Pentosfosfatbana
Pentosfosfater
Transaldolas
Transketolas
Fosfoglukonatdehydrogenas
Glukosfosfatdehydrogenas
Xylos
Ribos
Ribosmonofosfater
Arabinos
Ribulosfosfater
Glukos
Glykolys
Xylitol
NADP
Glukonater
Hexoser
Citronsyracykel
Glyceraldehyd-3-fosfat
Kolisotoper
Glukos-6-fosfat
Xylulos
Glukos-6-fosfatisomeras
Jäsning
Koldioxid
Aldehydlyaser
Kolhydratmetabolism
Sockeralkoholer
Gluconobacter oxydans
Biofuels
Kol
Hexosfosfater
Kolhydratepimeraser
Ribitol
Hexokinas
Pyruvater
Fosforibosylpyrofosfat
Isomeraser
Tiamin
Oxidation-reduktion
Metabola nätverk och banor
Kolradioisotoper
Fruktosfosfater
Sockerfosfater
Oxitiamin
Talaromyces
Fruktosdifosfataldolas
Pyrodruvsyra
Metylfenazonmetosulfat
Genmanipulation
Acetater
Thermoanaerobacter
Fosfofruktokinaser
NAD
Sugar Alcohol Dehydrogenases
Etanol
Trioser
Glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenas (fosforylerande)
Renewable Energy
Glycerol
Fosfotransferaser
Enterobacter aerogenes
Lignin
Transferaser
Flödesmätning med radioisotop
Biomassa
Metabolom
Dehydroepiandrosteron
Fenaziner
Industriell mikrobiologi
Ribos-fosfatpyrofosfokinas
6-fosfofruktokinas
Monosackarider
Heinz' inklusionskroppar
Glutation
Glukosfosfatdehydrogenasbrist
Glyceraldehyd
Formater
Catabolite Repression
Mjölksyra
Metabolic Engineering
Cellobios
Plastider
Odlingsmedia
Modeller, biologiska
Aldehydreduktas
Magnetisk resonansspektroskopi
Glukos-1-dehydrogenas
D-xylulosreduktas
Fruktsocker
Ramnos
Metabolomik
Corynebacterium
Metabolism
Kolibakterie
Pentoser
Trehalos
Cellulosa
Glutationreduktas
Galaktos
Svält
Glyceraldehyd-3-fosfatdehydrogenaser
Pyruvatkinas
Fettsyror
Pediococcus
Acetic Acid
Gramnegativa anaeroba bakterier
Adeninnukleotider
Acetyl-CoA
Diamid
Isotopmärkning
Fatty Acid Synthase, Type I
Glykogen
Sorbitol
Saccharomyces cerevisiae
Succinater
Glukokinas
Furaldehyd
Molekylsekvensdata
Malatdehydrogenas
Reglering av genuttryck, bakterier
Råttor, inavlade BUF
Corynebacterium glutamicum
Purin-pyrimidin, medfödda ämnesomsättningsrubbningar
Fosfoenolpyruvat
Antimetaboliter
Oxidativ stress
Zymomonas
Bioteknologi
Glyoxylater
Energiomsättning
Masskromatografi-Masspektrometri
Maillardreaktion
Fruktosdifosfatas
Kolhydrater
Bärnstenssyra
Fotosyntes
Papperskromatografi
Röda blodkroppar
Tritium
Forskning
Adenosintrifosfat
Reglering av genuttryck, svampar
'Pentosfosfatbana' (eng. 'Pentose Phosphate Pathway') är ett metaboliskt system som består av en serie enzymkatalyserade reaktioner i cellen. Det spelar en viktig roll för att producera reducerande ämnen, såsom NADPH och pentoser (en typ av monosackarider), som används i olika biosyntetiska processer.
Den övergripande reaktionskedjan inleds med oxidationen av glukosa-6-fosfat till 6-fosfo-D-glucono-1,5-lakton, vilket katalyseras av glukosa-6-fosfatdehydrogenas. Detta steg genererar NADPH och ett karbonylgrupp innehållande intermediat.
Därefter följer en serie reaktioner som omvandlar 6-fosfo-D-glucono-1,5-lakton till ribulosa-5-fosfat, vilket är en pentos. Under denna process bildas ytterligare NADPH och koldioxid (CO2) som biprodukter.
Ribulosa-5-fosfat kan sedan antingen omvandlas till andra pentoser eller konverteras tillbaka till glukosa-6-fosfat, vilket möjliggör en cyklisk process.
Sålunda utför pentosfosfatbanan två huvudsakliga funktioner: (1) att producera NADPH som används i biosyntetiska reaktioner och (2) att förse cellen med pentoser, vilka är viktiga byggstenar i DNA-syntesen.
'Pentosfosfat' är ett organofosfater med kemisk formel C5H11O9P. Det är en ester av pentos, en monosackarid med fem kolatomer, och fosforsyra. Pentosfosfat förekommer naturligt i levande organismer och spelar en viktig roll i celldes metabolism, särskilt inom glukosmetabolismen där det är ett intermediärt steg i pentosfosfatvägen.
Pentosfosfatvägen är en metabolic väg som involverar nedbrytning av pentoser och glukos till pyruvat, ATP och reducerade koenzergeringsmedel som NADPH. NADPH används sedan i andra biokemiska reaktioner såsom fettsyrasyntes och antioxidativ försvar.
I klinisk medicin kan pentosfosfatnivåerna mätas för att undersöka funktionen hos pentosfosfatvägen, särskilt i sjukdomar som berör röda blodkroppars metabolism såsom glykolytiska enzymdefekter och några former av anemi.
Transaldolase är ett enzym som katalyserar en reaktion i pentosfosatvägen, en metabolisk väg som producerar pentoser (socker med fem kolatomer) och andra kolhydrater inom cellen.
Specifikt katalyserar transaldolase en överföring av en dihydroxyacetondel från sedoheptulos (ett sju-kolatomers sockermolekyl) till glyceraldehyd-3-fosfat (ett tre-kolatomers sockermolekyl), vilket resulterar i formationen av erytrulos-4-fosfat och xylulose-5-fosfat. Dessa två molekyler kan sedan användas för att producera andra kolhydrater eller för att generera energi genom cellandningen.
Transaldolase är viktigt för att balansera flödet av kolmolekyler mellan olika delar av pentosfosatvägen och hjälper till att maximera effektiviteten i produktionen av pentoser och andra sockermolekyler som behövs för cellens överlevnad och tillväxt.
Transketolase är ett enzym som katalyserar överföringen av en två-karbonylgrupp (ett aktiverat aldehyd) från en ketos sugar till en aldos sugar, vilket resulterar i bildandet av en ny ketos sugar och en pentos sugar. Detta är en viktig reaktion i pentosfosatvägen, en metabolisk väg som hjälper till att reglera nivåerna av pentoser (socker med fem kolatomer) och deras derivat inom cellen. Transketolase spelar också en roll i det non-oxidativa delen av pentosfosatvägen, vilket är en del av den så kallade Calvins cykeln eller ljusreaktionen under fotosyntesen hos växter och cyanobakterier. Det finns två former av transketolaser: en i cytosolen hos däggdjur, som är involverad i pentosfosatvägen, och en i kloroplasterna hos växter och cyanobakterier, som är involverad i Calvins cykel.
Fosfoglukonatdehydrogenas (PGDH) er ein enzym som spiller en viktig rolle i glukoneogenesen, som er den metaboliske prosessen der glukose syntetiseres fra ikke-kARBohydrater i leveren og nyrene. PGDH katalyserer den oxidative desymmetriseringa av D-fruktosa-6-fosfat (F6P) til 6-fosfo-D-glukonat (6PG), som er ein viktig intermediate i glukoneogenesen og pentosefosfasveien.
I tillegg kan PGDH spille en rolle i reguleringa av cellulær oxidativ stress og energetisk homøostasisme, siden det oksiderer NADP+ til NADPH som er ein reduktant som brukes i antioxidative forsvarsreaksjonar. PGDH-aktiviteten kan reguleres av flere faktorar, bl.a. pH, koncentrasjonen av substrat og allosteriske effektorer som ATP og AMP.
Defeksjonar i PGDH-genen har vore knyttet til forskjellige medisinske tilstandar, bl.a. kongenitale defekter i glukoneogenesen og metabolisk sykdom.
Glukosfosfatdehydrogenas (GPDA) er ein forkjennelig enzym i kroppens celler. Det spiller en viktig rolle i stoffskiftet ved å hjelpe til med å omsette glukose (sukker) til energi.
Specifikt er GPDA involvert i den enzymatisk reaksjonen som omdanner D-glukose-6-fosfat til D-fruktose-6-fosfat under samtidig oxidasjon av NAD+ til NADH. Denne reaksjonen er ein del av glykolysen, som er en metabolisk sti som styrer nedbrytinga og omdanningen av glukose til pyruvat for å produsere energi i form av ATP (adenosintrifosfat).
GPDA finnes i to former: GPDA-B og GPDA-M. GPDA-B er involvert i både glykolysen og glukoneogenesen, mens GPDA-M kun er involvert i glukoneogenesen. Glukoneogenesen er den metaboliske stien som bygger glukose opp fra andre forbindelser i kroppen når blodsukkeret er lavo.
GPDA-feil kan føre til medisinske tilstander som f.eks. svært alvorlig muskeldegenerasjon og leverfeil.
Xylos er en slags sukker som tilhører en gruppe av stoffer kalt pentoser. Pentoser er en type monosakkarider (enklere sukkerarter) som har fem carbonatomer i deres struktur. Xylos består av fem carbonatomer, fire hydroxylgrupper (-OH), og en ketongruppe (=O). Det forekommer naturligvis i mange forskjellige typer av planter og kan ekstraheres fra trær og andre vegetasjoner. Xylos er også en del av noen komplekse kulhydrater som fungerer som strukturelle elementer i cellværene til planter og svampe.
I medisinsk sammenheng, kan xylos brukes som et utgangspunkt for å produsere visse medisinske produkter, slik som some type av medisinske sulfater eller estrer. Disse produktene kan ha forskjellige medisinske anvendelser, for eksempel som antiinflammatoriske midler eller antikoagulanter.
*Ribosomer är organeller som består av RNA och protein som fungerar som maskinerier för att syntetisera proteiner i celler. De hittas fritt i cytoplasman eller anslutna till endoplasmatiska nätverkets (ER) membran. I eukaryota celler finns det två typer av ribosomer: citoplasmiska ribosomer och mitokondriella ribosomer. Citoplasmiska ribosomer syntetiserar proteiner som ska användas inne i cellen, medan mitokondriella ribosomer syntetiserar protein som ska användas inuti mitokondrier. Ribosomerna består av två subenheter: en större subenhet där peptidbindningarna mellan aminosyrorna etableras och en mindre subenhet där transfer-RNA (tRNA) binds till aminosyror.*
Ribosomonofosfat (RIP, Ribosomal Monophosphate) er ikke direkte en medisinsk definert terminologi, men det refererer til en type molekyl som spiller en viktig rolle i biokjemisk syntese av proteiner.
RIB-en er et produkt av en reaksjon kalt "ribosomalt RNA (rRNA) degradering", der rRNA-molekyler i cellen brytes ned til mindre enheter for å regulere cellulær homeostasisme og beskyttelse mot infeksjonsagenter. Disse mindre enhetene inkluderer også ribosomonofosfater, som kan være betydningsfulle i forståelsen av cellefunksjon og -regulering.
I denne sammenhengen er ribosomonofosfat et fosforylert nukleotid som inneholder en ribose-søtetilsørjing, men det er ikke direkte relatert til medisinsk behandling eller diagnostisk testing.
6-Aminonikotinamid är en syntetisk analog av nicotinamidadenindinukleotid (NAD+), som är ett viktigt koenzym inblandat i cellandningen (celldygnaden). 6-Aminonikotinamid har använts experimentellt inom forskning, men det används inte som en medicinsk behandling. Därför finns det inget etablerat medicinskt definierat begrepp för 6-aminonikotinamid.
Arabinose is a monosaccharide, or simple sugar, that is commonly found in the cell walls of certain bacteria and plants. It is a pentose, meaning it contains five carbon atoms, and has the chemical formula C5H10O5. Arabinose can exist in both a straight-chain and ring form.
In the body, arabinose can be metabolized by some organisms, including humans, but it is not considered an essential nutrient because it can be synthesized from other sugars. However, arabinose has been studied for its potential health benefits, such as its ability to lower cholesterol levels and improve insulin sensitivity.
Arabinose is also used in the food industry as a sweetener and a source of dietary fiber. It is often found in fruits, vegetables, and grains, and can be extracted for use as a functional food ingredient.
Ribulosa-1,5-bisfosfat (RuBP) er en viktig organisk forbindelse i fotosyntesen hos planter og mange bakterier. Det er ein karbonhydrat som inneholder fem kullstoffatoms og har to fosfatgrupper bundet til det syvende kullstoffatomet. RuBP spiller en sentral rolle i Calvins cyklus, også kalt den kjemiske fotosyntese-cyklen, der det fungerer som akseptor for kolsyragass under karbonfikseringen. I denne reaksjonen blir RuBP karbonhydratet som legges til bak grønnsaken i fotosyntesen.
Så, en medicinsk definisjon av 'Ribulosfosfater' vil være: Ribulosa-1,5-bisfosfat (RuBP) er ein viktig organisk forbindelse i fotosyntesen hos planter og mange bakterier. Det er en karbonhydrat som inneholder fem kullstoffatoms og har to fosfatgrupper bundet til det syvende kullstoffatomet, og spiller en sentral rolle i Calvins cyklus ved å fungere som akseptor for kolsyragass under karbonfikseringen.
'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.
Glykolys, även känt som glykolytisk splittring eller EMP-vägen (Embden-Meyerhof-Parnas-vägen), är en metabolic process som bryter ner glukos (en enkel sockerart) till pyruvat i två ATP-molekyler och två NADH-molekyler per glukosmolekyl. Reaktionen sker i cytoplasman hos eukaryota celler och både i cytoplasma och cytosol hos prokaryota celler. Glykolysen är en anaerob process, vilket betyder att den inte kräver syre för att äga rum. Den är en av de centrala processerna i cellens energiproduktion och spelar en viktig roll i cellers ämnesomsättning och stoffomsättning.
Xylitol är ett sötningsmedel som är naturligt förekommande i vissa frukter och grönsaker, men det kan också framställas industriellt. Det har ungefär samma sötman som socker, men har cirka 40% färre kcal per gram. Xylitol används ofta i tuggummi, tandkräm och andra produkter där man vill minska mängden socker utan att helt ge upp sötningsgraden.
I kroppen bryts xylitol ned långsammare än socker, vilket ger en jämnare blodsockernivå och mindre insulinsecretion. Dessutom har xylitol potentialen att förhindra karies, eftersom det inte kan metaboliseras av de mikroorganismer som orsakar dental caries.
Det är värt att notera att överkonsumtion av xylitol kan leda till mag-tarmsymtom hos vissa individer, eftersom kroppen behöver tid att anpassa sig till det nya sötningsmedlet.
NADP står för Nicotinamidadenindinukleotidfosfat, som är en viktig koenzym i cellens energihushållning och i flera metaboliska processer. Det förekommer i två former: NADP+ (oxiderad form) och NADPH (reducerad form). NADPH är ett starkt reduktionsmedel, vilket betyder att det kan donera elektroner till oxidationsreaktioner. Det spelar en viktig roll i biosyntes av fettsyror, kolesterol och andra biologiskt aktiva substanser, samt i neutraliseringen av toxiska ämnen som fri radikaler.
Glukonogenesis är ett metaboliskt tillstånd eller process där kroppen skapar glukos (socker) från icke-kolhydratkällor, som aminosyror och läkemedel. Glukonater är en form av salter eller estrar av glukonsyra, en normalt förekommande ämnesomsättningsprodukt i kroppen.
