Postprandial är ett medicinskt begrepp som refererar till den fysiologiska perioden efter en måltid, då kroppen absorberar och metaboliserar de näringsämnen som har intagits. Ordet "postprandial" kommer från latin och betyder "efter mat".

I kliniska sammanhang används postprandial ofta för att beskriva nivåerna av specifika substanser i blodet, till exempel glukos eller lipider, under denna period. Postprandiell hyperglykemi (PHG) är en ökning av blodsockernivåer efter en måltid, och det kan vara ett tecken på insulinresistens eller diabetes. På samma sätt kan postprandiella triglycerider (PPTG) vara högre hos personer med övervikt eller metabolt syndrom.

Det är värt att notera att den exakta tidsperioden som definieras som "postprandial" kan variera beroende på kontext och forskningsstudie, men ofta avser det en period från slutet av måltiden till ungefär två timmar därefter.

Carbadox är ett veterinärmedicinskt preparat som tillhör gruppen syntetiska antibiotika och antiprotozoika. Det används främst som tillskott i djurfoder för grisar, för att behandla och förebygga mag-tarmsjukdomar orsakade av bakterier och protozoer. Carbadox har också visat sig ha effekt mot vissa parasitiska infektioner hos fiskyngel. Preparatet fungerar genom att störa bakteriens proteinsyntes, vilket dödar eller hämmar tillväxten hos de målade mikroorganismerna.

Det är viktigt att notera att användning av carbadox och andra liknande veterinärmediciner i djurfoder är kontroversiellt, på grund av oro över möjliga negativa hälso- och miljöeffekter. I vissa länder har preparatet förbjudits eller begränsats på grund av dess potentiala risker för människor och djur.

Enligt den svenska livsmedelsverket definieras livsmedel som: "Allt vad en människa kan äta eller dricka för att få näring." Det inkluderar alltså all mat och dryck som är avsedd för konsumtion av människor.

I en medicinsk kontext kan livsmedel också definieras som: "Näringsrika substance som intas oralt och som bidrar till underhåll, växt eller återställande av ett levande väsens normala funktioner." Denna definition betonar de näringsrika aspekterna av livsmedel och deras roll i att underhålla och stödja kroppens funktioner.

'Magsäcks tömning' (gastric lavage) är en medicinsk procedure där magin hos en patient rensas genom att fylla den med en stor mängd vätska och sedan tömmas. Detta görs vanligtvis för att undanröja toxiner, irritanter eller främmande föremål som kan ha sväljts eller hamnat i magen på annat sätt. Proceduren utförs ofta med hjälp av en slang som löper ner genom munnen och ned i matstrupen och kontinuerligt pumpar vätska in och ur magen tills den är rensad.

Eating, in a medical context, refers to the process of consuming food. It involves the physical act of taking food into the mouth, chewing, and swallowing, as well as the digestive processes that occur in the body to break down and absorb nutrients from the food. Proper eating is essential for maintaining good health, growth, and energy levels, and can help prevent various medical conditions such as malnutrition, obesity, and chronic diseases.

En "cross-over" studie är en klinisk forskningsdesign där varje deltagare tilldelas att använda två eller flera olika behandlingsalternativ i en specifik sekvens under olika tidsperioder, vanligtvis med en randomiserad tilldelning.

Efter varje tidsperiod (perioden kallas för "cross-over") samlas data in om deltagarnas svar på de olika behandlingarna. Dessa data jämförs sedan för att bedöma och jämföra effekterna av de olika behandlingsalternativen.

Cross-over studier är användbara när det gäller att undersöka effekter hos små grupper av deltagare, då varje deltagare fungerar som sin egen kontroll. Dessa studier kan också minska den variabilitet som orsakas av individuella skillnader mellan deltagarna, eftersom varje deltagare får både behandling A och B.

Det är viktigt att notera att cross-over studier inte är lämpliga för alla typer av forskningsfrågor, särskilt då det gäller studier där en behandling kan ha en varaktig effekt eller risk som sträcker sig över tidsperioden mellan cross-over.

Triglycerider är en typ av lipid, som är en naturligt förekommande kemisk substans i levande vävnader. De består av tre fettsyror som är bundna till en glycerolmolekyl. Triglycerider är den vanligaste formen av fett i maten och i människokroppen. De lagras ofta som energireserv och kan frisättas när kroppen behöver mer energi. Höga nivåer triglycerider i blodet kan vara ett tecken på olika hälsoproblem, såsom diabetes, fetma eller leverproblem.

'Blodsocker' er en medisinsk betegnelse for sukkerkoncentrasjonen i blodet, og måles typisk i millimol pr. liter (mmol/L) eller milligram pr. déciliter (mg/dL). Det er også kjent som blodglukosen. Normal verdier for blodsocker ligger vanligvis mellom 4,0 og 5,5 mmol/L etter en 8-timers fasten, men variasjoner kan forekomme alt etter individet og alderen. Høye blodsockerverdi kan være ein indikator for diabetes eller andre medisinske tilstander.

