Organofosforföreningar
Organophosphate Poisoning
Organotiofosforföreningar
Paration
Malation
Pralidoximföreningar
Kemiska stridsmedel
Kolinesterashämmare
Paraoxon
Insektsdödande medel
Soman
Kolinesterasaktiverande medel
Sarin
Triklorfon
Tritolylfosfater
Isoflurofat
Acetylkolinesteras
Klorpyrifos
Fosfortriesterhydrolaser
Organophosphates
Husflugor
Fosforsyror
2-etyl-2-(4-nitrofenyl)fenylfosfonotionat
Sanering
Karbamater
Oximer
Bekämpningsmedel
Dimetoat
Organothiophosphates
Diazinon
Karboxylesterhydrolaser
Klorfenvinfos
Bekämpningsmedelsrester
Aryldialkylfosfatas
Kemi
Kemiska fenomen
Förgiftningar
Trimedoxim
Sri Lanka
Karboxylesteras
Toxiska nervskador
Obidoximklorid
Letal dos 50
Fosmet
Acetyltiokolin
Atropin
Hälsokost
Miljöövervakning
Miljöexponering
Karbaryl
Metaraminol
Magsköljning
Nerium
Molekylstruktur
Kemisk terrorism
Monoacylglycerollipaser
Masskromatografi-Masspektrometri
Biologisk nedbrytning
Estrar
Nitrofenoler
Solid Phase Microextraction
Liquid Phase Microextraction
Immobiliserade enzymer
Culex
Självmordsförsök
Gaskromatografi
Träkol
Struktur-aktivitet-relation
Dos-responskurva, läkemedel
Hjärna
Sjukdomar bland lantbrukare
Nervsystemets sjukdomar
Biotin
Insekter
Muskarinblockerare
Solid Phase Extraction
Svavelföreningar
Högtrycksvätskekromatografi
Flyktiga organiska föreningar
Livsmedelsförorening
Organofosforföreningar är en grupp av kemiska föreningar som innehåller minst en kovalent bunden fosforatom till en eller flera kolatomer. Dessa föreningar kan vara naturligt förekommande, såsom i vissa enzymer och livsmedel, eller syntetiska, som i bekämpningsmedel, plaster och andra industriella produkter.
Syntetiska organofosforföreningar är kända för sin användning som insecticider, herbicider och nervgaser. De kan vara mycket giftiga för levande organismer, inklusive människor, och kan orsaka allvarliga skador på nervsystemet. Några exempel på välkända organofosforföreningar är parathion, malathion och sarin.
Organophosphate poisoning refers to the toxic effects that occur after exposure to organophosphate compounds, which are commonly used as pesticides, nerve agents, and plasticizers. These chemicals work by irreversibly inhibiting the enzyme acetylcholinesterase, which is responsible for breaking down the neurotransmitter acetylcholine in the nervous system.
When acetylcholinesterase is inhibited, there is an accumulation of acetylcholine at the synapses, leading to overstimulation of the cholinergic receptors. This can result in a range of symptoms, including:
* Muscarinic effects: These include sweating, salivation, lacrimation, urination, defecation, gastrointestinal cramps, and bradycardia (slow heart rate).
* Nicotinic effects: These include muscle weakness, fasciculations (twitching), paralysis, and respiratory failure.
* Central nervous system effects: These include headache, dizziness, confusion, seizures, and coma.
The severity of organophosphate poisoning depends on the dose and duration of exposure, as well as the specific compound involved. Treatment typically involves supportive care, such as administering oxygen, providing ventilatory support, and managing any cardiovascular complications. Antidotes such as atropine and pralidoxime may also be used to counteract the effects of organophosphate poisoning.
Organothioposphate compounds are a class of chemicals that contain carbon (organo-) and phosphorus (thiopphosphate) in their molecular structure. They are often used in various applications, including as plasticizers, flame retardants, pesticides, and pharmaceuticals. However, some organothioposphates have been associated with health concerns due to their potential toxicity. For example, certain organothioposphate pesticides have been linked to neurological effects in humans, and some are regulated by environmental and public health authorities as a result. It's important to note that not all organothioposphates have harmful properties, and many are considered safe for their intended uses.
I'm happy to help! The medical term "paration" is not a commonly used term in English-speaking medicine. However, I can infer that it might be related to the word "pare," which means to remove thin strips of tissue or cut away small portions of something. For example, in dental procedures, a dentist might pare down a tooth to prepare it for a filling or crown.
However, without more context or information about how this term is being used, it's difficult to provide a precise definition. If you have more information about where you encountered this term or its intended meaning, I would be happy to try and help further!
Malation är ett organofosfaterat insektgift som verkar genom att störa nervsignalsystemet hos insekter. Det gör detta genom att hämma enzymet acetylkolinesteras, vilket leder till en påverkan på neurotransmissionen och slutligen död för insekten. Malation används både inom jordbruk och i hem- och trädgårdsprodukter för att kontrollera olika sorters skadedjur.
Det är viktigt att notera att malation kan vara skadligt för människor och andra djur om det inte hanteras korrekt. Långvarig eller akut exponering för malation kan orsaka symptom som huvudvärk, yrsel, nedsatt muskelkontroll och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan det leda till koma och död. Därför är det viktigt att följa säkerhetsanvisningarna när man använder produkter som innehåller malation och att hålla dem borta från barn och djur.
Pralidoximförbindelser är en typ av läkemedel som kallas antikolinesterasmediciner. De används för att behandla förgiftningar orsakade av nervgas och vissa insecticider, genom att neutralisera deras effekter på nervsystemet. Pralidoxim fungerar genom att bryta ned förgiftningen i kroppen och återställa normalt funktion till den påverkade enzymet acetylkolinesteras. Det är viktigt att behandling med pralidoxim ges så snart som möjligt efter förgiftningen, eftersom effekten av läkemedlet minskar över tiden efter exponeringen.
Diklorvos, även känt som DDVP (dimetylvinilis dichlorvos), är en organofosfat ester som används som insektgift och akaricide (mot spindeldjur). Det är en stark kirande vätska med en svagt söt doft.
I medicinsk kontext kan Diklorvos användas som en läkemedel mot olika parasitiska insekter och spindlar, men på grund av dess toxicitet är det inte vanligt förekommande i den medicinska vården. Det bör hanteras med försiktighet på grund av sin potential att orsaka skada hos människor och djur vid exponering.
Kemiska stridsmedel, även kända som kemiska vapen, är enligt World Health Organization (WHO) definierade som:
"Varje giftigt eller skadligt ämne, under alla former och förhållanden, som används i krigföring, inklusive - men inte begränsat till - tårgas, nervgas och andra luftburna toxiner, som är avsett att döda, skada eller förlamma människor genom sina fysiologiska effekter."
Denna definition inkluderar alltså alla kemikalier som har potentialen att orsaka skada eller död hos människor när de används i en militär kontext. Det är värt att notera att flera internationella avtal, såsom Chemical Weapons Convention (CWC), förbjuder användandet av kemiska stridsmedel i krigföring på grund av deras ofrånkomliga potential att orsaka humanitär katastrof.
En kolinesterashämmare är ett läkemedel som hämmar verksamheten hos kolinesteras, ett enzym som bryter ner signalsubstanser i nervsystemet, kända som acetylkolin. Genom att hindra nedbrytningen av acetylkolin kan kolinesterashämmare öka mängden tillgängligt acetylkolin och förbättra signalöverföringen i nervsystemet.
Dessa läkemedel används ofta för att behandla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, där nivåerna av acetylkolin är låga. Kolinesterashämmare kan också användas för att behandla muskelspasticitet och glaukom. Exempel på kolinesterashämmare inkluderar donepezil, galantamin och rivastigmin.
Paraoxon är den aktiverade formen av insecticiden parathion, som är en organofosfatförening. Paraoxon är ett starkt kiralsubstrat för acetylkolinesteras, det enzym som bryter ned neurotransmittorn acetylkolin i nervceller. När paraoxon binder till och hämmar acetylkolinesteraset orsakas en påverkan på nervimpulsernas överföring, vilket kan leda till muskarinliknande effekter som sälta, ögonvattnad, trötthet, kramp i tarmarna och svettningar. I allvarliga fall kan det orsaka andnings- och hjärtproblem, med risk för dödsfall.
Insektsdödande medel, även kända som insekticider, är ämnen som används för att döda eller kontrollera populationer av skadedjursinsekter. De fungerar genom att störa ett specifikt enzym, nervreceptor eller annan biokemisk process hos insekterna, vilket orsakar dess död. Insektsdödande medel kan antingen vara kontakt- eller systemiska, beroende på om de dödar insekter genom direkt kontakt eller genom att spridas inom värden växt. Det är viktigt att hantera och använda insektsdödande medel säkert, eftersom de också kan vara skadliga för människor, djur och miljön om de inte används korrekt.
Soman er ein nervegas, altsa ein slags kjemisk våpen som angriper nervsystemet. Det formelt kallaes (±)3-fluoro-1,2,3-trihydro-1-methyl-2-phenylaziridine og er ei organofluorforbindelse. Soman er klarr og har en leirelik lukteleie. Det er eit av de mest giftige kjemiske våpena som er kjent, og det kan føre til døden innen ein minutt etter eksponering i høye konseptsiomer. Symptomane på eksponering inkluderer trangleie, spasmer, unyttighet av eyene, vanskeligeite med å svikje lufta inn og ut, og i allvorlige tilfelle, koma og død.
