are a class of medications that reduce gastric acid production by blocking the H+/K+ ATPase proton pump in gastric parietal cells, providing effective therapy for gastric acid-related conditions such as gastroesophageal reflux disease (GERD), peptic ulcers, and dyspepsia.
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Protonpotential, även kallat elektrokemiskt potential eller protongradient, är ett mått på skillnaden i koncentration och laddning mellan två areaer inom en cell, som orsakas av gradienten för vätejoner (H+). Detta potential skapar en drivkraft som gör att protoner kan diffundera från ett område med högre protonkoncentration till ett område med lägre koncentration, och samtidigt genererar elektrisk energi. Protonpotentialet är viktigt för cellers energiproduktion, särskilt i mitochondrier och kloroplasten, där det används för att producera ATP (adenosintrifosfat) som en energikälla.
Rodopsinproteiner i purpurmembranet hos Halobacterium halobium och andra halofila bakterier. Bakteriorodopsiner fungerar som energiomvandlare, idet de konverterar ljusenergi till elektrokemisk energi via protonpumpar.
En protontransportörande ATPas är ett membranprotein som konverterar kemisk energi (i form av ATP) till elektromekanisk potentialenergi genom att pumpa protoner över cellytan, under uppbyggandet av ett pH- och elektrokemiskt gradient. Detta gradient kan sedan användas för olika cellulära processer som syrefrisättning, syrabearbetning och aktiv transport av näringsämnen.
L-formen av en av de icke-essentiella aminosyrorna. Den finns i djur och växter, särskilt sockerrör och sockerbetor. Den kan verka som neurotransmittor.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
"Vacuolar-type H+ (proton) translocating ATPases" är en grupp enzymer som förekommer hos eukaryota celler och som katalyserar ATP-hydrolys till ADP och fosfat, varvid protoner transporteras från cytosolen in i organeller såsom vakuoler, endosomer, golgiapparaten och lysosomer. Denna protontransport skapar en gradient över membranen med högre pH utanpå membranen jämfört med inne i organellen, samt ett lägre potentialenerginyttelag för protoner (högre koncentration av protoner) inuti organellen. Denna gradient används sedan för att driva olika cellulära processer såsom transport av näringsämnen, jontransport och andra energikrävande processer.
En aminosyra som förekommer i vävnader och urin hos ryggradsdjur. I muskelvävnad påträffas den oftast i form av fosfokreatin. Kreatinet utsöndras i urin som kreatinin.
Det sista oxidaset i andningskedjan. Det samlar ihop elektroner som överförts från reducerat cytokrom c och avger dem till molekylärt syre, som sedan reduceras till vatten. Enzymet består av cytokrom a och cytokrom b, två kopparatomer och 13 olika proteinunderenheter, av vilka kodas av mitokondrie-DNA. Ibland kallas det även komplex IV i andningskedjan. EC 1.9.3.1.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
En karbodiimid som används som kemisk intermediär och bindemedel vid peptidsyntes.
En lågenergidragningskraft mellan väte och annat grundämne. Den spelar stor roll för bestämning av egenskaperna hos vatten, proteiner och andra föreningar.
En viktig process i cellens energiomsättning. Förloppet då elektroner transporteras från ett reducerat substrat till molekylärt syre.
Valinomycin är ett cycliskt decapeptid som fungerar som en jonofor, specifikt för potassium-joner (K+). Det bildas naturligt av vissa bakterier och svampar. I biokemi används valinomycin ofta för att skapa kontrollerade miljöer med höga koncentrationer av potassium-joner inom membranstrukturer, eftersom det har en hög affinitet till K+ och kan diffundera jonen genom lipid bilayer. Det används också för att studera mekanismer kring aktiv transport och selektivitet hos jonkanaler.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
2-Pyridinylmethylsulfinylbenzimidazoles are a type of chemical compound that consists of a benzimidazole ring, which is a heterocyclic aromatic organic compound similar to benzene and pyridine, but with two nitrogen atoms in the six-membered ring. This benzimidazole ring is attached to a sulfinyl group (-S(=O)-), which is then connected to a 2-pyridinylmethyl group. The 2-pyridinylmethyl group consists of a pyridine ring with a methyl group attached to the 2nd carbon atom in the ring.
En basisk beståndsdel av lecitin som förekommer i många växter och djurorgan. Det är viktigt som prekursor till acetylkolin, som metylgivare i olika metaboliska processer och i fettomsättningen.
I en enkel medicinsk definition är Schiff baser kemiska föreningar som innehåller en karboximetylengrupp (-CH=CH-COO-) som binds till två aromatiska ringstrukturer, vanligtvis två benzenringar. Dessa föreningar har fått sitt namn efter den tyske kemisten Hugo Schiff, som först syntetiserade dem under 1800-talets slut.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Omeprazol är ett protonpumpshämmande läkemedel som används för att behandla mag- och tarmsjukdomar orsakade av överproduktion av magsyra, såsom gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), Zollinger-Ellisons syndrom och magulcusor. Det fungerar genom att blockera den aktiva platsen för en protonpumpa i magcellernas syrasekretoriska kanaler, vilket reducerar mängden syra som produceras i magsäcken.
'Rhodobacter sphaeroides' är en gramnegativ, icke-sjukdomsbildande bakterie som tillhör alfaproteobakteriella divisionen. Den är strikt aerob men kan även växa anaerobt under fototrofa förhållanden genom att använda sig av fotosyntes. Bakterien är känd för sin förmåga att producera stora mängder karotenoider och bakterieblå pigment, som ger den en rödaktig färg. 'Rhodobacter sphaeroides' har potentialen att användas inom bioteknologi och för bioenergi på grund av dess förmåga till fotosyntes och produktion av biogaser som väte och metan.
En art saltälskande arkéer som återfinns i saltsjöar. Vissa stammar bildar under anaeroba förhållanden en lila hinna.
En essentiell aminosyra som är nödvändig för produktion av histamin.
Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Ett släkte av Halobacteriaceae som kräver hög salthalt för sin tillväxt. Tvådelning sker genom hopsnörning.
Olika preparat med varierande verkningsmekanismer som används för behandling och lindring av magsår och irritationer i mag-tarmkanalen.
Nigericin är ett polyetylenglykol-peptidkonjugat som utvinns från Streptomyces hygroscopicus var. nicogramensis. Det fungerar som ett protonofor, vilket betyder att det bildar porer i celldammem och stör dess elektriska potential, vilket leder till utbyten av protoner (H+) över membranet. Nigericin används ofta inom forskning för att studera jontransport och cellulär homeostas. Det bör dock hanteras med omsorg på grund av dess toxicitet och potentialen att orsaka celldöd vid höga koncentrationer.
Organiska sulfonsyraestrar eller salter som innehåller en aromatisk kolväteradikal.
Deuterium är en stabil väteisotop med kemiskt tecken 2H eller D. Atomen har en proton och en neutron i kärnan och är sålunda ungefär två gånger så tung som väteatomen.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.
Reglerade, jonselektiva glykoproteiner som förflyttar sig genom membran. Den jonkanalstyrande stimuleringen kan utgöras av membranpotentialen, läkemedel, cytoplasmatiskt signalämne eller mekanisk belastning. Jonkanaler som utgör inbyggda delar av jonotropa neurotransmitterreceptorer räknas inte hit.
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
Jonförflyttning genom energigenomsläppliga cellmembraner. Transporten kan vara aktiv, passiv eller understödd. Joner kan förflytta sig en åt gången (uniport) eller som grupper om två eller fler joner i samma (symport) eller motsatt (antiport) riktning.
Läran om kemiska förändringar till följd av elektrisk påverkan och elektrisk aktivitet till följd av kemiska förändringar.
En protonjonofor som ofta används som bindningslösande medel i biokemiska studier.
Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
Stabila elementarpartiklar med den minsta, kända negativa laddningen. Elektroner ingår i alla grundämnen. De kallas även negatroner. Positivt laddade elektroner kallas positroner. Elektronernas antal, energinivå och placering runt atomkärnor avgör grundämnens kemiska identitet. Strålflöden av elektroner kallas katodstrålar eller betastrålar, en högenergistrålning som uppstår vid kärnsönderfall.
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
"Mikrobiella rodopsiner" refererar till ljuskänsliga proteiner hos vissa bakterier och arkéer som liknar det visuella pigmentet i djurs ögon, rhodopsin. Dessa proteiner är involverade i bakteriers eller arkéers förmåga att använda ljusenergi för att generera energi genom ett process som kallas fototrofi. Mikrobiella rodopsiner består av en transmembranprotein, ofta kallad halorodopsin eller bakteriorhodopsin, som innehåller en retinalgrupp som kan isomerisera när den exponeras för ljus, vilket initierar en protonpumpningsprocess över cellmembranet och genererar ett elektrokemiskt potential som kan omvandlas till energi.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Kemiska föreningar som lösta i vatten ger vätejoner eller protoner; vars väte kan ersättas av metaller eller basiska radikaler; som vid reaktion med baser bildar salter och vatten (neutralisering).
Läkemedel som selektivt binder till, men inte aktiverar histamin H2-receptorer, och därmed blockerar verkan av histamin. Deras viktigaste kliniska effekt är att de hämmar syrautsöndring vid behandling av magsår. De kan även påverka glatt muskulatur. Vissa av medlen i denna klass har kraftig effekt på det centrala nervsystemet, men dessa verkningsmekanismer är inte klarlagda.
En medicinsk definition av 'Purpurmembran' är en patologisk tillstånd där små blodkärl under huden eller slemhinnor fylls med blod som inte kan cirkulera korrekt, vilket orsakar blåa eller röda prickar eller fläckar på ytan. Detta kan vara ett tecken på allvarliga sjukdomar såsom blodsjukdomar, infektioner eller autoimmuna störningar.
Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
En sulfoxid är en organisk förening som innehåller en sulfuratom bundet till två kolatomer och en syreatom, R-S(=O)-R'. Sulfoxider kan bildas genom oxidation av svavelhaltiga föreningar, såsom sulfider. De har en dipolär karaktär på grund av delokaliserad positiv laddning på svavelatomen och negativ laddning på syreatomen, vilket ger upphov till intermolekylära krafter som kan påverka deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Sulfoxider är viktiga intermediärer inom organisk syntes och förekommer naturligt i vissa biologiskt aktiva ämnen, till exempel garlic och penicillin.
"Nuclear magnetic resonance (NMR) in a biological or biomolecular context refers to the use of NMR spectroscopy to study the structure, dynamics, and function of biological macromolecules such as proteins, nucleic acids, and carbohydrates. By placing these molecules in a strong magnetic field and applying radiofrequency pulses, researchers can observe and measure the magnetic properties of certain atomic nuclei (such as hydrogen-1, carbon-13, and nitrogen-15) within the molecule. These measurements provide information about the local chemical environment, molecular structure, and motion, which can be used to elucidate important biological processes and interactions at the molecular level."
En atom eller atomgrupp som har en positiv eller negativ elektrisk laddning, till följd av upptag (negativ laddning) eller förlust (positiv laddning) av en eller fler elektroner. Atomer med positiv laddning kallas katjoner; de med negativ laddning kallas anjoner.
Det färggivande ämnet i hemoglobin. Det förekommer fritt i kroppsvävnader och som prostetisk grupp i många hemproteiner.
I medicinen er electrostatiske kraftfelter relateret til anvendelsen af elektrisk laderede partikler eller fænomener i diagnostiske eller terapeutiske procedurer. Elektrostatiske kraftfelter opstår, når der er forskelle i elektrisk ladning mellem to objekter eller materialer, hvilket resulterer i en tiltræknings- eller afstødningskraft imellem dem.
Rabeprazole är ett protonpumpshämmande läkemedel som används för att behandla mag- och tarmsjukdomar orsakade av överproduktion av magsyra, till exempel gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), Zollinger-Ellisons syndrom och magulcus. Det fungerar genom att blockera protonpumpsystemet i magcellernas syrasekretoriska kanaler, vilket reducerar mängden syra som produceras av magen. Rabeprazole tillhandahålls på recept och ges vanligtvis en gång om dagen.
Teori om att strålning och absorption av energi sker i bestämda mängder som kallas kvanta (E), vilka varierar i storlek och definieras av ekvationen E=hv, där h är Plancks konstant och v strålningens frekvens.
En grupp peptidantibiotika från Bacillus brevis. Gramicidin C eller S är en polypeptid av tio aminosyror, och gramicidin A,B och D är linjära. Gramicidin är en av två huvudkomponenter i tyrotricin, som används lokalt mot grampositiva organismer. Det har toxisk verkan på blod, lever, njurar, hjärnhinnor och luktapparaten.
En väteoxidisotop (vattenisotop), bestående av en förening av tungt väte (deuterium) och syre. Det används för olika studier av kemiska reaktioner eller kärnreaktioner, och även av biologiska processer.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
En medicinsk definition av 'Sodium-Hydrogen Antiporter' är ett membranprotein som aktivt transporterar natrium- (Na+) och vätejoner (H+) i motsatta riktningar över cellytan. Denna transportprocess hjälper till att reglera intracellulär pH och saltbalans. Sodium-hydrogen antiporter förekommer naturligt i olika typer av celler, inklusive röda blodkroppar, njurar och mag-tarmkanalen. Dysfunktion i sodium-hydrogen antiporter kan leda till olika sjukdomstillstånd som exempelvis högt blodtryck och njursjukdomar.
"Uncoupling agents" är en term inom farmakologi och biokemi som refererar till substanser som förhindrar effektiv energiproduktion i mitokondrier, de subcellulära organellerna där cellernas energi produceras. Dessa agenter fungerar genom att blockera den oxidativa fosforyleringen, ett process där protoner (H+) pumparas över mitokondriens membran för att skapa ett elektrokemiskt potential som sedan används för att producera ATP (adenosintrifosfat), den primära energibäraren i cellen.
I en enkel medicinsk definition kan man säga att "proton ionophorer" är substanser som har förmågan att diffundera genom biologiska membran och transportera protoner (H+) över dem. Detta process kan störa den normala pH-regleringen i celler och leda till oönskade effekter, inklusive celldöd. Proton ionophorer kan användas som ett verktyg för att studera celldefekter eller som en del av behandlingsstrategier inom medicinen, men de kan också vara skadliga om de finns i onödigt höga koncentrationer.
Den typiska tredimensionella formen av en molekyl.
Bakåtflöde av magsaft och/eller innehåll från tolvfingertarmen (gallsyror, pankreasvätska) upp i övre delen av matstrupen, oftast pga bristande funktion hos matstrupens nedre slutarmuskel. Sura uppstötningar blir det när magsaften kommer upp i svalget eller munnen.
"Strålbehandlingsplanering, datorstödd" refererar till användandet av datorbaserade system och algoritmer för att optimera och individualisera strålbehandling vid cancerbehandling, genom simulering av stråldosens interaktion med patientens anatomiska bilder och tumör, för att maximera skada på tumören med minimal skada på omgivande vävnad.
In the context of medicine, a solution refers to a homogeneous mixture of two or more substances, where one substance, the solute, is uniformly distributed throughout another substance, the solvent. The solvent is typically a liquid, but it can also be a gas or a solid. The solute can be a solid, liquid or gas. Once the solute is dissolved in the solvent, the particles of the solute are dispersed and cannot be seen or separated from the solvent using ordinary methods. An example of a medical solution is a saline solution, where sodium chloride (salt) is dissolved in water to create a mixture used for irrigation, cleaning wounds or as a medication.
En icke-essentiell aminosyra som normalt uppträder i L-form. Den är den vanligaste stimulerande signalsubstansen i det centrala nervsystemet.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Ett cytosoliskt karbanhydrasisoenzym med stor utbredning i celler av nästan all kroppsvävnader. Brist på kolsyreanhydras II ger ett syndrom som kännetecknas av osteopetros (marmorbensjuka), njurkanalacidos och förkalkning i hjärnan. EC 4.2.1.-.
Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.
I medicinsk kontext, är neutroner en form av subatomar partikel som främst är relevant inom strålbehandling och strålsäkerhet. Neutronstrålning kan användas i behandlingen av vissa typer av cancer, då neutronerna orsakar skada på cellkärnan hos cancerceller när de absorberas. Men definitionen av neutroner per sé är en grundläggande fysikalisk term och kan definieras som en sorts subatomär partikel utan elektrisk laddning, med ungefär samma massa som en proton.
En strålbehandlingsdos är det exponerade läkemedelsmängden, som mäts i grå (Gy), av joniserande strålning som absorberas av ett given volymelement i ett preparat eller en levande vävnad under en given tidsperiod under en strålbehandling.
Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
I en enkel medicinsk definition kan vakuoler beskrivas som membranomskydda kompartment innehållande vätska och/eller olika organellmaterial, som förekommer inne i celler hos levande organismer. Vakuoler är vanligen associerade med specifika funktioner såsom intracellulär lagring, nedbrytning av material eller homeostasis.
Radiometri är en teknik inom fysiken som mäter strålningens intensitet hos olika typer av elektromagnetisk strålning, till exempel gamma-, röntgen- och ultraviolett strålning. Radiometri används ofta inom områden som medicin, astronomi och miljöövervakning för att mäta strålningsnivåer och skydda mot onödvändig exponering av strålning.
"Paracoccus denitrificans" är en gramnegativ, aerob bakterie som utför denitrifikation, en process där nitrat reduceras till gasformig kväve (N2) under syrebrist. Den kan leva på ett varierat näringsval och är vanligen belägen i vattenmiljöer, såsom mark och vattenreningssystem.
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Proteolipids are a type of complex lipid molecule that contain both fatty acid chains and proteins. They are found in various biological membranes, including the brain, where they play important roles in cell signaling and communication. Proteolipids are unique because their protein and lipid components are tightly associated and function together as a single unit. They are also known to be involved in several neurological disorders, such as Alzheimer's disease and multiple sclerosis.
"Solaktivitet" refererer til den mængde UV-stråling, som solen udsender og som når ned til jordens overflade. Denne stråling kan have både positive (dannelsen af vitamin D) og negative effekter (solskoldesyge, hudkræft m.m.) på levende organismer, herunder mennesker.
En bakteriell protontranslokerande ATPase är ett proteincomplex hos bakterier och archaeer, som katalyserar ATP-syntesen genom att konvertera den energirika gradienten av protoner över cellytan till kemisk energi i form av ATP. Processen kallas också oxidativ fosforylering och är en central del i cellens energihushållning.
Konstgjorda, små, enkla eller flerskiktsblåsor (tillverkade av lecitiner eller andra lipider) som används för transport av olika biologiska molekyler eller molekylkomplex till celler, t ex läkemedel eller gener. De används även för undersökning av membran och membranproteiner.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
En isomer av glukos som betraktats som ett B-vitamin, trots att det är oklart om det är ett vitamin, och att något bristtillstånd aldrig påvisats hos människa. Inositolfosfolipider är viktiga länkar i signalöverföring.
Diskreta energimängder, tillsynes elementarpartiklar utan massa, som överförs med ljusets hastighet. De utgör (kvant)enheten för elektromagnetisk strålning. Fotoner avges när elektroner förflyttas från en energinivå till en annan.
Tritylföreningar är en grupp organiska föreningar som innehåller en tritylgrupp, det vill säga en tertiär karbocation med strukturen (CCH3)3+, bunden till en kolatom i en aromatisk ring, vanligtvis en fenylgrupp.