Glukonater kan också ingå i medicinska produkter som diuretika (vattenavledare) och som hjälpmedel för att mäta glukosnivåer i urinen vid diabetesövervakning. Det är viktigt att specificera sammanhanget när man frågar efter medicinska definitioner, eftersom begreppet kan ha olika betydelser beroende på kontexten.
Heexoser är en typ av monosackarider (enkelkolvätne sockerarter) som innehåller sex kolatomer. Ordet "hexose" kommer från grekiskan och betyder "sex stycken". Hexoser delas vanligtvis upp i två kategorier: aldoshexoser, som innehåller en aldehydgrupp (-CHO), och ketoshexoser, som innehåller en ketongrupp (=O). De mest vanliga hexoserna är glukos, galaktose och fruktose. Glukos och galaktose är aldoshexoser medan fruktose är en ketoshexos. Hexoser spelar en viktig roll i levande organismers stofwechsel, särskilt som energikälla och byggstenar i komplexare kolhydrater som cellulosa och stärkelse.
Den citronsyrecykeln, även känd som Krebs cykel eller citratcykeln, är en central biokemisk process i cellernas energiproduktion. Det är en metabolisk väg som involverar en serie enzymkatalyserade reaktioner där citronsyran (C6H8O7) konverteras till oxalacetat (C4H6O5), vilket sedan regenereras tillbaka till citronsyra. Under denna cykel omvandlas acetyl-CoA (C2H3CO-SCoA), som bildas från kolhydrater, fetter eller proteiners nedbrytning, till koldioxid och vatten, vilket genererar energibärare elektrontransportkedjor. Dessa kedjor producerar ATP (adenosintrifosfat), som är en direkt källa till cellens energimängd. Citronsyrecykeln utspelar sig i mitokondriernas matris hos eukaryota celler och i cytoplasman hos prokaryota celler.
Glyceraldehyde-3-phosphate (GAP) är ett mellansteg i glykolysen, en metabolisk väg som bryter ner glukos till pyruvat för att generera energi i form av ATP. GAP är ett triosafosfat, vilket betyder att det består av tre kolatomer, en aldehydgrupp och tre fosfatgrupper. Det bildas genom oxidation av glyceraldehyd till en aldehydgrupp och fosforylering med en fosfatgrupp från 1,3-bisfosfoglycerat under glykolysen. GAP är också ett viktigt byggsten i andra metaboliska vägar som pentosfosfatvägen.
"Koli-" är ett prefix som härstammar från grekiskan och betyder "tjocktarm". "Isotop" är ett ord som kommer från både grekiska och engelska, med grekiska "isos" (lika) och engelska "top" (plats), vilket tillsammans betyder "samma plats".
En kolisotop är alltså en radioaktiv isotop som används inom medicinen, oftast för att undersöka funktionen hos tjocktarmen. Den vanligaste kolisotopen som används är koldioxid-14 (C14). Patienten får då dricka en vätska med den radioaktiva isotopen, och sedan kan man följa dess väg genom tjocktarmen med hjälp av en gammakamera. Detta kallas för en kolisotoskopi eller en C14-taggning.
Glukos-6-fosfat (G6P) är ett intermediärt steg i flera cellulära energiproducerande processer, såsom glykolys, glukoneogenes och pentosefosfatvägen. Det är en ester av fosforsyra och glukos, där fosfatgruppen är kovalent bundet till kolatom nummer 6 i glukosenmolekylen.
I glykolysen är G6P det första fosforylerade steget av glukosen och är en viktig kontrollpunkt i metabolismen, eftersom två olika enzymer kan agera på G6P: hexokinash/glukokinash (HK/GK) och glukos-6-fosfatas (G6Pase). HK/GK katalyserar fosforyleringen av glukosen till G6P, medan G6Pase katalyserar dephosphoryleringen av G6P tillbaka till glukos. Genom att kontrollera aktiviteten hos dessa två enzymer kan cellen reglera omvandlingen av glukos till pyruvat och därmed energiproduktionen.
I glukoneogenesen är G6P ett viktigt mellansteg i syntesen av ny glukos från icke-kolhydratkällor, såsom laktat, pyruvat eller aminosyror. I pentosefosfatvägen är G6P det första substratet och omvandlas till 6-fosfo-D-glucono-1,5-lakton (6PG) av glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6PDH). Denna reaktion är också en kontrollpunkt i pentosefosfatvägen och är kopplad till produktionen av NADPH, som används i biosyntetiska processer.
Xylitol är ett sockerartat kolhydrat som kan användas som sötningsmedel. Det är en polyol, även känd som sugalcohol, och förekommer naturligt i vissa frukter och grönsaker, men den flesta xylitol som används kommer från stärkelsehydrolysat eller trämassor. Xylitol är ungefär lika sött som socker, men har ungefär 40% färre kcal per gram. Det är också känt för att ha en positiv inverkan på tänderna och används därför ofta i tuggummi och tandkräm.
Glukosfosfat (Glucose-1-phosphate eller Glucose-6-phosphate) är ett organiskt molekylärt compounds som spelar en viktig roll i cellens metabolism. Det består av en glukosmolekyl som är kovalent bundet till en fosfatgrupp via en fosfoestrarbindning. Glukosfosfater deltar bland annat i glykolysen, en metabolic process där glukos omvandlas till pyruvat för att generera energi i form av ATP (adenosintrifosfat).
Glucose-1-phosphate är ett mellansteg i några metaboliska vägar, inklusive glykogenolysen, där det bildas från glykogen och sedan konverteras till glukosa-6-fosfat som fortsätter till nästa steg i glykolysen.
Glukose-6-phosphat är ett viktigt mellansteg i glukosmetabolismen, eftersom det förhindrar att glukosen lämnar cellen och därmed säkerställer tillgången på glukos som energikälla inom cellen. Det kan också omvandlas till andra kolhydrater eller lipider beroende på cellens behov.
Glukos-6-fosfatisomeras är ett enzym som katalyserar omvandlingen av glukos-6-fosfat till fructose-6-fosfat i glykolysen, en metabolisk väg som bryter ner glukos till pyruvat för att generera energi i form av ATP (adenosintrifosfat). Detta enzym spelar därför en viktig roll i cellens energiproduktion. Glukos-6-fosfatisomeras finns i två isoformer, A och B, som uttrycks i olika typer av vävnader i kroppen. Defekter i genen för glukos-6-fosfatisomeras kan leda till en ärftlig metaboll sjukdom som kallas glykogenosis typ I eller von Gierkes sjukdom, vilket karakteriseras av en påverkan på cellernas förmåga att reglera glukosnivåerna och energibalansen.
'Jäsning' är ett medicinskt begrepp som refererar till nedbrytningen och omvandlingen av organiska ämnen, vanligtvis kolhydrater, protein eller fetter, genom en kemisk process involverande mikroorganismer, såsom bakterier eller jästsvampar. Denna process producerar ofta gaser, varmt och surt vätskor som en del av sin normala funktion. Jäsning kan hända under både aeroba (med syre) och anaeroba (utan syre) förhållanden. I vårda sammanhang är jäsning ofta förknippad med infektioner, särskilt när det gäller sår, eftersom mikroorganismerna kan bryta ned vävnaden och orsaka skada.
Koldioxid (CO2) är ett gasartat ämne som bildas vid cellandning i kroppen. Det är ett naturligt förekommande ämne i atmosfären och spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Koldioxid är också ett av de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen när koncentrationen i atmosfären ökar. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av koldioxid i blodet (hyperkapni) orsaka andningssvårigheter och andra symtom.
Aldos-ketoisomerase är ett enzym som katalyserar omvandlingen av aldos till ketos eller tvärt om, beroende på vilken sockerart det verkar på. Detta innebär att en aldose (en sockerart med en aldehydgrupp) konverteras till en ketose (en sockerart med en keton).
Ett exempel på ett sådant enzym är trios-fosfat-isomeras, som katalyserar omvandlingen av dihydroxiacetonfosfat (ett ketos) till glyceraldehyd-3-fosfat (en aldos). Detta enzym spelar en viktig roll i glukosmetabolismen, där det hjälper till att producera energibärande molekyler i form av ATP och NADH.
Det är värt att notera att aldos-ketoisomeraser inte ska förväxlas med aldos-reduktaser, som katalyserar omvandlingen av aldoser till ketoser genom en reduktion av en aldehydgrupp till en primär alkoholgrupp.
En aldehydlås (aldéhydes hydrolase eller form Aldehydreduktas) är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av aldehyder till deras respektive alkoholer, genom en reduktionreaktion. Detta enzym finns naturligt i levande organismer och hjälper till att reglera nivåerna av aldehyder inne i celler. Aldehydlåsar är viktiga för att skydda celler från skadan orsakad av överaccumulering av aldehyder, som kan vara toxiska och skada DNA, proteiner och lipider.
Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som är en grupp av organiska föreningar som inkluderar socker, stärkelser och cellulosa, bryts ned eller syntetiseras i kroppen.
Denna process involverar flera olika enzymkomplex och metaboliska steg. När kolhydrater intas genom kosten bryts de ned till sina enklare beståndsdelar, monosackarider som glukos, under en process som kallas digestion. Glukosen absorberas sedan i blodet och transporteras till celler över hela kroppen, där den används som energikälla genom celldygnets glykolysprocess.
I motsatt riktning kan kroppen också syntetisera kolhydrater från andra energikällor, såsom fetter och proteiner, under en process som kallas glukoneogenes. Dessa kolhydrater lagras sedan i levern och musklerna som glykogen, ett polysackarid som kan konverteras tillbaka till glukos när behovet uppstår.
Störningar i kolhydratmetabolismen kan leda till olika sjukdomar, såsom diabetes och hypoglykemi.
Sockeralkoholer, även kända som sugeralkoholer eller polyoler, är en typ av sötningsmedel som används i livsmedelsindustrin. De är kolhydrater som har undergått en speciell form av fermentering, vilket resulterar i att de endast innehåller halva antalet kalorier jämfört med vanlig socker (sackaros).
Exempel på vanliga sockeralkoholer som används i livsmedelsindustrin är:
* Erytritol
* Sorbitol
* Mannit
* Xylitol
* Maltitol
* Isomalt
Sockeralkoholer har en söt smak, men de är inte lika söta som socker. Deras sötma varierar från 0,3 till 1,0 gånger så sött som socker beroende på vilken sockeralkohol det är fråga om.
Det är viktigt att notera att för hög konsumtion av sockeralkoholer kan orsaka mag-tarmsymtom som diarré, flatulens och buksmärtor, eftersom de inte fullständigt absorberas i tarmen. Dessutom kan överkonsumtion av vissa sockeralkoholer leda till en ökning av blodsockernivåerna, vilket kan vara farligt för diabetiker.
'Gluconobacter oxydans' är en gramnegativ, aerob bakterie som är specialiserad på att oxidera alkoholer och sockerarter till deras respektive karboxylsyror. Denna bakterie förekommer naturligt i frukt, honung och vin, och kan också påträffas i jordmån och vissa livsmedelstillverkningsprocesser. 'Gluconobacter oxydans' är av intresse inom bioteknik på grund av dess unika metaboliska förmåga att producera speciella kemiska föreningar, men den kan också orsaka skador på frukt och vin genom att producera syra och andra metaboliter.
Biofuels are defined in the medical field as fuels derived from organic matter or living organisms, such as plants or algae. They are considered a renewable energy source because they can be replenished through the growth of new organic material. Biofuels can be divided into two main categories:
1. Biogas: This is produced through the anaerobic digestion of organic matter, such as food waste, sewage sludge, or agricultural waste. The most common components of biogas are methane and carbon dioxide.
2. Biodiesel and bioethanol: These are liquid fuels that can be used in transportation. Biodiesel is produced through the transesterification of vegetable oils or animal fats, while bioethanol is typically derived from the fermentation of sugar or starch crops, such as corn or sugarcane.
Biofuels have been promoted as a more sustainable alternative to fossil fuels because their combustion produces fewer greenhouse gas emissions compared to traditional fuels. However, there are concerns about the impact of biofuel production on land use, food prices, and water resources.
Medicinskt sett betyder "kol" ofta kolmonoxid (CO), ett gasformigt ämne som saknar färg, lukt och smak. Kolmonoxid orsakas vanligtvis av ofullständig förbränning av kolhaltiga material, till exempel i rök, träeld, fordon eller generatorer som används inomhus.
Kolmonoxid är mycket farligt eftersom det har en hög affinitet till hemoglobin, den protein i röda blodkroppar som transporterar syre till kroppens celler. När kolmonoxid binder till hemoglobin bildas karboxihemoglobin (COHb), vilket förhindrar att syre transporteras korrekt i kroppen. Detta kan leda till syrebrist, hypoxi och i allvarliga fall döden.
Andra medicinska användningar av "kol" inkluderar kolbehandling (till exempel aktiverat kol), som är ett sätt att behandla förgiftning genom att ge patienten en substans med kol som absorberar toxiner i mag-tarmsystemet.
Hexosфосрат är ett slags organisk fosfat som består av en hexos (en sex-kolsgrupp) och en fosfatgrupp. Det vill säga, det är en typ av kolhydrat (sackarid) som har en fosfatgrupp fogad till sig. Hexosфоsfater spelar en viktig roll i cellens energimetabolism och signaltransduktion.
Ett exempel på en hexosfosfat är glukos-6-fosfat, som är en viktig intermediär i glykolysen (sönderdelningen av glukos till pyruvat för att generera energi). Glukos-6-fosfat bildas när glukos fosforyleras av ett enzym kallat hexokinash som katalyserar den första steget i glykolysen.
I medicinsk kontext kan störningar i hexosfosfatmetabolismen vara associerade med olika sjukdomstillstånd, till exempel cancersjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar.
Kolhydratpimeraser är ett enzym som kan katalysera omvandlingen av en kolhydrat till en annan form genom att byta ut en sockergrupp (en monosackarid) med en annan. Detta sker genom en process som kallas pimerisering.
Det finns olika typer av kolhydratpimeraser, men de flesta av dem kräver energi i form av en fosfatgrupp för att kunna katalysera reaktionen. Kolhydratpimeraser är viktiga enzymer inom cellmetabolismen och kan påverka strukturen och funktionen hos olika kolhydrater, till exempel glykoproteiner och glykolipider.
Ett exempel på ett vanligt använt kolhydratpimeras är galaktosyltransferas, som kan katalysera överföringen av en galaktosgrupp från en donator till en acceptor. Detta enzym spelar en viktig roll inom mjölksyrkeproteinernas syntes och kan påverka deras struktur och funktion.
Ribitol, också känt som adonitol, är ett aldopentol, det vill säga en pentos med en Aldehydgrupp (-CHO) i position 1. Det är den reducerade formen av ribos, en pentofuranos, och har antas ha potential som en del av behandlingen för vissa sjukdomar på grund av dess förmåga att minska oxidativ stress och underlätta cellytiska processer. Ribitol förekommer naturligt i vissa livsmedel, som till exempel äpple, hallon och svampar, men det kan också syntetiseras i laboratoriet för användning inom forskning och medicin.
Hexokinase är ett enzym som katalyserar den första steget i glykolys, nämligen fosforyleringen av glukos till glukos-6-fosfat. Denna reaktion kräver energi i form av ATP och resulterar i att substratet blir negativt laddat, vilket förhindrar diffusonen av glukos ut från cellen. Det finns flera isoformer av hexokinas, varav de flesta hittas i cytoplasman, men vissa också i mitokondrierna. Hexokinas är en reglerad aktivitet och kan inhiberas av sina produkter, glukos-6-fosfat och ATP.