'Kolinesterasaktiverande medel' (eng: 'cholinesterase inhibitors') är en grupp läkemedel som används för att behandla olika neurologiska tillstånd, framförallt Alzheimers sjukdom och andra former av demens. Dessa mediciner fungerar genom att hämma ett enzym som bryter ner signalsubstanser i hjärnan, acetylkolinesteras, vilket leder till ökad koncentration av signalsubstansen acetylkolin och förbättrad nervcellskommunikation. Detta kan leda till en förbättring av kognitiva funktioner och symtom som minnesförlust, förvirring och andra neuropsykiatriska symtom hos patienter med demens. Exempel på kolinesterasaktiverande medel är donepezil, galantamin och rivastigmin.
Sarin är ett starkt nervgiftigt ämne som tillhör en grupp kemiska waragentier kända som nerve gases eller organofosforer. Sarin är en färglös, flyktig och giftig vätska med en svag fruktliknande lukt. Det utvecklades ursprungligen på 1930-talet i Tyskland som ett insecticid (insektgiftermittel), men senare användes det som ett kemiskt stridsmedel under första Gulfkriget och av den syriska regeringen mot civilbefolkningen under det syriska inbördeskriget. Sarin fungerar genom att störa en neurotransmittor i nervsystemet som heter acetylcholin, vilket orsakar bland annat muskelkramper, svår andning och i extrema fall död.
Triklorfon är ett organofosfaterat insecticid och akaricid, som har använts för att kontrollera olika sorters insekter och spindeldjur på grödor som frukt, grönsaker och vete. Det fungerar genom att störa nervsignalsystemet hos skadeinsekterna, vilket orsakar deras död. Triklorfon är ett av de äldre organofosfaterna och har använts i jordbruk sedan 1950-talet.
Ämnet är numera förbjudet inom EU på grund av sin skadliga effekt på människors hälsa och miljön. Det kan orsaka akuta symptom som yrsel, huvudvärk, kräkningar och svårigheter att andas, samt långsiktiga hälsoproblem som nervskador och fosterskador om man utsätts för högre doser. Triklorfon är också skadligt för vattenlevande djur och kan påverka ekosystem negativt.
Tritolylfosfat (TPP) är ett syntetiskt organiskt förening som används som koagulant i blodprodukter och som tillsats i vissa industriella smörjmedel. Det består av en fosfatgrupp med tre trifluoretanol-grupper bundna till fosforatomet.
I medicinsk kontext är tritolylfosfat inte vanligt förekommande, men det kan användas som ett koagulant för att hjälpa till att stanna blödningar i vissa medicinska tillämpningar, såsom vid plasmadonation eller vid behandling av hemofili.
Det är värt att notera att tritolylfosfat inte ska förväxlas med andra typer av fosfater som kan ha andra medicinska användningsområden, såsom natriumfosfat eller kolsyrefosfat.
Isofluran är ett syntetiskt, generellt användt inhalationsanestetikum, som primärt används under kirurgiska ingrepp. Det är en vätska vid rumstemperatur och har en söt doft. Isofluran verkar främst på GABA-A-receptorer i centrala nervsystemet och orsakar nedsatt medvetande, muskelrelaxation och smärtlindring.
Isofluran är lättlösligt i fett och har en snabb induktion och recoverytid jämfört med andra inhalationsanestetika. Det används ofta tillsammans med läkemedel som orsakar muskelrelaxation, eftersom isofluran inte ger fullständig muskelrelaxation vid vanliga koncentrationer.
Isofluran är ett mycket säkrare anestetikum än tidigare använda ämnen som eter och kloroform, men det kan orsaka hypotension, sänkt hjärtfrekvens och andningsdepression vid högre koncentrationer. I sjukvården används isofluran ofta i kombination med syre och andra gaser som till exempel nitroxid för att minska biverkningarna.
'Kolinesteraser' er en gruppe enzymer som bryter ned (hydrolyserer) estere av kolin og acetat eller andre organiske syrer. Det mest kjente medlemmet i denne enzymgruppen er aketylkolinesterasen, som spesielt bryter ned neurotransmitteren acetylkolin i synapser i nervsystemet til kolin og acetat. Dette er viktig for å avslutte signaltransporten mellom nerveceller og muskelceller. Andre medlemmer av kolinesterasenymegruppen inkluderer butyrylkolinesterase og plasmalogkolinesterase, som har brett spektrum av substrater. Forstyrrelser i kolinesterasenivået kan føre til forskjellige medisinske tilstander, for eksempel myasthenia gravis, hvor aketylkolinesteraseaktiviteten er redusert og det fører til muskelsvakhet.
'Motgift' är ett medicinskt begrepp som refererar till en substans eller en kombination av substanser som påverkar en annan substanss verkan i kroppen. Motgifter kan minska, fördröja eller helt blockera effekten av en given substans, ofta ett läkemedel. De kan vara av naturlig eller syntetisk bakgrund och förekommer ofta i vardagslivet, till exempel när personer konsumerar grapefrukt med vissa läkemedel. Motgifter kan också användas terapeutiskt för att behandla överdosering eller förgiftning av en given substans.
Acetylcholinesterase (AChE) er ein enzym som spesielt bryter ned neurotransmitteren acetylcholin i nervesystemet. Acetylcholin er ein viktig signalstoff for muskelaktivitet og kognisjon. AChE fungerer ved å avleire seg på synapser, steder der neuroner kommuniserer med hverandre eller med muskelceller. Når acetylcholin frigis i synapsen, binder det til reseptorer på den mottaende cellen og sier til den å aktiveres. AChE bryter ned acetylcholin i situasjonen slik at signalet ikke blir forstærkt eller forlengt, noe som kan føre til ubalanse i nervsystemet.
I medisinsk sammenheng er AChE viktig for å forstå og behandle en rekke medisinske tilstander, blant annet muskelrelaterte lidelser og neurodegenerative sykdommer som Alzheimers. Inhibitorer av AChE brukes som legemiddel i behandlingen av Alzheimers-sykdommen for å øke mengden acetylcholin i synapsene og forbedre kognisjonen.
Butyrylcholinesterase (BChE) er en slags kolinesterase, ein enzym som bryter ned esterbindninga i neurotransmittere som acetylcholin. BChE finns i høy kontraksjon i leveren og kan også funnes i andre deler av kroppen, inkludert hjernen og blodet.
BChE er relatert til, men skiller seg ut fra den mer velkjente aketylkolinesterasen (AChE), som spesielt bryter ned acetylcholin i nerv-muskel synapsa og i hjernen. BChE har en viss rolle i reguleringen av nervsystemet, men det er ikke fullstendig forstått hvor viktig denne rollen er.
BChE kan bli påvirket av forskjellige medisiner og stoffer, inkludert mange som brukes til å behandle demens og andre neurologiske tilstander. Forstyrrelser i BChE-aktiviteten kan også være forbundet med forskjellige sykdommer og tilstander, inkludert leverfeil og genetiske forandringer.
Klorpyrifos är ett organofosfatbetningsmedel som används som insektgift och akaricide (mot spindeldjur). Det fungerar genom att störa nervsignalsystemet hos insekter och spindlar, vilket leder till deras död. Klorpyrifos har också använts för att kontrollera bladlöss, skalbaggar och andra skadedjur på grödor som sockerbetor, majs, sojabönor, vete och grönsaker.
Ämnet är ett starkt neurotoxin och kan vara farligt för människor och djur om det inte hanteras korrekt. Långvarig eller hög exponering kan orsaka neurologiska skador, inklusive minnesförlust, muskelsvaghet och andningssvårigheter. Klorpyrifos är dessutom ett av de ämnen som har kopplats till honungsbiets kolaps, en fenomen där stora delar av en honungsbisamhälle dör plötsligt.
I många länder har användningen av klorpyrifos begränsats eller förbjudits på grund av dess negativa hälso- och miljöeffekter.
En fosfotriesterhydrolas är ett enzym som kan katalysera hydrolys (kemisk reaktion med vatten) av fosfotriesterbindningar. Fosfotriesterbindningar är vanliga i många biologiska molekyler, till exempel DNA och diversa signalsubstanser som neurotransmittorers och hormoners derivat.
Fosfotriesterhydrolaser spelar en viktig roll i det cellulära avförandet av skadliga eller överflödiga fosfotriestermolekyler, samt i nedbrytningen av xenobiotika (främmande ämnen) som kan innehålla fosfotriesterbindningar. Dessa enzymer är också viktiga för att motverka verkan av nervgaser och andra kemiska stridsmedel genom att bryta ned deras fosfotriestermolekyler.
Det bör nämnas att det finns flera typer av fosfotriesterhydrolaser, som har olika substratspecificitet och reglering mekanismer.