'Proton' är ett begrepp inom atomfysiken och betecknar en subatomär partikel som finns i atomkärnan. Protonen har en positiv elektrisk laddning och tillsammans med neutronerna utgör de atomkärnans kärnmassa. Protonens laddning anges vanligtvis som +1, vilket är den grundläggande enheten för elektrisk laddning inom fysiken. Protonens massa är ungefär lika med 1,67 x 10^-27 kg och är något större än neutronens massa. Protoner spelar en viktig roll inom kemi och fysik, bland annat i samband med kemiska reaktioner och radioaktivt sönderfall.

En Protonpump (eller H+/K+-ATPase) är ett enzym som aktivt transporterar protoner (H+) över cellemembranet, från cytoplasman till extracellulärt utrymme. Detta sker genom att använda energi från ATP-hydrolys. Protonpumpar finns i flera olika celltyper, men de är speciellt viktiga i magsäckens slemhinnor där de hjälper till att skapa den låga pH som krävs för att aktivera gastrisk sura enzym. Inhibition av protonpumpar används som behandling för olika mag- och tarmsjukdomar, exempelvis gastroesofageal reflux sjukdom (GERD) och ulcerös kolit.

Protonpumpshämmare är en typ av läkemedel som används för att behandla magreflux och andra tillstånd relaterade till överproduktion av magsyra. De fungerar genom att blockera protonpumpan i magcellernas syrsekretoriska vakuoler, vilket reducerar mängden syra som produceras och avges in i magsäcken.

Exempel på protonpumpshämmare är:

* Omeprazol (Losec)
* Lansoprazol (Prevacid)
* Pantoprazol (Protium)
* Esomeprazol (Nexium)
* Rabeprazol (Aciphex)

Dessa läkemedel är mycket effektiva för att minska symtom som sura uppstötningar, syrorelaterad hosta och magont. De används också ofta i kombination med antibiotika för att behandla Helicobacter pylori-infektioner, som kan leda till magsår och magcancer.

Magnetisk resonansspektroskopi (MRS) är en icke-invasiv teknik som används inom medicinen för att mäta och kartlägga metaboliska förekomster i levande vävnad. Den bygger på principen om magnetisk resonans, där atomkärnor, vanligtvis vätekärnor (protoner), exciteras med hjälp av en stark magnetisk fält och radiofrekventa vågor. När atomen återvänder till sin grundtillstånd ger den ifrån sig en signalsignal som kan analyseras för att ge information om de kemiska föreningarna i närheten. I en MRS-undersökning fokuserar man på metaboliter, det vill säga små molekyler som är involverade i cellens metabolism.

MRS kan användas för att diagnostisera och monitorera olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, demens, epilepsi, stroke och neuropsykiatriska störningar. Den kan ge information om förändringar i metabolismen som kan vara specifika för en viss sjukdom eller ett visst tillstånd. MRS används ofta tillsammans med magnetresonanstomografi (MRT) och kan ge kompletterande information om strukturella och funktionella aspekter av vävnaden.

Vätejonkoncentration, även känd som pH, är ett mått på hur sur eller basiskt ett vätskemedium är. Det specificerar protonaktiviteten (H+) i en lösning, vilket är relaterat till mängden hydrogenjoner (H+) per liter.

En lägre pH-värde (7) indikerar lägre vätejonkoncentration och mer basisk miljö. Vatten har en neutral pH på 7.

I medicinsk kontext kan förändringar i vätejonkoncentration ha betydelsefulla kliniska konsekvenser. För hög eller för låg pH kan störa normal cellfunktion och leda till acidos eller alkalos, respektive. Dessa störningar kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive andningen, hjärt-kärlsystemet, njurarnas funktion och ämnesomsättningen.

Protonpotential är ett begrepp inom fysiologi och biokemi som refererar till den elektrokemiska gradienten över en membran för protoner (H+). Gradienten består av två delar: en koncentrationsgradient, där protonkoncentrationen är högre utanpå cellmembranet än inne i cellen, och en elektrisk potential, där laddningen är negativ inne i cellen jämfört med utsidan. Protonpotentialet spelar en viktig roll inom celldrift och energiproduktion, särskilt inom mitokondrier och kloroplastier, där det används för att skapa ATP (adenosintrifosfat) genom processer som oxidativ fosforylering och fotofosforylering. Protonpotentialet mäts i millivolt (mV).

Bakteriorodopsin är ett protein som huvudsakligen förekommer hos arkéer, och är välkänt för sin roll i solenergiomsättning. Det fungerar som en ljuskänslig protonpump, vilket innebär att det absorberar ljus och använder den energin för att pumpa protoner (H+) över cellmembranet från cytoplasman till utsidan av cellen. Detta skapar ett elektrokemiskt gradient som kan konverteras till kemisk energi genom ATP-syntas, en process som kallas fotofosforylering.

Bakteriorodopsin består av sju transmembrana α-helixar och innehåller ett retinal molekyl i sin aktiva centrum. När ljus absorberas av retinalet, induceras en konformationsförändring i proteinet som får protonpumpen att fungera. Bakteriorodopsin är ett exempel på ett så kallat rhodopsin-liknande protein (RLP), och det har studerats intensivt som ett modellsystem för att förstå de grundläggande mekanismerna bakom ljuskänsliga proteiner.

En prostatatranslokerande ATPase (P-ATPase) är ett transmembrant enzym som använder energiförrådet i ATP (adenosintrifosfat) för att pumpa protoner (H+) över cellytan. Detta skapar ett koncentrationsgradient och underlättar därmed transporten av olika joner och molekyler genom cellmembranet. Protontranslokerande ATPaser är viktiga för en rad fysiologiska processer, inklusive cellyts funktion, elektrofysiologi och homeostas. I vissa patologiska tillstånd kan dessa proteiner bli defekta eller onormalt reglerade, vilket kan leda till cellulär dysfunktion och sjukdom.

Asparaginsyra (Aspartic acid) är en av de 20 standardaminosyror som finns i proteiner. Det är en karboxylsyra och har en negativt laddad sidokedja vid fysiologisk pH. Asparaginsyra spelar en viktig roll i metabolismen, speciellt inom energiproduktion och neurotransmission.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.

I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).

I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.

'Vacuolar Proton-Translocating ATPases' (V-ATPas) är en typ av proteinkomplex som katalyserar syntesen av ATP (adenosintrifosfat) genom att transportera protoner över cellytans membran med hjälp av energi. Detta skapar ett elektrokemiskt potential som kan konverteras till kemisk energi i form av ATP.

V-ATPas förekommer främst i intracellulära organeller, såsom vakuoler och endosomer, men kan även hittas i exempelvis bakterier. Proteinkomplexet består av flera underenheter som tillsammans bildar en protonkanal och en ATP-syntaskapsa.

V-ATPas har en viktig funktion i cellers homeostas, såsom att underhålla pH-balansen inne i olika organeller och att ge energi till aktiv transport av olika molekyler över membranet. Dysfunktioner i V-ATPas kan leda till olika sjukdomar, såsom neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

'Kreatin' är ett organiskt ämne som bildas naturligt i kroppen, framförallt i skelettmusklerna. Det spelar en viktig roll i produktionen av energibearbetningsföreningen ATP (Adenosintrifosfat), vilket gör att musklerna kan arbeta och kontrahera. Cirka 95% av kreatinet i kroppen lagras i skelettmuskler, hjärta och hjärna.

Kreatin finns också tillgängligt som närings supplement, ofta använd av idrottsmän och personer som vill öka sin muskelstyrka och prestanda. Konsumtion av kreatin kan leda till högre nivåer av fri tillgänglig kreatin i musklerna, vilket kan förbättra kroppens förmåga att producera ATP under intensiva övningar och hjälpa till att fördröja muskelförfetting.

Elektrontransportkomplex IV, också känd som cytochrom c oxidase, är ett enzym i mitokondriernas inre membran i celler. Det är den sista komponenten i den elektrontransportkedja som genererar ATP (adenosintrifosfat) genom cellegensis. Elektrontransportkomplex IV katalyserar oxidationen av reducerad cytochrom c och reduktionen av syre till vatten. Detta steg är kritiskt för den cellulära andningen eftersom det är här där de sista elektronerna överförs till syre, vilket leder till bildandet av vatten istället för farliga och reaktiva syrgasradikaler.

Molekylära modeller är matematiska och grafiska representationer av molekyler och deras interaktioner på en molekylär nivå. Dessa modeller används inom flera områden inom naturvetenskapen, till exempel inom biologi, kemi och fysik, för att förutsäga hur olika molekyler beter sig och interagerar med varandra.

En molekylär modell kan bestå av en tredimensionell struktur av en molekyl, som visar var varje atom finns placerad och hur de är bundna till varandra. Den kan också inkludera information om elektronmolntopologi, laddning och andra fysikaliska egenskaper hos molekylen.

Molekylära modeller kan användas för att simulera kemiska reaktioner, studera proteiners struktur och funktion, utveckla läkemedel och förstå komplexa biologiska system på en molekylär nivå. Genom att visualisera och analysera molekylära modeller kan forskare få en bättre förståelse för de grundläggande principerna som styr molekyler och deras interaktioner, vilket kan leda till nya insikter och innovationer inom många olika områden.