Pyruvat är ett viktigt intermediärt stoff inom cellens energih Bushometabolism. Det bildas när glukos bryts ner i en process som kallas glykolys, och fungerar sedan som en central kopplingpunkt mellan olika metaboliska vägar.
I citronsyracykeln, även kallad Krebs cykel, kan pyruvat omvandlas till acetyl-CoA, som är ett substrat i cykeln och ger upphov till en nettoenergiavkastning av ATP, NADH och FADH2. Alternativt kan pyruvat även under vissa förhållanden omvandlas till läkemedel som alkohol eller mjölksyra i musklerna.
I klinisk sammanhang kan avvikande pyruvatnivåer i blodet vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, till exempel diabetes, lever- eller hjärtsjukdomar, eller genetiska störningar i metabolismen.
Fosforiбос Pyrophosphate (PRPP) er ein molekyл som spiller en viktig rolle i nucleotid-syntesen i kroppa vår. Det er ein aktivert form av fosforibosyl, der den er syntetisert fra ribose-5-fosfat og ATP ved hjelp av enzymet PRPP-syntase.
PRPP fungerer som en donor av fosfoрибоsylgruppen i syntesen av nykleotider, som er nødvendig for DNA-replikasjon og -reparasjon, samt RNA-syntese. Dessutert er PRPP involvert i syntesen av puriner og pyrimidiner, som er de building blocks i DNA og RNA.
Atinger PRPP nivåene i kroppen er for low eller for high kan ha negative konsekvenser for helse og kan føre til medisinske tilstander som gout og scurvy.
Isomeraser är en typ av enzym som katalyserar omvandlingen av en molekyl till en annan molekyl med samma atomkomposition, men med en annorlunda struktur eller konformation. Detta kallas också för en isomerisering. Isomeraser kan vara specialiserade att katalysera omvandlingar mellan specifika isomerer, eller de kan ha bredare substratspecificitet och kunna katalysera flera olika isomeriseringar. De kan hitta användning inom biokemi, medicin och industriella processer.
Tiamin, också känt som vitamin B1, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en viktig roll i kroppens energiproduktion och nervsystemet. Det hjälper till att konvertera kolhydrater, fetter och protein till energi, samt stödjer hjärtfunktionen, muskelkontrollen och nervsignaleringen. Tiamin finns naturligt i flera livsmedel som hela grönsaker, nötter, frön, kött, fisk och ägg. Dessutom tillsätts det ofta i vissa livsmedel, till exempel vissa mjölkprodukter och spannmålsprodukter, för att förebygga brist på vitamin.
Oxidation-reduction, också känt som redoxreaktioner, är en process där elektroner överförs från ett molekyl eller jon till ett annat. Det består av två delprocesser: oxidation och reduction.
Oxidation definieras som förlusten av elektroner eller ökning av oxidationstallet hos ett atom eller molekyler. Reduction är motsatsen, där det finns en vinst av elektroner eller minskning av oxidationstalet hos ett atom eller molekyler.
I allmänhet är oxidationen kopplad till en ökning i oxidationsgraden och reductionen med en minskning i oxidationsgraden. Detta kan illustreras genom följande exempel:
2Na (s) + Cl2 (g) -> 2NaCl (s)
I denna reaktion är natrium (Na) oxiderat, eftersom det förlorar en elektron och bildar Na+. Chlor (Cl2) är reducerat, eftersom det vinner elektroner och bildar Cl-. Detta visar hur oxidation och reduction sker samtidigt i samma reaktion, vilket kallas en redoxreaktion.
Metaboliska nätverk och banor refererar till de komplexa interaktionerna mellan olika kemiska reaktioner i levande celler som leder till nedbrytning (katabolism) och syntes (anabolism) av molekyler. Dessa processer är nödvändiga för att celler ska kunna fungera, växa och reproduceras.
Ett metaboliskt nätverk består av en mängd olika enzymatiska reaktioner som är sammankopplade genom gemensamma substrat och produkter. Varje reaktion katalyseras av ett specifikt enzym och kräver ofta energibärare som ATP, NADH eller FADH2 för att kunna ske. Genom att kombinera flera olika reaktioner kan cellen producera komplexa molekyler från enklare prekursorer eller bryta ner komplexa molekyler till enklare byggstenar.
Metaboliska banor är specifika vägar genom metaboliska nätverk som leder till syntesen eller nedbrytningen av specifika klasser av molekyler, såsom kolhydrater, lipider, aminosyror och nukleotider. Varje bana består av en serie sammankopplade reaktioner som katalyseras av olika enzymer och regleras av specifika signalsubstanser och mekanismer.
Metaboliska nätverk och banor är mycket dynamiska och kan variera beroende på cellens behov och den miljö den befinner sig i. De kan också vara störda av genetiska mutationer, toxiner, infektioner eller andra stressfaktorer, vilket kan leda till sjukdomar och patologiska tillstånd.
'Kolradioisotoper' refererer til isotoper (varianter) av kulstof-atomet som har ustabil nucleus og som sender ut ioniserende stråling, noe som gjør dem anvendelige i medisinsk kontekst. Et velkjent eksempel er kulstoff-14 (^14C), som kan brukes i en type radiokarbondatering. I medisinen kan kolradioisotoper brukes til å merke ut forskjellige organismer eller stoffer, slik at de kan følges opp innen kroppen ved hjelp av en gammakamera etter at de er injiserte, inhalert eller ingestert. Dette kan være nyttig i diagnostisk testing for å avdekke for eksempel skjult blodtapt, infeksjoner, tumorer eller andre abnormaliteter.
Laktat är ett slutprodukt i anaerob metabolism, vilket innebär att det bildas när kroppens celler behöver energiproduktion utan tillgång till syre. Detta sker framförallt under intensiv träning eller när blodflödet inte är tillräckligt för att möjliggöra syretransporten till cellerna.
Laktatet transporteras sedan via blodet till levern, där det kan omvandlas tillbaka till glukos och användas som energikälla igen. Om levern inte kan hålla jämna steg med laktattillförseln kan dock laktatakumulering ske, vilket kan leda till metabola acidos eller lägre pH-värden i blodet.
Det är värt att notera att när människor pratar om "laktatsatta muskler" avser de ofta en situation där musklerna har höga nivåer av laktat som orsakas av intensiv träning, men det är inte samma sak som muskelvätskan blir sur.
Fruktosfosfat är ett samlingsnamn för en grupp organiska föreningar som består av fruktosa (en söt monosackarid) kopplad till en fosfatgrupp. Det finns olika typer av fruktosfosfater, men de flesta är involverade i cellens metabolism och ger energi till celler genom att deltas upp i glukos-6-fosfat, som sedan kan omvandlas till ATP (adenosintrifosfat), en direkt källa till cellenergi. Fruktosfosfater spelar också en viktig roll i andra metaboliska processer, såsom glykolys och glukoneogenes.
Sockerfosfater (engelska: Sugar phosphates) är inom biokemi en grupp organiska föreningar som består av en sockermolekyl (såsom glukos eller fruktos) som är kovalent bundet till en fosfatgrupp. Dessa molekyler spelar en viktig roll i cellens metabolism, särskilt inom ämnesomsättningen och energiproduktionen. De kan fungera som byggstenar vid syntesen av nukleotider (delar av DNA och RNA) och andra biologiskt aktiva föreningar. I vissa fall kan sockerfosfater även verka som signalsubstanser inom cellen.
Oxitiamin är ett syntetiskt, kirurgiskt adjuvans som används för att öka effektiviteten hos lokalbedövningar. Det verkar genom att stabilisera och förlänga den lokala bedövningsverkan genom att minska nervimpulsernas hastighet och blockera joner från att passera nerverna. Oxitiamin är inte vanligt använt inom medicinen idag på grund av sina biverkningar, som kan inkludera irritation, smärta eller svullnad vid injektionsstället. Det finns också en risk för allvarligare biverkningar om oxitiamin injiceras perifert eller intraarteriellt istället för lokalt.
Talaromyces är ett släkte av svampar som tillhör klassen Eurotiomycetes. Släktet innehåller flera arter, varav några kan orsaka sjukdom hos människor och djur. En av de kliniskt viktigaste arterna är Talaromyces marneffei, som kan orsaka systemiska infektioner, framförallt hos personer med nedsatt immunförsvar, såsom HIV-smittade individer. Infektionen med T. marneffei kallas talaromycos eller marneffieios och kan ge upphov till symtom som feber, hosta, andningssvårigheter, svullnad i lever och milt, och hudutslag. Andra arter inom släktet Talaromyces kan orsaka lokaliserade infektioner, framförallt i immunosuppanerade individer, såsom T. pennilus och T. assiutensis. Infektionerna behandlas vanligen med antimykotiska läkemedel som amfotericin B eller itrakonazol.
Fruktosdifosfataldolas (FDP-aldolas eller F6P-aldolas) är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av fructose-1,6-bisfosfat (Fruktosdifosfat, FDP) till glyceraldehyd-3-fosfat och dihydroxiacetonfosfat (DHAP) i glukoneogenes och glykolys. Detta är en viktig reaktion eftersom båda dessa produkter kan omvandlas till pyruvat, vilket är en viktig metabolit i cellens energiproduktion.
Reaktionen som katalyseras av fruktosdifosfataldolas kan skrivas som:
Fructose-1,6-bisfosfate + H2O → Glyceraldehyd-3-fosfate + Dihydroxiacetonfosfate
Det är värt att notera att det finns två olika isoformer av fruktosdifosfataldolas, som kodas för av två olika gener. Den ena isoformen (FBP1) finns främst i levern och muskler, medan den andra isoformen (FBP2) finns främst i hjärnan och testiklarna. Dessa isoformer kan ha olika funktioner och regleras på olika sätt.
Pyrodruvsyra, även känd som 2-oxo-4-hydroxikviktasyrsyra, är en organisk syra med formeln HO2C–CHOH–COOH. Den är en isomer av druvsyra och bildas när glukos bryts ner under cellandning i ett steg som kallas glykolys. Pyrodruvsyra spelar därför en viktig roll i den energiproducerande processen hos levande organismer.
Pyrodruvsyran kan vidare oxideras till oxalacetat, vilket är ett viktigt mellansteg i citronsyracykeln, som är en metabolisk väg där större delen av den energirika molekylen ATP bildas under cellandningen.
Det är värt att notera att pyrodruvsyra inte är något vanligt förekommande ämne i kroppen, utan det produceras och omvandlas snabbt till andra ämnen som används i cellandningen.
Methylphenidate Hydrochloride är ett centralstimulerande preparat som primärt används för behandling av ADHD (Upphörlighetssyndrom med hyperaktivitet) och narkolepsi hos barn, ungdomar och vuxna. Preparatet fungerar genom att öka aktiviteten hos signalsubstanser i hjärnan som är involverade i regleringen av kognitiva funktioner, uppmärksamhet och impulskontroll.
Metylfenazonmetosulfat är dock inte en etablerad medicinsk term eller substans. Det verkar som att du har förväxlat två olika preparat eller kanske försökt skriva ut ett annat läkemedel med ett liknande namn, men felaktigt stavat det. Kontrollera om du avser Methylphenidate Hydrochloride (Ritalin) eller möjligen en annan substans för att få en korrekt medicinsk definition.
Genmanipulation, även känd som genetisk modifiering, är en process där DNA-sekvensen i ett levande organismer ändras genom direkt manipulering av dess genetisk material. Detta kan uppnås genom att antingen ta bort, lägga till eller ersätta specifika gener i organismens arvsmassa. Denna teknik använder ofta en typ av molekyl Kallas en plasmid, som innehåller ett genetiskt material som kallas en gen, som kan kopieras och insattas i målcellen. Genmanipulation används ofta inom forskning för att studera geners funktioner och interaktioner, men den kan också användas inom medicinska sammanhang för att behandla sjukdomar eller förbättra livsvillkor.
'Acetate' er en organisk forbindelse der består af en carbonatom, to syregrøruppementer (-COOH) og tre hydroxylgrupper (-OH). Det er også kendt som et 'surt esther', da det har egenskaber fra både en carboxylsyre og en alkohol.
I medicinsk sammenhæng, kan acetat henvise til forskellige ting, herunder:
1. Et salt eller ester af eddikesyre (acetic acid).
2. En intravenøs løsning af natriumacetat, der bruges til at behandle syre-base-forstyrrelser i kroppen.
3. En type kontaktlinseløsningsmiddel, der indeholder en acetatbuffer for at hjælpe med at regulere pH-værdien på øjet.
4. Et lokalbedøvelsesmedie, der anvendes før små kirurgiske indgreb.
5. En type bindemiddel, der bruges i operationssuturer til at lukke sår.
Det er vigtigt at notere, at betydningen af 'acetat' kan variere alt efter konteksten, så det er altid en god ide at undersøge specifikt hvad der menes i en given medicinsk sammenhæng.
Thermoanaerobacter är ett släkte av anaeroba, termofila (växer optimalt vid högre temperaturer) bakterier som tillhör familjen Thermoanaerobacteriaceae. Dessa bakterier är strikt anaeroba, vilket betyder att de inte kan tolerera syre och behöver en syrefri miljö för att kunna växa och reproducera sig. De är också organotrofa, vilket betyder att de behöver organiska föreningar som kolkälla för sin tillväxt.
Thermoanaerobacter-arterna har en speciell metabolism där de kan antingen oxidera organiskt material till koldioxid och väte under anaeroba förhållanden eller reducera sulfat, sulfit, nitrat eller fumarat som elektronacceptorer. De flesta arterna producerar acetat, lactat, ethanol eller butanol som slutprodukter under sin metabolism.
Dessa bakterier förekommer naturligt i varma miljöer som kompost, sediment och termiska källor. De kan också vara närvarande i vissa industriella processer där de kan orsaka korrosion av metall. Thermoanaerobacter-arterna har potential att användas inom bioteknik för produktion av bioenergi och andra värdefulla kemikalier.
Fosfofruktokinase (PFK) er ein viktig enzym i glykolysen, den metaboliske stivesleen som bryter ned glukose til pyruvat for å produsere energi i form av ATP-molekyler. PFK katalyserer den første irreversible reaksjonen i glykolysen, og det er derfor ein regulert enzym som kontrollerer hastigheten til stivesleen.
PFK finst i flere former, og den spesielle formen som forekommer i muskler kallas PFK-M. Denne formen aktiveres av ATP og fosfatgruppa fra AMP, samt allosterisk reguleres den av flere metabolitter som fruktose-2,6-bisfosfat, AMP og ATP.
PFK er viktig for cellens energiproduksjon og regulerer også andre metaboliske stivesler som glykogenolysen og glukoneogenesen. Defekter i PFK-M-gener kan føre til medførte muskel- eller leverlidelser, slik som glykogensjukdom typ 7 (Tarui-sykdommen).
'NAD' står för Nicotinamidadenindinukleotid (eller i sin reducerade form: Nicotinamidadenindinukleotidfosfat, NADH), som är en viktig koenzym i cellers energiproduktion. Det deltar bland annat i processer där elektroner överförs mellan molekyler inom cellens energiproducerande mitokondrier.
NADH bildas när NAD tar emot två elektroner och en proton (H+) under en reaktion, vilket gör att det reduceras från sin oxiderade form NAD+ till den reducerade formen NADH. Denna process kan sedan omvandlas till energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) genom celldelningens elektrontransportkedja.
NAD och NADH är också involverade i andra cellulära processer, såsom DNA-reparation, åldrande och celldöd.
Sugar alcohol dehydrogenases (SADHs) are a group of enzymes that catalyze the reversible oxidation and reduction reactions involving sugar alcohols and their corresponding ketoses or aldoses. These enzymes play a crucial role in carbohydrate metabolism, particularly in microorganisms such as bacteria and fungi.