Organofosfater (organofofsfater) är en grupp kemiska föreningar som innehåller en kovalent bundet fosforatom och minst en kolatom. De används ofta som insecticider, herbicider, fungicider och plastsömnadsfixeringsmedel. Några exempel på organofosfater är malation, paration, diazinon och chlorpyrifos. Organofosfater kan också användas som nervgaser i kemiska stridsmedel, till exempel sarin, soman och VX. Exponering för organofosfater kan orsaka akuta symptom som svårigheter att andas, muskelsvaghet, illamående, krampingar och i värsta fall dödsfall. Organofosfater fungerar genom att störa enzymet acetylkolinesteras, vilket leder till en överdriven signalsignalering i nervsystemet.
'Husflugor' er en fellesbetegnelse for forskjellige arter av flueinsekter som ofte kan opholde seg i menneskelige boliger. Det finnes ingen medicinsk definisjon for 'husflugor', men noen almindelige arter som ofte kan oppfattes som plager inkluderer husfluer av slagsene Musca domestica og Stomoxys calcitrans. Disse artene kan være vektorer for ulike bakterier, parasitter og sykdomsb Bringende agenter, men selve fluen er ikke en direkte årsak til sykdom. For å forebygge overføring av sykdommer kan det være viktig å holde god hygiene og unngå at fluer kommer i kontakt med mat og drikkevann.
En esterase er ein type av enzym som bryter ned estre-bindinger, der estrene er en organisk funksjonsgruppe bestående av en iltatom bundet til ein karbonatom med en dobbeltbinding til ein annen karbonatom. Esteraser finst i mange forskjellige typer av levande vesen og spiller en viktig rolle i mange biokjemiske prosesser, blant annet nedbryting av fedtstoffer og andre organisk stoffer. De kan også være involvert i reguleringen av signalstoffsystemer i kroppen.
'Fosforsyra' (H3PO4) är ett mineral som spelar en viktig roll i kroppens biokemi. Det är en av de viktigaste näringsämnena och ingår i benvävnad, tänder och cellmembran. Fosforsyra deltar också i energiproduktionen i kroppen genom att ingå i ATP (Adenosintrifosfat), som är kroppens energibärare.
Fosforsyror är en grupp av mineraler som inkluderar flera former av fosfater, inklusive natriumfosfat, kalciumfosfat och magnesiumfosfat. Dessa förekommer naturligt i livsmedel som mjölk, fisk, ägg och nötter.
I en medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av fosfater i blodet (hyperfosfatemia) vara ett tecken på njursvikt eller andra sjukdomar. Lägre än normala nivåer av fosfater (hypofosfatemi) kan också förekomma vid vissa sjukdomar, till exempel vitamin D-brist eller överaktivt paratiroidkörtel.
Leptophos är ett organofosfat-baserat insecticid som har använts för att kontrollera skalbaggar, myror och andra insekter i jordbruks sammanhang. Ämnet är ett starkt nervgift och klassificeras som en "banned chemical" av flera länder, inklusive USA, på grund av sin potentialella skadlighet för människor och miljön. Det har visat sig orsaka cancer hos djur i studier, men det är inte klart om det också gör det hos människor. Användning och säljning av leptophos är därför förbjudet inom EU sedan 2003.
"Sanering" er en medisinsk betegnelse for en behandling som har til formål å fjerne eller redusere skadelige, abnorme eller infektiøse agensser fra et legeme. Dette kan involvere fjernelse av nekrotisk (dødt) væv, dræning av abscesser, renselse og dekontaminering av sår, behandling av infeksjoner med antibiotika eller andre medisinske midler, samt eventuelt kirurgiske ingriffer.
Sanering kan også referere til en prosess for å fjerne skadelige miljøforhold som kan påvirke en persons helse, som for eksempel å fjerne asbest fra et hus eller å sanere en vannkilde for å fjerne skadegjorde stoffer.
'Carbamates' är en grupp kemiska föreningar som innehåller en karbamatfunktionell grupp, det vill säga en kolatom (C) som är bundet till en karbonixyldgrupp (-COO-) och en aminogrupp (-NH2). Karbamater är också en klasser av läkemedel som används för att behandla olika medicinska tillstånd, såsom epilepsi, nervösa spasmer, glaukom och parasitiska infektioner. Dessa läkemedel fungerar genom att störa signaleringen mellan nervceller eller döda parasiter. Exempel på karbamatläkemedel inkluderar metakarbamat, pirikarbamat och neostigmin.
Oximer är en typ av organisk förening som innehåller två substituenter som är kopplade till samma kolatom, där en av substituenterna är en pentavalent syreatom och den andra är en grupp med dubbelbindning till syre. Oximer är viktiga intermediater i organisk syntes och har använts för att skapa en rad olika kemiska föreningar. De är också av intresse inom farmakologin, eftersom vissa oximer har visat sig ha potential som läkemedel, till exempel som muskelrelaxerande medel eller som antidot mot nervgas.
Enligt medicinskt perspektiv är ett bekämpningsmedel något som används för att kontrollera, döda eller hämma växter, djur, svampar eller mikroorganismer som kan skada eller störa människors hälsa, jordbruksproduktion eller naturliga ekosystem. Detta inkluderar pesticider, herbicider, fungicider och antimikrobella medel. Bekämpningsmedlen kan vara av kemisk, biologisk eller fysisk natur. Användning av bekämpningsmedel bör ske på ett säkert, effektivt och miljömässigt hållbart sätt för att minimera risker för människor, djur och miljö.
Dimethoate is a widely used organophosphate insecticide and acaricide. It works by inhibiting the enzyme acetylcholinesterase, leading to an accumulation of the neurotransmitter acetylcholine in the synaptic cleft and resulting in overstimulation of cholinergic receptors. This can cause a variety of symptoms, including muscle twitching, tremors, convulsions, and respiratory failure, which can be fatal if not treated promptly.
Dimethoate is used to control a wide range of pests in agriculture, horticulture, and public health, including aphids, thrips, leafminers, and mites. It can be applied as a foliar spray, soil drench, or granular application. However, due to its toxicity to non-target organisms, including beneficial insects and wildlife, as well as its potential for environmental persistence and bioaccumulation, its use is regulated in many countries.
In medical contexts, dimethoate poisoning can be treated with atropine, which blocks the effects of acetylcholine on muscarinic receptors, and oximes, such as pralidoxime, which can reactivate inhibited acetylcholinesterase. Supportive care, including airway management and respiratory support, may also be necessary in severe cases.
Metylparation (metsulfan, NSC-372061) är ett organosulfurförening och ett organiskt halogen förenat med formeln (CH3)2SO4. Det är en metyl ester av svaveldioxid och metanol. Metylparation används som ett kemoterapeutiskt läkemedel, framför allt för behandling av cancer i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Det är en alkylerande agens som fungerar genom att störa celldelningen hos snabbt delande celler, vilket resulterar i död av cancerceller.
Det bör dock poängteras att metylparation inte längre används kliniskt på grund av dess höga toxicitet och dåliga säkerhetsprofil. Det kan orsaka allvarlig skada på levern, njurarna och centrala nervsystemet. Istället har andra läkemedel som är mindre toxiska och mer selektiva i sin verkan tagits i bruk för behandling av cancer.
Organothiophosphates are a class of organophosphorus compounds that contain a carbon-bonded sulfur atom and a phosphorus atom. The term "organo" indicates that at least one of the atoms in the molecule is carbon, which is bonded to the sulfur atom.
These compounds have a general structure of R-S-PR', where R and R' can be alkyl or aryl groups. Organothiophosphates are used in various applications, including as plasticizers, flame retardants, and insecticides. However, some organothiophosphates have been found to have toxic properties and have been linked to health issues, such as neurodevelopmental effects and potential carcinogenicity. Therefore, their use is regulated in many countries.
Diazinon är en organofosfatförening som används som insecticid. Den verkar genom att störa nervsignalsystemet hos insekter, vilket leder till deras död. Diazinon kan också vara skadligt för människor och andra djur om de exponeras för för stor mängd av ämnet. Symptomen på toxicitet kan inkludera svettningar, träns, brynblockering, muskelkramper, andningssvårigheter och i värsta fall till och med döden. Långvarig eller upprepad exponering kan också orsaka skada på nervsystemet.
'Resistens mot insektsdödande medel' (Insecticide Resistance) refererar till förekomsten av genetiskt baserad förmågan hos skadeinsekter att tolerera eller överleva effekterna av en viss dos av ett insektdödande medel, som normalt skulle vara dödlig för dem. Detta fenomen uppstår på grund av genetiska mutationer som gör det svårare för insekten att absorbera eller omvandla toxinet till en dödlig koncentration. Insektsresistens är ett allt vanligare problem i den moderna jordbrukssektorn och kan leda till minskad effektivitet av bekämpningsmedel, ökade bekämpningskostnader och möjligen även påverka livsmedelsproduktionen negativt. Det är viktigt att implementera principer för skötsam användning av insektdödande medel och integrerad skadedjursbekämpning (IPM) för att förhindra eller fördröja utvecklingen av resistens hos skadeinsekter.
En karboxylesterhydrolas är ett enzym som bryter ned estrar, vilket är kemiska föreningar som bildats genom en reaktion mellan en alkohol och en karboxylsyra. Denna typ av enzymer kallas också för esteraser. De finns naturligt i levande organismer och har en viktig funktion i biokemiska processer, till exempel i nedbrytningen av näringsämnen och i cellernas metabolism.