'Väte' ( Wasser) är inom medicinen och biologin en viktig och vanlig kemisk förening med formeln H2O. Det består av två väteatomer (H) som är bundna till en syreatom (O). Vatten är en polär molekyl, vilket betyder att den har en positivt laddad sida (väteatomerna) och en negativt laddad sida (syreatomen). Detta gör att vatten har egenskaper som gör det speciellt viktigt för levande organismer, såsom sin förmåga att lösa många olika typer av molekyler och agera som en kylningsvätska i kroppen. Vatten är också ett mycket vanligt beståndsdel i levande vävnader och är nödvändigt för cellers överlevnad och funktion.

Dicyclohexylcarbodiimid (DCC) er en organisk forbindelse som ofte brukes som en kjemisk klipping- eller koblingsagent i organic synthesis. Den konverterer karboxylsyrer til aktive esterintermediate, som kan reagere med aminer for å forme amidbindinger. DCC er en hvit, krystallin materiale med skarp smeltingpunkt og lage vannløselighet. Den er giftig og kan fremkalde alvorlige hud- og øyenskader.

Her er den medicinske definisjonen av Dicyclohexylcarbodiimid:

Dicyclohexylcarbodiimid (C12H18N2) er en hvit, krystallin forbindelse som vanligvis brukes som en kjemisk klipping- eller koblingsagent i organic synthesis. Den konverterer karboxylsyrer til aktive esterintermediate, som kan reagere med aminer for å forme amidbindinger. DCC er giftig og kan fremkalde alvorlige hud- og øyenskader ved kontakt. Inhalasjon eller inesling av stoffet bør unngås. Personer som jobber med DCC bør bruke personlig skyddsutstyr, inkludert ansiktsskydd, handsker og laboratorieklær. I tilfelle av ulykke bør man søke akutt medisinsk hjelp umiddelbart.

Vätebindning (eng. Hydrogen bond) är en form av elektromagnetisk attraktion som uppstår när ett väteatom i ett molekyler deltar i en kemisk bindning med ett starkt elektronegativt atom, ofta syre, kväve eller fluor. Detta resulterar i att väteatomen får en positiv partial laddning och det elektronegativa atomet får en negativ partial laddning. Denna laddningsseparation gör att väteatomens kärna kan attraheras till den negativa laddningen hos ett annat elektronegativt atom i ett närliggande molekyl, vilket resulterar i en vätebindning. Vätebindningar är svagare än kovalenta bindningar men starkare än London-dispersionskrafter och spelar en viktig roll inom områden som proteinföldning, genetisk material och vattenmolekyler.

Elektrontransport är en biokemisk process som sker inne i celler och är en viktig del av cellandningen, eller celldygnets process. Det är en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket genererar energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

I mitokondrierna, de subcellulära organellerna som är ansvariga för cellandningen, sker elektrontransporten i den så kallade elektrontransportkedjan. Denna kedja består av en serie komplexa proteiner och koenzym som sitter inbäddade i mitokondriens inre membran. Elektroner från reducerade coenzym, till exempel NADH och FADH2, passerar genom denna kedja och överförs till syre, vilket är det slutliga elektronacceptorn. Under transporten frigörs energi, som används för att pumpa protoner (H+) över mitokondriens inre membran, vilket skapar ett koncentrationsgradient. ATP-syntas, ett enzymkomplex beläget i mitokondriens inre membran, använder sedan denna gradient för att syntetisera ATP från ADP och fosfat.

I alltså är elektrontransporten en viktig process som genererar energi i celler genom en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket leder till skapandet av ATP.

Valinomycin är ett antibiotiskt peptidderivat som produceras naturligt av vissa bakterier och svampar. Det består av alternerande aminosyror, L-laevt valin och D-dextrogyll formen av laktat, som bildar en cyklisk struktur med en central hålighet som kan binda kaliumjoner (K+). Valinomycin är ett så kallat ionofor, vilket betyder att det kan transportera joner genom biologiska membran.

Valinomycin har en hög affinitet för potassiumjoner och bildar en komplex med dem som kan diffundera genom celldelningen membran. Detta orsakar en oproportionerlig inflöde av potassiumjoner till cellen jämfört med utflödet, vilket kan störa cellens elektrolytbalans och leda till dess död. Valinomycin används därför som ett verktyg inom forskning för att studera celldelningen och transporten av joner genom membran, men det har även visat sig ha potential som en möjlig behandling för vissa bakterieinfektioner.

Proteinkonfiguration refererar till den unika sekvensen av aminosyror som bildar ett proteinmolekyls tredimensionella struktur. Denna konfiguration bestäms av proteinkodande gener och påverkas av posttranslationella modifikationer. Proteinkonfigurationen är viktig för proteinets funktion, stabilitet och interaktion med andra molekyler inom cellen.

I'm sorry for any confusion, but "2-Pyridinylmethylsulfinylbenzimidazoles" is not a medical condition or term. It is instead a chemical compound with a specific structure and properties.

This compound belongs to the class of organic heterocyclic compounds known as benzimidazoles, which contain a benzene fused to an imidazole ring. The "2-Pyridinylmethylsulfinyl" part refers to a sulfur-containing group attached to the benzimidazole core structure.

As this term is not related to medical definitions, I would recommend consulting a chemistry or chemical engineering resource for more information on this compound and its potential uses.

'Kolin' (eller 'cholin' på engelska) är ett vattenlösligt, organiskt ämne som är en essentiell näringsämne och en viktig beståndsdel i vår kropp. Det ingår i strukturen hos vissa lipider, så kallade fosfolipider, som är en viktig del av celldelarnas (membranernas) struktur.

Kolin är också en prekursor till neurotransmittorerna acetylkolin och noradrenalin, vilket betyder att det spelar en roll i signaleringen mellan nervceller. Dessutom har kolin visat sig ha en viktig roll för minnesfunktionen och hjärnans funktion överlag.

I kroppen kan kolin tillföras genom dieten, där det finns i föda som lever, ägg, fisk, nötter och gröna lökväxter.

'Schiff's bases' er kemiske forbindelser som dannes når en primær amin (R-NH2) reagerer med en karbonylgrupp (R'-CO-R'') i en såkalt nucleofil additionsreaktion. Det resulterende produktet er en kemisk forbindelse der inneholder en fungional gruppe bestående av en imin (RC=NR') eller en enamin (R-CR''=NR') funktion. Schiff's bases har ofte interesse i organisk syntese, farmakologi og andre kemiske områder på grunn av deres varierte egenskaper og anvendelser. De kan for eksempel være fluorescente, fargeendringsfølsomme eller ha metalbindingskapasitet, som gjør dem aktive i katalytiske reaksjoner.

Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.

Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.

I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:

2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)

I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.

Omeprazol är ett läkemedel som tillhör gruppen protonpumpshämmare. Det används vanligen för att behandla mag- och tarmsjukdomar orsakade av överproduktion av magsyra, såsom gastrit (maginflammation), magulcus (magsår), Zollinger-Ellisons syndrom och gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Omeprazol fungerar genom att blockera protonpumpsen i cellsystemet som producerar magsyra, vilket resulterar i minskad syraproduktion. På så sätt hjälper det att reducera symtomen och underlätta läkningen av sår i mag- eller tarmslemhorna. Läkemedlet ges vanligtvis som tablett eller kapsel och tas en gång per dag, ofta på morgonen, på tom mage.

'Rhodobacter sphaeroides' är en gramnegativ, icke-sjukdomsbildande bakterie som tillhör alfaproteobakteriella divisionen. Den är en fototrofisk organismer, vilket betyder att den kan utföra fotosyntes och använda ljus som energikälla. Bakterien är också kapabel till kemotrofi, vilket innebär att den även kan använda organiska ämnen som kolkälla.

'Rhodobacter sphaeroides' förekommer naturligt i vatten och jord och är en av de mest välstuderade fotosyntetiserande bakterierna. Den har potential att användas inom bioteknologi, till exempel för produktion av bioenergi och som katalysatorer i biokemiska reaktioner.

'Halobacterium salinarum' er ein art av archaea, som tilhører klassen Halobacteria og fylket Euryarchaeota. Disse organismene er extremofile, noe betyr at de kan overleve under ekstreme vanninger. 'Halobacterium salinarum' foretrekker å leve i søte eller saltvann med høy koncentrasjon av natriumklorid (NaCl), og kan overleve i opp til 32% NaCl-løsning. De er også termofile, noe betyr at de foretrekker varme temperaturer og kan overleve mellom 15 og 50°C.

Denne bakterien har en unik egenskap kalt "bacteriorhodopsin", som er ein proteinkjempe i bakteriens membran som absorberer lys og konverterer det til energi i form av ATP (adenosintrifosfat). Dette gjør at 'Halobacterium salinarum' kan overleve i lysfattige miljøer.

I tillegg har denne bakterien også en annen unik egenskap kalt "purple membrane", som inneholder store mengder bacteriorhodopsin og gir bakterien sin lilla farge. Disse organismene spiller også en viktig rolle i nedbryting av organiske stoffer i søte og saltvann.

Histidin är en essentiell aminosyra, vilket betyder att den måste tas in med kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv i tillräckliga mängder. Histidin är en av de 20 standardaminosyrorna som är byggstenar i proteiner.

Histidin har också en speciell funktion i kroppen eftersom sidokedjan på histidinmolekylen kan agera som en protonbuffert, vilket betyder att den kan hjälpa till att reglera kroppens pH-värde. Denna egenskap gör histidin viktig för många biologiska processer, särskilt i mag-tarmkanalen och i blodet.

Histidin är också en prekursor till histamin, ett signalsubstans som bland annat har en roll i immunförsvaret och inflammationen.

"Chemical models" är en benämning på de teoretiska beskrivningar och representationer som används för att förutsäga, tolka och förstå kemiska fenomen och processer. Det kan handla om matematiska ekvationer, diagram, grafiska representationer eller datorbaserade simuleringar som förenklar eller efterbildar beteendet hos atomers och molekylers interaktioner.

Exempel på olika typer av kemiska modeller innefattar:

1. Molekylär mekanik (MM): Använder enkla potentialenergi funktioner för att approximera de potentiella energierna hos atomgrupper i molekyler, vilket möjliggör simulering av deras rörelser och interaktioner.
2. Kvantkemi: Använder Schrödingerekvationen för att beräkna elektronstrukturen hos atomer och molekyler, vilket ger information om deras bindningsegenskaper, reaktivitet och spektroskopiska egenskaper.
3. Kinetisk modellering: Använder differentialekvationer för att beskriva hur snabbt en kemisk reaktion sker som funktion av temperaturen, trycket och koncentrationen av reaktanter.
4. Statistisk termodynamik: Använder statistiska metoder för att relatera makroskopiska egenskaper hos ett system, såsom temperatur, tryck och volym, till mikroskopiska egenskaper hos dess beståndsdelar, som atomers och molekylers energi- och positionella fördelningar.
5. QSAR (Quantitative Structure-Activity Relationship): Använder matematiska modeller för att korrelera kemiska strukturer med biologisk aktivitet, vilket möjliggör förutsägelser av farmakologiska egenskaper hos nya läkemedelskandidater.

Dessa olika typer av modellering kan användas för att besvara olika frågor inom kemi och relaterade områden, som att förstå hur en reaktion sker, hur ett material beter sig under olika förhållanden eller hur ett läkemedel fungerar på molekylär nivå. Genom att använda dessa modeller kan forskare göra hypoteser om systemens beteende och sedan testa dem genom experimentella observationer, vilket leder till en bättre förståelse av de underliggande mekanismerna och möjligheter att förutse hur systemen kommer att uppföra sig under olika förhållanden.

Halobacterium är ett släkte av archaea, som tillhör den extremofila gruppen halofiler. De lever i mycket saltrika miljöer, såsom saliner och saltvattendammar, och kan tåla koncentrationer upp till 32% natriumklorid (salt). Halobacterium-arterna är också kända för sin förmåga att producera ett pigment som kallas bacterioruberin, vilket ger dem en rödaktig färg. Detta pigment fungerar också som en ljuskänslig protein, som används i deras sätt att generera energi genom ett process som kallas fototrofi.

Medicinskt kan ‘magsårsmedel’ definieras som ett läkemedel som används för att behandla eller förebygga magont och syrabesvär. Dessa mediciner kallas även antiacider eller prostetiska medel. De fungerar genom att neutralisera magsyran, skydda magslidans slemhinna eller reducera magsyraproduktionen. Exempel på sådana medel inkluderar calciumkarbonat, magnesiumhydroxid, aluminiumhydroxid och lakritzextrakt. Det är viktigt att använda dessa medel enligt receptbelagda riktlinjer eftersom otillräcklig eller överdosering kan leda till biverkningar som diarré eller förstoppning.

Nigericin är ett polyetylenglykolpeptidantibiotikum som produceras av Streptomyces hygroscopicus var. nicceri och har använts i forskning för att studera jontransport över cellytan hos levande celler. Det fungerar som ett proton/kalium antiporter, vilket innebär att det utbyter kaliumjoner med protoner över cellytans membran.

I medicinsk kontext har nigericin inte godkänts för therapeutisk användning hos människor på grund av dess toxicitet och begränsade farmakologiska egenskaper. Det kan dock användas in vitro som ett forskningsverktyg för att manipulera jonbalansen i celler och organeller.

Arylsulfonater är en organisk kemisk funktionell grupp med formeln Ar-SO2-R, där Ar står för ett aromatiskt kolväten och R kan vara en alkyl-, aryl- eller akrylgrupp. Denna typ av föreningar kallas också sulfonater eller sulfonsyraester. De bildas när en sulfonsyra reagerar med en alkohol under katalys av en syra, så kallad esterificering.

Exempel på arylsulfonater inkluderar toluen sulfonat (C6H5CH3SO2O-) och fenylbensensulfonat ((C6H5)2C6H4SO2O-). Dessa föreningar är viktiga i organisk syntes, eftersom de är goda leaving groups och kan underlätta substitutionreaktioner. De används också som surfaktanter och dispersionsmedel inom industrin.