SADHs can be classified into two main categories based on their substrate specificity: those that act on broad-chain sugar alcohols (polyols) and those that act on short-chain sugar alcohols. The former group includes enzymes that catalyze the oxidation of polyols such as sorbitol, mannitol, and dulcitol, while the latter group includes enzymes that act on short-chain sugar alcohols such as xylitol, arabitol, and ribitol.
The reaction catalyzed by SADHs involves the transfer of a hydride ion from the substrate to an NAD(P)+ cofactor, resulting in the formation of an aldehyde or ketone group on the sugar alcohol and the reduction of the cofactor to NAD(P)H. The reverse reaction can also occur, with the reduction of an aldehyde or ketone group on a sugar to form a sugar alcohol and the oxidation of NAD(P)H to NAD(P)+.
SADHs have potential applications in biotechnology, such as in the production of biofuels and other industrial chemicals. They are also being studied for their potential role in human health, particularly in relation to the metabolism of sugar alcohols found in certain foods and beverages.
Etanol, även känt som etylalkohol, är en klar, färglös och lättantändlig vätska med kemisk formel C2H5OH. Det är den primära aktiva ingrediensen i alkoholhaltiga drycker och har också användningsområden inom medicinen som desinfektionsmedel och läkemedel.
I medicinsk kontext refererar 'etanol' ofta till den substans som orsakar berusning när den konsumeras i alkoholhaltiga drycker. Det kan också användas terapeutiskt för att behandla patienter med metanol- eller etylenglykolförgiftning genom att konkurrera ut de toxiska substanserna från levern och andra vävnader.
Läkemedelsverket i Sverige har godkänt etanol som läkemedel under varunamnet "Etanol", bland annat för användning som desinfektionsmedel och hudantiseptikum. Det finns också preparat med etanol som aktiv ingrediens som används för att lindra smärta orsakad av sår eller skador på huden.
"Triose" er en betegnelse for ein simple sukkerart som inneholder tre carbonatomer og tre søylegruppar (hydroxylgrupper). Der er to slags trioser: α-triose og β-triose. De mest kjente triosene er de simplaste karbohydrater i den glykolytiske stoffskiftetekvensen, aldriose (en α-triose) og dihydroxiacetonfosfat (en β-triose). Disse to molekyler spiller en viktig rolle i omsætningen av glukose til pyruvat, som resulterer i frigjoring av energi i form av ATP.
Renewable energy, också känt som "hållbart el", refererar till energikällor som är odödliga och kan förnyas naturligt över tiden. Detta inkluderar solkraft, vindkraft, vattenkraft (som hydroelektrisk kraft och vågkraft), geotermisk energi och biobränslen. Dessa energikällor är betydelsefulla för att minska beroendet av fossila bränslen som orsakar utsläpp av växthusgaser och bidrar till klimatförändringar. Renewable energy anses vara miljövänligare eftersom deras användning generellt sett producerar mindre skador på luften, vattnet och jorden jämfört med traditionella energikällor.
Glycerol, också känt som glycerin, är en organisk förening med formeln C3H5(OH)3. Det är en tjock, söt, klar, odorlös vätska som är starkt hygroskopisk och nästan helt olöslig i etanol men lättlöslig i vatten och aketon.
I medicinsk kontext används glycerol ofta som ett sönderfallsskyddande medel, speciellt för nervsystemet, hjärnan och ögonen under operationer eller skador. Det kan också användas som en laxermedel på grund av dess förmåga att dra vatten till sig i tarmarna och stimulera defekationen. Glycerol är också en del av flera hudpreparat och läkemedelsformuleringar som hjälper till att behålla fuktighet och skydda huden.
Glukoneogenese er en metabol proces hvor nye glukosemolekyler syntetiseres i leveren fra ikke-karbohydratkilder, typisk under fastende tilstande eller fysiologisk stress. Denne process konverterer organiske syrer, such as pyruvat, lactat, og glycerol, samt aminosyrer til glukose via en række enzymkatalyserede reaktioner. Glukoneogenesen er en modsætning til glykolysen, hvor glukose omdannes til pyruvat for at generere energi i form af ATP og NADH. Begge processer er vigtige dele af cellulær energihusholdning og reguleres nøje for at sikre homeostase i kroppen.
Fosfotransferaser är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar överföringen av en fosfatgrupp från en donatormolekyl till en acceptormolekyl. Denna reaktion kallas för fosforylering och är en central mekanism i cellens energihushållning, signaltransduktion och näringsmetabolism.
Det finns olika typer av fosfotransferaser beroende på vilken donator- och acceptormolekyl som är inblandad i reaktionen. Exempel på fosfotransferaser inkluderar:
1. Kinaser: överför fosfatgruppen från ATP till en protein- eller kolhydratmolekyl.
2. Fosfatas: avlägsnar en fosfatgrupp från en molekyl, ofta för att aktivera eller inaktivera en biologisk funktion.
3. Fosfotransferaser som överför fosfatgrupper mellan kolhydrater, lipider och nukleotider.
Fosfotransferasreaktioner är viktiga för cellens homeostas och reglering av olika cellulära processer som celldelning, signaltransduktion, ämnesomsättning och energiproduktion.
'Enterobacter aerogenes' är en art av grampositiva, aeroba stavformade bakterier som tillhör familjen Enterobacteriaceae. Denna art förekommer vanligtvis i naturen och kan hittas i vatten, jord och djur- och människors tarmflora. I kliniska sammanhang är 'Enterobacter aerogenes' en opportunistisk patogen som kan orsaka infektioner, särskilt hos immungcompromiserade individer. Infektioner som orsakas av denna bakterie kan vara svåra att behandla på grund av dess förmåga att utveckla resistens mot flera olika antibiotika. Exempel på infektioner som kan orsakas av 'Enterobacter aerogenes' inkluderar lunginflammation, urinvägsinfektion och blodförgiftning (sepsis).
Lignin är ett komplext organisk polymer som förekommer naturligt i cellväggarna hos hövriga växter, inklusive trä, och ger stöd och skydd mot skador. Det är en av de tre huvudsakliga beståndsdelarna i trä, tillsammans med cellulosa och hemicellulosa. Lignin är icke-kolvätetbaserat och har inga upprepade enheter som cellulosa. Istället består det av fenylpropanaenmonomerer som är kopplade till varandra på många olika sätt, vilket ger upphov till en heterogen struktur.
Lignin har flera viktiga funktioner i växterna. Det hjälper till att ge styrka och hållfasthet åt cellväggarna, gör dem mer motståndskraftiga mot nedbrytning av mikroorganismer och hjälper till att transporter vatten och näringsämnen genom växten.
I medicinsk kontext kan lignin ha potential som en källa till bioaktiva föreningar med möjliga läkemedelsanvändningar. Extrakt av lignin har visat sig ha antioxidativ, antiinflammatorisk och antimikrobiell verkan i olika studier. Dock behövs mer forskning för att fastställa säkerheten och effektiviteten hos lignin som en medicinsk behandling.
Enligt IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) är en transferas ett enzym som katalyserar överföringen av en funktionell grupp (-X), till exempel en sockergrupp, från ett donormolekyl till ett acceptormolekyl i en kemisk reaktion. Transferaser kan delas in i olika klasser beroende på vilken typ av funktionell grupp som överförs. Exempel på transferaser är glycosyltransferaser (som överför sockergrupper), acetyltransferaser (som överför acetylgrupper) och metyltransferaser (som överför metylgrupper). Transferasers kodas ofta av gener som finns i kluster på kromosomen.
Flödesmätning med radioisotop, även känd som radiokärnflödesmätning, är en teknik för att mäta volymflödet i olika typer av medicinska tillämpningar. Denna metod innebär att man inför ett radioaktivt isotopmärkt ämne (radioisotop) i blodomloppet eller annat vätskeflöde och sedan mäter dess koncentration med hjälp av en gammakamera eller en annan typ av detektor.
I denna metod används ofta radioisotoper som krypton-85, xenon-133 eller teknetsium-99m. Dessa ämnen har kort halveringstid och avger gamma-strålning när de sönderfaller. När de införs i blodomloppet eller ett annat vätskeflöde kan man mäta deras koncentration med en gammakamera, som registrerar de utsända gammastrålningarna. Genom att känna till koncentrationen och hur snabbt isotopen försvinner från området kan man beräkna flödet i det aktuella området.
Flödesmätning med radioisotop används ofta inom medicinska specialiteter som kardiologi, neurologi och radiologi för att diagnostisera och bedöma olika sjukdomstillstånd, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar och neurologiska störningar. Det är en icke-invasiv metod som inte kräver någon operation eller injektion av kontrastmedel.
'Ketoser' är ett medicinskt begrepp som refererar till när kroppen bryter ner fett för att använda som energikälla, istället för kolhydrater. Detta sker genom en process där kroppen omvandlar fettsyror till ketonkroppar, som kan användas som bränsle i cellerna.
Ketos är ett tillstånd som kan uppstå när kroppen inte får tillräckligt med kolhydrater, till exempel vid långvarig hunger, en ketogen diet eller vid vissa sjukdomar som diabetes. Om ketosen blir allvarlig och varar länge kan det leda till ett tillstånd som kallas ketoacidos, vilket är livshotande om det inte behandlas.
Heptoser är en typ av monosackarider, eller enkla sockerarter, som innehåller sju kolatomer. Det finns flera olika slags heptoser, men de två vanligaste är mannose och L-gulonat. Heptoser är viktiga building blocks i celldelning och glykosylering, en process där sockermolekyler kopplas till proteiner och lipider för att stabilisera deras struktur och funktion. Heptoser kan också spela en roll i cellernas energiproduktion och immunförsvar.
"Biomassa" er en fagterminologi som brukes innenfor biokjemisk og miljøvitskap. Det refererer til det totale mengden av organiske stoffer i et levende system, såsom en organisme, en population eller et økosystem. Biomassa kan også referere til det samlede vektet av alle levende organismer i et bestemt område, vanligvis målt i tørr vekt. I energiforeninger og miljømessige sammenhenger, kan "biomassa" også referere til organiske materialer som er produsert av levende organismer og som kan bli brukt som en energikilde, såsom trær, planter, avfall eller dyrlegemer.
'Metabolom' refererer til det samlede sæt af små molekyler, kaldet metabolitter, der findes i et biologisk væv, celler eller organisme. Metabolitterne er produkter af forskellige biokemiske processer, herunder nedbrydning (katabolisme) og opbygning (anabolisme) af stoffer. Studiet af metabolomet kaldes metabolomik og den kan give værdifulde indsigt i forskellige fysiologiske tilstande, sygdomme og responsen på forskellige behandlinger i levende organismer.
Dehydroepiandrosteron, ofta förkortat DHEA, är ett steroidhormon som produceras i kroppen. Det produceras huvudsakligen i binjurarna (neocortex) och fungerar som en prekursor till både östrogen och testosteron.
DHEAs primära funktion är att hjälpa till att reglera homeostasen av andra hormoner i kroppen, men det har också visat sig ha potentiala som ett terapeutiskt medel för en rad olika hälsotillstånd. DHEA-nivåerna når sin topp under ungdomsåren och minskar gradvis med åldrandet.
Lägre nivåer av DHEA har visats korrelera med en rad åldersrelaterade sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kognitiva funktionsnedsättningar. Ändå är det inte fullständigt klarlagt om lägre nivåer av DHEA orsakar dessa tillstånd eller om de istället är en följd av dem.
'Anaerobic' er en medisinsk betegnelse for noen organismer, celler eller prosesser som ikke trenger ilt for å overleve eller foregå. Det kan også referere til miljøer uten ilt. I biologisk sammenhenging, innebærer 'anaerobios' vanligvis bakterielle vækster i en iltfattig omgivelse, som resulterer i fermentering av organiske stoffer for å produsere energi i form av ATP (Adenosintrifosfat).
Der er to typer anaerobe prosesser: obligate anaerobe prosesser og fakultativt anaerobe prosesser. Obligate anaerobe organismer kan ikke overleve i iltrikende miljø, mens fakultativt anaerobe organismer kan tolerere ilt og kan vokse både i iltfattige og iltrende miljø.
Fenaziner är en typ av organisk förening som består av en eller flera fenazinringar. Fenazin är i sig själv en heterocyklisk aromatisk förening som består av två benzenringar som är kondensade med en pyrazinring.
I medicinsk kontext refererar fenaziner ofta till en grupp av läkemedel som innehåller en fenazinring i sin kemiska struktur. Dessa läkemedel har traditionellt använts för att behandla infektioner orsakade av aeroba grampositiva bakterier, såsom stafylokocker och enterokocker. Exempel på fenazinder inkluderar chloramfenikol, metronidazol och florfenikol.
Det är värt att notera att fenaziner också har visat sig ha potential som antitumörmedel, eftersom de kan interagera med cellers elektrontransportkedjor och generera oxidativ stress, vilket kan leda till apoptos eller programmerad celldöd hos cancerceller.
Industriell mikrobiologi är en gren inom mikrobiologin som fokuserar på användandet av mikroorganismer, såsom bakterier, svampar och jäst, i industriella processer. Detta kan omfatta produktion av livsmedel, läkemedel, bioenergi, biocider, biokemiska ämnen och andra kommersiella produkter. Industriell mikrobiologi innefattar också studiet av hur man kan kontrollera och förhindra skadlig verkan från mikroorganismer i industriella sammanhang, till exempel förebyggande av förruttnelse och korrosion.
Ribosome-associated protein serine/threonine phosphatase, eller Ribos-fosfatpyrofosfokinas (RPPH1), är ett enzym som främst finns i cellens ribosomer och deltar i celldelningen. Det avlägsnar fosfatgrupper från serin och threonin aminosyror i proteiner, vilket kan påverka proteinernas funktioner och aktivitet. RPPH1 har också visats ha en roll i nedbrytningen av ribosomer under celldöd.
6-Fosfofruktokinase (6-PFK) er en viktig enzym i glykolysen, som er den metaboliske sti som bryter ned glukose til pyruvat for å produsere energi i form av ATP. 6-PFK katalyserer den første irreversible reaksjonen i glykolysen etter at glukosen har blitt aktivert til gluko-6-fosfat.
Reaksjonen som 6-PFK katalyserer er konversjonen av fruktose-6-fosfat (F6P) til fruktose-1,6-bisfosfat (F1,6BP):
F6P + ATP -> F1,6BP + ADP
Denne reaksjonen er en regulatorisk kontrollpunkt i glykolysen og er sterkt regulert av flere intracellulære signaler, herunder koncentrasjonen av glukose, fruktose-2,6-bisfosfat, ATP, ADP og AMP. Ændringer i 6-PFK-aktiviteten kan ha en betydelig effekt på nivået av glykolytisk aktivitet og dermed energiproduksjonen i cellen.
Medicinskt sett, är monosackarider enklaste formerna av kolhydrater. De kallas också enkla sockerarter eller enkel sugar. Monosackarider består av en molekylär enhet och innehåller en kemisk funktionell grupp som kallas aldehyd- eller ketonfunktion.
Exempel på vanliga monosackarider är glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker) och galaktos (en sockerart som finns i mjölk). Dessa enkla sockerarter kan kombineras för att bilda komplexa kolhydrater, såsom disackarider (två monosackarider som är kemiskt bundna tillsammans) och polysackarider (många monosackarider som är kemiskt bundna tillsammans).
I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:
1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.
Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.
Heinz's inklation bodies, även kända som inclusion bodies of Heinz, är små intracellulära (cellens) inklusioner som kan ses i röda blodkroppar under mikroskopi. De bildas som ett resultat av den skada på cellmembranet som orsakas av vissa former av hemolysin, en typ av toxin som förstör röda blodkroppar.
