Plastider är membranomslutna organeller som förekommer hos växter, alger och vissa protister. De innehåller fettlösliga pigment och är huvudsakligen involverade i fotosyntesen, ett process där solljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat). Plastider kan också fungera som lagringsplats för näringsmolekyler, till exempel stärkelse och oljor. De kan utvecklas från protoplastider, som är små sfäroidiska organeller som finns i cytoplasman hos celler som genomgår en process som kallas endosymbiontteorin. Plastider kan vara gröna (kloroplast), röda (rhodoplast) eller färglösa (leukoplast, etioplast).
In genetics, a genome is the complete set of genetic material present in a cell or organism, including all of its genes. This genetic material is typically made up of DNA and RNA, and it contains all of the instructions necessary for the development and function of an organism.
Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.
Rhodophyta, också kända som rödalger, är en division av marine och sötvattenslevande alger. Dessa organismers celler innehåller fyloplaster istället för de mer vanliga chloroplasterna hos andra algdivisioner. Rhodophyta-celler har också unika kolesteroler och karotenoidpigment som ger dem deras röda färg, även om vissa arter kan vara gröna, bruna eller rosa.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) i kloroplaster, klorofyllhaltiga celler som ombesörjer fotosyntes.
Chloroplast proteins are those protein molecules that are located within the chloroplasts, which are specialized organelles in plant and algal cells responsible for carrying out photosynthesis. These proteins play crucial roles in various processes related to photosynthesis, such as light absorption, electron transport, and carbon fixation. They can be categorized into two main types:
Cryptophyta är ett fylum av encelliga, fotosyntetiserande protister som förekommer i sötvatten och marina miljöer. Dessa organismer kännetecknas av två plasmamembran runt deras kloroplast, vilket är ovanligt bland andra fotosyntetiserande eukaryoter. Cryptophyta-celler innehåller också ett rörligt, undulipodium (tidigare kallat flagell) som används för att navigera i sitt habitat. Dessa organismer är viktiga i näringskedjorna och kan vara källor till föda för många andra marina djur.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
"Ett genombestår av DNA, som innehåller alla arvsmassaen hos en organism. Kloroplaster är speciella organeller inuti växtceller som också har sitt eget genom bestående av cirkulärt DNA. De är involverade i fotosyntesen och producerar syre som en biprodukt."
Protozoer tillhörande klassen Phytomastigophorea. De lever i havsvatten och förflyttar sig på ett roterande sätt genom vattnet med hjälp av såväl tvärställda som längsgående flageller.
Arvsmassan hos växter.
Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.
'Oenothera' är ett släkte av växter, även kända som kvällsljus eller morgonglöd, som tillhör familjen Onagraceae. De flesta arterna inom släktet är ursprungliga för Nord- och Sydamerika. Många arter within this genus are vanligtvis ett- eller tvååriga örter med gula eller vita blommor som öppnar sig på kvällen eller under skymningen, därav det gemensamma namnet 'kvällsljus'. Släktet innehåller ungefär 150–200 arter. Vissa arter och hybrider odlas som prydnadsväxter på grund av sina attraktiva blommor och långa blomningstid.
Tobak är ett preparat som innehåller blad från plantan Nicotiana tabacum eller Nicotiana rustica, som ofta torkas och rullas till cigarrer, cigaretter eller pipor, eller som krossas till snus eller krut. Tobak innehåller den addiktiva substansen nikotin och används vanligtvis genom rökning, skvalpning eller sugit under kinden. Användandet av tobak kan leda till allvarliga hälsoeffekter, inklusive lungcancer, hjärtsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
I medicinen refererar 'snärjor' till smala, flexibla remsor eller band som används för att hålla sönderfallna benfragment på plats under benfrakturbehandling, ofta i kombination med gips- eller bandagering.
"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes present in the genome of the model plant species Arabidopsis thaliana. These proteins play various roles in different cellular processes, such as metabolism, signaling, regulation, and defense responses, among others. The study of Arabidopsis proteins is crucial for understanding fundamental biological mechanisms and has broad implications for plant biology and agriculture.
Chlorophyta är ett division (eller fylum) inom riket Protista, som primärt består av grönalger. Dessa organismer är eukaryota och fotosyntetiska, vilket betyder att de har cellkärnor och kan producera sin egen föda genom att använda solljus, vatten och koldioxid i en process som kallas fotosyntes. Chlorophyta inkluderar en mångfald olika sorters grönalger, från encelliga former till större, multicellulära arter. Många av dessa arter lever i vatten, både sötvatten och saltvatten, men det finns också några arter som lever på land. Chlorophyta är kända för sin rika förekomst av klorofyll, ett grönt pigment som används i fotosyntesen.
Proteiner som förekommer i någon algart.
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.
Cercozoa is a major group of primarily heterotrophic protists, many of which are characterized by the presence of unique feeding structures called "cercomonads" or "filose amoebae." These organisms are unicellular and can have varied morphologies including amoeboid, flagellated, or cyst forms. They are commonly found in diverse environments such as soil, freshwater, and marine habitats. Some members of Cercozoa have the ability to form symbiotic relationships with other organisms, while others can cause diseases in certain plants and animals.
Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.
"Giftiga växter" är växter som innehåller naturligt förekommande toxiner eller skadliga ämnen, som kan vara farliga eller skadliga för människor och andra djur om de konsumeras, rörs mot eller kommer i kontakt med huden.
In biology, chloroplasts are specialized organelles found in the cells of green plants, algae, and some protists. They are responsible for carrying out photosynthesis, which is the process by which these organisms convert light energy into chemical energy, producing oxygen as a byproduct.
Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.
'RNA (Ribonucleic acid) in plants refers to the single-stranded, helical molecule that plays a crucial role in gene expression by serving as an intermediary between DNA and protein synthesis, with various types including messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA).'
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
Tetrapyrroler är en grupp organiska föreningar som innehåller en tetrapyrrolring, det vill säga en ringstruktur bestående av fyra pyrrolenheter kopplade till varandra via kol-kolbindningar. Denna struktur är central för många biologiskt viktiga molekyler, bland annat hem-gruppen i hemoglobin och cytochrom-gruppen i cytochrom P450 enzymkomplexet. Tetrapyrroler deltar också i fotosyntesen som central komponent i klorofyllmolekylen.
Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.
Den deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan i alger.
Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).
Alveolata är ett taxonomiskt överordnat begrepp inom biologin som omfattar en grupp encelliga eukaryota organismer med en gemensam utvecklingslinje, känd för sina speciella andningsstrukturer. Dessa strukturer, kallade alveoler, är små luftfyllda säckar som möjliggör syre- och koloxids exchange med omgivningen. De tre fylum som ingår i Alveolata är Ciliophora (ciliater), Dinoflagellata (dinoflagellater) och Apicomplexa (apikalt placerade komplex, inklusive parasiter som malaria).
Protoklorofyllid är ett grönt pigment som förekommer hos vissa fotosyntetiserande bakterier, såsom cyanobakterier och grönsvarta sulfurbakterier. Det är en föregångare till protoklorofyll a och b, vilka är de två formerna av protoklorofyll som finns hos högre växter och alger. Protoklorofyllid absorberar ljus i det röda delområdet av det visible spektret (vid ungefär 650 nanometer) och reflekterar grönt ljus, men det är mindre effektivt vid fotosyntes jämfört med protoklorofyll a och b.
Ett fylum protozoer kännetecknade av förekomsten av komplexa apikala organeller, som är till hjälp vid penetreringen av värdceller. Fylet omfattar två klasser: Perkinsea och Sporozoea.
Cyanophora är ett släkte av små, encelliga blågröna alger som tillhör gruppen Rhizaria och kallas även blågröna cyaneller eller cyanelli. Dessa organismer är unika eftersom de innehåller både plastider (som utför fotosyntes) och blåmjälteschloroplaster, som tros ha en föregångare som är gemensam med rödalgers plastider. Cyanophora-cellerna har också en cellvägg bestående av cellulosa och en dubbel membranomgiven nucleus. Släktet innehåller endast två arter, nämligen Cyanophora paradoxa och Cyanophora kugrensii.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
En ordning växtlika flagellatprotozoer som vanligen förekommer i sötvatten. Till särdragen hör en eller två flageller som utgår från en främre inbuktning i cellen, samt avsaknad av kloroplaster hos många släkten.
En division (levermossor) inom växtriket. Växterna är enkla, saknar kärlvävnad och har rudimentära rotliknande organ (rhizoider). Precis som mossor har levermossor generationsväxlingar mellan haploida, könscellbärande former (gametofyter) och diploida, sporbärande former (sporofyter).
Tylakoider är membranstrukturer inne i kloroplasten hos växter, alger och cyanobakterier. De är primära platsen för ljusberoende fotosyntes där solljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat-reducerad). Tylakoidmembranen innehåller också fotosystem I och II, cytochrom b6f-komplexet och ATP-syntas, som alla är involverade i den ljusberoende fotosyntesen. Tylakoiderna är ofta staplade på varandra och bildar granumstaplar eller thylakoidstaplar inuti kloroplasten.
Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
I en enkel medicinsk definition kan organeller beskrivas som strukturer med specifika funktioner inne i celler. De är nödvändiga för cellens överlevnad, tillväxt och förmåga att utföra olika processer. Exempel på organeller inkluderar mitokondrier (som genererar energi), ribosomer (som syntetiserar protein), endoplasmisk retikulum (som transporterar proteiner) och lysosomer (som bryter ner och recylerar cellens komponenter).
Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.
Ribulose-1,5-bisphosphate carboxylase/oxygenase (RuBisCO) is a crucial photosynthetic enzyme that catalyzes the initial step of carbon fixation in the Calvin cycle. It facilitates the reaction between ribulose-1,5-bisphosphate (RuBP) and carbon dioxide (CO2), resulting in the formation of two molecules of 3-phosphoglycerate (3-PGA). This process is essential for converting CO2 into organic compounds, ultimately contributing to plant growth and biomass production.
RNA, or ribonucleic acid, is a type of nucleic acid that plays a crucial role in protein synthesis and other cellular processes. It carries genetic information encoded in DNA to the ribosomes, where it helps assemble amino acids into proteins.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Orchidaceae är den största familj i blomväxtordningen Asparagales, med över 25 000 kända arter och cirka 800 släkten. De flesta orkidéer är örter eller epifyter (växter som lever på andra växters stammar eller grenar), men några är även marklevande eller saprofyter (växter som lever av dött organiskt material). Orchidaceae kännetecknas av sina ofta komplexa och vackert färgade blommor, som har ett karakteristiskt uppbyggnadsmönster med tre utåtriktade och tre nedåtriktade kalkblad samt en tredelad läpp. Orkidéer förekommer världen över i en mängd olika habitat, från tropiska regnskogar till tempererade områden och alpina bergstrakter.
Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.
RNA editing refererer til den proces, hvor der foretages ændringer i det posttranskriptionelle RNA, før det oversættes til protein. Dette kan involvere indsættelse, deletyion eller substitution af nukleotider, der resulterer i en forandring af aminosyresekvensen i det endelige protein. Den mest almindelige form for RNA editing hos pattedyr er den reversible konvertering af adenosin (A) til inosin (I), katalyseret af enzymerne ADAR (Adenosine Deaminases Acting on RNA). Inosin kan derefter behandles som guanosin under oversættelsesprocessen, hvilket resulterer i en aminosyreforandring i det endelige protein.
Ett växtsläkte i ordningen Geraniales, klassen Magnoliopsida.
Ett släkte brunalger inom familjen Fucaceae. De förekommer i tempererade tidvattenområden längs steniga kustavsnitt och är källa för alginater. Några Fucusarter kallas kelp.
I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).
Haptophyta är ett fylum (en taxonomisk grupp) av encelliga fotosyntetiserande alger som inkluderar både autotrofa och heterotrofa arter. De flesta Haptophyta-arter har två flageller (smala utskott) som används för att röra sig, men det är deras yttre skal av kalkkristaller eller organiska ämnen som är deras mest distinkta kännetecken. Haptophyta-arter inkluderar bland annat kokkoliter (Coccolithophoridae), som producerar de kalkrika skalen som ofta ses i sediment från oceanerna och används för att studera klimathistoria. Dessa alger är viktiga primärproducenter i världshaven och spelar en viktig roll i kolcykeln. De kan också producera toxiner som kan ha negativa effekter på andra marina livsformer och på människor som äter kontaminerad
En grupp glykolipider, hos vilka sockerdelen utgörs av galaktos. De skiljer sig från glykosfingolipider genom avsaknad av kväve. Galaktolipiderna utgör den största delen av växternas membranlipider.
En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.
A plant cell is a type of eukaryotic cell that contains specialized organelles and structures, including a rigid cell wall, chloroplasts, and a large central vacuole. The cell wall, composed of cellulose, provides structural support and protection, while the chloroplasts contain chlorophyll and are responsible for carrying out photosynthesis, the process by which plants convert light energy into chemical energy. The central vacuole plays a role in maintaining the cell's turgor pressure and storing nutrients. Plant cells also contain a nucleus, which houses the genetic material of the cell, as well as other membrane-bound organelles such as mitochondria, endoplasmic reticulum, and golgi apparatus. These organelles perform various functions that are essential for the survival and growth of the plant.
Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Plastider er et organell som forekommer i de fleste planter og photosyntetiserende protister. De er opbygget af to membranlager, og deres hovedfunktion er at udføre fotosyntese, dvs. at omdanne solenergi til kemisk energi ved hjælp af vand og kuldioxid. Der findes forskellige typer plastider, herunder kloroplastier, chromoplastier og leukoplastier, som har forskellige funktioner. Kloroplastier er de mest almindelige og indeholder grønt farvestof, mens chromoplastier indeholder rødt, gult eller orange farvestof og er ofte involveret i produktionen af farvestoffer i planter. Leukoplastier har ingen farvestoffer og kan være involveret i opbevaringen af stivelse eller fedtstoffer.