Karboxylesterhydrolaser katalyserar hydrolysreaktioner, vilket innebär att de bryter ned estrarna med vatten som en reaktant. Detta resulterar i att den ena produkten är en karboxylsyra och den andra en alkohol. Exempel på karboxylesterhydrolaser inkluderar acetylkolinesteras, butyrylkolinesteras och pankreaslipas. Dessa enzymer har olika specifikaheter och bryter ned olika typer av estrar.
Chlorfenvinphos är ett organofosforhaltigt insecticid som tidigare användes både kommersiellt och i jordbruket. Det är designat för att störa nervsystemet hos insekter och kan vara mycket giftigt för människor och djur vid höga koncentrationer.
Läkemedelsverket (Läkemedelsregistret) i Sverige listar inte någon medicinsk användning av klorfenvinphos. Det rekommenderas därför att undvika exponering för detta ämne så mycket som möjligt.
'Bekämpningsmedelsrester' kan definieras som de kvarlämningar eller rester av en aktiv substans eller ett preparat som används för att kontrollera, förhindra, avskräcka eller döda skadedjur, växter eller mikroorganismer. Dessa rester kan finnas kvar i jord, vatten, luft, vegetabiliska produkter eller djurprodukter efter att ett bekämpningsmedel har använts enligt rekommenderad dos och tillåten metod.
I medicinsk kontext kan bekämpningsmedelsrester vara av intresse när det gäller möjliga effekter på människors hälsa, särskilt vid långvarig eller upprepad exponering. Det är viktigt att begränsa exponeringen för bekämpningsmedelsrester så mycket som möjligt genom att följa anvisningar för användning, lagring och eliminering av bekämpningsmedel, samt att övervaka nivåerna av rester i miljön.
Aryldialkylfosfataser är ett enzym som bryter ned organofosfater, inklusive nervgaser och insecticider. Enligt den medicinska nomenklaturen definieras aryldialkylfosfatasa (EC 3.1.8.1) som ett enzym som hydrolyserar fosforsyreestrar där arylgruppen är bundet till kol i fenylringen och de två alkylgrupperna är bunden till fosforatoms grupp. Detta enzym spelar en viktig roll i det biologiska avförandet av organofosfater, genom att hydrolysera deras fosforsyreestrar till mindre giftiga föreningar.
'Kemi' som ämne inom medicin definieras ofta som läran om de grundläggande principerna för interaktioner mellan kroppens molekyler och substanser från utsidan. Det inkluderar studiet av läkemedelsverkan, farmakokinetik (vad som händer med ett läkemedel i kroppen), toxicitet och farmakodynamik (hur läkemedlet påverkar kroppens funktioner). Kemiska processer är viktiga för att förstå hur olika läkemedel fungerar, hur de bryts ned och elimineras från kroppen, samt hur de kan interagera med varandra eller med kroppens egna molekyler.
'Kemiska fenomen' refererar till de observationer och händelser som sker när kemiska substance, molekyler eller atomer interagerar med varandra genom kemiska reaktioner. Det kan inkludera bildning av nya kemiska bindningar, ändringar i fysiska egenskaper hos de involverade substanserna och energiflyt. Exempel på kemiska fenomen är syra-basreaktioner, oxidation-reduktion (redox)reaktioner, formation av kolloider och polymerisation.
I'm sorry for the confusion, but "Fention" doesn't seem to be a recognized medical term in English or any other language. It is possible that there may be a spelling mistake or typo in your query. If you have a different term or concept in mind, please provide me with more context or check the spelling, and I would be happy to help you find a definition for it.
En förgiftning inträffar när en person utsätts för en skadlig substans eller en överdos av en viss substans, vilket orsakar skada på kroppens celler och organ. Detta kan ske via andning, hudkontakt eller via mag-tarmkanalen. Förgiftningssymptomen varierar beroende på vilken substans som orsakat förgiftningen, men de kan inkludera illamående, kräkningar, diarré, yrsel, feber, svaghet, andningssvårigheter och i allvarliga fall koma eller död. Behandlingen av en förgiftning beror på vilken substans som orsakat den och hur allvarlig symptomen är.
Trimedoxime är ett läkemedel som tillhör gruppen av organofosfatantagonister. Det används främst för behandling av förgiftning med nervgas och andra organofosfater, genom att motverka deras verkan på nervsystemet. Trimedoxime fungerar genom att reaktivera enzymet acetylkolinesteras, som blir inhibiterat av organofosfater. Detta hjälper att återställa balansen i signalsystemet som används för muskelkontraktion och relaxation.
I'm sorry for any confusion, but "Sri Lanka" is a country located in South Asia and it is not a medical term or concept. Sri Lanka is an island nation situated in the Indian Ocean, south of India. It is known for its diverse culture, rich history, and beautiful landscapes, including tropical beaches, rainforests, and tea plantations. The population of Sri Lanka is approximately 21 million people, and the country has a multi-ethnic and multicultural society with a mix of Sinhalese, Tamil, Moor, and Burgher communities.
Azinfosmethyl är ett organofosforförening som tidigare användes som insektgift. Det är en ester av dietylditiinofosforsyra och asparticsyra. Azinfosmethyl fungerar genom att störa nervsignaler hos insekter, vilket leder till deras död.
I medicinsk kontext kan begreppet 'Azinfosmethyl' förekomma i samband med toxicologi och hälsorisker relaterade till exponering för denna substans. Långvarig eller upprepad exponering för Azinfosmethyl kan orsaka skada på nervsystemet, andningsorganen och andra kroppsliga funktioner hos människor och djur.
Fenitrotion är ett organofosfaterat insektgift och akaricid (mot spindeldjur) som verkar genom att störa nervsignalsystemet hos skadeinsekter. Det fungerar som en klororganofosfatestras som hämmar acetylkolinesteras, ett enzym som bryter ned neurotransmittorn acetylkolin i synapsen. När acetylkolinesteraset hämmas kan acetylkolin inte brytas ned och akumuleras i synapsen, vilket orsakar överstimulering av nervcellerna och slutligen död för insekten.
Fenitrotion används för att kontrollera en rad olika skadeinsekter som angriper grönsaker, frukt, nötter och prydnadsväxter både inomhus och utomhus. Det är ett av de vanligaste organofosfaterna som används i jordbruket.
Liksom andra organofosfater kan fenitrotion också vara skadligt för människor och djur om man utsätts för höga koncentrationer. Symptomen på förgiftning inkluderar svettning, träning, bryskt andetag, muskelkramper, yrsel, huvudvärk, illamående och i allvarliga fall även död. Dessutom kan fenitrotion vara cancerogent och påverka reproduktionen hos djur.
Karboxylesteraser är en grupp enzymer som bryter ned estrar av karboxylsyror, även kända som karboxylesterbindningar. Reaktionen involverar hydrolys, där en vattenmolekyl adderas till substratet och resulterar i två produkter: en alkohol och en karboxylsyra. Karboxylesteraser finns naturligt förekommande hos många olika organismer, inklusive människor, och har en viktig roll i flera biologiska processer, såsom nedbrytning av lipider och metabolismen av läkemedel.
Toxisk nerveskada, även känt som toxisk neuropati, är en skada på nerverna orsakad av exponering för toxiska substanser. Det kan inträffa när en person utsätts för en giftig kemikalie, tungmetall eller annan toxin i höga doser eller under en längre tid. Symptomen på toxisk nerveskada kan variera beroende på vilka nerver som är drabbade och hur allvarlig skadan är. Några vanliga symtom inkluderar kramper, domningar, smärta, sängvätskesvacka, muskelsvaghet och koordinationssvårigheter. I allvarliga fall kan toxisk nerveskada orsaka permanent skada på nerverna och leda till funktionsnedsättningar eller handikapp. Behandlingen av toxisk nerveskada består ofta av att undvika ytterligare exponering för den toxiska substansen, symtomlindring och rehabilitering för att hjälpa personen att återhämta sig från skadan.
Obidoximklorid är ett läkemedel som används som ett antidot vid förgiftning med kolmonoxid. Det fungerar genom att bryta ned kopplingen mellan kolmonoxid och hemoglobin i röda blodkroppar, vilket hjälper att återställa syresättningen till kroppens vävnader.
Läkemedlet är en klorerad derivat av korvooxim och verkar genom att reagera med kolmonoxid i blodet och bilda karbonylklorid och hemoglobinkomplex, vilket gör det möjligt för hemoglobinet att transportera syre igen.
Obidoximklorid ges vanligtvis som intravenös injektion och bör ges så snart som möjligt efter kolmonoxiförgiftning för att få maximal effekt. Det är viktigt att notera att Obidoximklorid inte ska användas som ett preventivt medel mot kolmonoxidförgiftning, utan endast vid akut förgiftning.
'Letal dos 50' (LD50) är ett begrepp inom toxicologi och refererar till den dosen av ett ämne eller en substans som är dödlig för 50% av en population testdjur under specificerade försöksförhållanden. Det används ofta för att bedöma en substance toxicitet och uttrycks vanligtvis i viktsenheter per kroppsvikt, till exempel milligram per kilogram (mg/kg). Det bör dock noteras att LD50-värden kan variera mellan olika arter och att det inte nödvändigtvis är direkt överförbart till människor.