'Fetter i kosten' er en medisinsk term som refererer til en abnormal eller uønsket vægtgevinst som følge af øget kaloriindtag eller forringet forbrænding av kalorier. Dette kan skyldes mange forskjellige faktorer, inkludert mangel på fysisk aktivitet, overdrevent spisning, søvnmangel, stress, sykdomme som hypotyreos og use av visse medisiner. Fetter i kosten kan føre til en rekke helbredsproblemer, inkludert hjerte-kar-sykdommer, diabetes, søvnapnea og visse typer cancer.

En person med fedtlever i kroppen har ofte en høyere procentsats av kroppsfettt og lavere muskelmasse enn en person uten fedtlever. Fedtet fordeles også forskjelligt, og det kan oppstå både under huden (subkutant fedt) og omkring organene i kroppen (visceralt fedt). Visceralt fedt er særlig skadelig for helbredet, fordi det kan føre til inflammasjon og økt risiko for mange av de helbredsproblemer som er forbundet med fetter i kosten.

For å redusere fedtet i kroppen anbefales det å foreta endringer i livsstilen, inkludert en balansert kosthold med riklig fysisk aktivitet. I noen tilfeller kan medisinsk behandling være påreisningsverdig for å hjelpe med å redusere fedtet og reducere risikoen for relaterte helbredsproblemer.

Gastrointestinal (GI) motility refererer til bevægelserne og kontraktionerne i fordøjelsesorganerne, herunder spiserøret, maven, tyndtarmen, tyktarmen og endetarmen. Dette hjælper med at transportere maden, væsker og afføring gennem fordøjelseskanalen. GI motility er kontrolleret af det autonom nervesystem, hormoner og muskulatur i fordøjelsesorganerne. Anormaliteter i GI motility kan føre til forstyrrelser i fordøjelsen og afføring, såsom forstoppelse eller diarré.

Medicinskt sett betyder “fasta” att man avstår från intaget av mat och dryck, förutom vatten, under en viss tidsperiod. Det används ofta i samband med laboratorieundersökningar eller medicinska ingrepp, då det är viktigt att patientens blodvärden inte påverkas av nyligen intagen mat eller dryck.

Längden på fastan kan variera beroende på ändamålet, men vanligtvis innebär det att man inte ska äta eller dricka någonting under minst 8-12 timmar innan blodprover tas. I vissa fall, som inför kirurgiska ingrepp, kan fastan vara längre.

Det är viktigt att följa läkares eller sjuksköterskans instruktioner angående fastan, eftersom det kan ha betydelse för din behandling och hälsa.

'Fria fettsyror' (FFA) refererar till fettsyror som frigörs från lipoproteiner och andra förrådsvävnader i kroppen och cirkulerar i blodplasma. De är även kända som 'icke-esterifierade fettsyror' (NEFA) eftersom de inte är bundna till glycerol som en esterlänk, vilket är fallet med fettsyrorna i triglycerider.

När kroppen behöver mer energisubstrat för cellulär metabolism, till exempel vid fastande eller under intensiv träning, kommer lipasenzym att bryta ned triglycerider i lipoproteiner och adipocyter (fettceller) till glycerol och fria fettsyror. Dessa fria fettsyror transporteras sedan av albumin till olika vävnader, inklusive lever, hjärta och skelettmuskler, där de kan användas som energikälla genom β-oxidation i mitokondrier.

Fria fettsyror spelar en viktig roll i kroppens energibalans och homeostasis. Förhöjda nivåer av fria fettsyror kan dock vara skadliga, eftersom de kan leda till insulinresistens, oxidativ stress och inflammation. Därför är det viktigt att upprätthålla en balans mellan användning och lagring av fettsyror i kroppen.

Insulin är ett hormon som produceras och sekreteras av de betaceller som finns i bukspottkörteln (pancreas). Det spelar en central roll i regleringen av blodsockernivåerna i kroppen. När vi intagit kolhydrater från maten bryts dessa ner till glukos i tarmen, som sedan absorberas in i blodet. Denna ökning av blodglukoskoncentrationen orsakar betaceller att släppa ut insulin, vilket stimulerar celler runt om i kroppen (i synnerhet lever-, muskel- och fettceller) att ta upp glukosen från blodet och använda den som energikälla eller lagra den som glykogen eller fettsyror. På så sätt hjälper insulin till att hålla blodsockernivåerna i balans och förhindrar att de stiger allt för högt. Insufficiens av insulin orsakar diabetes typ 1, medan resistans mot insulins effekter kan leda till diabetes typ 2.