'Genom' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i en organisme eller en celle. Det består af DNA-molekyler, der har kodet for alle de gener, proteiner og regulerende sekvenser, der er nødvendige for at danne og opretholde livet.

'Plastid' er et organel, der findes i visse celler, typisk i planter, alger og photosyntetiske bakterier. Plastider indeholder deres eget DNA og kan replikeres selvstændigt fra cellekernen. De har en række funktioner, herunder fotosyntese, opbevaring af kulhydrater og syntese af fedtstoffer. Chloroplaster er et eksempel på en type plastid, der er specialiseret i at udføre fotosyntese.

Så en medicinsk definition af 'Genom, plastid' ville være:

Plastid-DNA (ptDNA) er det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i et plastid. Plastider er subcellulære organeller, der findes i visse celler, typisk i planter, alger og photosyntetiske bakterier. Plastider indeholder deres eget DNA og kan replikeres selvstændigt fra cellekernen. De har en række funktioner, herunder fotosyntese, opbevaring af kulhydrater og syntese af fedtstoffer. Chloroplaster er et eksempel på en type plastid, der er specialiseret i at udføre fotosyntese.

En kloroplast er ein organell i de flertalls planteceller og algceller. Kloroplastern har en grønn farge på grunn av tilstedeværelsen av grønne fotosyntetiske pigmenter som kanskje er best kjent for klorofyllene. Disse pigmentene absorberer lys i det visuelle spektra, og de brukes i fotosyntesen til å omdanne kolsur og vann til glukose og oxygen. Kloroplastern inneholder også en rekke andre strukturer som er nødvendige for den fotosyntetiske prosessen, slik som tylakoider og stroma.