I medicinsk kontext kan 'lantbruk' definieras som den praktiska verksamheten att odla och föda upp växter och djur i syfte att producera livsmedel, foder och andra jordbruksrelaterade produkter. Det inkluderar ofta djurhållning, odling av grödor och skogsbruk. Lantbruket kan ha en betydande påverkan på miljön, både positivt och negativt, och det är därför viktigt att bedriva ett hållbart lantbruk som tar hänsyn till djurväsendets, människors och planetens hälsa.
Fosmet är ett organofosfaterat insektgiftermedel som används för att kontrollera skalbaggar, lövmaskar och andra skadeinsekter på grödor som fruktträd, grönsaker och spannmål. Det fungerar genom att störa nervsignaler hos insekterna, vilket orsakar deras död. Fosmet är ett starkt neurotoxin och bör hanteras med försiktighet för att undvika exponering.
Kumafos är ett organofosfaterat insektgift och akaricid, även känt som profenofos. Det används för att kontrollera en bred palett av insekter och spindeldjur som angriper grödor som sockerrör, ris, citrusfrukter, grönsaker, oljeväxter och andra kulturväxter. Kumafos är ett starkt neurotoxiskt ämne som verkar genom att störa signalsubstanser i nervsystemet hos insekterna och akarierna. Det orsakar paralys och död hos skadeinsekterna och akarierna, men kan också vara skadligt för människor och andra djur vid höga exponeringar. Kumafos är ett av de ämnen som ingår i den lista över organofosfaterade och karbamatpesticider som EU har förbjudit att användas inom unionen sedan 2009.
Acetyltiocolin är inte en etablerad medicinsk term. Det verkar som om du kan ha förväxlat det med acetylkolin, ett signalsubstans i nervsystemet hos djur. Acetylkolin fungerar som en neurotransmittor och spelar en viktig roll i kontrollen av olika kroppsliga processer, till exempel muskelaktivitet, hjärtfunktion och minnesbildning.
Sålunda är medicinska definitionen av acetylkolin följande:
Acetylkolin (ACh) är en signalsubstans som frigörs från nervändar vid synapser, det vill säga de smala gapen mellan nervecellerna där impulser överförs. ACh binder till receptorer på målcellen och orsakar en respons i form av en elektrokemisk signal som kan leda till muskelkontraktion, hjärtfunktion eller andra processer. ACh bryts ned av enzymet acetylkolinesteras (AChE) till de ingående ämnena acetat och kolin.
Atropine är ett t.ex. i belladonna förekommande alkaloid, som blockerar parasympatiska nervsystemet och används vid kolika, bradykardi, astma med mera. Det verkar utöver detta avspändande på glatt muskulatur och pupiller samt hemmar svettningar. Atropin kan orsaka torkad mun, hals, och ögon, förvirring, hallucinationer, okej hälsorörelser, snabb hjärtslag, rödaktig hy och feber vid överdosering.
'Hälsokost' är inte en entydig eller medicinskt precis term, men den refererar vanligtvis till en kosthållning som främjar hälsan och minskar risken för sjukdomar. Det finns dock olika rekommendationer beroende på individuella behov och dietetiska preferenser. I allmänhet innebär en hälsosam kost:
1. Frukt och grönsaker: Minst 400 gram per dag, varav hälften ska vara gröna grönsaker.
2. Fisk och skaldjur: Två gånger per vecka, inklusive fet fisk som lax och sill.
3. Nötter och frön: Omkring en handfull om dagen.
4. Hela kornprodukter: Minst 2-3 portioner per dag (exempelvis havregryn, bröd, ris eller pasta av helkorn).
5. Mjölkprodukter: Låg fetthaltig, exempelvis skiva mjölk, yoghurt eller ost.
6. Fett: Använd främst växtfett, som olivolja och rapsolja.
7. Salt: Begränsa saltintaget till max 5 gram per dag (cirka en teaspoon).
8. Raffinerade sockerarter: Begränsa intaget av socker och söta drycker.
9. Processad mat: Minska konsumtionen av processad mat och raffinerade livsmedel.
10. Vatten: Drikta tillräckligt med vatten, minst 1,5-2 liter per dag.
Dessutom är det viktigt att begränsa alkoholintaget och undvika tobak. Varje individ kan ha speciella kostkrav beroende på till exempel allergier, intoleranser eller medicinska behandlingar. Det är alltid en bra idé att diskutera med din läkare eller dietist innan du gör stora förändringar i din kost.
'Miljöövervakning' refererar till systematiska aktiviteter för att mäta, samla in, analysera och rapportera information om miljöförhållanden och deras potentiala påverkan på människors hälsa och ekosystemet. Det kan involvera övervakning av luft-, vatten- och markkvalitet, läckage av kemikalier eller andra föroreningar, klimatförändringar och biodiversitet. Syftet är att identifiera risker, skydd mänsklig hälsa och naturresurser samt stödja beslut om miljörelaterade frågor och politik.
'Miljöexponering' refererer til den kontakt eller påvirkning en individ har med miljøfaktorer, som kan have en positiv eller negativ effekt på ens helse. Dette kan omfatte luftforurening, vandforurening, fødevareforurening, brug af kemikalier, støy, ioniserende stråling og andre former for miljøforstyrrelser.
Det er viktig å merke seg at miljøexponering kan ha akutte eller kroniske helseeffekter, både som direkte skader på organer og systemer i kroppen, så vel som som en økt risiko for sykdommer som kræft. Risikoen for negative helseeffekter av miljøexponering kan variere basert på styrken og varigheten av exponeringen, individets sårbarhet og andre faktorer som alder, kjønn og genetisk disposisjon.
For å forbedre helse og forebygge sykdommer er det viktig å identifisere, evaluere og kontrollere miljøfaktorer som kan ha en negativ effekt på helsen. Dette inkluderer å følge retningslinjer for miljøhensynlig praksis i industrien, å regulere bruken av kjemikalier og andre skadegjeldende agensar, å beskytte luft- og vannkvaliteten, og å informere offentligheten om risiko og forholdsregler ved miljøexponering.
Carbaryl är ett karbamat-baserat insecticid som verkar genom att störa nervsignalsystemet hos insekter. Det gör det genom att hämta enzymet acetylkolinesteras, vilket leder till en påverkan på nervimpulser och slutligen död för insekten. Carbaryl används för att kontrollera en bred palett av skadeinsekter som gnagare, bladlöss, spindlar och flugor. Det är också effektivt mot myggor och myggor som kan vara vektorer för sjukdomar som västnilfeber och zikafeber. Carbaryl har också använts för att kontrollera bete i boskap.
Det är viktigt att notera att carbaryl kan vara skadligt för människor och andra djur om de exponeras för det, särskilt om de utsätts för höga koncentrationer eller om de exponeras regelbundet över en längre tidsperiod. Symptomen på exponering kan inkludera irritation av hud, ögon och andningsvägar, kräkningar, diarré, svimning, muskelkramper och i värsta fall död. Det är därför viktigt att följa all instructions och säkerhetsföreskrifter när man använder carbaryl eller andra pesticider.
Metaraminol är ett sympatomimetiskt amin som används som läkemedel. Det fungerar som en alpha-agonsist, vilket betyder att det stimulerar alfa-adrenoreceptorer i kroppens blodkärl.
Detta orsakar konstriktion (trångning) av blodkärlen och ökar därmed blodtrycket. Metaraminol används vanligtvis för att behandla akut lågt blodtryck (hypotoni) som kan uppstå under operationer eller vid skada.
Läkemedlet ges ofta som intravenös injektion och börjar verka inom en till tre minuter efter administrationen. Varaktigheten av dess effekter är vanligtvis mellan 5 och 15 minuter.
Samtidigt kan metaraminol orsaka ökad hjärtslagfrekvens, så kallad tachykardi, och därmed öka hjärtdrusen. Dessa effekter beror på att metaraminol också har en viss verkan på beta-adrenoreceptorer i hjärtat.
Läkemedlet bör användas med försiktighet hos patienter med högt blodtryck, hjärtsjukdomar eller andra allvarliga sjukdomstillstånd.
En magsköljning, även känd som en colonic irrigation eller kolonhydroterapi, är ett alternativt medicinskt tillvägagångssätt där en slang introduceras in i rektum för att flusha bort innehållet i tjocktarmen med stor mängd vatten. Syftet med magsköljningar kan variera, men de används ofta för att försöka rengöra tjocktarmen och förbättra allmäntillståndet. Det finns inga vetenskapliga bevis som stödjer användningen av magsköljningar för att förebygga eller behandla några hälsoproblem, och det kan till och med vara skadligt om det utförs felaktigt. Läkare rekommenderar vanligen att undvika magsköljningar och i stället fokusera på en kostrik diet och regelbunden motion för att underhålla en hälsosam tarm.
Jag kan inte hitta någon etablerad medicinsk definition av "Nerium". Det enda nära relaterade jag kan hitta är Nerium oleander, som är ett giftigt träd och ingår i vissa medicinska preparat. Men det används inte som en vanlig term inom medicinen. Om ni menar något annat, vänligen specificera.
