Proinsulin är ett protein som bildas i kroppen under produktionen av insulin. Det är en föregångare till insulin och består av tre delar: A-kedjan, B-kedjan och en C-peptidsekvens som länkar dem samman. Genom en process som kallas prohormonklövning klipps proinsulinet itu och bildar två molekyler insulin och ett C-peptidmolekyl. Proinsulin har ingen känd biologisk aktivitet i sig självt, men mätning av C-peptid kan användas som en indikator på hur mycket insulin som producerats i kroppen eftersom halten av C-peptid och insulin är ungefär lika när de bildas.
En 31-aminosyrorspeptid som förbinder proinsulinets A- och B-kedjor. Peptidens sammansättning är artberoende. Proinsulin omvandlas enzymatiskt i betaceller till insulin med frigörande av C-peptiden. D et har utvecklats en immuntestmetod för mätande av pankreasbetacellers sekretoriska funktion hos diabetespatienter, hos vilka cirkulerande insulinantikroppar och exogent insulin har störande inverkan på insulinimmuntest.
Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.
Proprotein convertase 2 (PCSK2) är ett enzym som tillhör gruppen proproteinconvertaser, vilka är serinproteas-enzym som aktiverar andra proteiner genom att klippa bort en del av deras propeptidsekvens. PCSK2 specificerat för människor klyver och aktiverar flera peptidhormonprekursorer, inklusive proinsulin, proglukagon, progastrin och pro-CT/pro-CCK.
Oregelbundna mikroskopiska bildningar av strängar av endokrina celler, spridda i hela bukspottkörteln bland de exokrina kärnorna. Varje cellö är omgiven av bindvävsfibrer och genomsatt av ett nätverk av kapillärkärl. Det finns fyra huvudtyper av celler. De talrikaste betacellerna (50-80%) utsöndrar insulin. Alfaceller (5-20%) utsöndrar glukagon. PP-celler (10-35%) utsöndrar pankreaspolypeptid. Deltaceller (ca 5%) utsöndrar somatostatin.
En godartad tumör i bukspottkörtelns betaceller. Insulinom utsöndrar ett överflöd av insulin, vilket leder till hypoglykemi.
Proprotein convertase 1, också känt som furin, är ett enzym som tillhör gruppen proproteinconvertaser och som spelar en viktig roll i proteinsyreprocesseringen genom att klippa sönder specifika peptidbindningar i proteiner för att aktivera eller modifiera deras funktion.
"Insulinantikroppar är antikroppar som riktas mot insulin och stör dess förmåga att reglera blodsockernivåer, vilket kan leda till insulinresistens och typ 2-diabetes."
"Karboxypeptidase H" är ett enzym som bryter ned proteiner genom att katalysera avskiljandet av hydrofoba aminosyror från C-terminalen av peptider och protein.
Subtilisiner är ett enzym som bryter ned proteiner genom att klippa sönder specifika peptidbindningar, vilket resulterar i kortare peptider och enskilda aminosyror som slutprodukter. Detta enzym uttrycks av bakterien Bacillus subtilis och har potentialen att användas inom medicinska tillämpningar, såsom behandling av proteinaggregationssjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsonism.
En Proproteinkonvertas (PPK) är ett enzym som aktiverar proteiner genom att klippa bort en propeptidsekvens och på så sätt konverterar proproteinet till dess aktiva form.
Ansamlingar av cellsubstanser som kan vara membranförsedda.
Stabila jodatomer med samma atomnummer som grundämnet jod, men med avvikande atomvikt. Den enda naturligt förekommande jodisotopen är I-127.
Insulinproducerande celler, också kända som beta-celler, är celler som finns i de klusterformade grupperingar som kallas Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Dessa celler har en viktig funktion i kroppen genom att producera, lagra och sekreterar insulin, ett hormon som hjälper till att reglera blodsockernivåerna. När blodsockernivåerna stiger efter en måltid, svarar beta-cellerna genom att släppa ut insulin i blodomloppet, vilket i sin tur signalerar till celler i kroppen att ta upp och använda glukos som energikälla. Dessa celler är därför av central betydelse för att upprätthålla homeostas i kroppens glukosnivåer och för att förhindra hyperglykemi, ett tillstånd som kan leda till diabetes om det inte behandlas.
Protein precursors, also known as proproteins or preproproteins, are inactive forms of proteins that undergo post-translational modification to become active. These precursors contain additional sequences of amino acids, called signal peptides, which direct the protein to specific cellular compartments for processing. During processing, enzymes remove the signal peptide and may cleave the protein into smaller functional units. The resulting mature protein can then perform its intended function in the body.
Diabetes mellitus kännetecknad av brist på insulin, plötslig debut, svår hyperglykemi, snabbt tilltagande ketoacidos, och död, om inte insulinbehandling sätts in. Sjukdomen kan uppträda i alla åldrar, men är vanligast hos barn och ungdomar. Syn. typ 1 diabetes.
Posttranslational protein modification (PTPM) refers to the covalent alteration of a protein's structure after its translation from mRNA to polypeptide chain but before it becomes fully functional. These modifications play crucial roles in regulating protein function, localization, stability, and interaction with other molecules within the cell. Examples of PTPMs include phosphorylation, glycosylation, ubiquitination, methylation, acetylation, and sumoylation, among others.
En radioimmunmetod där överskott av specifika, märkta antikroppar direkt tillsätts det antigen som analyseras.
Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.
Ett viktigt mellanled i fettbiosyntesen och vid glykolys.
"Karboxypeptidase B" är ett enzym som bryter ned proteiner genom att katalysera avskiljandet av hydrolysen av arylaminosyror eller alfa-aminosyror från karboxyländarna på peptidbindningar. Det är specifikt aktivt vid klåvistoppen hos proteinkedjan och kallas därför också för "klåvistopeptidas".