Rhodophyta, også kendt som rødalger, er en division (eller række) i det moderne femriksdomæne (også kaldet Five Kingdoms-systemet), der inkluderer flere typer alger. Disse organismer er karakteriseret ved at have røde, grønne eller brune fotosyntetiske pigmenter og cellevægge af cellulose og/eller et specielt kulkompleks kaldet karragenan. Rhodophyta indeholder mange forskellige arter, herunder nogle som vokser i ferskvand, men de fleste findes i marine miljøer, hvor de kan leve enten som bundlevende organismer eller som plankton. Nogle Rhodophyta-arter er kendt for deres ernæringsmæssige værdi og anvendes som føde i visse kulturer, eksempelvis nori (Porphyra spp.), der anvendes til at rulle sushi.

Kloroplast-DNA (cpDNA) refererer til DNA-molekyler som findes i kloroplaster, de organeller der er involveret i fotosyntese i planter, alger og visse protister. Kloroplasterne har selvstændigt arvemateriale, der består af en lille kreds af gener, herunder gener for ribosomale RNA (rRNA), transfer-RNA (tRNA) og proteiner involveret i fotosyntese. Kloroplast-DNA er cirkulær og har normalt én ring, men nogle planter kan have to eller flere kloroplast-DNA ringe. Det er værd at notere, at de fleste gener for kloroplasterne proteiner findes i cellens kerne-DNA, ikke i selve kloroplasten.

Chloroplast proteins are a type of protein that are found within the chloroplasts of plant and algal cells. Chloroplasts are organelles that are responsible for carrying out photosynthesis, which is the process by which these organisms convert light energy into chemical energy.

Chloroplast proteins play a variety of roles in supporting this process. Some of these proteins are involved in capturing and converting light energy into chemical energy during photosynthesis. Other chloroplast proteins are responsible for regulating the flow of electrons during this process, while still others help to convert carbon dioxide into organic compounds that can be used by the cell.

Chloroplast proteins are encoded by two types of genes: those found within the chloroplast genome itself, and those found in the nucleus of the cell. Proteins that are encoded by chloroplast genes are synthesized within the chloroplast, while those that are encoded by nuclear genes are synthesized in the cytoplasm and then imported into the chloroplast.

Overall, chloroplast proteins are essential for the proper functioning of the chloroplast and for the survival of plant and algal cells.

Cryptophyta är ett fylum (en taxonomisk grupp) inom protister som inkluderar encelliga eukaryota organismer med två flageller och en karakteristisk, fuktigulartad cellmembranstruktur kring sina plastider. Dessa plastider innehåller ofta en blå-grön fotosyntetisk pigment som ger dem deras typiska färg. Cryptophyter förekommer globalt i olika aquatiska miljöer, från sötvatten till marina habitat, och de kan vara både fotoautotrofa (fotosyntetiserande) eller heterotrofa (konsumerande organiska näring).

'Växt-DNA' refererar till degenetisk material som finns i alla växter. DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett komplex molekylärt substance som innehåller instructions för utveckling, funktion och reproduktion av alla levande organismers celler.

Växt-DNA består av en unik sekvens av nukleotider, som är de grundläggande byggstenarna i DNA. Dessa nukleotider kombineras för att bilda gener, som i sin tur innehåller information om hur olika proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga för växternas struktur, funktion och överlevnad.

Det är värt att notera att alla levande organismer, inklusive människor, har DNA som är mycket likt varandra på en grundläggande nivå. Det finns dock specifika skillnader i sekvensen av nukleotider som gör att varje arts DNA är unikt. Dessa skillnader kan användas för att identifiera och klassificera olika arter, inklusive växter.

'Arabidopsis' er en slags plante som oftest refererer til den velkjente modellplanten 'Arabidopsis thaliana'. Denne liten, en-årige planten hører hjemme i de tempererede egne av Eurasia og Nord-Afrika. 'Arabidopsis' er en populær valg for biologisk forskning på grunn av sin enkle genetiske oppbygging, korte livscyklus og lette tilgjengelighet. Mange grunntannleg i planters molekylære biologi, celleteori og utviklingsbiologi er blitt klarlagt ved hjelp av studier på 'Arabidopsis'.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

'Växtproteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är komplexa molekyler byggda upp av aminosyror och har en rad viktiga funktioner i levande organismers celler, till exempel som enzym, strukturella komponenter, signalsubstanser och transportsystem.

Växtproteiner kan ha olika funktioner beroende på vilken växtart de kommer ifrån och i vilket syfte de används. Några exempel på användningsområden för växtproteiner inkluderar livsmedelsindustrin, där de kan användas som ingredienser i vegetariska alternativ till animaliska proteinkällor, samt inom medicinsk forskning och terapiutveckling.

Det är värt att notera att växtproteiner ofta betraktas som hälsosamma alternativ till animaliska proteinkällor, eftersom de saknar kolesterol och ofta har ett lägre fettsammansättning. Dessutom kan en hög konsumtion av växtbaserade protein kopplas till minskade risker för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

'Genom' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i en organisme eller en celle. Det består af DNA-molekyler, der indeholder alle de gener, der koder for proteiner og RNA-molekyler, der har en regulerende funktion.

'Kloroplast' er et organel, der findes i planter, alger og visse protisters celler. Det er ansvarlig for at udføre fotosyntesen, hvor lysenergi omdannes til kemisk energi i form af ATP (adenosintrifosfat). Kloroplasten har sit eget genom, der indeholder gener, der koder for proteiner, der er nødvendige for fotosyntesen og andre aspekter af kloroplastens funktion. Det chloroplastiske genom består af en cirkulær DNA-molekyle, der er meget mindre end det menneskelige genom.

Dinoflagellida är en grupp encelliga protister, vanligtvis klassificerade som en del av fylumet Dinoflagellata. De flesta arter är marine och förekommer i alla världens havsområden. Några få arter finns i sötvatten.

Dinoflagellider är kända för sin storlek, som kan variera från mindre än 10 mikrometer till över 2 millimeter i diameter. De flesta arterna har två flageller (små hårstrån) som används för att simma och navigera i vattnet.

Många dinoflagellider är fotosyntetiserande, vilket betyder att de kan producera sin egen näring med hjälp av solljus. Andra arter är heterotrofa, vilket betyder att de livnär sig på andra organismer som de fångar och äter upp.

Några dinoflagellider producerar bioluminescens, det vill säga ljus, när de störs. Detta fenomen kan ses i vissa havsområden som en blåaktig skimmer på vattenytan när vågorna bryter.

Dinoflagellider har också en viktig roll i marina ekosystem genom att tjäna som föda för andra djur, såsom planktonätande fiskar och valar. Vissa arter kan dock vara skadliga för människor och andra djur då de producerar toxiner som kan orsaka förgiftningar när de konsumeras.

I medicinsk kontext är dinoflagellider av intresse på grund av deras potential att användas i behandlingar för olika sjukdomar, såsom cancer och neurodegenerativa tillstånd. Forskning pågår fortfarande för att undersöka dessa möjligheter.

'Växtgener' är ett begrepp inom genetiken och molekylärbiologin som refererar till den totala uppsättningen genetisk information hos växter. Genomer består av DNA-molekyler som innehåller tusentals gener, regulatoriska sekvenser och icke kodande regioner. Växters genomer varierar i storlek och komplexitet mellan olika arter. Exempel på växtgener inkluderar risgenomet (cirka 460 miljoner baspar), majsgenomet (cirka 2,3 miljarder baspar) och människans genomet (cirka 3 miljarder baspar). Studiet av växtgener har potentialen att förbättra jordbrukets produktivitet, föda världens växande befolkning och skydda mot skadegörare och klimatförändringar.

Fotosyntese er en biokemisk proces, hvor organismer som planter, alger og visse batterier omdanner lysenergi, typisk fra solen, til kemisk energi i form af organisk stof, samtidig med at de omsætter kuldioxid og vand til ilt og vand. Denne proces kan skrives som en kemisk ligning:

6 CO2 + 6 H2O + lysenergi -> C6H12O6 + 6 O2

Det vil sige at der dannes et molekyle glukose (C6H12O6) og seks molekyler ilt (O2) for hvert seks molekyler kuldioxid (CO2) og seks molekyler vand (H2O) der bliver omdannet. Glukosen kan derefter anvendes som energikilde for cellens processer, mens ilten frigives til atmosfæren.