Specifikt är Heinz's inklusioner aggregationer av hemoglobinproteinet som har skadats eller förändrats på grund av exponering för vissa kemikalier, läkemedel eller toxiner. Dessa inklusioner kan ses i röda blodkroppar hos personer som har drabbats av vissa former av hemolytisk anemi, en sjukdom där röda blodkroppar förstörs snabbare än de kan ersättas.
Det är värt att notera att Heinz's inklusioner inte ska förväxlas med andra typer av intracellulära inklusioner, som till exempel kroppar av Cowdry eller Mallorykroppar, som kan ses i andra celltyper och är associerade med andra sjukdomar.
Glutation (glutathion) är en tripeptid som består av tre aminosyror: cystein, glutaminsyra och glycin. Det förekommer naturligt i de flesta levande celler och är viktigt för att skydda cellerna mot skada från fria radikaler och andra toxiner. Glutation hjälper också till att stödja immunsystemet, reglera signalering mellan celler och underlätta näringsomsättningen i celler. Det är en kraftfull antioxidant som hjälper till att försvara cellerna mot oxidativ stress, vilket kan orsaka åldrande och sjukdomar.
Glukosfosfatdehydrogenas (GPD) är ett enzym som katalyserar en oxidation-reduktionreaktion inom glukoneogenesen och glykolysen. Det ingår i enzymsystemet som omvandlar glyceraldehyd 3-fosfat till dihydroxiacetonfosfat under cellens ämnesomsättning.
En brist av GPD orsakar en sällsynt metabolisk störning som kallas Glukosfosfatdehydrogenasbrist (GPD deficiens). Denna sjukdom beror på mutationer i genen för GPD och kan leda till en nedsatt funktion hos enzymet.
GPD deficiens är associerad med ett brett spektrum av symtom, inklusive muskelsvaghet, utmattningssyndrom, lägre än normalt blodsockernivå (hypoglykemi) och metabolisk acidos. Symptomen kan variera från milda till allvarliga beroende på graden av enzymbristen. Behandlingen innefattar ofta diät, näringsunderhållning och i vissa fall läkemedelsbehandling för att hantera symtomen och förebygga komplikationer.
Glyceraldehyde är en enkel sockeraldehyd, även känd som trios, med den kemiska formeln C3H6O3. Det är en smaklös, synnerligen vattenlöslig vätska vid rumstemperatur och används inom biokemi för att producera andra ämnen, såsom ribos. Glyceraldehyde förekommer naturligt i söta frukter och honung. Det är också en biprodukt vid alkoholframställning.
I'm sorry for the confusion, but "Formater" is a term that is more commonly used in the context of technology and electronics, particularly in reference to storage devices such as hard drives and solid-state drives. In this context, formatting refers to the process of preparing a storage device for use by creating a file system and directory structure on it.
In the field of medicine, I have not come across a specific term or concept called "Formater." If you could provide more context or clarify what you mean by "Formater" in a medical context, I would be happy to help you further!
Catabolite repression är ett fenomen inom mikrobiologi där bakteriers användning och metabolism av olika kolhydrater regleras baserat på deras tillgänglighet och sönderfallsgrad. Det innebär att när en bakterie har tillgång till en lätt nedbrytbar kolhydrat, såsom glukos, kommer den att prioritera användning av denna kolhydrat framför andra mer svårtillgängliga och/eller sämre nedbrytbara kolhydrater.
Denna process regleras genom att när bakterien metaboliserar glukos produceras en signalsubstans, cAMP (cyklisk adenosinmonofosfat), som aktiverar specifika gener och enzymer involverade i metabolismen av andra kolhydrater. När glukossnären är hög kommer koncentrationen av cAMP att vara låg, vilket i sin tur kommer att hämma transkriptionen av gener kodande för enzymer involverade i metabolismen av andra kolhydrater. Detta kallas just catabolite repression.
Catabolite repression är ett exempel på hur bakterier anpassar sig till sin omgivning och optimera sin energiproduktion baserat på tillgängliga resurser.
'Mjölksyra' (laktat) är ett naturligt förekommande ämne i kroppen och är en slags syra som produceras inne i kroppens muskler när de använder syre under aktivitet. När musklerna behöver mer energi än vad som kan tillhandahållas genom syretillförseln, bryter de ned kolhydrater (glukos) anaerobt, vilket resulterar i produktionen av mjölksyra.
Mjölksyra är en viktig källa till energi för musklerna och hjärtat, men när koncentrationen blir för hög kan den leda till muskeltrötthet och smärta, samt i vissa fall metabola störningar. Mjölksyra är också en indikator på hur hårt musklerna har arbetat under en aktivitet, och mätningar av mjölksyran används ofta inom idrottsvetenskapen för att utvärdera intensiteten och effekterna av träning.
'Metabolic engineering' är ett begrepp inom bioteknologi och molekylärbiologi som refererar till den process där man manipulerar och optimerar metaboliska vägar i levande celler för att producera specifika substanser eller förändra cellens fenotyp på ett önskvärt sätt. Detta kan uppnås genom att använda tekniker som inkluderar genmanipulation, mutagenes och metabolisk modellering.
Målet med metabolic engineering kan variera beroende på applikationen, men det kan exempelvis innebära att skapa celler som kan producera bioenergi, läkemedel, kemiska building blocks eller andra värdefulla substanser. Genom att förstå och justera cellens metabolism på ett systematiskt sätt kan forskare designa celler med önskade egenskaper som kan användas inom en rad olika industrier, inklusive farmaceutisk, kemisk, energiproducerande och miljörelaterad.
Cellobiose is a disaccharide made up of two glucose molecules bonded together in a way that forms a beta-1,4 glycosidic linkage. It is commonly found in nature as a component of plant cell walls, where it is formed when cellulose is broken down by enzymes called cellobiohydrolases. Cellobiose can be further hydrolyzed into its constituent glucose molecules by the action of beta-glucosidase enzymes. It has a sweet taste and is used in some food and beverage applications as a natural sweetener.
Plastider er et organell som forekommer i de fleste planter og photosyntetiserende protister. De er opbygget af to membranlager, og deres hovedfunktion er at udføre fotosyntese, dvs. at omdanne solenergi til kemisk energi ved hjælp af vand og kuldioxid. Der findes forskellige typer plastider, herunder kloroplastier, chromoplastier og leukoplastier, som har forskellige funktioner. Kloroplastier er de mest almindelige og indeholder grønt farvestof, mens chromoplastier indeholder rødt, gult eller orange farvestof og er ofte involveret i produktionen af farvestoffer i planter. Leukoplastier har ingen farvestoffer og kan være involveret i opbevaringen af stivelse eller fedtstoffer.
'Odlingsmedia' refererar till de näringsriktade material som används för att odla växter utan jord, ofta i kontrollerade miljöer såsom laboratorier, växthus eller inom hydrokultur. Odlingsmedier kan vara flytande eller fasta och innehåller vanligtvis en näringslösning med blandad sammansättning av vatten, näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växternas tillväxt och utveckling. Andra komponenter som kan ingå i odlingsmedier är hormoner, vitaminer och buffertämnen för att hjälpa till att reglera pH-värdet.
Det finns olika typer av odlingsmedia beroende på vilken typ av växt som ska odlas och i vilket syfte. Några exempel är:
1. Agarplattor: De flesta mikrobiella kulturer odlas på agarplattor, en fast medium gjord av en geléartad substans framställd från alger eller svampar. Agaren innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för att underhålla bakterier och svampar.
2. Hydroponisk medium: Detta är ett icke-jordbaserat system där växternas rötter placeras direkt i en näringsrik lösning som cirkulerar kontinuerligt genom systemet. Exempel på hydroponiska medier inkluderar perlitet, vermiculit, lavarock och kokosfiber.
3. Aeroponisk medium: I ett aeroponiskt system sprutas växternas rötter kontinuerligt med en fin dimma av näringsrik lösning i luften. Detta ger växterna en mycket syresatt rotmiljö och möjliggör snabbare tillväxt än traditionella jordbaserade system.
4. Koibaserad medium: I detta system odlas växter i ett substrat av kokosnötsskal, som är en hållbar och ekologisk alternativ till torv. Kokosnötsfibern har god vattenhållande förmåga och är rik på näringsämnen.
5. Torvbaserad medium: Torv är ett vanligt medium för odling av små plantor och frön. Det är en organisk substans som härstammar från torvmossor och har god vattenhållande förmåga och luftgenomsläppning.
6. Fast medium: I detta system planteras växterna i ett fast medium, till exempel sand, grus eller lera. Detta ger växterna en stabil struktur att växa i och förhindrar att de faller över.
Dekarboxylering är en kemisk reaktion där en karboxylsyragrupp (–COOH) elimineras från en organisk molekyl i form av koldioxid (CO2). Denna reaktion sker ofta vid höga temperaturer eller under inflytande av en bas. I medicinska sammanhang är dekarboxylering en viktig reaktion vid biosyntesen av flera neurotransmittor, hormoner och vitaminer.
I samband med cannabinoider, som till exempel THC (tetrahydrocannabinol) i marijuana, är dekarboxylering en nödvändig process för att omvandla den inaktiva THCA (tetrahydrocannabinolsyran) till den aktiva formen THC. Detta uppnås genom att hetta upp cannabisplantan eller genom lagring över tiden, varvid CO2 avges och THC bildas.
Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.
En aldehydreduktas är ett enzym som katalyserar reduktionen av aldehyder till primära alkoholer. Detta enzym kan också katalysera omvandlingen av ketoner till sekundära alkoholer. Aldehydreduktaserna är vanligtvis specifika för vissa substrat och kan hittas i olika organismer, inklusive människor. De kan vara involverade i olika biologiska processer, till exempel metabolismen av alkohol och andra kemikalier.
Magnetisk resonansspektroskopi (MRS) är en icke-invasiv teknik som används inom medicinen för att mäta och kartlägga metaboliska förekomster i levande vävnad. Den bygger på principen om magnetisk resonans, där atomkärnor, vanligtvis vätekärnor (protoner), exciteras med hjälp av en stark magnetisk fält och radiofrekventa vågor. När atomen återvänder till sin grundtillstånd ger den ifrån sig en signalsignal som kan analyseras för att ge information om de kemiska föreningarna i närheten. I en MRS-undersökning fokuserar man på metaboliter, det vill säga små molekyler som är involverade i cellens metabolism.
MRS kan användas för att diagnostisera och monitorera olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, demens, epilepsi, stroke och neuropsykiatriska störningar. Den kan ge information om förändringar i metabolismen som kan vara specifika för en viss sjukdom eller ett visst tillstånd. MRS används ofta tillsammans med magnetresonanstomografi (MRT) och kan ge kompletterande information om strukturella och funktionella aspekter av vävnaden.
Glukos-1-dehydrogenas (GPD1) er ein enzym som deltar i metabolismen av glukose, eller sukker, inni kroppen. Det konverterer glukosen til glukolakton under bruk av NAD+ som elektronacceptor. Denne reaksjonen er en del av enten glukoneogenesen (syntesen av ny glukose i leveren) eller pentosefosatbaneen, som er en metabolisk sti for kulhydrater. GPD1 finnes hovedsakelig i leveren og i mindre grad i andre deler av kroppen.
D-Xylulose reduktasa är ett enzym som katalyserar reductionen av D-xylulose till xylitol, vilket är en del av pentosfosfatvägen. Det kan också katalysera omvandlingen av L-xylulose till xylitol. Detta enzym förekommer naturligt i både prokaryota och eukaryota organismer, inklusive människor. I människan uttrycks D-xylulose reduktasa främst i lever, njure och bukspottkörtel.
Fruktsocker, eller sackaros, är en enkel sockerart som består av monosackarider. Det är en vit, kristallin och lättlöslig substans med den kemiska formeln C12H22O11. Fruktsocker förekommer naturligt i många frukter, bär och grönsaker, men det kan även framställas genom raffinering av sockerrör eller sockerbetor.
I kroppen bryts fruktsocker ned till glukos, som är en viktig energikälla för celler och muskler. Även om fruktsocker kan vara en snabb och lättillgänglig energikälla, kan överkonsumtion leda till ökat risiko för viktökning, karies och andra hälsoproblem.
Ramnos, också känt som Rhamnose, är en hexos, en typ av monosackarid, som består av sex kolatomer. Det är en deoxysyra, vilket betyder att det saknar en hydroxylgrupp (-OH) som vanligtvis finns på den sjätte kolatomen hos en hexos. Ramnos förekommer naturligt i vissa glykosider och polysackarider hos växter och mikroorganismer, men det är inte speciellt vanligt hos djur. Det har potentialen att användas inom medicinen för behandling av olika sjukdomar, till exempel kan det hämma bakteriens förmåga att bilda biofilm och på så sätt göra dem mer känsliga för antibiotika.
Medicinskt sett betyder "lever" det nästa största organet i kroppen och har flera viktiga funktioner. Här är en kort medicinsk definition:
Levern (latin: hepar) är ett vitalt, multipel fungerande organsystem som utför en rad metaboliska, exkretoriska, syntetiska och homeostatiska funktioner. Den primära funktionen av levern är att filtrera blodet från skadliga substanser, producera gallan för fettdigestion och bryta ned proteiner, kolhydrater och fetter. Levern innehåller också miljarder celler, kända som hepatocyter, som är involverade i protein-, kolhydrat- och lipidmetabolism, lagring av glykogen, syntes av kolesterol, produktion av kloningfaktorer och andra hormoner samt bortrening av exogena och endogena toxiner.
Metabolomik är ett forskningsområde inom systembiologi som fokuserar på att studera den totala mängden och variationen av små molekyler, eller metaboliter, i en biologisk cell, vävnad eller organism. Dessa metaboliter utgör slutprodukterna av alla cellulära processer, inklusive nedbrytning och syntes av proteiner, kolhydrater, lipider och andra kemiska föreningar.
Genom att använda sig av avancerade tekniker som masspektrometri och kärnmagnetisk resonans (NMR) spektroskopi kan forskare mäta koncentrationen och identiteten på tusentals olika metaboliter i en biologisk prov. Genom att jämföra dessa data mellan olika individer, celler eller tillstånd kan forskare identifiera mönster och skillnader som kan ge information om hur olika faktorer, som genetiska variationer, miljöfaktorer eller sjukdomar, påverkar metabolismen.
Metabolomik används inom ett brett spektrum av forskningsområden, inklusive medicin, biologi, jordbruk och miljövetenskap, för att få en bättre förståelse av de underliggande mekanismerna bakom olika cellulära processer och sjukdomar. Det kan också användas för att utveckla nya diagnostiska och terapeutiska strategier för att förbättra hälsan och minska sjukdomsbördan.
'Corynebacterium' är ett släkte av grampositiva, aeroba eller fakultativt anaeroba, icke-sporbildande stavformade bakterier. De förekommer naturligt på huden och slemhinnorna hos människor och djur, och flertalet arter är ofarliga för människan. Några arter av Corynebacterium kan dock orsaka infektioner, exempelvis Corynebacterium diphtheriae som kan orsaka difteri. Andra patogena arter inkluderar Corynebacterium jeikeium och Corynebacterium ulcerans.
Metabolism är ett samlingsbegrepp för alla de kemiska processer som sker inne i levande celler, vilka är nödvändiga för att underhålla livet och ge cellerna energi. Det kan delas upp i två huvudkategorier: katabolism och anabolism.
Katabolism innebär nedbrytning av komplexa molekyler, såsom kolhydrater, lipider och proteiner, till enklare molekyler, vilket genererar energi. Denna energi används sedan för att driva andra cellulära processer.
Anabolism däremot innebär syntesen av komplexa molekyler från enklare byggstenar, vilket kräver energi. Detta process är nödvändig för tillväxt och reproduktion av celler.
Sålunda kan metabolism definieras som den totala summan av alla kemiska reaktioner som sker inne i en levande cell, inklusive både katabola och anabola processer.