Svensk översättning av Nerium oleander är: Oleandersläktet, vilket är ett släkte i familjen oleanderväxter (Apocynaceae). Det innehåller en art, nämligen den giftiga Nerium oleander.
Molekyler är de minsta beståndsdelarna av ett rensat, rent ämne och består vanligtvis av två eller flera atomer som är kemiskt bundna tillsammans. Molekylstruktur refererar till den specifika positionen och orienteringen av varje atom i en molekyl, inklusive de kemiska bindningarna mellan dem. Denna struktur kan ha stor betydelse för molekylets egenskaper och funktion, eftersom små förändringar i molekylstrukturen kan leda till stora skillnader i dess fysikaliska och kemiska karaktär.
Exempel: Vatten (H2O) är en enkel molekyl med en molekylstruktur som består av två väteatomer (H) bundna till en syreatom (O) genom kovalenta bindningar. Denna specifika molekylstruktur ger vattnet unika egenskaper, såsom dess höga brytningsindex och dess förmåga att agera som ett polärt lösningsmedel för många olika ämnen.
'Kemisk terrorisme' refererer til bruken av kjemiske stoffer eller forsøk på å produsere, bruke eller sprede kjemiske stoffer som verktøy for å skape skade, ødelæggelse, rædsel eller død blant en befolkning med politisk, religiøs eller ideologisk motivering. Dette inkluderer bruk av kjemiske våpen, kontaminert materiale eller sabotasje av kjemiske anlegg.
Dealkylering är en biokemisk reaktion där en alkylgrupp (en kolatom med en eller flera väteatomer) tas bort från ett molekyllärt substrat. Detta kan ske genom olika mekanismer, inklusive oxidativ dealkylering och hydrolytisk dealkylering.
I en oxidativ dealkylering process reagerar substratet med en oxidant, som vanligtvis är ett enzym som katalyserar reaktionen. Detta leder till att en alkylgrupp avlägsnas och en funktionell grupp, såsom en hydroxylgrupp eller en karboxylgrupp, lämnas kvar.
I en hydrolytisk dealkylering process reagerar substratet med vatten (H2O) i närvaro av ett enzym som katalyserar reaktionen. Detta leder till att en alkylgrupp avlägsnas och en annan funktionell grupp, såsom en OH-grupp eller en NH2-grupp, lämnas kvar.
Dealkylering är en viktig reaktion inom farmakologi och toxicologi eftersom det ofta är en metabolisk väg för avsaknad av toxiska ämnen från kroppen. Det kan också vara en mekanism för aktivering eller desaktivering av läkemedel i kroppen.
Medicinskt kan 'Monoacylglycerollipas' definieras som ett enzym som bryter ned fettsyror i lipider. Mer specifikt är monoacylglycerollipas ett enzym som katalyserar hydrolysen av esterbindningarna i monoacylglyceroler (en typ av lipid) till att bilda en fri fettsyra och glycerol. Detta enzym spelar därför en viktig roll i fettsyrans metabolism i kroppen.
Masskromatografi-Masspektrometri (MS/MS) är en analytisk teknik som kombinerar masskromatografi (MS) och masspektrometri för att identifiera och karaktärisera molekyler, vanligtvis biologiska ämnen såsom proteiner och peptider.
I första steget, masskromatografin, separerar man en komplex blandning av molekyler baserat på deras massa och laddning. Detta sker genom att leda den komplexa blandningen genom ett kolonnpackat med en stationär fas, där varje molekyl interagerar olika starkt beroende på sin massa och laddning.
I det andra steget, masspektrometrin, ioniseras de separerade molekylerna och accelereras genom ett elektriskt fält, vilket resulterar i att de färdvasas genom ett analysrum där de sorteras baserat på deras massa till laddning (m/z) förhållande.
I en MS/MS-analys, utsätts de intressanta jonerna från masskromatografin för en ytterligare rund av fragmentering i masspektrometern, vilket ger upphov till fragmentjoner som kan användas för att identifiera och karaktärisera den ursprungliga molekylen.
MS/MS är en mycket kraftfull teknik inom proteomik, farmakologi och toxikologi, då den möjliggör höggradig specificitet och känslighet vid identifiering av olika typer av molekyler.
"Biologisk nedbrytning" refererer til processer hvor organiske stoffer brytes ned til mindre enheder af microorganismer, såsom bakterier, svamp eller insekter. Den biologiske nedbrytning er en vigtig del af naturens kredsløb og hjælper med at omdanne organisk materiale til grundlæggende stoffer, der kan genbruges af økosystemet.
Den biologiske nedbrytning sker ofte gennem en række forskellige stadier, hvor de oprindelige organiske stoffer brydes ned til mindre molekyler, såsom sukker, aminosyrer og fedtsyrer. Disse mindre molekyler kan derefter absorberes af mikroorganismerne og anvendes som energikilde eller byggesten for at producere nye celler.
Den biologiske nedbrytning er særligt vigtig i miljøet, da den hjælper med at bortskaffe affald og døde organismer, såsom planter og dyr. Denne proces er også essentiel for at regulere kulstof- og kvælstofkredsløbene i naturen.
Det er vigtigt at bevare en balance i den biologiske nedbrytning, da for store mængder af organiske stoffer kan føre til overpopulation af mikroorganismer og skabe ubalance i økosystemet. Samtidig kan for lidt biologisk nedbrytning resultere i en akkumulering af affald, der kan have negative konsekvenser for miljøet.
Estrogen, också känt som œstrus, är ett steroidhormon som produceras främst i äggstockarna hos kvinnor och i mindre utsträckning i testiklarna hos män. Det spelar en viktig roll i reproduktiva funktioner, såsom att stimulera utvecklingen av sekundära könskarakteristika under puberteten, reglera menstruationscykeln och upprätthålla graviditeten. Estrogen påverkar också andra kroppsliga funktioner, såsom benvävnadens hälsa, hjärt-kärlsjukdomar, kognitiv funktion och kroppsvikt. I medicinska sammanhang används syntetiska estrogenpreparat för att behandla symtom relaterade till menopaus, osteoporos och andra hormonella störningar.
Kresoler är en grupp organiska föreningar som innehåller en kolring med två kolvätegrupper och en hydroxigrupp. De är närbesläktade med fenoler, men skiljer sig genom att ha två kolvätegrupper istället för en. Kresoler finns naturligt i vissa växter och djur, men de flesta kresoler som används kommer från petroleumprodukter. De har en bensoe-liknande lukt och används ofta som doftämnen i parfymer, rengöringsmedel och andra produkter. Kresoler kan också ha farmakologiska egenskaper och användas inom medicinen som desinfektionsmedel och lokalbedövningsmedel.
"Nitrophenoler" är ett samlingsnamn för oorganiska föreningar som innehåller en nitrogrupp (–NO2) och en fenolgrupp (–C6H5OH) i samma molekyl. De är vanligen röda eller gula kristaller med starkt sur smak. Nitrophenoler förekommer naturligt i kol, stenkolstjära och träoljor, men de flesta nitrophenoler som används kommer från industriell produktion.
De är mycket giftiga för levande organismar, inklusive människor, och kan orsaka allvarliga skador på levern, njurarna och centrala nervsystemet. De är också miljöfarliga eftersom de kan lätt diffundera genom mark och vatten och kan orsaka skada på växter och djur i ekosystemet.
Nitrophenoler används inom flera industriella tillämpningar, såsom som utgångsmaterial för syntes av andra kemikalier, som konserveringsmedel, som färgämnen och som bekämpningsmedel mot ogräs och skadedjur.
Solid phase microextraction (SPME) är en metod för probeföring och koncentration av analyer från en komplex matrix, till exempel biologiska vätskor eller miljöprover. Metoden bygger på att en små, funktionaliserad plastplatta, som kallas SPME-fiber, appliceras direkt i proverna för att extrahera analylerna.
Funktionaliseringen av fibern består ofta av en tungebildad polymer eller ett annat material med hög retentionsförmåga för specifika typer av analytmolekyler, till exempel volatila organiska föreningar (VOC) eller läkemedelsresidyer. När fibern är nedsänkt i proverna etableras en jämvikt mellan koncentrationen av analylerna i matrisen och på fibern, varvid de mindre molekyler som lättare diffunderar till fibern kommer att överväga.
Efter att fibern har extraherat analylerna under en viss tid kan den tas upp och desorbera analyterna i en analysmetod, ofta gaskromatografi (GC) eller högprestationsflytliquidkromatografi (HPLC), för separation, detektering och kvantifiering. SPME-metoden är känd för sin enkelhet, snabbhet, lågkostnad och liten volym av prover som behövs, vilket gör den till ett användbart verktyg inom områdena miljö-, livsmedels- och klinisk analys.
Lig fluidfasfas Mikroextraktion (LPME) är en prekoncentrationsmetod inom analytisk kemi som används för att separera och utvinna analyer med låg koncentration från komplexa matriser. Metoden bygger på att en liten droppe lösningsmedel, ofta en organisk flytande fas, placeras i kontakt med en vattenbaserad provblandning. Analyterna diffunderar då från den vattenbaserade matrisen över till den organiska droppen på grund av koncentrationsgradienten. När diffusionsprocessen är slutförd tas droppen upp och kan analyseras med hjälp av känsliga detektorer, såsom gas- och vätskekromatografi (GC och LC) kopplade till masspektrometri (MS).