'Oenothera' er ein slags plante i familien Onagraceae, som også inneholder arter som fx fingsnerveblomster og kveldsblomster. Oenothera-släktet inneholder om lag 150–200 forskjellige arter av ein-årige eller flerårige planter, hvorav mange finn steds i Nord-Amerika.

Mange av artene i Oenothera-släktet har gule blomster som viser seg om natta (derfor kalla de også «kveldsblomster»), men det finnes også arter med røde, hvite eller stipelte blomster. Plantene i Oenothera-släktet har ofte en spiss, firkantet stilk og fire gule nektarier som sitter på bunnene av kronbladene.

I medisinen brukes noen ganger ein ekstrakt fra blad og rot av Oenothera biennis (stort kveldsblomster) til å behandle hudsykdommer, men det er viktig å nevne at dette ikke er godkjent av FDA i USA eller noen annen myndighet. Derfor bør man alltid snakke med en lege før man prøver å bruke slike alternativbehandlinger.

'Tobak' definieras inom medicinen som ett växtprodukt som innehåller nicotin och är känt för att vara beroendeframkallande. Tobak används vanligtvis genom rökning, men kan också användas oralt eller snusas. Rökning av tobak är associerad med en rad allvarliga hälsoproblem, inklusive lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar som kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD). Andra former av tobaksanvändning, såsom oralt bruk och snus, kan också öka risken för cancer i munhålan, strupen och urinvägar.

Nicotin i tobak är en mycket beroendeframkallande substans som påverkar hjärnan och kroppen på flera sätt. Det stimulerar sympatiska nervsystemet, ökar hjärtslaget och blodtrycket, och orsakar små pupiller. Nicotin kan också försämra blodflödet till hjärtat och andra delar av kroppen.

Tobaksrök innehåller också tusentals kemikalier, varav många är skadliga eller cancerframkallande. Bland de skadliga ämnena i tobaksrök återfinns kolmonoxid, cyanidy, kväveoxider och tungmetaller som bly och kadmium. Dessa kemikalier kan orsaka skada på lungorna, hjärtat, blodkärlen, huden och ögonen.

Sammanfattningsvis är tobak en växtprodukt som innehåller nicotin och tusentals andra skadliga kemikalier. Användning av tobak kan leda till beroende och öka risken för allvarliga hälsoproblem, inklusive cancer, hjärtsjukdomar och lungskador.

'Snärjor' är inget etablerat medicinskt begrepp, men det kan tolkas som ett obehag eller komplikation orsakad av att något är förbundet eller fastnat. I medicinska sammanhang kan det användas i överförd bemärkelse för att beskriva till exempel komplikationer med kärl eller nerver som orsakas av näraliggande strukturers trånga förhållanden eller omlagring.

Ett exempel på detta är snärjor kring nerver (nerveux snaringar) i samband med vissa kirurgiska ingrepp, där sjukvården måste vara extra uppmärksam för att undvika skador på nerverna.

I andra fall kan 'snärjor' användas för att beskriva en situation där till exempel ett instrument eller utrustning har fastnat eller komplicerat läget under en operation, vilket kan kräva extra försiktighet och eventuellt modifiering av proceduren.

"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes found in the model plant species Arabidopsis thaliana. This small flowering plant is widely used in plant biology research due to its relatively small genome, short life cycle, and ease of cultivation. The term "Arabidopsis proteins" can refer to any type of protein found in this plant, including enzymes, structural proteins, regulatory proteins, and others. These proteins play crucial roles in various cellular processes such as metabolism, signaling, growth, development, and stress response. Research on Arabidopsis proteins has contributed significantly to our understanding of fundamental biological processes in plants and has provided valuable insights into the molecular mechanisms underlying important agronomic traits.

Chlorophyta er en division (eller fylum) innen plantsjøvivlesvampe, også kalt grønne alger. Disse organismer har klorofyll a og b i sine thylakoider og har ofte en grønn farge på grunn av dette. De fleste arter i Chlorophyta lever i vann, men noen arter kan også leve på land.

Chlorophyta inneholder mange forskjellige slags alger, inkludert enkle encellede former som Chlamydomonas og flerseltsformer som Ulva (havsalati) og Pediastrum. Mange arter i denne gruppen er viktige primærprodusenter i økosystemer, noe som betyr at de konverterer solenergi til kjemisk energi gjennom fotosyntese.

Det er viktig å nevne at termen "grøn alge" ikke lenger anses som en klar taksonomisk gruppe, og Chlorophyta inneholder bare noen av de arter som tidligere ble kategorisert under denne betegnelsen.

"Algproteiner" är ett informellt begrepp och saknar en etablerad medicinsk definition. Termen används ofta för att hänvisa till proteiner som utvinns från alger, vilket kan inkludera alla former av marine algblommor och cyanobakterier. Dessa proteiner har potentialen att användas inom olika områden, såsom livsmedelsindustri, kosmetisk industri och farmaceutisk industri, på grund av deras unika egenskaper som antioxidanter, anti-inflammatoriska medel och immunmodulerande substanser.

I medicinsk kontext kan 'växter' (plants) definieras som organismer som tillhör domänen *Eukarya* och kungörer riket *Plantae*, vilka karaktäriseras av celldelning genom mitos och meios, cellkärnor med en definitiv dubbelmembran, och en plastid (chloroplast) som innehåller gröna fotosyntetiska pigment. Dessa egenskaper gör att växter kan producera sin egen näring genom fotosyntes, vilket är en process där de omvandlar solljus till kemisk energi i form av socker (glukos).

Det bör noteras att den taxonomiska gruppen Plantae är något omstridd och kan inkludera olika arter beroende på vilken taxonomisk skola man följer. En vanlig definition inkluderar mossor, levermossor, ormbunkar, barrträd och blommor som del av Plantae, medan andra forskare kan exkludera vissa grupper som mossor och levermossor till andra taxonomiska grupper.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

'Symbiose' er ein begrep i biologien som refererer til ein forhold mellom to eller flere arter der de lever sammen i nært forhold til hverandre. Det kan for eksempel være en slags forhold der inneholder gjensidig fordel (mutualisme), en av arten får fordel mens den andre ikke skades (kommensalisme), eller ein forhold der er skadelig for én av arten mens den andre har fordel av (parasittisme). I noen sammenhenger kan symbiose også referere til en mer nært forhold der de involverte artene har utviklet spesielle egenskaper eller strukturer som er tilpasset dette forholdet.

Genmanipulerade växter definieras som växter vars genetiska material har ändrats genom användning av bioteknik, vanligtvis genom tekniker såsom genteknik eller geneditering. Detta innebär att enskilda gener eller DNA-sekvenser kan tas bort, läggas till eller modifieras i växtens genetiska makeup för att ge den nya egenskaper som inte finns naturligt hos arten. Genmanipulerade växter används ofta inom jordbruket för att få högre avkastning, öka motståndskraften mot skadedjur och sjukdomar eller förbättra näringsinnehållet i grödorna.

I medicinsk kontext kan "växtblad" (phytolith) definieras som små, hårda kroppar av silikatmineral som bildas inne i levande växtceller och efterlämnas när cellerna dör. Dessa blir då en del av växtens struktur och kan bevaras under långa tider, även efter att växten själv har förfallit. Växtblad kan vara mycket små, ofta mellan 1-100 mikrometer i storlek, och deras form och storlek kan variera beroende på vilken växtart de kommer ifrån.

Växtblad är viktiga inom paleobotaniken och arkeologin eftersom de kan användas för att identifiera vilka växter som har funnits på en given plats vid en given tidpunkt. De kan också användas för att studera hur människor i det förflutna använt och förändrat sina landskap genom jordbruk, skogsbruk och andra aktiviteter som påverkat växtligheten.