PROINSULIN är ett protein som bildas i kroppen och består av tre delar: A-kedjan, B-kedjan och C-peptiden. Det produceras i beta celler i bukspottkörteln och är en föregångare till insulin. Genom en process som kallas proteolys klyvs proinsulin sedan itu till insulin och C-peptid innan de blir aktiva hormoner. Insulin reglerar blodsockernivåerna medan C-peptiden används som ett mått på insulinföreningens produktion i kroppen.

C-peptid är ett peptidfragment som produceras under syntesen av insulin i kroppen. Det bildas när proinsulin, ett protein som produceras i beta celler i bukspottkörteln, klipps itu till två delar: C-peptid och insulin. Dessa två delar är sammanbundna med varandra under en viss period innan de separeras och frigörs.

C-peptid används som ett markör för insulintillverkning i kroppen, eftersom nivåerna av C-peptid korrelerar med mängden insulin som produceras. Det kan vara användbart vid diagnostisering och övervakning av diabetes, särskilt typ 1-diabetes, där patienter ofta har låg eller obefintlig produktion av både C-peptid och insulin.

Det är värt att notera att C-peptid inte har någon känd biologisk aktivitet i sig själv, men det kan ha en skyddande effekt på blodkärlen genom att förhindra skador orsakade av höga nivåer av glukos och fria radikaler.

Insulin är ett hormon som produceras och sekreteras av de betaceller som finns i bukspottkörteln (pancreas). Det spelar en central roll i regleringen av blodsockernivåerna i kroppen. När vi intagit kolhydrater från maten bryts dessa ner till glukos i tarmen, som sedan absorberas in i blodet. Denna ökning av blodglukoskoncentrationen orsakar betaceller att släppa ut insulin, vilket stimulerar celler runt om i kroppen (i synnerhet lever-, muskel- och fettceller) att ta upp glukosen från blodet och använda den som energikälla eller lagra den som glykogen eller fettsyror. På så sätt hjälper insulin till att hålla blodsockernivåerna i balans och förhindrar att de stiger allt för högt. Insufficiens av insulin orsakar diabetes typ 1, medan resistans mot insulins effekter kan leda till diabetes typ 2.

Proprotein convertase 2 (PCSK2) er ein enzym som spiller en viktig rolle i kroppens prosesser for å bryte ned og aktivere visse proteiner. Det er særlig aktivt i tarmen, hvor det deltar i fordøyelsen av proteinrik mat. PCSK2 klipper av en speciell type peptidbindinger i proproteinene, som er inaktive former for andre enzymer og hormoner. Dette resulterer i at de aktive formerne frisetts og kan fullføre sine funksjoner i kroppen. PCSK2 er også involvert i reguleringen av blodsukkeret og immunsystemfunksjonen.