"Tungt väte", även känt som deuterium eller isotop 2 av väte, är en variant av väteatomen där neutronen i atomkärnan har ersatts av en deuteron (en proton och en neutron). Detta gör att atomen är ungefär dubbelt så tung jämfört med vanligt väte. Den kemiska symbolen för tungt väte är D, istället för H som används för vanligt väte. Tungt väte förekommer naturligt i små mängder i vatten och andra organiska ämnen.

"Bindningsplatser" är ett begrepp inom strukturell biokemi och molekylärbiologi som refererar till de specifika områdena på en molekyl där den binder till en annan. Dessa bindningsplatser kan finnas på proteiner, DNA, RNA eller andra biomolekyler. De består ofta av aminosyrorsekvenser eller nukleotidsekvenser som har förmågan att känna igen och binda till specifika strukturella egenskaper hos en annan molekyl.

I proteiner kan bindningsplatser vara exponerade på proteinytan eller inbäddade i proteinets tredimensionella struktur. De kan vara specialiserade för att binde till små molekyler, joner, andra proteiner, DNA eller RNA. I DNA och RNA kan bindningsplatser bestå av komplementära baspar som möjliggör specifik bindning mellan två komplementära strängar.

Kännedom om bindningsplatser är viktigt inom forskning och medicinsk applikation, eftersom det kan användas för att utveckla läkemedel som binder till specifika proteiner eller andra molekyler i kroppen. Det kan också hjälpa till att förstå hur genuttryck regleras och hur signaleringsvägar fungerar inom celler.

Termodynamik är ett område inom fysiken som handlar om studiet av energiförändringar och värmeöverföring mellan system under jämviktsförhållanden. Det grundläggande begreppet i termodynamik är systemets totala energi, som består av dess inre energi, rörelseenergi och potentialenergi. Termodynamiken studerar hur denna totala energi kan förändras när systemet utsätts för olika typer av processer, till exempel mekaniska arbeten eller värmeöverföring.

Termodynamik delas vanligen upp i tre huvudområden: termokemi, termomekanik och statistisk mekanik. Termokemin handlar om förhållandet mellan värme och kemiska reaktioner, medan termomekaniken studerar förhållandet mellan värme och mekaniskt arbete. Statistisk mekanik är en teori som försöker förklara termodynamikens lagar på atomär nivå genom att använda statistiska metoder.

Termodynamiken har flera grundläggande lagar, däribland:

1. Nollte lagens termodynamik: Om två system är i termisk jämvikt med varandra så är deras temperaturer lika.
2. Första lagens termodynamik: Energin bevaras i alla processer, det vill säga skillnaden mellan ett systems inre energi före och efter en process är lika med den summa av värmeenergi som systemet har tagit emot och arbetet som har utförts på systemet.
3. Andra lagens termodynamik: Det finns en storhet som kallas entropi, som alltid ökar i ett slutet system under en reversibel process.
4. Tredje lagens termodynamik: När temperaturen närmar absoluta nollpunkten (0 K) närmar sig entropin också en konstant värde.

Termodynamiken är ett mycket viktigt område inom fysiken och har många tillämpningar inom bland annat kemi, biologi, teknik och ekonomi.

"Biological transport" refererar till de mekanismer och processer som är involverade i förflyttningen av substanser, såsom näringsämnen, hormoner, syre, koldioxid och avfallsprodukter, inom och mellan levande organismers celler, vävnader och system. Det kan ske genom olika mekanismer som diffusion, osmos, aktiv transport, exocyos/endocytos och cirkulation i blod- eller lymfkärl. Biologisk transport är nödvändig för att underhålla homeostas, cellernas överlevnad och funktion, samt kommunikation mellan celler och organ.

I medically, "Jonkanaler" refers to a type of connection between the right and left sides of the heart that is present in some newborns. This term is actually an abbreviation for "persistent truncus arteriosus communis," which is a congenital heart defect where a single large vessel comes out of the heart instead of separate pulmonary and aortic arteries.

Normally, during fetal development, the great arteries (the aorta and pulmonary artery) are connected to the heart through separate vessels called the aortic and pulmonary valves. However, in cases of persistent truncus arteriosus communis, these vessels fail to separate completely, resulting in a large vessel that receives blood from both the right and left ventricles and supplies it to the systemic and pulmonary circulations.

This condition can lead to various complications, such as cyanosis (bluish discoloration of the skin), congestive heart failure, and pulmonary hypertension. Treatment typically involves surgical correction, which may include placing a patch to separate the truncus into two vessels or using a conduit to connect the right ventricle to the pulmonary artery.

Adenosintriphosphat (ATP) är ett molekylärt komplex som utgör en energirik förening i levande celler. Det består av en nukleotid, adenosin, som är kovalent bundet till tre fosfatgrupper. ATP fungerar som den huvudsakliga energibäraren inom celler och används för att driva en mängd olika cellulära processer, såsom muskelkontraktioner, nerverna transmissionsprocesser och syntesen av proteiner och andra biologiska molekyler. När ATP hydrolyseras (bryts ned) frigörs energi som kan användas för att utföra arbete inom cellen.

'Membranpotential' refererer til den elektriske spænding, der opretholdes over cellemembranen i levende celler. Dette potential er skabt af forskellige ioner, som sodium (Na+), kalium (K+), calcium (Ca2+) og klorid (Cl-), der har forskellig koncentration på hver side af cellemembranen. I hviletilstand er membranpotentialet negativt, da der er en højere koncentration af negative ladninger inde i cellen end udenfor. Dette skyldes især forskellen i koncentration af K+ og Na+ ioner på hver side af cellemembranen.

I membranpotentialet spiller natrium-kalium-pumpen en vigtig rolle, idet den pumper to kaliumioner ind i cellen for hvert tre sodiumioner, der pumpes ud. Dette bidrager til at opretholde den negative ladning inde i cellen og sikre et stabil membranpotential.

Membranpotentialet kan ændres under forskellige fysiologiske processer som eksempelvis nerveimpulser, muskelkontraktioner og celldifferentiering. Disse ændringer i membranpotentialet er nødvendige for cellernes normale funktion og kommunikation med hinanden.

I Jontransport (eller sodium-kalium-pumpen) refererer vi til et transportprotein i cellemembranen som pumper natrium (Na+) ud af cellen og potassium (K+) ind i cellen. Dette sker imod deres koncentrationsgradient, hvilket betyder at Na+ har en højere koncentration inde i cellen end udenfor, og K+ har en lavere koncentration inde i cellen end udenfor.

Jontransporten kræver energi for at fungere, som kommer fra ATP-hydrolyse (ATP er adenosintrifosfat, et molekyle der indeholder højt energipotentiale). Denne proces hjælper til at opretholde homeostasen i cellelementer og sørger for at ionerne holdes i balance.

Denne transportmekanisme er essentiel for mange cellulære processer, herunder nerveimpulsers overførsel, muskelkontraktion og cellevæskens osmotiske balance.

Elektrokemi (eller elektrochemie) är ett forskningsområde inom naturvetenskap som undersöker förhållandet mellan elektrisk ström och kemiska reaktioner. Det kan definieras som läran om sammanhanget mellan elektricitet och kemi. Elektrokemi är en del av fysikalisk kemi och har många tillämpningar inom områden som korrosionsskydd, batteriteknik, miljöteknik och sensorteori.

En central aspekt inom elektrokemi är studiet av redoxreaktioner, där en elektron överförs från ett reducerat till ett oxiderat ämne. Elektrokemiska celler, som består av två elektroder separerade av en elektrolytlösning, används för att studera och utnyttja dessa reaktioner. I en galvanisk cell produceras en spänning mellan de två elektroderna på grund av skillnader i redoxpotential, som beror på olika förmågor hos ämnena att oxidera eller reduceras.

Elektrokemiska metoder används också för att studera kinetiken och termodynamiken hos kemiska reaktioner, samt för att syntetisera nya material och substanser. Exempel på elektrokemiska tekniker är elektrolys, elektrosyntes, elektromaskning och korrosionsskydd genom katodisk skydd.

Carbonylcyanid-p-trifluoromethoxyfenylhydrazon, ofta förkortat FCCP (för Fenilhydrazon-carbonylcyanid-p-trifluorometoxi), är ett ämne som används inom forskning och medicin. Det är en artificiell, kemisk substans som fungerar som ett protonofor, vilket betyder att den kan transportera protoner (H+) genom membran i celler.

FCCP används ofta som ett redskap inom biologisk forskning för att undersöka mitokondriers funktion och metabolism, eftersom det kan störa den normala funktionen hos dessa organeller. Genom att störa protontransporten över mitokondriens inre membran kan FCCP påverka produktionen av ATP (adenosintrifosfat), ett molekyl som används som energikälla i celler.

Det är värt att notera att FCCP inte används som en medicinisk behandling hos människor, utan istället är ett forskningsverktyg som används inom laboratorier och experimentella studier.

"Aktiv biologisk transport" refererer til en type transportmechanisme i levende organismer, hvor energikonsumérer (som ATP) bruges for at transportere molekyler mod eller imod et koncentrationsgradient. Dette står i kontrast til passiv transport, hvor molekyler diffunderer langs med et koncentrationsgradient uden behov for energikonsumtion.

Et eksempel på aktiv biologisk transport er natriumpumpen (Na+/K+-pumpen), som findes i cellemembranerne hos mange levende organismer. Denne pump transporterer natrium- og kaliumioner imod deres respektive koncentrationsgradient, hvilket kræver energikonsumtion for at fungere korrekt. Dette er en vigtig proces for at opretholde homeostase i cellen og i organismen som helhed.

En kolibakterie (officiellt kallas Escherichia coli, ofta förkortat till E. coli) är en typ av gramnegativ bakterie som normalt förekommer i tarmarna hos varma blodcirkulerande djur, inklusive människor. Det finns många olika stammar av kolibakterier, och de flesta är ofarliga eller till och med nyttiga för värden. Några stammar kan dock orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen, blodet eller andra kroppsdelar. En välkänd patogen kolibakteriestam är E. coli O157:H7, som kan orsaka livshotande komplikationer som hemolytisk uremisk syndrom (HUS) och tack följd av förtäring kontaminert mat eller vatten.

En katalys är ett molekyul eller jon som ökar hastigheten på en kemisk reaktion genom att sänka energibarriären för reaktionen, men själv inte förändras i antal eller typ under processen. Katalytiska reagens deltar alltså inte i reaktionen och produceras inte som ett produkt av den heller. Istället fungerar de genom att sänka den aktiveringsenergi som behövs för att starta reaktionen, vilket gör att fler molekyler kan reagera under givena förhållanden. Katalysatorer är mycket viktiga inom biologin och industrin eftersom de gör det möjligt att effektivt producera en mängd olika kemikalier och material.

I'm sorry for any confusion, but the term "elektroner" is not a medical term in English or in Norwegian. Electrons are fundamental particles that carry a negative electric charge and are found in atoms. They are important in chemistry, physics, and many areas of science, including medicine (such as in medical imaging techniques like CT scans and MRI), but they are not a medical concept themselves.

If you have any questions about a specific medical concept or term, I'd be happy to try to help!

I medicsin används termen "ljus" ofta för att beskriva olika former av elektromagnetisk strålning, som kan användas diagnostiskt eller terapeutiskt. Det kan handla om:

1. Visuellt ljus: Det vanliga ljuset som vi ser med ögat, består av elektromagnetisk strålning i våglängder mellan ungefär 400 och 700 nanometer (nm).
2. Laserljus: Koncentrerad, samfälld och intensiv stråle av synligt ljus eller annan elektromagnetisk strålning, som kan användas inom medicinen för att exempelvis skära bort vävnad eller aktivera vissa läkemedel.
3. Röntgenljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus, som används inom medicinen för att ta röntgenbilder och undersöka skelett, lungor och andra inre organ.
4. Ultraviolett (UV) ljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla hudsjukdomar och bakterier.
5. Infrarött (IR) ljus: Elektromagnetisk strålning med längre våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla muskel- och ledsmärtor samt öka blodgenomströmningen.

Det är viktigt att notera att olika typer av ljus kan ha både nyttiga och skadliga effekter, beroende på dos, exponeringstid och andra faktorer.

Rodopsiner hos mikroorganismer är ljuskänsliga proteiner som innehåller retinal, ett kromofor som kan isomerisera när det exponeras för ljus. Denna isomerisering får rodopsinet att byta form, vilket resulterar i en signal som kan uppfattas av cellen. Mikrobiella rodopsiner är viktiga för många mikroorganismer, till exempel cyanobakterier och arkéer, eftersom de hjälper dem att uppfatta ljus och därmed navigera i sin miljö eller generera energi genom fotosyntes. Ett exempel på ett mikrobiellt rodopsin är bakteriorodopsin, som finns hos vissa arter av halofila bakterier.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

'Syror' er ein klasse med kjemisk forbindelar som har laag lave pH-verdiar og innehar fritt protoner (H+). Disse forbindelsane kan donere ein proston til en annen forbindelse, no at de blir protiserade. Syror kan også skrivast i formen av sin konjugerte base plus ein proston (H+). De fleste syrer er vannløs og har en brannpunkt over 230°C, men det finns også organiske syrer som kan være vannløslige og ha laagere brannpunkter. Syrer kan skapes i kjemiske reaksjonar når ein stoff deler ut ein proston til en annan stoff, for eksempel når en base mottar ein proston fra ein syre.

En histamin H2-blockerare är ett läkemedel som blockerar verkan av histamin på H2-receptorer i kroppen. Histamin är en kemisk substans som frisätts från vissa celler, särskilt under allergiska reaktioner, och orsakar symtom som hosta, snuva näsa, klåda, inflammation och smärta. H2-receptorerna finns i mag-tarmkanalen och är involverade i regleringen av magsaftens sekretion. Därför används histamin H2-blockerare främst för att behandla problem relaterade till magsaftens överproduktion, såsom magont och magsår. Exempel på histamin H2-blockerare är cimetidin, ranitidin och famotidin.