"Genuttrycksväxling, eller epigenetisk reglering, refererar till förändringar i uttrycket av gener som inte involverar någon ändring i den underliggande DNA-sekvensen. Istället kan detta ske genom kemiska markeringar av DNA eller histonproteiner, vilka påverkar tillgängligheten och aktiviteten hos gener. Epigenetiska förändringar kan vara reversibla och är ofta dynamiska under en organisms livslopp. I växter har epigenetisk reglering visat sig spela en viktig roll i flera biologiska processer, inklusive embryonal development, celldifferentiering, stressrespons och genombildning. Vissa epigenetiska förändringar kan vara ärftliga över generationsväxlingar, men de kan också vara tillfälliga och reversibla."

Eukaryota, även känt som Eukarya, är ett domän inom systematisk biologi som inkluderar alla levande organismer vars celler har en definierad cellkärna och andra komplexa organeller. Detta innefattar djur, växter, svampar, protister (en heterogen grupp encelliga organismer) och flera andra grupper.

I kontrast till Eukaryota står prokaryoter, som inkluderar bakterier och arkéer, vilka saknar en definierad cellkärna och andra komplexa organeller.

Det är värt att notera att termen 'eukaryot' används för att beskriva både encelliga och flercelliga organismer som tillhör domänen Eukaryota, medan termerna 'djur', 'växter', 'svampar' och 'protister' vanligtvis används för att beskriva specifika undergrupper inom Eukaryota.

Cercozoa er en stor og divers gruppe encellede eukaryote organismer som inkluderer mange forskjellige arter, inklusive amøba-lignende former, flagellater (organismer med ett eller flere slags hårliknende strukturer kjent som flageller), og encellede organismer som lever parasittisk eller symbiotisk på andre organismer. Cercozoa inneholder to større klader, Filosa og Rhizaria, og disse inkluderer flere tusen arter.

Cercozoa-organismer er karakteristiske fordi de har en unik type struktur kjent som einophlagellum, som består av ett flagell med fire til seks lameller (tunn, plattformagasiner). Disse organismer lever oftest i vann eller fuktige omgivelser, og de kan være fritsvømmende eller fastsatt til underlaget. De kan leve av å spise andre encellede organismer, bakterier, eller organisk stoff som de trekker inn gjennom en slikstruktur kalt cytostom. Nogle cercozoa-arter lever parasittisk på andre organismer, og noen kan være skadelige for planter eller dyr.

Cercozoa har blitt identifisert gjennom molekylærfilogenetiske studier, som undersøker relasjonene mellom levende organismer basert på sekvensdata fra gener. Disse studier viser at Cercozoa er en særskilt linje i det eukaryote stamtreet og at den inkluderer mange forskjellige arter som ikke hadde blitt identifisert før.

En diatom är ett enkelcelligt alger som har en cellvägg bestående av biogena silika, även känd som kisel. Diatomer är mycket små, vanligtvis mellan 0,2 och 200 mikrometer i storlek, och finns över hela världen i alla typer av vattenmiljöer, inklusive hav, sjöar, floder och grundvatten.

Diatomer är kända för sina vackra och varierande cellväggsdesigner, som ofta används som indikatorer för miljöförändringar. De finns i två former: centralsymmetriska (centraldela) och pentralsymmetriska (tvåsidig). Centralsymmetriska diatomer har en central del, medan pentralsymmetriska diatomer har två lika stora halvor som passar ihop som ett locket och en skål.

Diatomer är viktiga för ekosystemet eftersom de utgör en viktig källa till näring för andra organismer, inklusive små djur och andra alger. De är också viktiga i den globala kolcykeln, eftersom de absorberar koldioxid från atmosfären när de växer och bildar sina cellväggar av biogena silika. När diatomeer dör och sedimenterar till botten av vattendrag eller havsbottnar kan deras cellväggar förvara kol under lång tid, vilket gör dem till en viktig komponent i kolfallen.

'Giftiga växter' refererar till växter som innehåller substanser som kan vara skadliga eller farliga för djur, inklusive människor, om de konsumeras, toucheras eller andas in. Dessa giftiga ämnen kan variera mycket bland olika växtarter och kan finnas i alla delar av växterna, som blad, stjälkar, rötter, bär och frön.

Det är viktigt att notera att många giftiga växter också kan ha medicinska användningsområden när de används korrekt och under kontrollerade förhållanden. Dock kan felaktlig hantering eller konsumtion av dessa växter leda till allvarliga skador eller i värsta fall död.

Exempel på giftiga växter inkluderar blad från vissa arter av belladonna, som kan orsaka hallucinationer, yrsel och andningssvårigheter; aconitum, som kan orsaka hjärtproblem och andningssvårigheter; och vissa arter av guldregn, som kan orsaka mag- och tarmsymtom samt muskelsvaghet.

In genetics, chloroplasts are not technically considered genes. However, they do contain their own set of genetic material, separate from the DNA found in the nucleus of a cell. Chloroplasts are organelles found in plant and algae cells that are responsible for carrying out photosynthesis, the process by which these organisms convert light energy into chemical energy.

The genetic material found within chloroplasts is contained in a circular chromosome, similar to the bacterial genome. This genome encodes for some of the proteins and RNA molecules needed for chloroplast function, while many other necessary components are encoded by genes located in the cell's nucleus.

The genetic material within chloroplasts can undergo mutations, just like any other genetic material. These mutations can have consequences for the organism, such as affecting its photosynthetic efficiency or contributing to evolutionary changes. However, it is important to note that chloroplasts themselves are not considered genes, but rather organelles that contain their own genetic material.

Klorofyll är ett grönt pigment som förekommer hos växter, alger och vissa batterier. Det är ett viktigt ämne för fotosyntesen, processen där solenergi omvandlas till kemisk energi. Klorofyllet absorberar ljus i blått och rött spektrum men reflekterar grönt, vilket gör att växter ser gröna ut. Det finns olika typer av klorofyll, men de två vanligaste är klorofyll a och klorofyll b. Klorofyll a är det viktigaste pigmentet för fotosyntesen och absorberar ljus mellan 430 och 662 nanometer, medan klorofyll b absorberar ljus mellan 455 och 642 nanometer.

RNA (Ribonucleic acid) hos växter är ett nukleinsyrepolymer som spelar en central roll i den genetiska informationens transkription och proteinsyntes. RNA består av en lång kedja av nukleotider med en sockerdel (ribose) och en fosfatgrupp, samt fyra olika baser: adenin, uracil, guanin och cytosin.

I växter är RNA involverat i flera viktiga cellulära processer, såsom genuttryck, reglering av genuttryck, proteinsyntes och signaltransduktion. Det finns olika typer av RNA, inklusive messenger-RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) och transfer-RNA (tRNA).

mRNA är den typ av RNA som transkriberas från DNA och bär den genetiska informationen som behövs för att syntetisera proteiner. rRNA är en delkomponent i ribosomer, de subcellulära komplexen där proteinsyntesen sker. tRNA är ett adaptermolekyl som hjälper till att översätta den genetiska koden från mRNA till aminosyror under proteinsyntesen.

I växter kan RNA också vara involverat i epigenetiska processer, såsom DNA-metylering och histonmodifiering, som påverkar genuttrycket och anpassningen till olika miljöförhållanden.

Molekylær evolution refererer til studiet af de molekylære mekanismer og processer som driver ændringer i DNA-sequencer over tid, hvilket resulterer i den biologiske evolution. Dette inkluderer studiet af mutationer, genetisk drift, genflow og naturlig selektion på molekylær niveau. Molekylær evolution anvender ofte sekvensdata fra DNA, RNA eller protein for at konstruere filogenetiske træer, der viser de evolutionære forhold mellem organismer.

Tetrapyrroler är en grupp organiska föreningar som innehåller en tetrapyrrolring, det vill säga en ring med fyra pyrrolenheter. Denna struktur är central för många biologiskt viktiga molekyler, bland annat hem-gruppen i hemoglobin och cytochrom-komplexen, samt klorofyllen hos växter och cyanobakterier. Tetrapyrroler deltar i en rad olika biologiska processer, såsom syretransport, elektrontransportkedjor och fotosyntes.