En kolibakterie (officiellt kallas Escherichia coli, ofta förkortat till E. coli) är en typ av gramnegativ bakterie som normalt förekommer i tarmarna hos varma blodcirkulerande djur, inklusive människor. Det finns många olika stammar av kolibakterier, och de flesta är ofarliga eller till och med nyttiga för värden. Några stammar kan dock orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen, blodet eller andra kroppsdelar. En välkänd patogen kolibakteriestam är E. coli O157:H7, som kan orsaka livshotande komplikationer som hemolytisk uremisk syndrom (HUS) och tack följd av förtäring kontaminert mat eller vatten.
"Pentose" er en betegnelse for en enkel, monosaccharid sukkerart som består af fem carbonatomer. Navnet "pentose" kommer fra det græske ord "pente", som betyder fem. Pentoserne er en del af de simple sukkerstoffer, der kendes som monosakkarider, og de inkluderer glukose (en hexose med seks carbonatomer), ribose (en pentose med fem carbonatomer) og deoxyribose (en pentose med fire carbonatomer).
Ribose er en vigtig bestanddel af RNA (ribonukleinsyre) i levende organismer, mens deoxyribose findes i DNA (desoxiribonukleinsyre). Pentoserne spiller dermed en central rolle i livets kemi og molekylære processer.
Trehalos är ett naturligt förekommande sockerartat kolhydrat som består av två glukoseenheter. Det finns i många levande organismer, inklusive bakterier, svampar, växter och djur, och används som ett skyddsmotstånd mot torka och andra stressfaktorer. Trehalos är också känt för att ha en stabiliserande effekt på proteiner och cellmembran under extrema förhållanden. Det har visat sig vara säker och effektiv i vissa medicinska tillämpningar, såsom som ett konserveringsmedel för läkemedelsverksamma proteinpreparat och som en möjlig behandling för neurodegenerativa sjukdomar.
Cellulose är ett organisk, icke-vetematerial som består av en lång polymerkedja av glukosmolekyler som är kopplade samman med varandra via syrakopplingar. Det är den mest förekommande organiska polymeren på jorden och hittas i cellväggarna hos växter, alger och svampar. Cellulosa är opetbar, elastisk och motståndskraftig mot nedbrytning av många enzymer, vilket gör den till ett viktigt strukturellt material i växtriket.
Cellulosa används också kommersiellt inom flera industrier, bland annat papper, textil, byggnadsmaterial och för produktion av biobränslen.
Glutationreduktas (GR) är ett enzym som finns naturligt i levande celler och har en viktig roll i att hjälpa till att skydda cellerna mot skada. Det gör detta genom att hjälpa till att reglera nivåerna av glutation (GSH), ett antioxidativt ämne som hjälper till att neutralisera fria radikaler och andra skadliga molekyler i cellen.
Specifikt är GR ansvarigt för att reducera oxiderad glutation (GSSG) tillbaka till sin reducerade form (GSH), så att GSH kan fortsätta att agera som en effektiv antioxidant i cellen. GR använder NADPH som en kofaktor för att driva denna reaktion, och det är därför viktigt att ha tillgång till tillräckligt med NADPH för att säkerställa att GR fungerar optimalt.
GR har också visat sig spela en roll i andra cellulära processer, såsom regleringen av apoptos (programmerad celldöd) och immunresponsen. Dessutom kan nivåerna av GR vara förändrade vid vissa sjukdomstillstånd, såsom cancer, neurodegenerativa sjukdomar och åldrande.
'Galaktos' är ett medicinskt termer som refererar till en enkel sockerart (en monosackarid) som förekommer naturligt i livsmedel och kroppen. Galaktos är en del av laktos, det dubbla sockret som finns i mjölk och många mjölkprodukter. När du dricker mjölk eller äter andra livsmedel som innehåller laktos bryts det ner till galaktos och glukos (en annan enkel sockerart) av ett enzym som kallas laktas.
Ett medicinskt tillstånd som kallas galaktosemi kan uppstå när individen saknar förmågan att bryta ned galaktos på grund av brist på laktas-enzym. Detta kan leda till symptom som illamående, buksmärtor och diarré efter intag av livsmedel som innehåller laktos. Galaktosemi behandlas vanligen genom att undvika livsmedel som innehåller laktos eller genom att följa en speciell diet som är rik på proteiner och fattig på socker.
Svält definieras som en allvarlig undernäringstillstånd som orsakas av brist på tillgång till tillräckliga mängder näringsrika livsmedel. Det är karaktäriserat av ett kraftigt nedsatt kroppsvikt, muskelsvind, svaghet och ofta också av inflammation och infektion. Svält kan även leda till allvarliga hälsoeffekter som organpåverkan, försämrad immunfunktion och i slutändan till döden om den inte behandlas.
Svält orsakas vanligtvis av fattigdom, konflikter, naturkatastrofer eller andra former av kriser som stör livsmedelsproduktionen, distributionen och tillgången. Den kan också vara relaterad till sociala, ekonomiska och politiska orsaker som diskriminering, brist på utbildning och arbete, och brist på tillgång till hälso- och sjukvård.
Glyceraldehyde-3-phosphate dehydrogenase (GAPDH) er ein enzym som spiller en viktig rolle i celleenergiomandslaget, glykolysen. Det katalyserer den andre steget i glykolysen, hvor glukose omdannes til pyruvat for å produsere energi i form av ATP (adenosintrifosfat) og NADH (nikotinamidadensin dinucleotid).
Specifikt katalyserer GAPDH oxidasjonen av glyceraldehyd-3-fosfat til 1,3-bisfosfo-glycerat under samtidig reduksjon av NAD+ til NADH. Dette steget er viktig for celler fordi det genererer en høy energienivå forbindelse, 1,3-bisfosfo-glycerat, som kan brukes i neste steget i glykolysen for å produsere ATP.
GAPDH er også kjent for å spille en rolle i andre cellulære prosesser enn glykolysen, inkludert DNA-reparasjon og apoptose (programmert celledød).
Pyruvatkinas är ett enzym som katalyserar en glykolytisk reaktion där fosfatgruppen från fosfoenolpyruvat (PEP) överförs till adenosindifosfat (ADP), vilket resulterar i bildandet av pyruvat och adenosintrifosfat (ATP). Denna reaktion är en viktig del av cellens energiproduktion, särskilt under anaeroba förhållanden. Pyruvatkinas finns i två isoformer, L-pyruvatkinas och M2-pyruvatkinas, som uttrycks i olika vävnader och under olika fysiologiska tillstånd. Dess aktivitet kan reguleras av flera faktorer, inklusive glukos, fruktose-1,6-bisfosfat, alanin och fosfatas.
Fettsyror (eller "fedtensyrer" på dansk) er organiske syrer med en lang, kulstofholdig kæde, der typisk består af 4 til 36 kulstofatomer. De findes naturligt i fedtstoffer, som olie og animalske fedtstoffer, samt i levende celler hos planter og dyr.
Fettsyrer spiller en vigtig rolle i mange aspekter af vores sundhed, herunder som energikilde, som bestanddele af cellemembraner og som forstadier til andre biologisk aktive forbindelser i kroppen. De kan klassificeres efter deres kemiske struktur og længde på kulstofkæden:
1. Lodret forløbende (saturerede) fedtsyrer: Disse har en enkel, uforgrenet kulstofkæde med enkeltbindinger mellem hvert kulstofatom. De er typisk fasta ved stuetemperatur og omfatter smørsyre (butansyre), palmitinsyre (hexadecansyre) og stearinsyre (oktadecansyre).
2. Grenede (umættede) fedtsyrer: Disse har en eller flere dobbeltbindinger mellem kulstofatomerne i deres kæde, hvilket gør dem flydende ved stuetemperatur. De kan opdeles i mono-umættede (én dobbeltbinding) og poly-umættede (flere dobbeltbindinger) fedtsyrer. Eksempler på mono-umættede fedtsyrer er oleinsyre (octadecenoic acid), mens eksempler på poly-umættede fedtsyrer er linolsyre (linoleic acid) og alfa-linolensyre (alpha-linolenic acid).
3. Transfedtsyrer: Disse opstår, når dobbeltbindingerne i umættede fedtsyrer drejer sig fra deres normale cis-konfiguration til en trans-konfiguration. Dette sker ofte under industriel forarbejdning af fødevarer og er blevet kendt som værende ugunstig for sundheden.
Fedtsyrer spiller en essentiel rolle i vores krop, idet de er en del af cellernes membraner, hjælper med at transporterer fedt-løselige vitaminer og er en vigtig energikilde. Derudover er visse typer af omega-3-umættede fedtsyrer (fx alfa-linolensyre) essentielle, hvilket betyder, at vi må få dem fra vores kost, da kroppen ikke kan fremstille dem selv.
'Pediococcus' är ett släkte av grampositiva, fakultativt anaeroba kocker som normalt förekommer i fermenterade livsmedel och växter. Dessa bakterier är encelliga eller bildar tetrader (kluster av 4 celler) och kan orsaka förruttnelse av livsmedel vid otillräcklig konservering. Några arter av Pediococcus kan också vara opportunistiska patogener hos människor, särskilt hos immunosupprimerade individer.
Acetic acid, med kemisk formel C2H4O2, är ett enkelt kolsyra derivat och en svag organisk syra. Den förekommer naturligt i vinäger och bildas som en biprodukt när etanol bryts ned av bakterier under alkoholförgärning. Acetinsyra är en klar, färglös vätska med en stark, stickande lukt.
I medicinsk kontext kan acetinsyra användas som ett desinfektionsmedel eller som en ingrediens i vissa läkemedel. Den har också visat sig ha vissa medicinska egenskaper, till exempel att hämma vissa bakteriers tillväxt och döda celler. Acetinsyra kan användas topisk (på huden) eller som en del av en kombinerad behandling för vissa medicinska tillstånd, men den bör inte intas oralt på grund av dess starka frätande egenskaper.
Gram-negative anaerobic bacteria are a type of bacteria that do not require oxygen to grow and survive, and they cannot be stained using the Gram stain method due to the structure of their cell walls. The Gram stain is a common laboratory test used to classify bacteria based on the chemical and physical properties of their cell walls.
Gram-negative bacteria have a thin layer of peptidoglycan in their cell walls, which is surrounded by an outer membrane containing lipopolysaccharides (LPS). The LPS molecules are endotoxins that can cause fever, inflammation, and other symptoms when they enter the bloodstream.
Anaerobic bacteria are those that do not require oxygen to grow and may even be inhibited or killed by its presence. They are often found in environments with little or no oxygen, such as deep tissue, the mouth, and the gastrointestinal tract.
Gram-negative anaerobic bacteria can cause a variety of infections, including dental abscesses, lung infections, and intra-abdominal infections. Some examples of Gram-negative anaerobic bacteria include Bacteroides fragilis, Prevotella intermedia, and Porphyromonas gingivalis.
It's important to note that while many anaerobic bacteria are gram-negative, not all of them are. Some anaerobic bacteria can stain positive with the Gram stain method and are therefore classified as gram-positive anaerobes.
Adenine nucleotider är en typ av kemiska föreningar som spelar en viktig roll inom cellens energimetabolism. De består av en purinbas, adenin, som är kovalent bundet till en sockerstruktur, ribos eller deoxyribos, och en eller flera fosfatgrupper. De mest kända adeninnukleotiderna är ATP (adenosintrifosfat), ADP (adenosindifosfat) och AMP (adenosinmonofosfat). Dessa molekyler fungerar som energibärare i cellen, där ATP är den viktigaste. När ATP bryts ner till ADP + Pi friges energi som kan användas för att driva cellens olika processer.
'Acetyl-CoA' er en viktig biokjemisk forbindelse i cellen. Det består av et acetylgruppe (et kol + en syre gruppe) som er bundet til coenzym A gjennom en tioesterbinding. Acetyl-CoA spiller en sentral rolle i cellens energimetabolisme, specielt i den β-oxidasjonen av fedtsyrer og i citronsyrecykelen for å produsere energi i form av ATP (adenosintrifosfat). Det kan også være involvert i andre biokjemiske prosesser som syntesen av kolesterol og aminosyrer.
Androsteron är ett steroidhormon som produceras i både män och kvinnor. Det bildas som en biprodukt när testosteron bryts ned i kroppen. Androsteron kan också produceras direkt från det maskulina hormonet androstendion.
I medicinsk kontext refererar termen 'androsteron' ofta till den urinbaserade formen av ämnet, som kallas 5α-androstan-3α,17β-diol-3-glukuronid. Denna substans används som en markör för testosteronnivåer i kroppen och kan mätas vid screening för olika endokrina störningar eller dopningsrelaterade brott.
In medicinal chemistry, a diamid is a compound containing two amide functional groups. An amide is a type of organic compound that contains a carbonyl group (a carbon atom double-bonded to an oxygen atom: C=O) and a nitrogen atom. In a diamid, there are two such structures present in the molecule.
Diamides are found in various natural and synthetic compounds, including some medications. They can have a variety of biological activities and are used in the treatment of various medical conditions. For example, certain diamides have been shown to have anti-inflammatory, analgesic (pain-relieving), and antipyretic (fever-reducing) effects, and are used as ingredients in some over-the-counter pain relievers. Other diamides have antibacterial, antifungal, or antiviral properties and are used in the development of drugs to treat infectious diseases.
It is important to note that the term "diamid" refers to a specific structural feature of a compound, rather than a specific medical definition. The biological activity and therapeutic use of a diamide will depend on the specific structure and properties of the compound.
Isotopmärkning är en teknik inom kemin och fysiken där ett visst grundämne ersätts med en isotop av samma grundämne. Isotoper är varianter av ett grundämne som har samma antal protoner, men skiljer sig åt i antalet neutroner och därmed också i massa.
I medicinsk kontext används isotopmärkning ofta för att studera olika biologiska processer in vivo, till exempel genom att märka läkemedel eller andra substanser med en radioaktiv isotop. Dessa kan sedan följas upp med hjälp av olika tekniker som gammakameror eller PET-skanning för att få information om hur de distribueras och metaboliseras i kroppen. Isotopmärkning används också inom diagnostiska och terapeutiska syften, till exempel genom att märka celler eller proteiner med en radioaktiv isotop för att kunna på så sätt följa deras aktivitet och interaktioner i kroppen.
Fatty acid synthase (FAS) type I är ett enzymkomplex som består av flera olika enzymatiska aktiviteter och koenzym-bindningsställen. Det återfinns huvudsakligen i cytoplasman hos däggdjur och är ansvarigt för de sista stegen i syntesen av fettsyror med mellan 14 och 18 kolatomer, såsom palmitinsyra.
FAS type I katalyserar en serie reaktioner som involverar kondensering, reduktion, desaturering och andra modifieringar av acetyl-CoA och malonyl-CoA till längre fettsyror. Detta görs genom att enzymkomplexet kombinerar acetylgruppen från acetyl-CoA med en kolatom från malonyl-CoA, under bildning av en ny kol-kol-bindning. Den resulterande fettsyra elongeras sedan successivt genom tillägg av två kolatomer i taget, tills den når önskad längd.
FAS type I är uppskattningsvis 20 gånger mer aktivt än FAS type II, som huvudsakligen återfinns i mitokondrierna och endoplasmatiska retikulumet hos däggdjur. FAS type II är involverat i syntesen av kortare fettsyror med upp till 12 kolatomer, som används för biosyntes av lipider som kolesterol och steroidhormoner.
Överskott av FAS type I har visats korrelera med fetma, insulinresistens och typ 2-diabetes, vilket gör det till ett potentiellt terapeutiskt mål för behandling av dessa sjukdomar.