Purpura membranacea är ett medicinskt tillstånd där det bildas blodiga fläckar under huden och i slemhinnor, ofta i samband med infektioner orsakade av bakterien Streptococcus pyogenes. Tillståndet karaktäriseras av att blodplättarna (trombocyterna) aktiveras och aggregeras, vilket leder till att små blodkärl i huden och slemhinnor blockeras och skadas. Detta orsakar de typiska symptomen som purpuriska fläckar på huden och/eller slemhinnor, samt svullnad och smärta i de drabbade områdena. Purpura membranacea kan vara ett allvarligt tillstånd och behöver ofta behandlas akut med antibiotika för att bekämpa infektionen och förhindra komplikationer som till exempel blodförgiftning (sepsis).

"Cell membrane," også kjent som plasma membran, er en flexible, semipermeable barriere som omgir alle levende celler. Det består hovedsakelig av lipider og proteiner og har til oppgave å kontrollere pasasjen av molekyler, ions og andre stoffer inn i og ut av cellen. Lipidbilagen i cellmembranen er organiert som en dobbeltlayet med hydrofobe halvballer mot hverandre og hydrofille halvballer vendt ut og inne i cellen. Proteinmolekyler inneholdt i membranen kan fungere som transportproteiner, reseptorer, enzymers eller mekaniske koblinger til cytoskelettet. Cellmembranen er viktig for å opretholde cellens homeostasisme og integritet.

"Sulfoxid" är en organisk kemisk förening som innehåller en sulfuratom bundet till två syreatomer, vilket ger upphov till en sulfoxidgrupp (-SO-). Sulfoxider är ofta reaktiva intermediärer i olika kemiska reaktioner. De kan bildas när en svavelhaltig förening oxideras, det vill säga om ett väteatom i en svavelfunktionell grupp (-SH) ersätts av ett syreatom. Sulfoxider är vanligen relativt stabila, men de kan undergå vidare oxidation till sulfoner (-SO2-). I medicinsk kontext kan sulfoxider ingå i läkemedelsmolekyler och påverka deras farmakologiska egenskaper.

Nuclear Magnetic Resonance (NMR) is a powerful analytical technique used in the field of molecular biology to study the structure and dynamics of biological molecules such as proteins, nucleic acids, and carbohydrates. In NMR spectroscopy, the magnetic properties of atomic nuclei are exploited to obtain detailed information about the molecular structure, dynamics, and interactions of these biomolecules.

In a typical NMR experiment, a sample containing the biomolecule of interest is placed in a strong magnetic field, which aligns the nuclear spins of the atoms within the molecule. A radiofrequency pulse is then applied to the sample, causing the nuclei to absorb energy and flip their spins. As the nuclei relax back to their original spin state, they emit signals that can be detected and measured by an NMR spectrometer.

The resulting NMR spectrum provides a wealth of information about the biomolecule, including details about its chemical structure, bonding patterns, and three-dimensional structure. By analyzing the positions, intensities, and shapes of the peaks in the NMR spectrum, researchers can infer important structural features such as hydrogen bonding networks, folding patterns, and protein-ligand interactions.

NMR spectroscopy is a valuable tool for studying biomolecular structure and dynamics, as it allows researchers to observe these processes in real time and under physiological conditions. It has contributed significantly to our understanding of many important biological processes, including enzyme catalysis, protein folding, and molecular recognition.

Ion är en atom eller molekyl som har fått ett överskott eller brist på elektroner, vilket gör att de blir elektriskt laddade. En positivt laddad ion kallas katjon och bildas när ett atom eller molekyler förlorar en eller flera elektroner. En negativt laddad ion kallas anjon och bildas när ett atom eller molekyl vinner extra elektroner. Ionen spelar en viktig roll inom olika områden som exempelvis i biologiska processer, i luften och i vattnet.

I medicinsk kontext kan joner ha betydelse för exempelvis elektrolytbalansen i kroppen. Vatten innehåller joner såsom natrium (Na+), Kalium (K+), Klorid (Cl-), Magnesium (Mg2+) och Calcium (Ca2+). Dessa joner är viktiga för att underhålla en normal nerv- och muskelfunktion, hjärtverksamhet och vätskebalans. Förändringar i koncentrationen av dessa joner kan leda till olika medicinska tillstånd som exempelvis dehydrering, elektrolytförgiftning eller störningar i hjärtverksamheten.

'Hem' er ein term i medisin som refererer til det komplekse molekylet som inneholder jernet i hemoglobin, et protein i røde blodceller som transporterer ilt i kroppen. Hemet består av en organisk ringstruktur som kaller porfyrin, og jernet er faset inn i denne strukturen. Jernet i hemet kan reversibelt binde seg til ilt, og dette er viktig for ilts transport i blodet. Hem er også en del av andre enzymer som er involvert i cellulær respirasjon og oxidativ stressreaksjoner.

Electrostatics is a branch of physics that deals with the study of charges at rest. It describes the behavior and interactions of electrically charged particles, such as electrons and protons, when they are not in motion. These interactions give rise to forces, which can either attract or repel other charged particles.

In medicine, electrostatics plays a role in various applications, including:

1. Electrostatic precipitation: This is a method used to remove particulate matter from the air by charging the particles and then using an electric field to attract them to a collector plate.
2. Electrophoresis: A laboratory technique used to separate charged molecules, such as DNA or proteins, based on their size and charge in a gel matrix.
3. Electrosurgery: The use of high-frequency electrical currents to cut or coagulate tissue during surgical procedures.
4. Defibrillation: The application of an electric shock to the heart to restore a normal rhythm during cardiac arrest.
5. Electrocardiography (ECG): A diagnostic test used to record the electrical activity of the heart, which can help identify various heart conditions.

In summary, electrostatics is a fundamental concept in physics that has important applications in medicine, particularly in the fields of air quality control, laboratory techniques, surgical procedures, and diagnostics.

Rabeprazole är ett läkemedel som tillhör gruppen protonpumpshämmare (PPI). Det används vanligen för att behandla mag- och tarmsjukdomar orsakade av överproduktion av magsyra, såsom gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), Zollinger-Ellisons syndrom och magulcusor. Rabeprazole fungerar genom att blockera protonpumpscellernas förmåga att sekrettera magsyra, vilket minskar syrebrist i magsäcken och underlättar läkning av sår. Det tas vanligtvis en gång per dag, cirka 30 minuter före en måltid.

Kvantteori, eller mer formellt "kvantmekanik", är den gren inom fysiken som beskriver beteendet hos de minsta partiklarna i universum, såsom elektroner och kvarkar. Denna teori kontrasterar med den klassiska mekaniken, som utvecklades av Newton ochDescartes för att beskriva större objekts beteende.

En central aspekt av kvantteorin är principen om superposition, vilket innebär att en partikel kan existera i flera olika tillstånd samtidigt, tills den interagerar med sin omgivning och "kollapsar" till ett endast tillstånd. Detta är i kontrast med klassisk mekanik, där varje partikel har en väldefinierad position och rörelsemängd vid varje given tidpunkt.

En annan central del av kvantteorin är Heisenbergs osäkerhetsprincip, som säger att det finns en fundamental gräns för hur precis vi kan mäta vissa par av fysikaliska egenskaper hos en partikel samtidigt. Till exempel, ju mer precisely vi mäter en partikels position, desto mindre precist kan vi mäta dess rörelsemängd, och vice versa.

Kvantteorin har varit mycket framgångsrik i att förutsäga och förklara beteendet hos de minsta partiklarna, och den är en grundläggande del av modern fysik. Dess koncept och metoder används också inom andra områden av fysiken, såsom kvantfältteori och kondenserad materiateori.

Gramicidin är ett peptidbaserat antibiotiskt medel som isolerats från bakterien *Bacillus brevis*. Det består av två komponenter, gramicidin A och gramicidin B, som båda har antibakteriella egenskaper. Gramicidin A är ett decapeptid och gramicidin B är ett heptapeptid. De fungerar genom att formajonkanaler i celldelarna hos bakterier, vilket leder till utflöde av joner och andra små molekyler, vilket stör cellens homeostas och slutligen orsakar dess död. Gramicidin används främst för att behandla yttre infektioner, eftersom det har svårigheter att penetrera huden eller slemhinnor.

"Tungt vatten" är ett begrepp som används inom kärnkraft och betecknar en isotop av väte, deuterium, där en neutron har lagts till i atomkärnan. Den kemiska formeln för tungt vatten är D2O istället för det vanliga vattnets H2O. Detta gör att tungt vatten har ungefär dubbelt så hög atomvikt som vanligt vatten, och därför också andra fysikaliska egenskaper som lägre neutroninfångning och en lägre kritisk massa för kedjereaktioner.

Molekyler är de minsta beståndsdelarna av ett rensat, rent ämne och består vanligtvis av två eller flera atomer som är kemiskt bundna tillsammans. Molekylstruktur refererar till den specifika positionen och orienteringen av varje atom i en molekyl, inklusive de kemiska bindningarna mellan dem. Denna struktur kan ha stor betydelse för molekylets egenskaper och funktion, eftersom små förändringar i molekylstrukturen kan leda till stora skillnader i dess fysikaliska och kemiska karaktär.

Exempel: Vatten (H2O) är en enkel molekyl med en molekylstruktur som består av två väteatomer (H) bundna till en syreatom (O) genom kovalenta bindningar. Denna specifika molekylstruktur ger vattnet unika egenskaper, såsom dess höga brytningsindex och dess förmåga att agera som ett polärt lösningsmedel för många olika ämnen.

'Sodium-Hydrogen Antiporter' er en type protein som aktivt transporterer natrium (Na+) og waterstoffet (H+) i modsatte retninger over cellemembranen. Dette skjer ved hjelp av en energiforbrukende prosess, ofte koblet til en proton gradient over membranen. Sodium-Hydrogen Antiportere spiller en viktig rolle i reguleringen av intracellulært pH og saltinnhold, og de er involvert i mange fysiologiske prosesser som nerveimpulsovermitterelese, muskelkontraksjoner og nyrereabsorbsjon. Der er forskjellige typer av Sodium-Hydrogen Antiportere, noen er aktive under normale fysiologiske tilstander mens andre er aktivert i samband med sykdomstilstander som skader cellene.

'Uncoupling agents' är en term inom farmakologi och fysiologi som refererar till substanser som förhindrar effektiv energiproduktion i mitokondrier, de subcellulära organellerna där cellens aeroba respiration sker.

Mitokondrier genererar energi genom en process som kallas oxidativ fosforylering, där elektroner från näringsämnen överförs till syre, med en bieffekt av att protoner pumpas ut i mitokondriens intermembranrum. Detta skapar ett koncentrationsgradient för protoner som driver syntesen av ATP (adenosintrifosfat), den primära energibäraren i cellen.

Uncoupling agents fungerar genom att direkt eller indirekt tillåta protoner att diffundera tillbaka in i mitokondriematrisen, oavsett koncentrationsgradientet. Detta förhindrar bildandet av ett protonkoncentrationsgradient och därmed syntesen av ATP. I stället omvandlas den frigjorda energin till värme istället för att användas för cellens syrekrävande processer.

Exempel på uncoupling agents inkluderar 2,4-dinitrophenol (DNP) och klorater. Dessa substanser har historiskt använts som viktminskningsmedel på grund av deras termogeniska effekter, men de är numera förbjudna i många länder på grund av allvarliga biverkningar och risk för död.

I'm happy to help! In medicine, an ionophore is a type of molecule that can transport ions across a biological membrane. Proton ionophores, more specifically, are a class of ionophores that transport protons (H+) across membranes. They play important roles in various physiological processes, such as the generation of ATP in mitochondria and the regulation of pH levels within cells. However, some proton ionophores can also have harmful effects on cells and have been studied for their potential use as antimicrobial agents.

It's worth noting that while proton ionophores are a well-defined concept in biology and chemistry, they may not have a specific clinical definition within medicine. Nonetheless, understanding the basic science behind these molecules can be important for appreciating their potential therapeutic uses and potential side effects.

'Molekyler konfiguration' refererer til den rumlige fordeling og orienteringen av atomer eller grupper av atomer i en molekyl. Det inkluderer også bondslengder, vinklar mellom bindinger og stereokemiske egenskaper. Molekyler kan ha ulik konfigurasjon selv hvis de har samme kjemisk formel, noe som kan ha betydning for deres fysisk-kemiske egenskaper og biologiske aktivitet.

Gastroesofageal reflux (GER) är när magntarmens innehåll, särskilt mag syra, rinner tillbaka upp i matstrupen (esofagus). Detta kan orsaka symptom som sura smak i munnen, hosta, halsont och ibland smärtor bakom bröstbenet. Om GER är ett återkommande problem och orsakar skador på matstrupen kallas det gastroesofageal reflux sjukdom (GERD).

Datorstödd strålbehandlingsplanering (Computerized Treatment Planning, CTP) är ett sammanfattande begrepp för användandet av datorer och specialutvecklad planeringssoftware för att optimera och precisely bestämma de bästa behandlingsparametrarna för strålbehandling av cancer.

CTP innebär vanligtvis följande steg:

1. Image Acquisition: Först skaffas det digitala medicinska bildmaterialet, till exempel CT, MRI eller PET-scanningar, som ger information om patientens anatomiska struktur och tumörpositionering.

2. Target and Critical Structure Definition: På basis av bildmaterialet definieras målvolymer (Gross Tumor Volume, Clinical Target Volume och Planning Target Volume) och kritiska strukturer (organ som kan påverkas av strålbehandlingen).

3. Dose Prescription: Den önskade stråldosen för målvolymerna och de maximala tillåtna doserna för kritiska strukturer bestäms i samråd mellan läkare och fysiker.

4. Treatment Planning: Behandlingsplaneringen sker med hjälp av datorprogram som beräknar strålkällans position, form, intensitet och energier för att uppnå en jämnt fördelad dos i målvolymen samtidigt som exponeringen av kritiska strukturer minimeras.

5. Plan Evaluation: De beräknade stråldoserna jämförs med de föreskrivna värdena och planens kvalitet bedöms. Om planen inte uppfyller kraven görs förbättringar tills den optimala planen uppnåtts.

6. Treatment Delivery: När CTP-processen är klar överförs informationen till strålbehandlingsutrustningen (linac eller cyklotron) som levererar den beräknade stråldosen enligt planen.

Den automatiserade processen med hjälp av datorprogram har förbättrat precisionen, snabbheten och säkerheten i behandlingsplaneringen jämfört med manuella metoder. Detta bidrar till en mer effektiv och patientanpassad strålbehandling.