"Genom" refererar till den totala uppsättningen av gener som finns inneboende i varje cell hos en organism. Det är det genetiska materialet som består av DNA-molekyler och som innehåller all information som behövs för att utveckla och maintenira de specifika egenskaperna hos en individ och art.

I växter, såsom i andra levande organismer, är genomet uppbyggt av kromosomer som innehåller tusentals gener vardera. Växters genomer kan variera mycket i storlek, från några hundra megabaser till flera tusen megabaser. De flesta växter har en diploid genomuppsättning, vilket innebär att de har två kopior av varje kromosom, en från vardera föräldern.

Det finns också växter som har ett polyploid genomi, där det finns fler än två kopior av varje kromosom. Polyploidi kan uppstå genom reproduktiva fel, såsom non-disjunction under celldelning eller genom hybridisering mellan olika arter. Polyploidi är vanligt förekommande inom växtriket och kan leda till nya arter med förändrade egenskaper jämfört med sina förfäder.

Genomet i växter innehåller information om allt från grundläggande celldelning och cellväxt till mer komplexa processer som fotosyntes, sekundär metabolism och respons på abiotiska och biotiska stressorer. Genomstudier av växter har ökat vår förståelse av deras evolutionära historia, genetiska variation och användningsområden inom jordbruket och medicinen.

'Alg-DNA' er en forkortelse for "algae-derived DNA" som betyr DNA fra alg. Alger er en gruppe organismer som inkluderer både cyanobakterier (blågrønne alger) og eukaryote alger. Disse organismer har et unikt genetisk makeup, og derfor kan studiet av Alg-DNA være av interesse for forskere innen områder som molekylær biologi, genetikk, miljøvitenskap og bioteknologi.

Det er viktig å understreke at 'Alg-DNA' ikke er en generell medisinsk term, men snarere en beskrivelse av en type DNA fra en bestemt kilde.

'Gömfröiga växter', eller angiospermer, är en grupp av fröväxter som kännetecknas av att deras frön är inneslutna i en frukt. Frukten skyddar fröet och hjälper till att sprida det vid pollinering och fröspridning. Angiospermerna utgör den största gruppen av kärlväxter och omfattar bland annat gräs, blommor, träd och buskar. De flesta gömfröiga växter är också tvåkönade, vilket betyder att de har både hon- och hanorgan i samma individ.

"Alveolata" er en biologisk gruppe som inkluderer forskjellige eukaryote mikroorganismer, såsom kromalveoler (dvs. kokkoliter, krill og torsdypiker) og dinoflagellater. Gruppen karakteriseres ved å ha en særlig type celleorganell, som heter "alveoler". Alveolene er små, blæreformede strukturer under cellemembranet som inneholder gas eller væske og hjelper til med flotasi (svømming) og/eller respirasjon.

Det bør nevnes at denne gruppen er en del av en større overordnet gruppe kalt "Sar" eller "Harosa", som også inkluderer andre eukaryote organismer med relaterte celleorganeller, som f.eks. haptoflagellater og katabler.

Protoklorofyllider är en typ av pigment som förekommer hos vissa fotosyntetiserande organismer, såsom cyanobakterier och rödalger. De är kemiskt relaterade till protoklorofyll, ett grönt pigment som är involverat i den tidiga fångsten av ljusenergi under fotosyntesen.

Protoklorofylliderna skiljer sig från protoklorofyllen genom att de saknar en metylgrupp på ring B, vilket gör dem mindre effektiva i att absorbera ljusenergi. Detta betyder att de kan inte bidra till den effektiva fotosyntesen på samma sätt som protoklorofyllen och andra pigment som chlorofyll a och b.

I vissa organismer, såsom cyanobakterier, kan protoklorofyllider akkumuleras i stora mängder under vissa tillväxtförhållanden, vilket kan ge cellerna en rödaktig färg. Dessa pigment har också visat sig ha en viktig roll i den tidiga utvecklingen av fotosyntesen hos växter och andra organismer.

Apicomplexa är ett taxonomiskt fylum inom protozoerna, som inkluderar en stor mängd parasitiska arter som orsakar sjukdomar hos både djur och människor. De flesta apicomplexan har en komplext livscykel som involverar olika värdar och former av förökning.

Karakteristiskt för Apicomplexa är att de har en organell, så kallad apikal komplex, som används vid invasionen av värdceller. Detta består bland annat av en struktur känd som konoid och ett antal glidande proteiner som hjälper till att förflytta sig genom värdcellen.

Exempel på sjukdomar orsakade av Apicomplexa är malaria, toxoplasmos och kryptosporidiös. Malaria orsakas av arterna i släktet Plasmodium och är en av de vanligaste dödsorsakande infektionerna i världen. Toxoplasmos orsakas av Toxoplasma gondii och kan ge upphov till allvarliga symtom hos gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar. Kryptosporidiös orsakas av Cryptosporidium parvum och ger diarré, särskilt hos barn och personer med nedsatt immunförsvar.

'Cyanophora' är ett släkte av encelliga organismers som tillhör gruppen cryptomonader. Dessa organismer innehåller en typ av blå-gröna fotosyntetiserande symbionter, kända som cyanobakterier, inneslutna i en speciell kompartment kallad cyanosomen. 'Cyanophora' är viktiga modellorganismer för att studera endosymbiotiska associationer och ursprunget av mitokondrier.

Den medicinska aspekten på 'Cyanophora' kan vara relaterad till forskning om fotosyntes, cellulär evolution, och symbios som potentiellt kan ha implicationer för vårt förståelse av olika sjukdomar eller hälsofrämjande strategier.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Euglenida är en grupp encelliga eukaryota organismer, även kända som euglenider. De flesta arter i denna grupp är fria levande och förekommer vanligtvis i sötvattenmiljöer, men några kan också hittas i bräckt vatten eller fuktig jord.

Euglenider har en unik kombination av egenskaper som gör dem intressanta för forskare inom cellbiologi och evolution. De har till exempel både animaliska och växtliknande karaktärer, såsom förmågan att röra sig aktivt och förmågan att fotosyntetisera med hjälp av kloroplasten.

Euglenider har också en flexibel cellmembran som kallas pellicel, vilket gör det möjligt för dem att förändra form och rörelsemönster. De flesta arter innehåller också ett organell kallat eyespot, som används för att uppfatta ljus och hjälpa organismerna att navigera i sin miljö.

I medicinsk kontext är euglenider sällan kliniskt signifikanta, men de kan ibland påträffas i dricksvatten och vattentankar, vilket kan leda till små utbrott av mag-tarmbesvär hos människor.

I'm sorry for any confusion, but "Hepatophyta" is not a widely accepted or currently used medical or scientific term to describe a particular group of organisms or a medical condition. The term "Hepaticae" has been used in the past to refer to a division of non-vascular plants that include liverworts, but it is no longer in common use.

If you have any questions about liver diseases or other medical conditions affecting the liver, I would be happy to help provide information based on valid and established medical terminology and concepts.

Tylakoider är membranstrukturer inne i kloroplasten hos växter, alger och cyanobakterier. De är primära platsen för ljusberoende fotosyntes där solljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat-reducerad).

Tylakoidmembranet innehåller fotosystem I och II, cytochrom b6f-komplexet och ATP-syntas. Dessa proteinkomplex arbetar tillsammans för att producera ATP genom en process som kallas fotofosforylering. Tylakoider är också inblandade i syntesen av klorofyll, karotenoider och andra pigment som används under fotosyntesen.

Tylakoidmembranet är vanligtvis staplat upp i granum-stackar (grana) eller kan förekomma som enstaka membransäckar (thylakoids) i stroman, det inre vattnet av kloroplasten.