Langerhans celler är typen av dendritiska celler som finns i huden och epitelgeweben. De utgör ett viktigt bestånddel i immunförsvaret genom att presentera antigen till T-celler och initiera en immunrespons. Langerhans cellöar är speciella strukturer som finns i epidermis, den yttre delen av huden, där de sitter mellan keratinocyterna. Deras huvudfunktion är att fagocytera främmande partiklar och proteiner, bryta ner dem till små peptider och presentera dessa för T-celler i lymfknutor. På det sättet hjälper de till att identifiera och eliminera patogener som tränger in i kroppen genom huden.

Insulinom är ett sjukligt tillstånd orsakat av en benign (godartad) tumör i betacellerna i bukspottkörteln, som producerar insulin. Tumören orsakar överproduktion och översekretion av insulin, vilket kan leda till hypoglykemi (lågt blodsocker). Symptomen på insulinom inkluder svält, tremor, yrsel, sömnlöshet, förvirring, synproblem och i värsta fall medvetslöshetsstörningar. Insulinom diagnostiseras vanligtvis genom blodprov och avbildande tester som CT-scan eller MRI. Behandlingen består ofta av kirurgiskt avlägsnande av tumören, vilket normalt leder till en fullständig bot.

Proprotein convertase 1 (PCSK1) är ett enzym som tillhör en grupp av proteaser, kallas proproteinconvertaser, som är involverade i aktiveringen av andra proteiner genom att klippa bort en del av deras proteinsekvens. PCSK1 specificerar främst proteiner relaterade till ämnesomsättningen, såsom hormonerna insulin, glukagon och gastrin. Det produceras som ett proprotein i kroppen och klipps sedan sönder till sin aktiva form av andra proteaser. Genen som kodar för PCSK1 finns lokaliserad på kromosom 5 (5q15-q21).

Insulinantikroper är antikroppar som riktas mot insulin och kan neutralisera dess effekt. De bildas som en autoimmun reaktion hos vissa personer med diabetes typ 1, men kan också förekomma hos en mindre andel av personer med diabetes typ 2 eller helt utan diabetes. Insulinantikroppar kan mätas i blodet och höga nivåer kan vara associerade med sämre insulinsensitivitet och insulinresistens.

Karboksipeptidase H, även känd som dipeptidylpeptidas 3 (DPP-3), är ett enzym som finns i kroppen hos många djur, inklusive människor. Det tillhör en grupp enzymer som kallas karboxypeptidaser och har förmågan att bryta ned specifika peptidbindningar i proteiner och peptider.

Mer specifikt så klipper karboksipeptidase H av den sista aminosyran från en peptid, om denna aminosyra innehåller en hydrofil sidokedja. Detta gör att karboksipeptidase H kan spela en viktig roll i regleringen av olika fysiologiska processer som involverar peptider och proteiner, såsom blodkoagulering, immunförsvar och neurotransmission.

Det är värt att notera att karboksipeptidase H inte ska förväxlas med en annan karboxypeptidashuvudgrupp som kallas DPP-4 (dipeptidylpeptidas 4), som också har förmåga att bryta ned specifika peptider och är ett viktigt mål för behandling av typ 2 diabetes.

Subtilisiner är ett slags enzym som tillhör serinproteas-familjen, vilka bryter ned proteiner genom att klippa sönder peptidbindningarna med hjälp av en serinrest i sin aktiva plats. Subtilisiner produceras av bakterien Bacillus subtilis och har potentialt använts inom medicinsk kontext, såsom vid produktionen av rekombinanta protein och för att behandla vissa sjukdomar som orsakas av överflödigt protein i kroppen. Dessa enzym är också kända för sin stor specificitet och stabilitet under olika förhållanden, vilket gör dem användbara inom forskning och industri.

En Proproteinkonvertas (PPK) er en type enzymer som spiller en viktig rolle i reguleringen av bioaktive peptider og proteiner. De klipper prosækvivalenter, som er inaktive former av proteiner, for å frisette de aktive fragmentene. Dette er en nødvendig proces for at aktivere mange hormoner, enzymer og andre bioaktive substanser i kroppen. Proproteinkonvertasen er selv ofte aktivert ved autokatalytisk cleavage eller ved hjelp av andre enzymer. Derefter klipper de prosækvivalenter for å frigjøre den aktive peptid- eller proteindelen. Mangel eller feilfunksjon i en proproteinkonvertas kan føre til ulike sykdommer og medisinske tilstander.