I medicinsk kontext, kan ‘lösningar’ referera till olika typer av behandlingar eller terapeutiska metoder som används för att lösa eller hantera sjukdomar, skador eller andra hälsoproblem. Detta kan inkludera läkemedel, som är en lösning av aktiva substanser i en vätska som tas upp av kroppen för att påverka specifika funktioner eller processer; såväl som fysiska terapier, som kan användas för att lindra smärta, öka rörlighet eller hjälpa till att korrigera strukturella problem.

Exempel på medicinska lösningar är:

* Läkemedelslösningar: En homogen blandning av en eller flera läkemedelssubstanser och ett lösningsmedel, som kan vara vatten, alkohol eller en annan vätska. Läkemedelslösningar kan ges oralt, intravenöst, intramuskulärt eller topisk beroende på typen av läkemedel och behandling som behövs.
* Fysikalisk terapi: En form av medicinsk behandling som använder rörelse, värme, kyla, elektricitet, massage eller andra metoder för att lindra smärta, återställa funktion och förebygga skador.
* Kirurgi: En medicinsk behandling som innebär att en kirurg opererar på en patient för att korrigera ett problem eller avlägsna en sjukdom. Kirurgiska ingrepp kan vara invasiva, med en öppen sår, eller minimalinvasiva, med hjälp av små skär och specialdesignade instrument som kameror och laserskalpeller.
* Psykoterapi: En form av medicinsk behandling som innebär att en terapeut arbetar med en patient för att hjälpa dem att hantera deras känslor, tankar och beteenden. Psykoterapi kan användas för att behandla mentala sjukdomar som depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
* Medicinsk teknik: En form av medicinsk behandling som innebär att en läkare eller specialist använder teknologi för att diagnostisera eller behandla en patient. Exempel på medicinska tekniker är röntgen, magnetresonanstomografi (MRT), datoriserad tomografi (CT) och ultraljud.

Medicinsk behandling kan vara kortvarig eller långvarig beroende på typen av sjukdom eller skada som behöver behandlas. Medicinska behandlingar kan också kombineras för att ge den bästa möjliga vården och återhämtning för patienter.

Glutaminsyra är en ämiljäsyra som spelar en viktig roll i centrala nervsystemet hos däggdjur, inklusive människor. Det är den vanligaste exciterande aminosyran i centrala nervsystemet och fungerar som en neurotransmittor, vilket innebär att det hjälper till att överföra signaler mellan neuroner (hjärnceller). Glutaminsyra är också involverad i flera andra biologiska processer, såsom metabolism, buffring av syrabalansen och produktion av andra aminosyror. Anormalt höga nivåer av glutaminsyra kan vara skadliga för nervceller och ha en roll i neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, Parkinson sjukdom och multipla skleros.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

Temperatur är ett mått på den termiska energin som finns hos ett föremål eller en levande varelse. I medicinskt sammanhang avses ofta kroppstemperaturen, vilken är en indikation på en persons hälsotillstånd. Normalt temperaturen i människokroppen ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. En förhöjd kroppstemperatur kan vara ett tecken på infektion eller annan sjukdom. En sänkt kroppstemperatur kan också vara ett allvarligt tecken beroende på orsaken.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

Carbonic anhydrase II (CA II) er ein intracellulær enzym som spiller en viktig rolle i kroppens syresætningsprosess. Det konverterer kolsyrgas (CO2), som oppstår ved cellers respirasjon, til carbonisk syre (H2CO3) og deretter til hydrogenkarbonat (HCO3-) og hydronium-ioner (H3O+). Dette hjelper med å regulere pH-verdien i kroppen. CA II finnes i mange typer celler, men er særlig viktig i røde blodceller, nyrene og øynene.

Specifikalt within medical field, spektrofotometri er en laboratoriemetode for å måle absorpsjonen av lys av ulike bølgelengder som passerer gjennom et prøvemateriale. Metoden brukes ofte i biokjemisk analyse til å bestemme konkentrasjonen av en substans, som f.eks. et kjemisk eller biologisk stoff, i en prøve ved å måle absorpsjonen av lys av en spesiell bølgelengde som er karakteristisk for dette stoffet.

I simplifisert termer, spektrofotometri innebærer at man sender en stråle med ulike bølgelengder av lys gjennom et prøvemateriale og måler hvor mye lys som absorberes ved hver bølgelengde. Dette gir en spektral signatur eller kurve som kan sammenlignes med referansespektre for å identifisere og kvalitativt eller kvantitativt bestemme eksisterende stoffer i prøven.

Denne teknikken er viktig innen områder som f.eks. klinisk biokjemisk analyse, farmakologi, mikrobiologi og miljøanalyse.

Neutroner är subatomära partiklar som finns i alla atomkärnor, förutom i de enklaste isotoperna av väte (protium). De har ungefär samma massa som protoner men saknar elektrisk laddning. Neutronernas egenskaper och beteende är viktiga inom områden som kärnkemi, strålskydd och kärnteknik.

Strålbehandlingsdos definieras som mängden ioniserande strålning som absorberats av ett preparat eller levande vävnad under en given tid. Dosen mäts vanligtvis i Gray (Gy), där 1 Gy är lika med absorptionen av 1 Joule av energi per kilogram. I klinisk medicinsk kontext, används ofta ekvivalentdos som en bättre indikator på biologisk skada, som mäts i Sievert (Sv). Strålbehandlingsdosen är en viktig variabel i strålterapi för cancerbehandling och måste balanseras mot potentialen för skador på normalt vävnad.

Medicinsk definition: Mutagen, targeted

A mutagen is a physical or chemical agent that can cause permanent changes in the deoxyribonucleic acid (DNA) sequence of an organism's genetic material. These changes, known as mutations, can potentially lead to various consequences, including cell death, cancer, or heritable disorders.

A targeted mutagen is a specific type of mutagen that is designed to introduce mutations into predetermined locations within the genome. This process is often employed in genetic engineering and molecular biology research to study gene function, generate genetically modified organisms (GMOs), or develop novel therapeutic strategies.

Targeted mutagens typically include engineered nucleases, such as zinc finger nucleases (ZFNs), transcription activator-like effector nucleases (TALENs), and clustered regularly interspaced short palindromic repeats (CRISPR)-associated protein 9 (Cas9) systems. These molecular tools enable precise genome editing by creating double-stranded DNA breaks at specific sites, which are subsequently repaired through cellular mechanisms like non-homologous end joining (NHEJ) or homology-directed repair (HDR). The repair process can result in various outcomes, such as insertions, deletions, or point mutations, thereby altering the function of the targeted gene.

In summary, a targeted mutagen is a deliberate and controlled method to introduce specific genetic changes into an organism's genome using engineered nucleases for various research and therapeutic purposes.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

Röntgenkristallografi är en teknik inom strukturbiologi och fysikalisk kemi som används för att bestämma tre-dimensionella strukturer av molekyler, ofta proteiner och andra biologiska makromolekyler. Den bygger på att utnyttja diffraktionen av röntgenstrålning när den passerar genom en kristall av det ämne vars struktur ska bestämmas.

I en kristall är atomer och molekyler ordnade i ett periodiskt mönster, vilket gör att de agerar som en diffraktionsgitter när de utsätts för röntgenstrålning. Genom att mäta intensiteten och fasen på de diffraktionerade strålarna kan forskaren rekonstruera den elektroniska densitetsfördelningen i kristallen, vilket ger information om var atomerna befinner sig i förhållande till varandra. Genom att analysera denna information kan man bestämma molekylens tresidiga struktur på atomnivå.

Röntgenkristallografi är en mycket kraftfull metod inom strukturbiologin och har haft en stor betydelse för vetenskapens förståelse av biologiska processer på molekylär nivå. Metoden används bland annat för att studera proteiner som är involverade i sjukdomar, för att utveckla läkemedel och för att undersöka materialegenskaper hos oorganiska material.

'Vakuoler' är ett begrepp inom cellbiologi och refererar till membranbundna kompartment inne i eukaryota celler, som har en varierande uppsättning funktioner. Dessa funktioner kan omfatta nedbrytning av ämnen (lysosomer), lagring av vatten och näringsämnen (vakuoler hos växter), eller reglering av intracellulärt jonhalt (vakuoler hos djurceller).

Radiometri är en teknik och vetenskap som handlar om att mäta kvantiteten och karaktären på strålning, oftast elektromagnetisk strålning, över ett stort frekvensområde, inklusive synligt ljus, ultraviolett, infraröd, röntgen- och gammastrålning. Radiometri används ofta inom områden som astronomi, medicin, fjärranalys, miljöövervakning och kärnteknik. En enhet för radiometrisk strålningsmätning är exempelvis watt per kvadratmeter per steradian (W/m2sr).

'Paracoccus denitrificans' är en gramnegativ, aerob bakterie som normalt förekommer i vattenmiljöer. Den har förmågan att utföra denitrifikation, ett biologiskt process där kväveoxider reduceras till gasformig kväv till följd av brist på syre (O2). Detta gör att bakterien kan leva i miljöer med lågt syrehalt och är användbar inom avloppsbehandling och bioremediering. 'Paracoccus denitrificans' kan också oxidera en rad kolväteföreningar som en del av sin ämnesomsättning, vilket gör att den kan användas inom biobränsleproduktion.

Medicinskt sett betyder "syrgasförbrukning" vanligtvis mängden syre som en patient förbrukar under en viss tidsperiod, ofta uttryckt i liter per minut. Denna mätning används ofta inom intensivvården för att övervaka patienters andningsstatus och behov av mekanisk ventilation. En ökad syrgasförbrukning kan indikera en försämrad lungfunktion eller ett allvarligare tillstånd, medan en minskad förbrukning kan vara ett tecken på att patienten börjar andas normalt igen.

I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.

Proteolipider är ett slags molekyler som består av en protein- och en lipiddel. De förekommer naturligt i cellmembran hos levande organismer, inklusive människor. Proteolipider har viktiga funktioner för cellernas struktur och funktion, till exempel kan de vara involverade i signaltransduktion och cellytiska processer som energiomsättning och celldelning. Dessutom har proteolipider visat sig ha potential som terapeutiska mål för behandling av olika sjukdomar, till exempel neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

'Solaktivitet' refererer til den mængde UV-stråling (ultraviolet stråling), som solen udsender, især UVB-strålingen, der er ansvarlig for at stimulere produktionen af vitamin D i huden. Solaktiviteten varierer alt efter geografisk beliggenhed, årstid, tid på dagen og vejrliget. Faktorer som ozonlagets tykkelse, skyer, smog og luftpuret kan også påvirke mængden af solaktivitet.

Vigtigt at notere er, at for høj eksponering for solaktivitet kan være skadelig for huden og øge risikoen for hudkræft, herunder livstruende former som melanom. Derfor bør man altid beskytte sin hud mod overdreven solaktivitet ved at bruge solcreme, solbriller, hatte og tage andre forholdsregler for at undgå skader på huden.

En bakteriell protontranslocherande ATPas är ett enzymkomplex hos bakterier som katalyserar ATP-syntesen genom att transportera protoner (H+) över cellytan, vilket skapar ett elektrokemiskt gradient. Gradienten används sedan för att producera ATP (adenosintrifosfat), en energirik molekyl som används i cellens metabolism.

Det bakteriella protontranslocherande ATPas-komplexet består av två huvuddelar: F0 och F1. F0 är den membranbundna delen som innehåller ett prosthetiskt grupp, en c-ring, som fungerar som protonkanal. F1-delen sticker ut från membranet och innehåller de katalytiska subenheterna som är ansvariga för ATP-syntesen.

Det bakteriella protontranslocherande ATPas-komplexet driver ATP-syntesen genom en cyklisk process som kallas chemiosmos. När protoner passerar genom c-ringen i F0 skapas ett roterationsmoment, vilket får F1-delen att rotera också. Den rotationen får till följd att subenheterna i F1 byter konformation och ATP bildas från ADP (adenosindifosfat) och fosfat.

Det bakteriella protontranslocherande ATPas-komplexet är ett viktigt mål för många antibiotika, eftersom det skiljer sig från det motsvarande komplexet hos eukaryota celler.

Liposom är små, sfäriska vesiklar som består av ett lipidhaltigt dubbelskal (lipiddubbelmembran) och innehåller en vattenfylld kavitet i mitten. Lipider är organiska molekyler som huvudsakligen består av fettsyror, glycerol och fosfatgrupper.

Liposomer bildas genom självorganisation när lipider exponeras för vatten. När amfifila lipider (dvs. lipider med både hydrofila och hydrofoba egenskaper) placeras i ett vattenmiljö, tenderar de att ordna sig så att deras hydrofoba delar samlas tillsammans och skapar en hydrofob kärna, medan deras hydrofila delar riktas utåt mot det vattenfyllda miljön. Detta resulterar i formationen av lipiddubbelmembranet som omsluter den vattenfyllda kaviteten.

Liposomer är användbara inom medicinen eftersom de kan användas för att leverera läkemedel till specifika celler eller vävnader i kroppen. Hydrofila läkemedel kan placeras inuti den vattenfyllda kaviteten, medan hydrofoba läkemedel kan integreras direkt i lipiddubbelmembranet. På detta sätt kan liposomer hjälpa till att skydda läkemedlet från nedbrytning och förbättra dess biotillgänglighet, vilket kan leda till en ökad effektivitet och minskade biverkningar.

Liposomer används också inom forskningen för att studera cellyta och signaltransduktion, eftersom de kan användas som modellsystem för cellmembranet.

Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.

It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.

Inositol är ett organiskt compound som tillhör en grupp av kolhydrater som kallas cykliska sockeralkoholer. Det förekommer naturligt i naturen och finns i många livsmedel, såsom baljväxter, frukt och grönsaker. Inositol har också visat sig spela viktiga roller inom cellmetabolismen och signaltransduktionen i djur- och växtceller.

I medicinsk kontext kan inositol användas som en komplementär behandling för vissa hälsoproblem, till exempel polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), depression och panikstörningar. Det finns också forskning pågående kring inositols potentiala roll i att förbättra insulinresistens och hjärt-kärlsjukdomar.

Det är viktigt att notera att det inte finns någon allmänt accepterad medicinsk användning av inositol och att du bör prata med din läkare innan du börjar ta något tillskott eller supplement.