"Aerobic" er en betegnelse for en biokemisk proces som skjer i tilstedeværelse av ilt. Det vil si at organismen eller celletypen bruker ilt for å oksidere substrater og frigjøre energi. Dette inkluderer også cellens respirasjon, hvor glukose oxideres til koldioxid og vann for å produsere ATP (adenosintrifosfat), som er en energibærer i cellen.
Så en medisinsk definisjon av "aerobios" vil være: "relatert til eller involverende biokjemisk aktivitet som skjer i tilstedeværelse av ilt, inkludert celleleg respirasjon."
Glykogen är ett polysackarid som består av långa kedjor av glukosmolekyler som är sammanbundna med varandra via glykosidbindningar. Det lagras främst i levern och musklerna hos däggdjur, inklusive människor, och fungerar som ett snabbt tillgängligt energiförråd som kan omvandlas till glukos när kroppen behöver mer energi. Glykogen lagras i form av granuler i cytoplasman hos celler och kan innehålla tusentals glukosemolekyler per granul. När kroppen behöver mer glukos för att till exempel understödja muskelaktivitet eller reglera blodsockernivåerna, så kan glykogen splittras upp i en process som kallas glykogenolys, vilket resulterar i frisättning av glukosemolekyler till blodet.
Sorbitol är ett sötningsmedel och kolhydrat som är ungefär 60 procent så sött som sockersirap. Det förekommer naturligt i vissa frukter, till exempel plommon och äpplen, men sorbitol kan också framställas syntetiskt.
I medicinsk kontext används ofta sorbitol som laxermedel på grund av dess förmåga att hålla kvar vatten i tarmarna och underlätta avskiljningen av fekalier. Det kan också användas som en del av behandlingen för diabetes, eftersom det har en långsammare inverkan på blodsockernivåerna än vanlig socker.
Det är värt att notera att överkonsumtion av sorbitol kan leda till diarré och magont, eftersom kroppen inte fullständigt kan absorbera det.
'Saccharomyces cerevisiae' er en art av enkle celler organismer kjent som gjær. Den er en av de mest velstuderte arter av gjær og har vært brukt i både vitenskapelige studier og industrielle prosesser i tusenvis av år.
'Saccharomyces cerevisiae' er en fakultativt anaerob livsform, det vil si at den kan overleve ved å bruke ilkje for å oksidere sukker til kolsiringsprodukter som koldioxid og alkohol. Denne fermenteringsevnen er viktig i bakeri- og drikkevareindustrien, hvor den blir brukt til å lage brød, øl og vin.
I tillegg til sine praktiske anvendelser, er 'Saccharomyces cerevisiae' også en viktig modellorganisme i biologi og genetikk. Den har en liten, veldefinerte genom med om lag 6000 gener, og denne enkelhet gjør den til et ideelt system for å studere grunnleggende cellulære prosesser som celldeling, DNA-reparasjon og regulering av genuttrykk.
'Succinater' är inget medicinskt begrepp eller diagnos, utan istället ett verb som betyder "att producera eller innehålla succinat". Succinat är en organisk syra som förekommer naturligt i kroppen och spelar en viktig roll i cellandningen.
Det finns dock ett medicinskt relaterat begrepp, nämligen "succinerad formylglycinamid ribotid" (SFGAR), som är en intermediär molekyl i den biokemiska reaktionen som leder till syntesen av aminosyran glycin. SFGAR är ett viktigt ämne inom forskning omcellers proteinsyntes och kan ha potential som terapeutiskt mål vid behandling av olika sjukdomar, såsom cancer.
'Aspergillus niger' er en art av svamp som tilhører slæktet Aspergillus. Den er en kommensal skjoldsvamp som forekommer i naturen, og kan f.eks. fins i jord, luft, planter og fødevarer.
Aspergillus niger er kendt for sin sort eller mørkegrå koloni-farve, hvilket skyldes produktionen af melaninpigment. Denne svamp kan producere en række forskellige enzymer og metabolitter, herunder kalciumsulfat (også kendt som gips) og syre. Nogle stammer af Aspergillus niger kan også producere giftstoffer kaldet mykotoxiner, men dette er ikke typisk for alle stammer.
Aspergillus niger kan i sjeldene tilfælde være årsag til sygdom hos mennesker, særligt hvis svampen kommer ind i lungerne, f.eks. ved inhalation af sporer. Dette kan resultere i en infektion kaldet invasiv aspergillose, som kan være livstruende for immunforsvækkede personer.
Desuden kan Aspergillus niger forårsage en ikke-invasionær lungeinfektion kaldet allergisk bronkopulmonalis aspergillose hos visse patienter med forgrund for astma, cystisk fibrose eller andre luftvejssygdomme.
Glukokinase (GK) är ett enzym som katalyserar den första steget i glykolysen, nämligen fosforyleringen av glukos till glukosa-6-fosfat. Detta enzym är specifikt för glukos och aktiveras vid högre glukoskoncentrationer. Glukokinase finns främst i levern, bukspottkörteln och betacellerna i de Langerhanska öarna i underlivet av pancreas. I levern spelar glukokinase en viktig roll i regleringen av glukosmetabolismen genom att kontrollera insulinutsöndringen och glukoslagringen. Genom att vara ett glukosensoriskt enzym hjälper glukokinase till att upprätthålla homeostasen av blodsockret i kroppen.
Furaldehyd, även känt som furan-2-carbaldehyd, är en organisk förening med formeln C6H4O2. Det är den enklaste föreningen i furanserien och har en aromatisk heterocyklisk struktur som består av en fem-ledad ring med fyra kolatomer och en syreatom. Furaldehyd har en aldehydbildning vid ena änden av ringen, vilket gör den reaktiv och elektronfattig.
Furaldehyd används kommersiellt som en building block inom kemisk syntes och förekommer naturligt i rök, tobak, kaffe och vissa livsmedel. Det är giftigt och kan orsaka skada på levern, lungorna och nervsystemet vid exponering.
Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.
DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.
Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.
Malatdehydrogenas (MDH) er ein enzym som spesielt er involvert i cellar energiproduksjon i både aerobe og anaerobe stoffskifteprosesser. I like gang er MDH aktør i den citokrom-sure kettjen, der konverterer malat til oxalacetat under prosessen med glikolys. Malatdehydrogenas katalyserer oss et redoxreaksjon der reducerer NAD+ til NADH og simultan fertarber malat til oxalacetat. Dette er en viktig reaksjon i cellens energihusholdning og stoffskifte. Malatdehydrogenas finst i flere forskjellige former, både i mitokondriene og i cytoplasmaet, og har forskjellige funksjoner i ulike biologiske prosesser.
'Reglering av genuttryck, bakterier' refererer til den biologiske prosessen hvorved celler kontrollerer hvilke gener som aktiveres og deaktiveres i bakteriers genom. Genuttrykk er den proces hvorved information i DNA-strengen oversatt til proteinsyntese. I bakterier kan regleringen av genuttryck styres ved forskjellige mekanismer, inkludert:
1. Operon-regulering: Her brukes en operon, som er en gruppe relaterte gener som kontrolleres av en enkelt promotor og terminatorsignal. Regulatorproteinet binder seg til operonens promotor for å enten aktivere eller inaktivere transkripsjonen av alle gener i operonen.
2. Repressor-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og forhindrer transkripsjonen av et gener. Når repressoren blir inaktivert, tillates transkripsjonen å skje.
3. Activator-proteiner: Disse proteinet binder seg til DNA-strengen og aktiverer transkripsjonen av et gener ved å hjelpe RNA-polymerasen til å starte transkripsjonen.
4. Attenuering: Dette er en mekanisme der regulatorproteinet påvirker transkripsjonsprosessen ved å endre strukturen av mRNA-molekylet under transkripsjonen.
5. Bakteriens respons til ytre stimuli kan også regulere genuttrykk, for eksempel ved å aktivere two-component systems der består av en sensor og en responseregulator. Når sensoren oppfanger et ytterlig stimuli, blir den aktivert og aktiverer responseregulatorproteinet som deretter kan påvirke genuttrykk.
Regleringen av genuttrykk er viktig for bakteriers å overleve i forskjellige miljøer og tilpas seg til endringer i omgivelsene.
I den medicinska terminologin betegner "Råtter, inavlade BUF" for det meste laboratorieræsoner af husråd (Rattus norvegicus) fra strainen Wistar Kyoto (WKY), som er standardiserede og velkarakteriserede dyr, der ofte anvendes i forskning indenfor fysiologi, farmakologi og andre medicinske områder.
BUF er en forkortelse for "Brown University Forschungsinstitut", hvor disse råtter oprindeligt blev avlet. Disse råtter er kendt for at have en relativt rolig temperament og lavt stressniveau, hvilket gør dem til en god valgmulighed for forskellige typer eksperimentelle studier.
Det er vigtigt at notere, at specifikationen af "inavlade BUF" ikke garanterer en ensartet population af råtter, da der kan forekomme genetiske variationer indenfor en bestemt strain. Derfor er det vigtigt at veare opmærksom pa standardiserede procedurer og dokumentation, når man arbejder med forskningsdyr som disse.
'Corynebacterium glutamicum' är en grampositiv, aerob jästlik bakterie som tillhör familjen Corynebacteriaceae. Denna bakteriestam förekommer naturligt i naturen och kan isoleras från mänsklig hud, vatten och jord. Bakterien är icke-patogen och anses vara ofarlig för människor.
'Corynebacterium glutamicum' är välkänd för sin förmåga att producera aminosyror, speciellt glutaminsyra och lysin, som har kommersiell betydelse inom livsmedels- och kemisk industri. På grund av dessa egenskaper används den ofta i bioteknologiska processer för att producera olika typer av kemikalier, läkemedel och bioenergi.
Den medicinska betydelsen av 'Corynebacterium glutamicum' är därför begränsad till dess användning inom bioteknologi och industriell produktion. Den har inte visat sig vara kopplad till några specifika sjukdomar eller hälsoproblem hos människor.
Purine-pyrimidine metabolism disorders are inherited conditions that affect the body's ability to properly break down and process purines and pyrimidines, which are nitrogenous bases that form the building blocks of DNA and RNA. These disorders can lead to an accumulation of toxic levels of these substances in the body, resulting in a variety of symptoms and complications.
There are several different types of purine-pyrimidine metabolism disorders, each with its own specific genetic cause and set of symptoms. Some common examples include:
* Lesch-Nyhan syndrome: This is a rare X-linked recessive disorder caused by a mutation in the HPRT1 gene. It is characterized by severe neurological symptoms, including intellectual disability, self-mutilation, and movement disorders.
* Adenine phosphoribosyltransferase (APRT) deficiency: This is a rare autosomal recessive disorder caused by a mutation in the APRT gene. It is characterized by the accumulation of 2,8-dihydroxyadenine crystals in the kidneys and urinary tract, leading to kidney stones and chronic kidney disease.
* Gout: This is a common form of arthritis caused by the buildup of uric acid crystals in the joints. While not strictly a purine-pyrimidine metabolism disorder, gout can be linked to problems with purine metabolism and can sometimes be treated with medications that affect purine metabolism.
Treatment for purine-pyrimidine metabolism disorders typically involves managing symptoms and preventing complications. This may include medications to control pain and inflammation, dietary modifications to reduce the intake of purines and pyrimidines, and in some cases, medications to help the body eliminate these substances more efficiently. In severe cases, kidney transplantation may be necessary.
'Grampositiva kocker' är en benämning inom bakteriologin som används för att klassificera en viss typ av bakterier baserat på deras morfologi och reaktion på en gramfärgningstest. Grampositiva kocker är kokkusformade (runda) bakterier som har en tjock, pigmenterad cellvägg som innehåller teikoiner, ett polymer av tartrat-diaminohydroxymetylen (DHA). När dessa bakterier färgas med Gram-färgningstekniken blir de mörkblå eller purpurfärgade eftersom deras cellväggar bindrar och behåller kristallviolett färgämne. Exempel på grampositiva kocker inkluderar arter av stafylokocker, streptokocker och enterokocker.
Fosfoenolpyruvat (PEP) är ett viktigt intermediärt compound i cellens energiproducerande process, glykolys. Det bildas genom att en fosfatgrupp adderas till en pyruvatmolekyl med hjälp av enzymet fosfoenolpyruvatkinas under användning av en ATP-molekyl som energikälla. Fosfoenolpyruvat kan sedan omvandlas till andra komponenter i cellens metabolism, inklusive syra-bas-buffring och glukoneogenes (sockerbildning).
Hydroxibutyrat (3-hydroxybutyrat) är en organisk syra som är kroppens vanligaste ketonkropp under ketos, en metabolisk tillstånd där kroppen bryter ner fett istället för kolhydrater som primärt energikälla. Hydroxibutyrat är ett intermediärt steg i beta-oxidationen av fettsyror och fungerar också som en signalsubstans involverad i regleringen av cellers metabolism och överlevnad. Vid höga nivåer kan hydroxibutyrat vara skadligt för hjärnan och andra kroppsorgan.
Antimetabolitter är en grupp av cellgiftande läkemedel (cytotoxiska) som används inom medicinen, särskilt inom onkologi och immunologi. De fungerar genom att hämta eller förhindra celldelning och cellyttväxt genom att störa cellers metabolism, det vill säga de påverkar processer som är nödvändiga för cellerna att leva och växa.
Antimetaboliter efterliknar normalt kroppens egna byggstenar (metaboliter) såsom aminosyror, nukleotider och kolhydrater, vilka används av celler för att skapa ny DNA och RNA under celldelning. När antimetaboliter tas upp av cellerna, stör de denna process genom att ersätta de normala byggstenarna, vilket resulterar i felaktig DNA-syntes och celldöd.
Exempel på vanliga antimetaboliter inkluderar:
* Metotrexat (används för behandling av cancer och autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit)
* 5-Fluorouracil (används för behandling av olika typer av cancer, särskilt tarmcancer)
* Kapecitabin (används för behandling av metastatisk bröstcancer och kolorektalcancer)
* Gemcitabin (används för behandling av olika typer av cancer, särskilt bukspottkörtelcancer och lungcancer)
Det är viktigt att notera att användning av antimetaboliter kan leda till allvarliga biverkningar, eftersom de inte bara påverkar cancerceller utan också andra snabbt delande celler i kroppen, som till exempel blodceller och slemhinnor. Dessa biverkningar kan inkludera andfåddhet, blödningar, infektioner, diarré, illamående och håravfall.
Oxidativ stress definieras som ett tillstånd av obalance mellan produktionen av fria radikaler och andra reaktiva syre-species (ROS) och den förmåga hos celler att neutralisera dem eller reparera skador som orsakats av dem. Fria radikaler och ROS är mycket reaktiva molekyler som innehåller syre och saknar en elektron, vilket gör dem instabila och villiga att reagera med andra molekyler i kroppen för att stabilisera sig. Denna process kan leda till skador på cellmembran, proteiner, DNA och andra cellulära strukturer, vilket kan orsaka celldöd eller mutationer som kan leda till sjukdomar.
Oxidativ stress uppstår när produktionen av fria radikaler och ROS överstiger cellers förmåga att hantera dem genom neutraliseringsprocesser som inkluderar enzymer som superoxiddismutas (SOD), katalas (CAT) och glutationperoxidas (GPx), samt antioxidanter som vitamin C, vitamin E och beta-karoten. Faktorer som kan öka risken för oxidativ stress inkluderar exponering för tobaksrök, luftföroreningar, ultraviolett strålning, inflammation, stresstillstånd och vissa läkemedel. Oxidativ stress har kopplats till en rad sjukdomar, inklusive cancer, neurodegenerativa sjukdomar, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och åldrande.
'Zymomonas' er ein bakteriel slags som inneholder ein spetsielt type av eincelleller organismer. Den mest viktige art i denne slagsen er Zymomonas mobilis, som ofte forekommer i sukkerholdige miljøer som f.eks. frukt og honning. Dessa bakterier er kjente for sin evne til å omdanne sukker til alkohol og koolsyre mye raskere enn flere andre typer bakterier, noe som gjør at de ofte forekommer i fermenterte drikk som øl og vin.