Cytoplasmatic granules are small, membrane-bound organelles or inclusions found within the cytoplasm of cells. They contain various substances, such as proteins, lipids, and carbohydrates, which play specific roles in cellular functions. Different types of cytoplasmic granules have distinct appearances and compositions, depending on their function. Some examples include:

1. Secretory granules: These are found in cells that produce and release various substances, such as hormones, enzymes, or neurotransmitters. They store these substances and fuse with the cell membrane during exocytosis to release their contents into the extracellular space.
2. Lysosomes: These are membrane-bound organelles that contain digestive enzymes. They break down waste materials, foreign particles, and damaged organelles within the cell through a process called autophagy.
3. Melanosomes: Found in melanocytes, these granules contain the pigment melanin, which is responsible for skin, hair, and eye color.
4. Weibel-Palade bodies: These are found in endothelial cells lining blood vessels and store proteins involved in blood clotting and vasodilation.
5. Granules in neutrophils and other immune cells: Neutrophils contain granules filled with enzymes, antimicrobial peptides, and reactive oxygen species that help eliminate pathogens during an immune response.
6. Lipid droplets: These are cytoplasmic granules that store lipids, primarily triglycerides, for energy production or membrane synthesis.
7. Glycogen granules: Found in cells like hepatocytes and muscle cells, these granules store glycogen, a polysaccharide used as an energy source.

These are just a few examples of cytoplasmic granules found within various cell types. Each type has a unique composition and function that contributes to the overall health and functioning of the cell.

Iodisotoper är varianter eller versioner av grundämnet jod, som har olika antal neutroner i kärnan. Detta gör att de har olika massa och halveringstid, vilket kan användas inom medicinen för diagnos och behandling av sjukdomar.

Exempel på jodisotoper som används inom medicinen är:

* Jod-123: Används vid scintigrafi, en typ av medicinsk undersökning där man följer fördelningen av ett radioaktivt ämne i kroppen. Jod-123 används exempelvis för att undersöka funktionen hos sköldkörteln.
* Jod-131: Används vid behandling av sjukdomar i sköldkörteln, såsom giftstruma och sköldkörtelcancer. Jod-131 samlas i sköldkörteln och strålar ut joniserande strålning som förstör delar av sköldkörteln.

Det är viktigt att notera att användningen av radioaktiva isotoper inom medicinen ska ske under kontrollerade förhållanden och under ledning av utbildad personal, för att minimera risker för patienten och personalen.

Insulinproducerande celler, också kända som beta-celler, är en typ av celler som finns i de Langerhansiska öarna i bukspottkörteln. Deras huvudsakliga funktion är att producera, lagra och sekretera insulin, ett hormon som reglerar blodsockernivåerna genom att hjälpa kroppen att använda glukos som energikälla. När blodsockernivåerna stiger efter en måltid, svarar beta-cellerna genom att sekretera insulin, vilket i sin tur leder till att celler i kroppen absorberar glukosen från blodet. Vidare kan beta-celler även producera och sekretera andra hormoner som C-peptid och amylin.

Proteinprekursorer är ofta refererade till som de råa materialen eller de ursprungliga proteinerna som undergår en process för att bli aktiva peptider eller proteiner i kroppen. Dessa prekursorer kan vara inaktiva eller delvis aktiva, och de måste klippas upp och modifieras på olika sätt av enzymer kallade proteasomer och peptidaser för att bli fullt funktionella.

Ett exempel på ett proteinprekursor är proinsulin, som är ett inaktivt protein som produceras i bukspottkörteln. Proinsulin klipps sedan upp av enzymet prohormonkonvertas till insulin och C-peptid, vilka är de aktiva peptider som reglerar blodsockernivåerna i kroppen.

Proteinprekursorer kan också innehålla signalpeptider, som är sekvenser av aminosyror som guider proteinet till rätt kompartment i cellen eller ut i extracellulärt rum. Signalpeptiderna klipps bort efter att proteinets syntes är klar.

I allmänhet är proteinprekursorer viktiga för att producera och reglera olika funktioner i kroppen, inklusive hormonproduktion, immunförsvar och celldelning.