'Foton' är en term inom fysiken som används för att beskriva en partikel och våglängdsaspekt av elektromagnetisk strålning. Det är den minsta indelningen av elektromagnetisk strålning, svarande till ett kvantum (en diskret energimängd) av strålning. Fotoner kan ha olika energinivåer beroende på deras frekvens eller våglängd. I medicinska sammanhang används fotoner ofta inom områden som diagnostisk radiologi, strålbehandling och laserterapi.

Tritylföreningar är en grupp organiska föreningar som innehåller en tritylgrupp, som består av en bensenring med tre metylgrupper bundna till den. Tritylgruppen har formeln (C6H5)3C–. Tritylföreningar är ofta starkt basiska och används inom organisk syntes och som reduktionsmedel. Exempel på tritylföreningar är tritylamin, (C6H5)3CNH2, och tritylderivat av alkoholer, såsom (C6H5)3COH.

De var protoner. Processen genom vilken anodstrålar bildas i ett anodstrålerör med gasurladdning är följande. När högspänningen ...
Protoner och neutroner är nukleoner. Dessa är i sin tur uppbyggda av mindre partiklar, så kallade kvarkar. Eftersom protonerna ...
Antalet protoner avgörs av atomnumret. En katjon är en positivt laddad jon som har färre elektroner än protoner och rör sig ... En anjon är en negativt laddad jon som därmed har fler elektroner än protoner och rör sig därför mot anoden i såväl en ... Det vill säga att den inte har lika många elektroner som protoner. Den enklaste jonen är protium (en vätejon, en positiv ... men skiljer sig i antalet protoner. Den positiva laddningen har tillförts genom tillägget av den positiva protonen, inte ...
https://www.newscientist.com/article/dn4049-gamma-ray-weapons-could-trigger-next-arms-race/. (engelska) ^ 178 protoner och ...
"Sverige storsatsar på protoner mot tumörer". Forskning & Framsteg. 30 juli 2014. https://fof.se/tidning/2014/7/artikel/sverige- ... storsatsar-pa-protoner-mot-tumorer. Läst 22 maj 2020. (Sjukhus i Uppsala län). ...
Två protoner avges under denna reaktion. Det första steget i den icke-enzymatiska porfyrinmetalleringen är deformation av ...
Vattenmolekyler kan både uppta och avge protoner. Vattnets autoprotolys innebär att en liten del av vattenmolekylerna alltid ...
Under processen transporteras 4 protoner till intermembranutrymmet. Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material ...
Vid betasönderfall förblir antalet nukleoner (protoner och neutroner) konstant, medan fördelningen mellan protonerna och ... Liksom vid β+-sönderfall sjunker antalet protoner. Därmed blir atomnumret lägre för dotterkärnan. Till skillnad från ...
Antalet protoner och neutroner är atomens masstal. Antalet protoner i atomkärnan är atomens atomnummer. Atomer med samma ... För ett grundämne gäller att antalet protoner är konstant men antalet neutroner kan variera. Till exempel klor har 17 protoner ... de måste alltså ha lika många elektroner som kärnan har protoner. En atom med olika antal elektroner och protoner benämns ... Antalet elektroner i en atom är lika med antalet protoner, så totalt sett är atomen oladdad. Om en atom får fler eller färre ...
4Li innehåller tre protoner och en neutron. Det är den mest kortlivade kända litiumisotopen, med en halveringstid av omkring 9, ... Dess kärna är består formellt av tre protoner och åtta neutroner, men har en struktur av en halokärna: dess kärna består av tre ... 5Li innehåller tre protoner och två neutroner. Dess halveringstid är 3,047 × 10−22 sekunder och sönderfaller genom ... Dess kärna utgörs av tre protoner och sex neutroner. Den sönderfaller genom β-sönderfall till 9Be samt i 50,8 procent av fallen ...
Exempel på fermioner är protoner, neutroner och elektroner. Exempel på bosoner är ljus, det vill säga fotoner. Ett problem ...
En händelse menas en kollision av två protoner. Det sker c:a 200 miljoner händelser per sekund i ATLAS-detektorn under en ... Med framåt menas att den ligger väldigt nära strålen som matar detektorn med protoner som ska kollideras. Tile-kalorimetern ...
Glasmembranet fungerar som en adsorbtionsyta för markvätskans protoner. Den pH-skillnad som finns mellan markvätska och ...
En nuklid är en typ av atom med ett definierat antal neutroner och protoner. Det är alltså atomer som har exakt samma ... Alla atomer av grundämnet kol har 6 protoner. Nukliden kol-14 måste ha 8 neutroner eftersom masstalet ska vara 14. Likaså är ... kärnuppbyggnad, medan ordet grundämne i sig bara ställer krav på antalet protoner och därmed kan innefatta flera olika isotoper ...
Standardmodellen i partikelfysik förutsäger att protoner är stabila. Flera storförenade teorier förutsäger dock att protoner ... Neutronerna, som oftast är bundna med protonerna i atomkärnan, beräknas ha en ungefär lika lång halveringstid som protoner. De ... 1040 år efter Big bang har alla universums 1080 protoner genomgått ca 1000 halveringar, vilket efterlämnar ½1000 så många ... protoner och neutroner som det finns idag, vilket är noll. Detta markerar slutet på Förfallets era (Degeneration Era) då det nu ...
Alltså finns det lika många protoner som elektroner. Om en atom avger en elektron har den fler protoner än elektroner och blir ...
En katalysator splittrar väteatomerna till protoner och elektroner. Medan protonerna kan passera elektrolyten måste ...
Under processen transporteras 4 protoner ut till intermembranutrymmet. Den här artikeln är helt eller delvis baserad på ...
Protoner och neutroner är bundna i atomkärnor genom den starka kraften. Skillnad i bindningsenergi mellan slutnuklid och ... Atomkärnornas bindningsenergier beror på antalet neutroner och protoner. För stora antal med partiklar i grupp kan beroendet ...
För protoner kan strålens energi nå 72 MeV. Injektor-2 är en cyklotron som byggdes för att ersätta Injektor-1 och togs i drift ... Strålen, bestående av 72 MeV-protoner, håller hög intensitet och kvalitet och matas in i Ring-cyklotronen. Injektor-2 är, i sig ... Den är utrustad med ett flertal jonkällor och erbjuder därmed ett stort urval av strålar, från protoner och deuteroner till ...
Den starkare syran binder inte protoner lika hårt. Vid ökande pO2 kommer den ökande koncentrationen fria protoner att förskjuta ...
Partikelstrålning i form av protoner och lätta joner har speciella fysikaliska egenskaper, som kan göra dem intressanta för ... protoner eller röntgenstrålning. Röntgenstrålning användas vid ytliga tumörer, men den större delen av röntgenstrålarnas energi ...
Litiumisotopen 6litium har tre protoner, tre neutroner i atomkärnan. När 6Li träffas av neutroner bildas väteisotopen tritium ( ...
protoner och neutroner) från den starka växelverkan mellan varandra. Detta kan bara ske under extremt hög energidensitet. ...
Fördelningen kan tillämpas på exempelvis protoner, neutroner och elektroner. Fermi och Dirac härledde fördelningen oberoende av ...
I flytande metalliskt väte har inte protonerna en gitterstruktur; systemet är istället en vätska bestående av protoner och ... Fast metalliskt väte består av ett kristallgitter av atomkärnor (nämligen protoner), vilkas inbördes avstånd är betydligt ...
För syror innebär detta antalet protoner som avges från syran. För HCl är n=1, vilket ger 1M HCl = 1N HCl För H2SO4, är n=2, ...
Reaktionen kan också uttryckas: ADP3- + H+ + Pi2- ↔ ATP4- + H2O De protoner som av elektrontransporten flyttats över med hjälp ... Ett stort proteinkomplex, ATP-syntas, som ligger inbäddat i mitokondriens inre membran, släpper protoner genom membranet och ... I det tidigare steget flyttar elektrontransportkedjan protoner över det inre membranet i mitokondrien, så att en ... En källa till energiförlust är att protoner läcker genom mitokondriemembranet. Champe, P Biochemistry 3rd Ed, Lippincotts ...
Antalet protoner i universum uppskattas till 1080[källa behövs][när?]. Inom kemin och biokemin betraktar man protonen som en ... Antalet protoner i en atomkärna bestämmer dess grundämne och atomnummer. Protonen upptäcktes 1918 av Ernest Rutherford när han ... Protonerna kunde identifieras då de gav samma utslag som vätekärnor (= protoner) på hans instrument. Detta avsnitt är en ... Dessa mätningar är viktiga eftersom om protoner sönderfaller kommer de förr eller senare att övergå till positroner. ...
De var protoner. Processen genom vilken anodstrålar bildas i ett anodstrålerör med gasurladdning är följande. När högspänningen ...
Broschyr: Skjuta protoner & kittla elektroner - en interaktiv utställning om ESS & MAX IV (pdf 3.73 MB, ny flik). ... Neutronerna får man genom så kallad spallation som innebär att protoner accelererar in i atomer som blir instabila och frigör ... Utställningen Skjuta protoner och kittla elektroner har byggts av Charlott Karlsson, utställningsdesigner, Lars Hedenstjerna, ... Så sätt igång och trumma loss elektroner i kanonen, tävla om bästa tiden i linjäracceleratorn, skjut protoner i ...
Skjuter med protoner för att frigöra neutroner. ESS är en anläggning som har en drygt 600 meter lång linjäraccelerator, där ... Acceleratorn ser till att protoner i nära ljusets hastighet träffar ett mål som består av tungmetallen volfram. ... protoner accelereras så att de nästan uppnår ljusets hastighet med hjälp av elektromagnetiska fält i vakuum. När protonerna ...
Den sammanslagna kärnan av kalcium och americium förväntas ha 115 protoner. En eller två protoner kan dock försvinna ut ur ... Vad man behöver är en direkt mätning av antalet protoner, och det är det som vi har visat att man med våra detektorer kan göra. ...
Vad är atomer och hur är de uppbyggda? Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och ... Elektroner, Elementarpartiklar, Fysikalisk kemi, Kemi, Naturvetenskap, Periodiska systemet, Protoner, Teoretisk kemi. ...
egentlig betydelse) ett fysikaliskt fenomen som beror på laddade partiklar (elektroner och protoner);. (i allmänhet) elektrisk ...
Okej så 92 protoner och 143 neutroner är det före reaktionen. Hur räknar jag ut protoner och neutroner efter reaktionen? ... Efter reaktionen har du en niob-atom med 41 protoner och 99-41 neutroner, en antimonatom med x protoner och y neutroner plus 4 ... Efter reaktionen har du en niob-atom med 41 protoner och 99-41 neutroner, en antimonatom med x protoner och y neutroner plus 4 ... Före reaktionen har du en uranatom med 92 protoner och 143 neutroner plus en extra neutron, d v s 92 protoner och 144 neutroner ...
De finns i tunga och lätta varianter som motsvarar protoner och elektroner. ...
Även om antalet protoner är högt så är densiteten låg och därmed är det liten sannolikhet att de ska krocka. Att cirkulera i 10 ...
Det svenska instrumentet ASPERA-3 kommer att studera flödena av protoner kring Phobos. Från solen strömmar laddade partiklar - ...
Detta medvetande - consciousness - finns i alla partiklar, alla protoner och allting…. Du har tidigare kallat conscousness för ...
Vid solstormar slungas protoner snabbt ut från solen. Dessa fenomen kallas koronamassutkastningar och tillsammans med solvinden ... Chocker som skapas av de snabba utkasten kan accelerera protoner så att de når jorden inom en timme. Solflammor, ...
Isotoperna bildas när kosmisk strålning når berget och strålningen slår loss protoner eller elektroner från till exempel ...
Hudpigmenten omvandlar UV-strålningen till värme genom en blixtsnabb kemisk reaktion som skjuter iväg protoner ur pigmentens ...
... i fysik med David Gross och David Politzer för en beskrivning av den kraft som binder kvarkar till varandra inuti protoner och ...
partiklar (protoner, neutroner och elektroner) är olika. Ett visst grundämne har alltid lika många protoner i sina atomer. Kol ... För väte är antalet protoner 1. För zink är Vi förklarar vad elektroner, protoner, neutroner och valenselektroner är för något. ... Ett visst grundämne har alltid lika många protoner i sina atomer. Kol t.ex. har alltid sex stycken protoner. Interaktivt ... 2 Læs atomnummeret ovenstående elementet symbolet dette tal Protoner, Neutroner og elektroner. Protoner og neutroner i midten, ...
Alternativ för prostatacancerbehandling - Kaliforniens protoner. manlig läkare på en akutmottagning. En kvinna gjorde en ...
Proton-protonkedjan konverterar protoner (helium) till alfapartiklar. Att fusionera fyra lösa protoner (väte) till en ... Vid denna densitet är passiv trycket som genereras av protoner och 1,293 kg/m3. F. Helium är en extremt mångsidig med låg ...
Dansen mellan elektroner och protoner får en ny twist. Struktur Proton. Proton dan Bagaimana Mencari Bilangan Proton, Neutron, ... Har det någon betydelse om jag tar bort en proton eller neutron,. elektriskt laddade partiklar (mest protoner och elektroner ... 2004 - elektriskt laddade partiklar (mest protoner och elektroner men också tunga joner), bland annat ge- Kärnan i väte består ... 2019 - Kemiska reaktioner där elektroner och protoner överförs mellan James M. Mayer (2019) Concerted proton-electron transfer ...
9. O Na+ J Joner & jonföreningar JONER Joner & jonföreningar Atomer Atom I kärnan finns protoner och neutroner Protoner + ... Atomer, joner och kemiska reaktioner Det handlar om atomer, joner och kemiska reaktioner! (spicelandni.co.uk) joner protoner ... laddning Elektron Atomer som har lika många protoner (+) som elektroner (-) är N Joner leder ström medan molekyler inte leder ...
... då de både kan ta upp och avge protoner. Karboxylgruppen kan avge en proton till amingruppen, då aminosyran bildar en amfojon, ...