LPME är en miljövänlig metod som minskar behovet av stora volymer organiska lösningsmedel jämfört med traditionella extraktionsmetoder. Den kan användas för att analysera en rad olika analytarter, inklusive environmental föroreningar, läkemedel och biomarkörer i komplexa matriser som blod, urin, vatten och jord.
"Immobilized enzymes" refer to enzymes that have been fixed or bound to a support material, creating a stable and reusable biocatalyst. The immobilization process typically involves attaching the enzyme to a solid matrix, such as beads, membranes, or fibers, through various methods like adsorption, covalent bonding, cross-linking, or entrapment. This allows for the continuous use of the enzyme in industrial applications, such as biotransformations, biosensors, and diagnostic tools, while facilitating separation and recovery of the enzyme from the reaction mixture. The immobilization can also enhance enzyme stability and resistance to denaturation or deactivation caused by environmental factors like temperature, pH, and organic solvents.
"Hydrolys" är ett medicinskt eller kemiskt begrepp som refererar till nedbrytning av en molekyl med hjälp av vatten. Detta sker ofta när en kemisk bindning mellan två substanser (som vanligtvis är proteiner, kolhydrater eller ester) bryts ner i två delar med hjälp av en vattenmolekyl. Denna reaktion resulterar i att den ena delen av molekylen får en extra hydroxylgrupp (-OH) och den andra delen får en extra väteatom (H+).
Processen kallas för "hydrolys" eftersom den innebär att en molekyl splittras upp ("lysis") med hjälp av vatten ("hydro"). Hydrolys kan ske spontant under specifika förhållanden, men kan också katalyseras med hjälp av enzym eller starka syror/baser.
'Culex' är ett släkte i insektsordningen tvåvingar och klassen leddjur. Detta släkte innehåller flera arter av myggor, däribland den vanliga husmygan (*Culex pipiens*). De flesta arterna i släktet 'Culex' är aktiva under skymningen och natten och kan vara vektorer för olika sjukdomar som till exempel västnilfeber, japansk encefalit och filariasis.
Självmordsförsök definieras som en handling där någon utför ett beteende med avsikt att dö, men överlever. Det kan innebära olika slags handlingar beroende på individuella förhållanden, men ofta är det kopplat till självskada eller att ta in livsfarliga substanser. Självmordsförsök bör ses som en kris-situation och behöver tas mycket allvarligt, eftersom de ofta är ett tecken på underliggande psykisk ohälsa och ökar risken för framtida fullbordade självmord.
Gaskromatografi (GC) är en typ av kromatografi som används för att separera och analysera gasformiga ämnen eller volatila föreningar. GC-metoden bygger på att en gasformig provblandning injekteras i en kolonn, som fyllts med en stationär fas. De olika komponenterna i provblandningen har olika partitionskoefficienter mellan den mobila gasfasen och den stationära fasen, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen.
Provblandningen eldas upp innan den injiceras i kolonnen, så även fasta ämnen kan omvandlas till gasform och analyseras med GC. Detta kallas för termisk desorption.
GC-metoden är mycket användbar inom analytisk kemi och används bland annat för att identifiera och kvantifiera olika ämnen i luft-, vatten- och matprover, samt i kvalitetskontroll av läkemedel och kemikalier. GC kan även kombineras med masspektrometri (GC-MS) för att få ytterligare information om de separerade ämnena.
I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:
1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.
Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.
Medicinskt sett kan "träkol" beteckna kol som erhållits genom att bränna trä i brist på syre, ett process som kallas torrdestillation. Ibland används även termen "vedkol". Träkolsmetoder har använts traditionellt inom medicinen för att desinficera sår och vatten, och det har också använts i kirurgiska instrument. Det är dock viktigt att notera att användning av träkol inom en modern medicinsk kontext är mycket begränsad på grund av bättre alternativ och risker med att använda träkol.
'Struktur-aktivitet-relation' (SAR) är ett begrepp inom farmakologi och läkemedelsutveckling som refererar till sambandet mellan en molekyls kemiska struktur och dess biologiska aktivitet, det vill säga dess förmåga att påverka en viss funktion i ett levande system.
SAR-analys används ofta för att förutse hur en given substans kommer att bete sig biologiskt baserat på dess kemiska struktur, och kan hjälpa forskare att designa nya läkemedel med önskad verkan genom att jämföra strukturer av kända aktiva ämnen med strukturer av potentiella nya substanser.
Genom att undersöka och analysera SAR kan forskare identifiera viktiga strukturella egenskaper som är relaterade till en molekyls biologiska aktivitet, såsom funktionella grupper eller specifika bindningsställen på en molekyl som påverkar dess interaktion med målproteiner. Dessa insikter kan sedan användas för att optimera läkemedelskandidater genom att modifiera deras kemiska struktur för att förbättra deras verkan, specificitet och säkerhet.
En dos-respons kurva är en grafisk representation av hur effekten av ett läkemedel varierar beroende på dosen. Kurvan visar den önskvärda effekten som ökar med ökande dos, tills en toppnivå nås där ytterligare ökning av dosen inte ger någon extra effekt. Vid högre doser kan läkemedlet bli skadligt och orsaka biverkningar, vilket resulterar i att kurvan börjar dalande.
Den optimala dosen av ett läkemedel är ofta den lägsta effektiva dosen som ger önskad terapeutisk effekt med minsta möjliga risk för biverkningar. Dos-respons kurvor används ofta vid utformning och planering av kliniska prövningar för att fastställa läkemedels säkerhet, effektivitet och optimal dosering.
Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.
'Sjukdomar bland lantbrukare' refererar till en samling av hälsoproblem som är vanliga eller specifika för personer som arbetar inom jordbrukssektorn, inklusive bönder, djurhållare och andra relaterade yrken. Dessa sjukdomar kan orsakas av fysiska, kemiska eller biologiska exponeringar under arbete med växter och djur. Några exempel på dessa sjukdomar är:
1. Lantarbetarnas lungsjukdom (Farmers Lung): En lunginflammation orsakad av inandning av damm från hö, hampa, halm eller jord.
2. Djursjukdomar: Bönder och djurhållare kan utsättas för zoonoser, sjukdomar som kan överföras mellan djur och människor, såsom kokbakterier, Q-feber och tuberkulos.
3. Muskel-skeletala problem: Arbetet inom jordbruket kan involvera repetitiva rörelser, skovling, lyft av tunga vikter och långa arbetstider stående eller sittande, vilket kan leda till muskel-skeletala smärtor, besvär och skador.
4. Hörselskador: Larmexponering från maskiner som traktorer, gräsklippare och andra jordbruksredskap kan orsaka permanent hörselnedsättning.
5. Hudproblem: Exponering för kemikalier, fukt, väderförhållanden och mekaniska skador under arbete med växter och djur kan leda till hudskador som eksem, dermatit och andra infektioner.
6. Psykiska problem: Jordbrukare står ofta inför höga nivåer stress, oro och depression på grund av arbetets krav, ekonomiska bekymmer och isolering från socialt stöd.
Förebyggande åtgärder som ergonomisk design av arbetsmiljön, användning av skyddsutrustning, träning i säkerhets- och hälsofrågor samt psykologiskt stöd kan hjälpa till att minska riskerna för dessa hälsoproblem.
'Nervsystemets sjukdomar' är en övergripande term som innefattar en mängd olika tillstånd som påverkar hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna. Dessa sjukdomar kan delas in i olika kategorier baserat på deras orsaker och symptom.
1. Neurodegenerativa sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av en progressiv nedbrytning och förlust av nervceller i hjärnan eller ryggmärgen. Exempel på neurodegenerativa sjukdomar är Alzheimers sjukdom, Parkinson sjukdom, Huntingtons sjukdom och Amyotrofisk lateralskleros (ALS).
2. Konvulsiva sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av abnorma elektriska aktivitet i hjärnan och kan leda till krampanfall. Exempel på konvulsiva sjukdomar är epilepsi, migrän och stroke.
3. Neuropati: Detta är en allmän term för skada eller funktionsnedsättning av de perifera nerverna, som kan orsakas av olika faktorer som diabetes, alkoholmissbruk, exponering för toxiner och genetiska störningar.
4. Infektionella sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av infektion med bakterier, virus, svampar eller parasiter. Exempel på infektionella nervsystemssjukdomar är hjärnhinneinflammation (meningit), rabies och polio.
5. Strukturella sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av strukturella skador eller abnormaliteter i hjärnan eller ryggmärgen, som kan vara congenitala (födde) eller aquired (komma senare i livet). Exempel på strukturella nervsystemssjukdomar är cerebral pares (skada i hjärnbarken), skolios (ryggkotorskröning) och syringomyeli (cysta i ryggmärgen).
6. Psykiatriska sjukdomar: Dessa sjukdomar påverkar beteendet, känslorna och tankarna och inkluderar depression, ångeststörningar, schizofreni och personlighetsstörningar.