Typ 1-diabetes, også kjent som sukkersyke, er en autoimmun sykdom der betennelsesreaksjonen i kroppen ødeler de celler i bugspytklandet som står for produksjonen av insulin - en hormon som regulerer blodsukkerne. Som et resultat av denne ødelelse kan kroppen ikke produsere nok insulin for å holde blodsukkeret i balance, og det oppstår derfor høye nivåer av sukker i blodet.

Typ 1-diabetes er vanligvis en livslang sykdom som oftest oppdages hos barn, unge voksne og første gangsvis i livet. Den krever behandling med daglige insulinsprøyter eller en insulinpumpe for å holde blodsukkernivåene stabile. En god kontroll av blodsukker er viktig for å forebygge komplikasjoner som kan føre til skader på nerver, nyrer, hjerte og øyene.

Posttranslational protein modification (PTMP) refererar till den process där proteiner modifieras efter att de har syntetiserats och fällts ut från ribosomen under translationen. Detta inkluderar en mängd olika typer av kemiska modifikationer som påverkar proteinernas funktion, stabilitet, lokalisation och interaktion med andra molekyler inuti eller utanför cellen.

Exempel på vanliga posttranslationella proteinmodifieringar är:

1. Fosforylering: Läggning av en fosfatgrupp till serin, treonin eller tyrosin residyer i proteinet. Denna modifikation kan aktivera eller inaktivera enzymer och signalproteiner.
2. Glykosylering: Läggning av en eller flera sockergrupper (oligosackarider) till asparagin, serin eller treonin residyer i proteinet. Denna modifikation kan påverka proteinets stabilitet, lokalisation och förmåga att interagera med andra molekyler.
3. Ubiquitinering: Läggning av en ubiquitinmolekyl till lysin residyer i proteinet. Denna modifikation kan markera protein för nedbrytning av proteasomen eller påverka protein-proteininteraktioner.
4. Sumoylering: Läggning av en SUMO (Small Ubiquitin-like Modifier) molekyl till lysin residyer i proteinet. Denna modifikation kan reglera transkription, DNA-reparation och signaltransduktion.
5. Metylering: Läggning av en metylgrupp till lysin eller arginin residyer i proteinet. Denna modifikation kan påverka protein-DNA-interaktioner och epigenetiska regleringar.
6. Acetylering: Läggning av en acetylgrupp till lysin residyer i proteinet. Denna modifikation kan reglera transkription, DNA-reparation och chromatinstruktur.

Dessa posttranslationala modifieringar spelar en viktig roll i cellulära processer som celldelning, signaltransduktion, apoptos och immunförsvar. Dysreglering av dessa modifieringar kan leda till patologiska tillstånd som cancer, neurodegenerativa sjukdomar och inflammatoriska sjukdomar.

Immunradiometric assay (IRMA) är en typ av radioimmunologisk analys som används för att bestämma koncentrationen av en specifik molekyl, till exempel ett protein eller en hormon, i en biologisk provbild. IRMA utförs genom att blanda provet med en radiomärkt antikropp som binder till målmolekylen och sedan mäta den radiaktiva signalen från den bildade komplexen. Metoden är mycket känslig och specifik, och används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka och mäta små koncentrationer av målmolekyler i blod, urin eller andra biologiska vätskor.

'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.

Dihydroxiacetonfosfat (DHAP) är en tresukkersyra som spelar en viktig roll i glukosmetabolismen. Det är ett intermediärt steg i glykolysprocessen, där glukos omvandlas till pyruvat för att generera energi i form av ATP (adenosintrifosfat).

Specifikt är DHAP en ketosyra som bildas när glyceraldehyd-3-fosfat (G3P) oxideras under glykolysen. G3P oxideras till 1,3-bisfosfoglycerat, och en molekyl fosfat transporteras från 1,3-bisfosfoglycerat till DHAP, vilket resulterar i bildandet av DHAP.

I korthet, kan dihydroxiacetonfosfat definieras som en tresukkersyra och ett intermediärt steg i glukosmetabolismen, där det bildas under glykolysen när G3P oxideras till 1,3-bisfosfoglycerat.

Karboksipeptidase B, även känd som carboxypeptidat B eller CPB, är ett enzym som bryter ned proteiner genom att katalysera avskiljandet av hydrolysen av den karboxylterminala aminosyran från ett polypeptidsubstrat, när denna aminosyra är aromatisk (t.ex. fenylalanin eller tyrosin) eller har en stor sidokedja (t.ex. leucin eller tryptofan).