Horisontell genöverföring (eng. horizontal gene transfer) är en biologisk process där gener (arvsmassa) överförs mellan organismer på ett horisontellt plan istället för det vanliga vertikala sättet som sker från föräldrageneration till avkomma. Detta innebär att genar kan sprida sig mellan olika arter och kön, vilket kan leda till en snabbare evolutionär utveckling än vad som annars skulle ha varit möjligt genom mutationer och naturligt urval.

Den horisontella genöverföringen kan ske på olika sätt, exempelvis genom bakterieförflyttning (eng. conjugation), transformation (genom upptagande av fritt DNA från miljön) eller transduktion (genom virusinfektion).

Den horisontella genöverföringen kan ha betydelse för att föra över resistens mot antibiotika och andra skadliga ämnen mellan olika bakterier, vilket kan leda till svårbekämpade infektioner.

I medicsin används termen "ljus" ofta för att beskriva olika former av elektromagnetisk strålning, som kan användas diagnostiskt eller terapeutiskt. Det kan handla om:

1. Visuellt ljus: Det vanliga ljuset som vi ser med ögat, består av elektromagnetisk strålning i våglängder mellan ungefär 400 och 700 nanometer (nm).
2. Laserljus: Koncentrerad, samfälld och intensiv stråle av synligt ljus eller annan elektromagnetisk strålning, som kan användas inom medicinen för att exempelvis skära bort vävnad eller aktivera vissa läkemedel.
3. Röntgenljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus, som används inom medicinen för att ta röntgenbilder och undersöka skelett, lungor och andra inre organ.
4. Ultraviolett (UV) ljus: Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla hudsjukdomar och bakterier.
5. Infrarött (IR) ljus: Elektromagnetisk strålning med längre våglängd än synligt ljus som används inom medicinen för att exempelvis behandla muskel- och ledsmärtor samt öka blodgenomströmningen.

Det är viktigt att notera att olika typer av ljus kan ha både nyttiga och skadliga effekter, beroende på dos, exponeringstid och andra faktorer.

Organeller är strukturer med speciella funktioner inne i celler. De kan jämföras med de olika organ som finns i ett komplext maskineri, där varje organcell har en specifik uppsättning organeller för att utföra vissa funktioner. Några exempel på organeller inkluderar cellkärnan, mitokondrier, ribosomer, endoplasmatiskt retikulum och lysosomer. Dessa strukturer hjälper till att underlätta processer som proteinproduktion, energiomsättning, celldelning och avfallshantering.

Stärkelse är ett kolhydrat som består av en lång kedja av glukosmolekyler (en polysackarid). Det är den huvudsakliga energikällan i många livsmedel, särskilt i vegetabiliska källor som potatis, ris och spannmål. Stärkelse är också ett viktigt bindemedel och texturbildare i matlagning. När stärkelse intas bryts den ner till glukos i kroppen för att användas som energikälla.

Ribulose-1,5-bisfosfatkarboxylas (RuBisCO) er et enzym som spiller en viktig rolle i fotosyntesen hos planter, alger og visse bakterier. Det katalyserer den karboxylasereaksjonen der kARBONDIOXID blir fiksert til ribulose-1,5-bisfosfat for å starte bildet av en ny organisk carbonforbindelse i Calvin-cykelen. RuBisCO er et av de mest abundante enzymer i naturen og er viktig for livet på jorda som vi kjenner det, siden det er involvert i assimilationen av kultveksleringsgasen kARBONDIOXID til organisk carbon.

RNA (Ribonucleic acid) er en type nucleinsyre som spiller en viktig rolle i overføringen og syntesen av genetisk informasjon i levende organismer. Kloroplastene er organeller innenfor de fotosyntetiserende celler hos planter, alger og visse bakterier. De er ansvarlige for å omdanne solenergi til kjemisk energi ved hjelp av fotosyntese.

RNA i kloroplastene refererer til de RNA-molekyler som produseres innenfor kloroplasten og er involvert i syntesen av proteiner og andre molekyler som er nødvendige for kloroplastens funksjon. Disse RNA-molekylene transkriberes fra DNA-sekvensene i kloroplastens genomer og overfører informasjonen til ribosomene, hvor proteinsyntesen foregår. RNA-molekyler innenfor kloroplasten kan også være involvert i reguleringen av genuttrykk og andre cellulære prosesser.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Orchidaceae er en botanisk familie som inkluderer de fleste orkideer, der er en av de største familier av blomsterplanter med over 25.000 arter beskrevet. Orchidaceae-familien kjennetegnes ved blomstens unike oppbygning, der inneholder tre merne og tre staminale deler som er sammenvokset til en kolumn. De fleste orkideer har små, skjelettagtige roter og lever i symbiose med svamp, noe som gjør det mulig for dem å overleve under vanskelige forhold. Orchidaceae-familien inneholder mange populære potteplanter, så vel som en rekke viktige økologiske arter som er viktige for pollinering og biodiversitet.

'Hordeum' är ett släkte inom gräsfamiljen (Poaceae) och innehåller arter som vanligtvis kallas korn. Det mest välkända exemplaret är vanlig vetekorn (*Hordeum vulgare*), som odlas över hela världen för sin näringstäta frö, vilket används till mat och drycker såsom öl. Andra arter inkluderar exempelvis tvåårigt korn (*Hordeum distichon*) och fjäderkorn (*Hordeum jubatum*).

RNA editing refererer til den proces, hvor der foretages ændringer i det originale RNA-sekvens, som er blevet transkriberet fra et DNA-template. Disse ændringer kan inkludere indsættelse, udskiftning eller fjernelse af nukleotider, der resulterer i en forandret proteinsyntese. RNA-editing er særligt almindelig hos visse arter, herunder planter og insekter, men findes også hos pattedyr. Det spiller en vigtig rolle ved reguleringen af genudtryk og proteinsyntese, samt tilpasning til forskellige cellulære behov og respons på ændringer i miljøet.

Geraniaceae er en familie av blomsterplanter, også kjent som Geranium-familien. Denne familien inkluderer forskjellige slags planter, som f.eks. geraniums (Pelargonium), havblomster (Erodium) og stokrosser (Geranium). Disse plantene er vanligvis kendt for deres opprørske, symmetriske blomster med fem kronblader. De fleste arter i Geraniaceae har en unik struktur i sine fruktkapsler som tillater dem å skyde ut frøet et stykke fra planten når den mures. Disse plantene er også kjente for deres medisinske bruk, især arter av Geranium og Pelargonium, som har vært brukt i tradisjonell medicin for å behandle en rekke helserelaterte tilstander, inkludert infeksjoner, smerter og hudlidelser.

'Fucus' är ett släkte av brunalger som tillhör klassen Phaeophyceae. En vanlig art inom släktet är Fucus vesiculosus, även känd som blåstång. Dessa alger är vanligt förekommande i de kalla och gemäßiga delarna av Atlanten och Stilla havet. De kan identifieras med sina flata, bandlika till bladformade thallus (kroppar) som ofta har luftfyllda blåsor för att hjälpa dem att flyta. Fucus-arter är viktiga som habitat och näringskälla för många marina djur. De innehåller även en rad bioaktiva ämnen som kan ha medicinsk relevans, till exempel fucoxantin och fucosterol.

I'm sorry for any confusion, but "Peas" is not a medical term that I am familiar with. If you are referring to a medical condition or treatment, could you please provide more context or clarify? I am here to help answer your questions to the best of my ability.

If you meant "pea" as in the small, round seed from the leguminous plant Pisum sativum, then it is not a medical term. However, peas are a good source of nutrients such as protein, fiber, vitamin C, and thiamin, which can contribute to overall health when included as part of a balanced diet.

Haptophyta är ett fylum (en taxonomisk grupp) av encelliga och koloniala fotosyntetiserande protister, även kända som prymnesiophyter. Dessa organismer är kännetecknade av två flageller och en unik struktur som kallas haptonema, vilket används för att fästa sig vid andra celler eller partiklar. Många haptophyter producerar också ett skal av kalk, karbonat eller silica runt sin cellyta. Dessa organismer är viktiga i marina ekosystem och kan vara källor till toxiner som påverkar andra marina livsformer.