... så antalet protoner är elementnumret. Hur många protoner respektive neutroner har isotopen uran 238? 92 protoner och 146 ... Beryllium har 4 protoner och helium har 2 protoner. Relaterade Frågor; Hur många protoner, neutroner och elektroner finns ... Protoner och elektroner antalet protoner i ett element är alltid samma som atomnummer, vilket är bara 1 i det här fallet. 2021- ... Hur många protoner, neutroner och elektroner finns i en atom?. Så fick jag det förklarat för nån vecka sen iaf. ...
Det finns underliggande materia till protoner som har ett högre spinn än denna, vid alfapartikeln (som består av 2 protoner och ...
Svavelisotoper är isotoper av grundämnet svavel (S), det vill säga atomer och kärnor med 16 protoner och olika antal neutroner ...
Speciellt spännande blir det när man gör atomkärnor som har fler protoner än andra kända grundämnen. Då är det nämligen frågan ...
Ud fra figuren kan det aflæses at carbon har 12 protoner og neutroner i kernen (12,011). 6 af dem er protoner og så må der være ... Protoner har en positiv ladning, mens elektroner har en negativ ladning. Neutroner, som findes sammen med protoner i atomkernen ... Atomet består af protoner, neutroner og elektroner. Protoner og neutroner findes i kernen, mens elektroner bevæger sig rundt om ... Protoner er positivt ladet, mens neutroner er neutrale og skal holde kernen sammen. Hvis der ikke er neutroner i kernen, så vil ...
De allra flesta elektrolyterna består av joner som är lösta i en vätska men även fasta ämnen med rörliga vätejoner (protoner) ...
antal protoner. Bil skulder sms. Till exempel så skrivs väte H, syre O​, svavel S, kol C, kväve N, järn Fe och klor Cl. ... Ett atomslag innefattar i det här fallet alla atomer som har samma antal protoner i kärnan och som därmed har samma atomnummer ...
Antal protoner. 117 p+. Antal neutroner. 177 n0. Antal elektroner. 117 e-. ...
  • Neutronerna får man genom så kallad spallation som innebär att protoner accelererar in i atomer som blir instabila och frigör neutroner. (lu.se)
  • Isotoperna bildas när kosmisk strålning når berget och strålningen slår loss protoner eller elektroner från till exempel syrstof och silicium atomer. (forskning.se)
  • Då atomer bindas till Det periodiska systemet är ordnat efter det ökande atomantalet , så antalet protoner är elementnumret. (netlify.app)
  • Ett visst grundämne har alltid lika många protoner i sina atomer. (netlify.app)
  • Runt kärnan rör sig elektroner, de är negativt laddade Protoner är positivt laddade och balanseras av negativt laddade elektroner som Antalet neutroner kan däremot variera mellan olika atomer av ett och samma ryssen Mendelejev skapa ett periodiskt system som han publicerade år 1869. (netlify.app)
  • 4. Vissa ämnen är grundämnen och de finns ordnade i periodiska De har identifierat funktionen av neutroner, protoner och elektroner i varje Isotoper, Atomer med samma antal protoner, dvs samma placering i periodiska systemet, men med olika antal neutroner. (netlify.app)
  • 9. O Na+ J Joner & jonföreningar JONER Joner & jonföreningar Atomer Atom I kärnan finns protoner och neutroner Protoner + Neutroner neutrala Kärna Elektronerna finns utanför kärnan och har negativ (-) laddning Elektron Atomer som har lika många protoner (+) som elektroner (-) är N Joner leder ström medan molekyler inte leder ström. (netlify.app)
  • spicelandni.co.uk) joner protoner molekyler atomer elektroner 2. (netlify.app)
  • Svavelisotoper är isotoper av grundämnet svavel (S), det vill säga atomer och kärnor med 16 protoner och olika antal neutroner. (wikipedia.org)
  • Ett atomslag innefattar i det här fallet alla atomer som har samma antal protoner i kärnan och som därmed har samma atomnummer. (web.app)
  • Protoner elektroner neutroner atomer elektronskal 6. (web.app)
  • 167-13 Använd svaren på föregående uppgift Element 115 är arbetsnamnet för det grundämne som karaktäriseras av att atomer av ämnet har 115 protoner i sin atomkärna. (web.app)
  • Alle atomer fra det samme grundstof, har altid det samme antal protoner. (androide.dk)
  • All materia är uppbyggd av atomer , som i sin tur består av en kärna med positivt laddade protoner och, oftast, neutrala neutroner , samt negativt laddade elektroner som rör sig kring atomkärnan. (toppbetyg.nu)
  • Atomer som har samma antal protoner tillhör samma grundämne . (toppbetyg.nu)
  • Det periodiske system er arrangeret i rækkefølge efter stigende atomnummer, så antallet af protoner er elementnummeret. (netlify.app)
  • Klicka Syre (O) innehåller åtta protoner och åtta elektroner (atomnummer 8). (netlify.app)
  • Protoner och elektroner antalet protoner i ett element är alltid samma som atomnummer, vilket är bara 1 i det här fallet. (netlify.app)
  • Vi kan bruge et atomnummer til at identificere antallet af protoner i atomerne for et hvert grundstof. (androide.dk)
  • For eksempel, har lithium atomnummer 3, og dermed 3 protoner. (androide.dk)
  • På samme måde kan vi se, at carbon har atomnummer 6, og dermed 6 protoner. (androide.dk)
  • Tabel 4.6 illustrerer dette forhold, mellem atomnummer, massetal og antallet af protoner, neutroner og elektroner, med eksempler af enkeltatomer for forskellige grundstoffer. (androide.dk)
  • Sølv ( Ag ), med atomnummer 47, har 47 protoner. (androide.dk)
  • Zink ( Zn ) med atomnummer 30, har 30 protoner. (androide.dk)
  • Antalet protoner kallas atomnummer, och det sammanlagda antalet protoner och neutroner masstal . (toppbetyg.nu)
  • År 2004 delade han Nobelpriset i fysik med David Gross och David Politzer för en beskrivning av den kraft som binder kvarkar till varandra inuti protoner och neutroner. (fokus.se)
  • En miljondels sekund efter Big Bang rörde sig kvarkar och gluoner fritt i ett tillstånd kallat kvarkgluon-plasma och var inte, som idag, evigt bundna inuti protoner och neutroner. (netlify.app)
  • 3 dec. 2004 - elektriskt laddade partiklar (mest protoner och elektroner men också tunga joner), bland annat ge- Kärnan i väte består bara av en positivt laddad proton vilket föranleder att Neutron- och myon-detektorer mäter kontinuerligt intensiteten i kosmisk strål- ning på dan tagits redovisas i Tabell 2. (netlify.app)
  • elektriskt laddade partiklar (mest protoner och elektroner men också tunga joner), bland annat ge- Kärnan i väte består bara av en positivt laddad proton vilket föranleder att Neutron- och myon-detektorer mäter kontinuerligt intensiteten i kosmisk strål- ning på dan tagits redovisas i Tabell 2. (netlify.app)
  • 2019 - Kemiska reaktioner där elektroner och protoner överförs mellan James M. Mayer (2019) Concerted proton-electron transfer reactions in the Utökad KAW-​finansiering till Helena Danielsons och Ylva Ivarssons covid-19-forskning SwedNess är en forskarskola för neutronspridning som drivs av sex Elektronerna antog han for runt atomkärnan likt planeterna Elektron, proton, neutron, elektronskal, energinivå dan en bild på skelettet och läkare kan avgöra. (netlify.app)
  • Alla aminosyror är amfolyter , då de både kan ta upp och avge protoner. (wikipedia.org)
  • Svavelsyra är en tvåprotonig syra, vilket betyder att den kan avge protoner i två steg. (naturvetenskap.se)
  • Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och det periodiska systemet. (urplay.se)
  • En nuklids masstal = antalet protoner + antalet Variationer av antalet neutroner, protoner och elektroner motsvarar våra olika grundämnen vilka återfinns i det periodiska systemet. (netlify.app)
  • Det periodiska systemet är ordnat efter det ökande atomantalet , så antalet protoner är elementnumret. (netlify.app)
  • I det periodiska systemet är grundämnena uppställda efter hur deras protoner och elektroner är arrangerade. (web.app)
  • Proton + Neutron N. Elektron - Atomet og P.S -Antallet af protoner (+) i antomkernen afgører nr. i det PS -Højst 2 elektroner (-) i den første skald, også må der være 8 i den yderste skal. (netlify.app)
  • Antallet af protoner, neutroner og elektroner afhænger af, hvilket atom det er. (ekemi.dk)
  • Antallet af protoner, neutroner og elektroner vil være forskelligt afhængigt af, hvilket atom det er. (ekemi.dk)
  • Atomnummeret for et grundstof, er lig med antallet af protoner i hvert eneste atom af dette grundstof. (androide.dk)
  • I et neutralt atom, er antallet af elektroner lig med antallet af protoner. (androide.dk)
  • Fordi zinkatomet er neutralt, er antallet af elektroner lig med antallet af protoner. (androide.dk)
  • Ju fler positivt laddade protoner man har i kärnan de- sto fler neutroner krävs det runt omkring för att de positiva Hur många protoner respektive neutroner har följande isotoper? (netlify.app)
  • Hur många protoner respektive neutroner har isotopen uran 238? (netlify.app)
  • De allra flesta elektrolyterna består av joner som är lösta i en vätska men även fasta ämnen med rörliga vätejoner (protoner) förekommer, liksom vätskor som består endast av joner. (svenskaflippersallskapet.com)
  • Ange antal protoner, neutroner samt elektroner för dessa joner. (web.app)
  • Strålterapi med protoner, lätta joner och neutroner. (lu.se)
  • Referenser Elektroner och en kärna av protoner och neutroner En atom (av grekiska : ἄτομος , átomos , "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. (netlify.app)
  • Oavsett hur många elektroner eller neutroner en atom har, definieras elementet av dess antal protoner. (netlify.app)
  • Detta tal är även atomnumret för oganesson vilket betyder att oganesson har hundraarton protoner i sin atomkärna. (netlify.app)
  • Hög koncentration av vätejoner med överskott av protoner (H+) betyder en sur miljö. (huddinge.se)
  • Protoner er nemlig positivt ladet. (netlify.app)
  • Protoner er positivt ladet, mens neutroner er neutrale og skal holde kernen sammen. (ekemi.dk)
  • Så sätt igång och trumma loss elektroner i kanonen, tävla om bästa tiden i linjäracceleratorn, skjut protoner i spallationsexperimentet eller kittla elektroner i lagringsringen! (lu.se)
  • Skjuta protoner & kittla elektroner - en interaktiv utställning om ESS & MAX IV (pdf 3.73 MB, ny flik). (lu.se)
  • Besökarna kan trumma loss elektroner i kanonen, tävla om den bästa tiden i linjäracceleratorn, putta protoner i spallationsexperimentet och kittla elektroner i lagringsringen. (lu.se)
  • Klä dig i en jättesåpbubbla, testa olika ljud eller att skjuta protoner och kittla elektroner. (web.app)
  • 2 Læs atomnummeret ovenstående elementet symbolet dette tal Protoner, Neutroner og elektroner. (netlify.app)
  • Atomtalet är hur många protoner en atom av det elementet innehåller. (web.app)
  • Atomnumret= Antalet Protoner, atomnumret är alltså = antalet elektroner om det är en utåt sett neutral atom. (web.app)
  • Antalet protoner är detsamma som antalet elektroner i atomen, tar den upp eller ger bort en eller flera elektroner, så att balansen rubbas, blir atomen en jon . (toppbetyg.nu)
  • Efter reaktionen har du en niob-atom med 41 protoner och 99-41 neutroner, en antimonatom med x protoner och y neutroner plus 4 extra neutroner. (pluggakuten.se)
  • Vi går igenom vad en atom är uppbyggd av, som protoner, neutroner och elektroner. (netlify.app)
  • Et hvert atom som har 3 protoner, er altid lithium. (androide.dk)
  • Neutroner, som findes sammen med protoner i atomkernen, er neutrale. (ekemi.dk)
  • Protoner og neutroner findes i kernen, mens elektroner bevæger sig rundt om kernen i forskellige baner, som i kemien kaldes skaller. (ekemi.dk)
  • Ud fra figuren kan det aflæses at carbon har 12 protoner og neutroner i kernen (12,011). (ekemi.dk)
  • Detta är fortfarande totalt 92 protoner och 144 neutroner. (pluggakuten.se)
  • Plasmat av fria kvarkar och gluoner är dock oerhört litet, kanske bara några Protoner och neutroner består av byggstenar, kvarkar, som i sin tur hålls ihop av gluoner. (netlify.app)
  • sammanfatta de viktigaste aspekterna, antagandena och förutsägelserna Den stabila materiens minsta byggstenar är kvarkar som binds samman till protoner och neutroner med Det är detta tillstånd som är Kvark-Gluon-Plasma. (netlify.app)
  • 92 protoner och 146 neutroner När en urankärna sönderfaller skjuter den ut så kallad alfapartikel. (netlify.app)
  • Atomkärna, sammansatta av protoner och neutroner. (web.app)
  • Protoner og neutroner i midten, holdt sammen af tiltrækningens kraften (ligesom månen). (netlify.app)
  • Deres funktion er at holde kernen sammen, så de positive protoner ikke frastøder hinanden. (ekemi.dk)
  • Atomet er opbygget af protoner og neutroner i kernen og elektroner, der bevæger sig rundt om kernen i skaller. (ekemi.dk)
  • Atomet består af protoner, neutroner og elektroner. (ekemi.dk)
  • neutron är en elektriskt neutral partikel som tillsammans med protoner bygger upp (12 av 81 ord) Vill du få tillgång till hela artikeln? (web.app)
  • Litium har tre protoner, syre har åtta, och kisel har fjorton etc . (ienmening.se)
  • Före reaktionen har du en uranatom med 92 protoner och 143 neutroner plus en extra neutron, d v s 92 protoner och 144 neutroner. (pluggakuten.se)
  • Atomkärnan innehåller nästan all massa i atomen, då protoner och neutroner båda är cirka 1800 gånger tyngre än elektronerna. (web.app)
  • För att beräkna hur många elektroner och neutroner ett visst element har, Beryllium har 4 protoner och helium har 2 protoner. (netlify.app)
  • Den sammanslagna kärnan av kalcium och americium förväntas ha 115 protoner. (nyteknik.se)
  • Proton-protonkedjan konverterar protoner (helium) till alfapartiklar. (web.app)