CPB är en exopeptidas och tillhör serinproteasklassen av proteaser, vilket innebär att det använder en serinrest som en del av den aktiva platsen för sin katalytiska verksamhet. Det uttrycks huvudsakligen i bukspottkörteln och pankreas och spelar en viktig roll i proteinmetabolismen, särskilt vid digestionen av proteiner i mag-tarmkanalen.

Dess specifika aktivitet hjälper till att frisätta biologiskt aktiva peptider från sina prekursorer och påverkar också smaken av proteinrika livsmedel genom sin roll i nedbrytningen av proteiner.

Signalsekvensen klyvs från peptidens N-ändstation av ett signalpeptidas och ger proinsulin. Efter att proinsulin har förpackats ... Proinsulin C-peptid beskrevs först 1967 i samband med upptäckten av insulinbiosyntesvägen. Det fungerar som en länk mellan A- ... "Assays for insulin, proinsulin(s) and C-peptide". Annals of Clinical Biochemistry 36 ( Pt 5) (5): sid. 541-64. September 1999. ... "Proinsulin C-peptide reduces diabetes-induced glomerular hyperfiltration via efferent arteriole dilation and inhibition of ...
Signalsekvensen klyvs från peptidens N-ändstation av ett signalpeptidas och ger proinsulin. Efter att proinsulin har förpackats ... Proinsulin C-peptid beskrevs först 1967 i samband med upptäckten av insulinbiosyntesvägen. Det fungerar som en länk mellan A- ... "Assays for insulin, proinsulin(s) and C-peptide". Annals of Clinical Biochemistry 36 ( Pt 5) (5): sid. 541-64. September 1999. ... "Proinsulin C-peptide reduces diabetes-induced glomerular hyperfiltration via efferent arteriole dilation and inhibition of ...
Måltiden intas efter fastan över natten under 10 minuter och blodprov för glukos, insulin, glukagon, proinsulin, c-peptid, fria ... Bukspottkörteln tillverkar egentligen ett större hormon, proinsulin, som klipps i två delar: insulin och C-peptid. C-peptid ...
Det förvaras där i form av proinsulin. När en person stiger socker, bryts proinsulin ned i en peptid och insulin. ... Proinsulin är nödvändigt för att människan ska fungera fullt ut, eftersom det bidrar till produktionen av insulin. Syntesen av ... C-peptid är ett fragment som bildas genom klyvning av proinsulin till insulin. Det vill säga koncentrationen av C-peptid i ... Anslutande protein är ett fragment av proinsulin, bestående av 31 aminosyrarester. Protein avlägsnas med enzymer och går in i ...
A C-peptid és az inzulin olyan fehérje láncok, amelyek a proinzulin (egy P(fPt)-Proinsulin C-peptid; stofk. i Biokemisk Klinik ... C-peptid Proinsulin omvandlas enzymatiskt i betaceller till insulin med frigörande av C-peptiden. Datavetare uu ... Den ingår i proinsulin där den förbinder insulinets alfa- och beta- kedjor. ...
Es wird bei der Aktivierung von Insulin vom Proinsulin abgespalten Dirk Müller-Wieland. Fallstricke bei der Diabetesdiagnostik ...
Proinsulin. *Prokalcitonin, PCT - P. *Prokollagen-III-peptid. *Prolaktin, monomert - S. *Prolaktin - S ...
C-peptid bildas när proinsulin spjälkas till insulin och c-peptid i blodet är ett mått på den egna insulinproduktionen. ...
  • C-peptid (från den engelska anslutande peptiden, kan översättas som "anslutande peptid") - ett ämne som bildas genom klyvning av proinsulin av peptidaser är en indikator på utsöndring av inneboende insulin. (merithealthnorthwestms.com)
  • Vidarebefordras av Bildar proinsulin, insulin, peptid C och amylin. (web.app)
  • C-peptid Proinsulin omvandlas enzymatiskt i betaceller till insulin med frigörande av C-peptiden. (web.app)
  • Es wird bei der Aktivierung von Insulin vom Proinsulin abgespalten Dirk Müller-Wieland. (web.app)
  • C-peptid bildas när proinsulin spjälkas till insulin och c-peptid i blodet är ett mått på den egna insulinproduktionen. (lu.se)
  • Proinsulin C-peptid beskrevs först 1967 i samband med upptäckten av insulinbiosyntesvägen. (wikipedia.org)