Galaktolipider är en typ av lipider som innehåller en galaktose (en typ av socker) kopplad till en eller två fettsyror via en glycerol-backe. De är vanligt förekommande i cellemembranen hos växter och många mikroorganismer, särskilt i kloroplaster. Galaktolipider spelar en viktig roll i strukturen och funktionen hos cellemembranen, och de är också involverade i signaltransduktion och cellkommunikation. I människor förekommer galaktolipider i mindre utsträckning, främst i hjärnan och nervsystemet.

"Cell kärna" är den centrala delen av eukaryota celler (t.ex. djur-, växt- och svampceller) som innehåller det genetiska materialet i form av DNA-molekyler. Cellkärnan är avgränsad från cytoplasman av en dubbelmembranös struktur som kallas kärnmembran. I cellkärnan finns också en struktur som kallas nukleol, där ribosomalt RNA (rRNA) syntetiseras. Cellkärnan har en central roll i celldelningen och reglerar celldifferentiering, cellytgrowth och celldöd.

En "plant cell" (plantecell) er en type av celle som finnes i planter og andre sorter av fotosyntetiserende organismer, som grønalger og mange former for lav. Plant cells har noen unike strukturer og funksjoner i forhold til dyrs og bakterias celler. Her er en kort medisinsk definisjon av en plant cell:

En plant cell er en membranbunden kompartmentalisert livssystem som inneholder organeller, strukturer og molekyler som samarbeider for å fullføre cellens livsviktige funksjoner. Plant cells har noen unike strukturer, inkludert:

1. **Cellevægg (Cell Wall):** En stiv, porøs struktur utenfor cellemembranen som gir støtte og form til cellen. I planter er cellwallen oppbygd av cellulose, hemicellulose og pektin.
2. **Plastisjer (Plastids):** Double-membrane-bound organeller involvert i fotosyntese og andre metaboliske prosesser. De mest kjente plastisjene er kloroplasater, som inneholder grøn pigmentet chlorophyll og er involvert i fotosyntesen. Andre typer av plastisjer inkluderer leukoplasater (som lagres stivelse) og kromoplasater (som produserer farvestoff).
3. **Vakuoler:** Membran-bound kompartmenter som inneholder vann, ioner, organisk stoff og andre molekyler. De fungerer som lagerringer for næringsstoffer og er involvert i reguleringen av cellevannets osmotiske trykk.
4. **Endoplasmatisk reticulum (ER):** Et nettverk av membran-bound tubuler som deler seg opp i to typer: det glatte ER og det rufflate ER. Det glatte ER er involvert i lipid- og steroidsyntesen, mens det rufflate ER har ribosomer bundet til overflaten sin og er involvert i proteinsyntesen.
5. **Mitochondrier:** Double-membrane-bound organeller involvert i cellens energiproduksjon gjennom cellegjenets respirasjon.
6. **Cellevægg (i planter):** En eksoskelet av cellulose og andre polymerer som styrker cellen og hjelper til å definere celleformen.

Disse strukturene er unike for planter og spiller en viktig rolle i planternes livsviktige prosesser, inkludert fotosyntese, næringsopptak, stoffskifte og energiproduksjon.

Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner transporteres fra sted til sted i eller mellem celler. Proteinerne kan transporteres gennem membraner via specielle transportkanaler eller ved hjælp af transportproteiner, også kaldet kvasi-transportproteiner eller receptorer. Disse proteiner har evnen til at genkende og binde sig til bestemte typer proteiner og transportere dem gennem membranen.

Proteintransport er en nødvendig proces for cellernes overlevelse, da proteinerne skal være placeret korrekt i cellen for at udføre deres funktioner korrekt. Der findes to hovedtyper af proteintransport: intracellulær transport (indinside cellen) og extracellulær transport (udenfor cellen).

Intracellulært transporteres proteinerne fra det sted, hvor de syntetiseres i cytoplasmaet til deres endelige destination, som kan være i organeller eller membraner. Extracellulært transport involverer frigivelse af proteiner ud af cellen og transportering af dem gennem extracellulært miljø til deres destination, f.eks. andre celler eller organer.

Proteintransport kan reguleres af mange forskellige faktorer, herunder pH, temperatur, membrankomposition og andre proteiner. Dysfunktion i proteintransport kan resultere i en række sygdomme, herunder neurologiske forstyrrelser, immunologiske lidelser og kancer.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

Plastider ansvarar för fotosyntes och för lagring av produkter som stärkelse. Alla plastider kommer från proplastider (tidigare ... Plastider är organeller som finns i cellerna hos växter och alger. Tillverkning och lagring av flera viktiga kemikalier som ... Hos växter kan plastider utvecklas till olika former, beroende på vilka funktioner som behövs i cellen. Odifferentierade ... plastider (proplastider) kan utvecklas till någon av följande former: Kloroplaster: för fotosyntes; se även etioplaster, ...
Dessa stulna plastider kallas därför kleptoplastider och bryts som regel ned efterhand. Dinoflagellater har två olika typer av ...
Några innehåller plastider men inte kloroplaster och några saknar till och med kloroplaster. Denna artikel var ursprungligen en ... Apicomplexa, en närbesläktad grupp parasiter, har också plastider men inte egentliga kloroplaster och tycks har sitt ursprung ... eukaryot cellkärna som finns i vissa plastider (varav chlorarachniophyta är en). Det har spekulerats i att orsaken till att ...
Plastider - har olika funktioner beroende på om cellen finns i exempelvis bladet eller i rötterna. I bladet återfinns ...
Teorin stöds av att det har kunnat konstatera att mitokondrier och plastider innehåller eget DNA. För att något ska räknas som ... Man tänker sig att plastider och mitokondrier har varit egna prokaryotiska organismer som har infiltrerats in i andra ...
Teorin går ut på att mitokondrier och plastider (till exempel kloroplaster) en gång i tiden var frilevande prokaryoter ( ... även mitokondrier och plastider (i växtceller och algceller) bär på en liten del viktiga gener för cellen, så kallat ...
Till skillnad från många andra organismer sker de-novo fettsyrasyntes i växtcellens plastider där plastidialt fettsyrasyntas ( ...
... som hos växter sker i plastider, med huvuddelen av det acetyl-koenzym A (acetyl-CoA) som behövs. Detta stöds bland annat av ... återfinns i växtcellernas plastider och skiljer sig ifrån det pyruvatdehydrogenaskomplex (mPDHC) som återfinns i växtcellens ...
I de flesta gröna plantor lagras energi i form av stärkelse som bildas i olika plastider, som bland annat kloroplasterna, under ...
Plastider ansvarar för fotosyntes och för lagring av produkter som stärkelse. Alla plastider kommer från proplastider (tidigare ... Plastider är organeller som finns i cellerna hos växter och alger. Tillverkning och lagring av flera viktiga kemikalier som ... Hos växter kan plastider utvecklas till olika former, beroende på vilka funktioner som behövs i cellen. Odifferentierade ... plastider (proplastider) kan utvecklas till någon av följande former: Kloroplaster: för fotosyntes; se även etioplaster, ...
2. Plastider. Plastider är kompletta membranorganeller i form av korn som innehåller pigment. Plastider finns bara i växtceller ... Har inga plastider. Har plastider (kloroplaster, kromoplaster och leukoplaster). Läs också: Beauveria bassiana: A Powerful ... Leukoplaster är plastider som inte har någon färg eller har en vit färg. Finns vanligtvis i växter som inte utsätts för solljus ... Kromoplaster är plastider som ger olika färger utanför den fotosyntetiska (icke-fotosyntetiska) processen, såsom gula, orange, ...
Plastider - 273-274 Plastik - 273-274 Plastiras, Nikolaos - 273-274 Plastisk - 273-274 Plastisk dans, barfotadans, uttrycksdans ...