Zymomonas mobilis kan også være skadelig for planter og kan føre til sykdommer i visse typer av etablert landbruk, som f.eks. sukkerartane. Dessutan kan de også forekomme som en slags infeksjon hos mennesker, selv om dette er veldig sjelden.
Bioteknologi definieras som användning av biologiska system, levande organismer, eller derivat derav, för att skapa eller ändra produkter, processer eller tjänster i nästan alla industriella sektorer. Detta kan inkludera exempelvis genteknik, cellodling och andra tekniker som använder sig av biologiska system för att lösa praktiska problem eller skapa nya möjligheter inom områden som medicin, jordbruk, miljövård och industri.
Glyoxylate är ett derivat av oxalacetat, som är en tvåcarboxylsyra. Det är en intermediär metabolit i några biologiska processer, inklusive glyoxylatcykeln, en modifierad variant av citronsyracykeln som förekommer hos växter, bakterier och parasiter. Glyoxylat kan också bildas som ett resultat av nedbrytningen av glyciner, en aminosyra.
Glyoxylat är involverat i flera metaboliska processer, men när det akkumulerar i kroppen kan det leda till skador på lever och njurar. Förhöjda nivåer av glyoxylat kan också orsaka höga nivåer av oxalat, som kan leda till att bildning av njurstensproppar eller njursvikt.
Energiomsättning (energy expenditure) är ett medicinskt begrepp som refererar till den totala mängden energi som kroppen använder sig av under en viss tidsperiod. Detta inkluderar energin som används för att underhålla grundläggande livsviktiga funktioner (basal metabolism), aktivitet och termogenes (fördjupad ämnesomsättning efter en måltid). Energiomsättningen mäts vanligtvis i kcal eller kilojoule per dag.
Masskromatografi-Masspektrometri (MS/MS) är en analytisk teknik som kombinerar masskromatografi (MS) och masspektrometri för att identifiera och karaktärisera molekyler, vanligtvis biologiska ämnen såsom proteiner och peptider.
I första steget, masskromatografin, separerar man en komplex blandning av molekyler baserat på deras massa och laddning. Detta sker genom att leda den komplexa blandningen genom ett kolonnpackat med en stationär fas, där varje molekyl interagerar olika starkt beroende på sin massa och laddning.
I det andra steget, masspektrometrin, ioniseras de separerade molekylerna och accelereras genom ett elektriskt fält, vilket resulterar i att de färdvasas genom ett analysrum där de sorteras baserat på deras massa till laddning (m/z) förhållande.
I en MS/MS-analys, utsätts de intressanta jonerna från masskromatografin för en ytterligare rund av fragmentering i masspektrometern, vilket ger upphov till fragmentjoner som kan användas för att identifiera och karaktärisera den ursprungliga molekylen.
MS/MS är en mycket kraftfull teknik inom proteomik, farmakologi och toxikologi, då den möjliggör höggradig specificitet och känslighet vid identifiering av olika typer av molekyler.
La reação de Maillard é uma reação química complexa entre aminoácidos reduzidos e açúcares redutores, nomeada em homenagem ao químico francês Louis-Camille Maillard que a descreveu pela primeira vez em 1912. A reação não envolve oxidação, ao contrário do que se pensava originalmente. Em vez disso, o mecanismo de reação é iniciado por um encontro casual entre as moléculas de açúcar e aminoácido, seguido por uma série de etapas químicas que levam à formação de compostos heterocíclicos aromáticos e melanoidinas pigmentadas marrons.
A reação de Maillard ocorre naturalmente durante a preparação e armazenamento de alimentos, particularmente quando os alimentos são cozidos, assados ou grelhados à temperaturas elevadas (acima de 140°C ou 280°F). É responsável por muitos dos aromas, sabores e cor marrom característicos dos alimentos cozinhados. No entanto, também pode resultar em a perda de nutrientes e a formação de compostos potencialmente prejudiciais à saúde, dependendo do tempo e da temperatura de cozimento.
Fruktosdifosfatas (FDP-ase) är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av fruktosdifosfat (FDP) till fruktose och fosfat. Reaktionen kan skrivas som följer:
Fruktos-1,6-difosfat + H2O → Fruktose + Pi
Detta enzym finns naturligt i levande organismer, inklusive människor, och spelar en viktig roll i cellers energiproduktion genom att hjälpa till att bryta ned glukos som lagras i form av glykogen. FDP-ase är också ett viktigt enzym inom näringsmässig bioteknik, där det används för att producera fruktose och andra sockerderivat.
Bacterial proteins are simply proteins that are produced and present in bacteria. These proteins play a variety of roles in the bacterial cell, including structural support, enzymatic functions, regulation of metabolic processes, and as part of bacterial toxins or other virulence factors. Bacterial proteins can be the target of diagnostic tests, vaccines, and therapies used to detect or treat bacterial infections.
It's worth noting that while 'bacterieproteiner' is not a standard term in English medical terminology, I assume you are asking for information about proteins that are found in bacteria.
'Kolhydrater' er ein samlebetegnelse for organiske stoffer som inneholder kullstoff, brannstoff, oxygen og hydrogen. De er en viktig kilde til energi i menneskers kosthold. Kolhydrater deles vanligvis opp i tre typer: enkeltkolhydrater (som f.eks. glukose og fruktose), dobbeltkolhydrater (som sakkarose, som er sukker) og komplekse kolhydrater (som stivelse og cellulose).
Enkelt- og dobbeltkolhydrater omdannes vanligvis raskt til einkleglukose i kroppen og brukes som brannstoff. Komplekse kolhydrater omdannes langsommere og gir en mer holdbar energileveranse.
Kolhydrater er viktige for å holde blodsukkerne på ein godt nivå, for å gi energi til musklene og hjernen, og for å støtte den gode funksjonen av tarmen.
Bärnstenssyra, även känd som Succinisk acid, är en organisk syra med den kemiska formeln C6H8O4. Den förekommer naturligt i bärnsten och kan extraheras genom destillation. Bärnstenssyra används inom medicinen som en ingrediens i vissa preparat för behandling av muskelsmärtor, artrit och andra smärttillstånd. Den verkar genom att öka blodets syreupptagning och minska muskelspasmer.
Fotosyntese er en biokemisk proces, hvor organismer som planter, alger og visse batterier omdanner lysenergi, typisk fra solen, til kemisk energi i form af organisk stof, samtidig med at de omsætter kuldioxid og vand til ilt og vand. Denne proces kan skrives som en kemisk ligning:
6 CO2 + 6 H2O + lysenergi -> C6H12O6 + 6 O2
Det vil sige at der dannes et molekyle glukose (C6H12O6) og seks molekyler ilt (O2) for hvert seks molekyler kuldioxid (CO2) og seks molekyler vand (H2O) der bliver omdannet. Glukosen kan derefter anvendes som energikilde for cellens processer, mens ilten frigives til atmosfæren.
Papperskromatografi är en typ av adsorbtionskromatografi som använder sig av filtrepaper som stationär fas. Det är en enkel och billig metod att separera och identifiera olika komponenter i en blandning baserat på deras differens i rörlighet på papperet.
I paperskromatografi appliceras en liten volym av den probeföring som ska analyseras, ofta i form av en droppe, nära ett hörn på ett filtrepaper. Papperet placeras sedan vertikalt i en liten behållare med ett löst lager av ett lösningsmedel, vanligen vatten eller en organisk vätska. När systemet är inställt korrekt kommer den kapillära kraften att dra upp lösningsmedlet i papperet och draga med sig de olika komponenterna i probeföringen med olika hastigheter, beroende på deras interaktion med papperet och lösningsmedlet.
Efter separationen kan man undersöka resultatet genom att titta på det färgade mönstret som bildats på papperet eller använda ytterligare tekniker, såsom UV-spektroskopi eller spåranalys, för att identifiera och kvantifiera de olika komponenterna.
Papperskromatografi är en enkel och lätthanterlig metod som ofta används i undervisning och grundläggande forskning, men den har blivit allt mindre vanlig inom mer avancerad forskning och industriell tillämpning på grund av dess begränsade upplösning och reproducerbarhet jämfört med andra kromatografiska metoder som HPLC (högprestationsflüssigkromatografi) eller GC (gaschromatografi).
Röda blodkroppar, även kända som erytrocyter, är de vanligaste cellerna i blodet och har sin huvudsakliga funktion att transportera syre till kroppens olika vävnader. De utgör ungefär 40-45% av blodets volym hos en genomsnittlig vuxen människa.
Röda blodkroppar saknar cellkärna och andra organeller, vilket gör dem speciella eftersom de är de enda cellerna i kroppen som saknar dessa strukturer. Detta ger röda blodkropparna en hög grad av flexibilitet så att de kan passera genom små kapillärer i olika vävnader utan problem.
Den typiska formen på en röd blodkropp är diskformad, vilket underlättar syreupptaget och -transporten. Hemoglobin är ett protein som innehåller järn och finns i röda blodkroppar. Detta protein binder sig till syret i lungorna och frigör det sedan i olika vävnader när behovet uppstår. När röda blodkropparna inte längre fungerar korrekt eller när de inte produceras i tillräcklig mängd kan det leda till syrebrist och anemi.
Tritium, som också kallas treslavon, är en radioaktiv isotop av väte. Den har ett neutron till skillnad från den vanligaste isotopen av väte, protium, som saknar neutroner. Tritiums atomkärna innehåller en proton och två neutroner, vilket gör att det totalt finns tre nukleona (protoner + neutroner) i tritiumkärnan.
Tritium har en halveringstid på ungefär 12,3 år, vilket betyder att efter denna tid har hälften av ett given antal tritiumatomer sönderfallit till helium-3 och en elektron (beta-partikel). Tritium används inom olika områden, bland annat inom energiproduktion, medicinsk diagnostik och i militära tillämpningar.
'Forskning' kan definieras som systematisk och strukturerad insamling, analys och tolkning av information, med syfte att utöka kunskapen inom ett visst område. Inom medicinsk forskning fokuserar man ofta på att förbättra hälsa, undvika sjukdomar, utveckla behandlingsmetoder och förstå orsaker till sjukdomar. Detta kan ske genom olika metoder som experiment, kliniska prövningar, observationer och statistisk analys av data. Forskningen bygger ofta på den vetenskapliga metoden, där hypoteser testas och resultaten publiceras för att understödja eller ifrågasätta tidigare forskningsresultat och teorier.
Adenosintriphosphat (ATP) är ett molekylärt komplex som utgör en energirik förening i levande celler. Det består av en nukleotid, adenosin, som är kovalent bundet till tre fosfatgrupper. ATP fungerar som den huvudsakliga energibäraren inom celler och används för att driva en mängd olika cellulära processer, såsom muskelkontraktioner, nerverna transmissionsprocesser och syntesen av proteiner och andra biologiska molekyler. När ATP hydrolyseras (bryts ned) frigörs energi som kan användas för att utföra arbete inom cellen.
'Reglering av genuttryck, svampar' refererer til de mekanismer som kontrollerer og påvirker uttrykket av gener i svampceller. Gener er sekvensene av DNA-baser som inneholder instruksjonene for å produsere specifikke proteiner eller RNA-molekyler. I svampar, som i andre levende organismer, kan genuttrykk variere under forskjellige forhold slik som cellecyklusfaser, stress, infeksjon og differensiering.
Regulering av genuttryck innebærer flere mekanismer, herunder:
1. Transkripsjon: Den første steget i genuttrykk er transkripsjonen, hvor DNA-sekvensen kopieres til mRNA (melding RNA). Regulering av transkripsjon kan foregå ved å aktivere eller inaktivere enzymkomplekser som heter transskripsjonsfaktorer. Disse faktorerne binder seg spesifikt til DNA-sekvensene foran gener og påvirker om de skal transkribes eller ikke.
2. RNA-prosessering: Efter at mRNA er syntetisert, kan det bli prosessert før det overføres til ribosomer for å syntetisere proteiner. Prosesseringen innebærer for eksempel 5'-kapning, 3'-polyadenylering og splicing av introner (ikke-kodinge sekvenser) fra exoner (kodinge sekvenser). Disse prosessen kan også påvirke genuttrykk ved å kontrollere hvorvidt gener overhodet vil bli oversatt til proteiner.
3. Protein-syntese: Når mRNA er transportert til ribosomer, kan proteinsyntesen starte. Regulering av protein-syntese innebærer kontrollen over hvorvidt ribosomer binder seg til mRNA og hvor lenge de forblir bundet. Dette kan påvirke antall proteiner som produseres fra et gener.
4. Protein-degradering: Når proteiner er syntetiserte, kan de bli degraderte av proteasomer eller andre proteolytiske enzymer. Regulering av protein-degradering kan påvirke hvor lenge proteinet vil forblive aktivt og dermed også påvirke genuttrykk.
5. Epigenetiske mekanismer: Epigenetiske mekanismer innebærer endringer i DNA-strukturen eller histonproteinene som omgir DNA-molekylet, som ikke involverer endringer i DNA-sekvensen selv. Disse mekanismene kan påvirke genuttrykk ved å kontrollere hvorvidt gener er tilgjengelige for transskripsjon eller ikke. For eksempel kan metylering av DNA-molekylet forhindre transskripsjonsfaktorer fra å binde seg til DNA og starte transskripsjonen.
Disse mekanismene interagerer ofte med hverandre for å kontrollere genuttrykk. For eksempel kan epigenetiske endringer påvirke histonproteinene som omgir DNA-molekylet, hvilket kan føre til endringer i transskripsjonsfaktorers binding og dermed også endringer i genuttrykk. Samtidig kan transskripsjonsfaktorer påvirke epigenetiske mekanismer ved å rekruttere enzymer som øker eller reduserer metylering av DNA-molekylet eller histonproteinene.
I tillegg kan genuttrykk kontrolleres av signalveier som aktiveres i svar på ytre stimuli, som f.eks. hormoner eller voksende faktorer. Disse signalveiene involverer ofte en kaskade av intrasellulære signalmolekyler som regulerer transskripsjonsfaktorers aktivitet og dermed også genuttrykk. For eksempel kan hormoner binde seg til receptorer på cellemembranen, hvilket fører til aktivering av intrasellulære signalveier som regulerer transskripsjonsfaktorers nivå og/eller aktivitet.
Samlet sett er genuttrykk en kompleks prosess som involverer mange forskjellige mekanismer og interaksjoner mellom dem. Forståelsen av disse mekanismene og interaksjonene er viktig for å kunne forklare hvordan genuttrykk kontrolleres under normale fysiologiske tilstander, men også under patofysiologiske tilstander som kræft.
"Alkohol" er en betegnelse for et slags organiske forbindelser som inneholder en hydroxylgruppe (-OH) og en karbonylgruppe (=O) i samme molekyle. Den simpleste og mest kjente alkoholen er ethanol, som også kallas for "drinkable alcohol" eller bare "alcohol". Ethanol er den type av alkohol som finnes i alkoholdrikker som øl, vin og spiritus.
I medisinsk sammenheng kan termen "alkohol" også referere til bruken av ethanol som substanse, især i forbindelse med misbrug eller beroende. Slike tilfeller av alkoholmisbruk kan føre til mange skadelige helsekonsekvenser, inkludert leverskade, hjerte- og karsjefterliknende symptomer, neurologiske problemer og sosiale vanskeligheter.
Pentos
Ribulos 5-fosfat
Furfural
Metabolism
Aldos
Monosackarid
Ketos
Pentos - Wikipedia
Furfural - Wikipedia
Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto
Furfural1
- Vid upphettning av pentoser med utspädda mineralsyror erhålles furfural. (wikipedia.org)