7. Neurodegenerativa sjukdomar: Detta är en grupp av sjukdomar som orsakas av progressivt förlust av nervceller i hjärnan eller ryggmärgen, vilket leder till förlust av kognitiva och fysiska funktioner. Exempel på neurodegenerativa sjukdomar är Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom.
Detta är en icke-uttömmande lista över olika typer av nervsystemssjukdomar. Det finns många andra sällsynta eller speciella tillstånd som inte nämns här.
'Biotin' er også kjent som vitamin B7 eller vitamin H. Det er ein viktig næringsstoff for mennesker og dyr, som spiller en rolle i flere viktige fysiologiske prosesser i kroppen. Biotin er essensielt for cellers vekst, reproduksjon og funksjon, og det bidrar også til å regulere metabolismen av kulhydrater, lipider og aminosyrer.
Biotin er en viktig koenzym i flere enzymer som er involvert i syntesen av fedtsyrer, nukleinsyre og andre organske sirkulasjoner. Det hjelper også med å regulere blodsukkeret ved å støtte insulinfunksjonen.
Mennesker får vanligvis nok biotin gjennom en velbalandet kost, og defisiitt er sjeldn. Biotinfinner du i mange matvarer som lever, egg, nøtter, grønnsaker og visse typer frukt.
I tillegg kan biotin supplerende medisiner preskrives for å behandle bestemte helserbedringer som er relatert til biotinmangel, som eksempelvis hudproblemer, nerverøskade og håravfall.
Insekter är en grupp ryggradslösa djur som tillhör klassen Ensifera och innehåller arter såsom gräshoppor, syrsor och cikador. Emellertid används termen "insekt" ofta i en vidare betydelse för att inkludera alla medlemmar av understammen Hexapoda, som även innefattar klasserna Entognatha (tvestjärtar, tvåvingar och fjärilar) och Diplura.
En medicinsk definition av 'insekt' kan vara: "Ett ryggradslöst djur med en segmenterad kropp, som ofta har ett hårt exoskelett, ett par antenner och tre par ben. Insekter genomgår en fullständig metamorfos under sin livscykel, vilket innebär att de utvecklas från ägg till larver, puppor och slutligen vuxna individer."
Det är värt att notera att insekter kan vara vektorer för olika sjukdomar som till exempel malaria, gula febern och Lymes sjukdom. Dessa sjukdomar sprids ofta genom bett eller stick av insekter som har infekterats av en patogen.
En muskarinblockerare är ett läkemedel eller substans som blockerar effekterna av acetylkolin på muskarinreceptorerna i kroppen. Acetylkolin är en signalsubstans som spelar en viktig roll i nervsystemet och muskelaktiviteten.
Muskarinreceptorerna finns i flera olika typer, och muskarinblockerare kan ha olika effekter beroende på vilken typ av receptor de blockerar. De vanligaste användningsområdena för muskarinblockerare är att behandla certainty medicinska tillstånd som överaktiv blasser, glaukom, Parkinson sjukdom och muskelspasmer.
Det finns två huvudsakliga typer av muskarinblockerare: antikolinergika och antimuskarinergika. Antikolinergika blockerar både muskarin- och nicotinreceptorerna, medan antimuskarinergika bara blockerar muskarinreceptorerna.
Exempel på muskarinblockerare inkluderar atropin, scopolamin, ipratropium och tolterodine.
'Solid phase extraction' (SPE) är en metod inom analytisk kemi och biokemi som används för att renodla och koncentrera små mängder målkemikalier från en komplex matrix, till exempel biologiska vätskor eller miljöprover.
SPE-metoden bygger på att en provvolym av den komplexa matrisen passerar genom ett fast fas preparat (som kan vara en kolonn eller en plan yta) som är belagd med en specifik sorbent. Sorbenten har förmågan att binda specifika typer av kemiska föreningar, beroende på deras kemiska och fysiska egenskaper, såsom laddning, polaritet och hydrofobicitet. På så sätt kan oönskade komponenter i matrisen passera igenom och separeras från målkemikalierna som binds till sorbenten.
Efter att provvolymen har passerat genom SPE-kolonnen, sker en extrahering av de bundna målkemikalierna från sorbenten, ofta med hjälp av ett lösningsmedel eller en buffert. Den renade och koncentrerade fraktionen av målkemikalierna kan sedan analyseras med olika tekniker, till exempel höghastighetsflüssigkromatografi (HPLC), masspektrometri (MS) eller immunoassay.
SPE-metoden är användbar inom flera områden, såsom klinisk diagnostik, miljöanalys, läkemedelsutveckling och toxikologi, eftersom den möjliggör en hög grad av selektivitet och effektivitet vid upprening av små mängder målkemikalier från komplexa matriser.
'Svavelföreningar' är ett samlingsbegrepp för oorganiska föreningar som innehåller svavel. Svavel kan bindas med olika grundämnen, såsom syre, kol, väte och metaller, vilket resulterar i en mängd olika föreningar med varierande egenskaper och användningsområden.
Exempel på vanliga svavelföreningar inkluderar:
1. Svaveldioxid (SO2): En gasart som främst bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, såsom kol och olja. Den kan också bildas naturligt genom vulkanutbrott och jordbävningar.
2. Svaveltrioxid (SO3): En gasart som bildas när svaveldioxid utsätts för en oxiderande process, ofta under industriella förhållanden. Den kan användas för att producera svavelsyra.
3. Vätesulfat (H2SO4): Även känd som svavelsyra, är en stark syra som används i många industriella processer, inklusive blyframställning och cellulosaproduktion.
4. Kolsvavelföreningar: Föreningar mellan kol och svavel som bildas naturligt under geologiska förhållanden. De kan vara flytande, fasta eller gasformiga och inkluderar bland annat svavelkis (S8) och bitumen.
5. Metallsulfider: Föreningar mellan svavel och metaller som förekommer naturligt i mineraler. De kan användas som källor för metallutvinning eller som tillsatser till cement och asfalt.
Högtrycksvätskekromatografi (High Performance Liquid Chromatography, HPLC) är en analytisk teknik som används för att separera, identifiera och kvantifiera enskilda komponenter i en blandning. Den bygger på att en provblandning innehållande de olika substanserna injiceras under högt tryck genom en kolonn fylld med ett stationärt material, som kan vara en flytande (reversed-phase HPLC) eller fast fas (normal-phase HPLC).
Provblandningen elueras sedan genom kolonnen med en lösningsmedel (eluent) i en kontrollerad flödeshastighet. De olika substanserna i provblandningen interagerar på olika sätt med det stationära materialet och eluenten, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen. Detta ger upphov till en kromatogram där varje substans visas som en peak i tiden (retention time) efter det att den har eluerats ut från kolonnen.
HPLC är en mycket känslig och exakt metod som används inom många områden, till exempel för att analysera läkemedel, livsmedel, miljöprover och biologiska vätskor. Genom att jämföra retention time och peakformen med referenssubstanser kan man identifiera och kvantifiera de olika substanserna i provblandningen.
"Flyktiga organiska föreningar" (FOF) är en kategori av kemiska föreningar som innefattar kol, väte och ofta andra grundämnen som syre, kväve, svavel eller halogener. FOF har låga smältpunkter och kokpunkter, vilket gör att de lätt kan avdunsta vid rumstemperatur eller när de utsätts för värme.
Många FOF förekommer naturligt i naturen, till exempel i oljor, kolväten och eteriska oljor. Andra FOF är syntetiska och används inom industrin som lösningsmedel, kylmedel, drivmedel och i produkter som hushållsrengörsmittel, parfymer och läkemedel.
Exempel på vanliga FOF är metan, etanol, aceton och dietyleter. Även om dessa föreningar ofta används i vardagen kan de vara farliga om de inte hanteras korrekt, eftersom de kan orsaka irritation av luftvägar, ögon och hud, och i vissa fall kan vara explosiva eller giftiga.
En livsmedelsförorening kan definieras som någon form av kontaminering eller förekomst av obehagliga ämnen i livsmedel, som kan ha negativ påverkan på hälsa och säkerhet. Detta kan bero på olyckshändelser, felaktig lagring, förvärrad nedbrytning eller tillverkning av livsmedel med hjälp av olämpliga metoder eller material. Livsmedelsföroreningar kan vara av biologisk, kemisk eller fysisk natur.
Biologiska föroreningar innefattar bakterier, virus, parasiter och svampar som kan orsaka sjukdomar när de konsumeras med livsmedel. Exempel på biologiska föroreningar är listeria, salmonella och e coli.
Kemiska föroreningar innefattar tungmetaller, pesticider, industriella kemikalier och andra skadliga ämnen som kan finnas i livsmedel på grund av för höga nivåer i jord, vatten eller luft. Exempel på kemiska föroreningar är bly, kvicksilver och DDT.
Fysiska föroreningar innefattar främmande partiklar som glas, plast, metall och andra hårda föremål som kan hamna i livsmedel under tillverkning, transport eller förvaring. Dessa föroreningar kan orsaka skador på tänderna och svalget samt öka risken för infektioner.
Det är viktigt att notera att många länder har lagstiftning och regler som styr livsmedelsproduktionen, lagringen och distributionen för att minimera förekomsten av livsmedelsföroreningar och skydda allmänheten från skadliga effekter.
'Yrkesmässig exponering' är ett begrepp inom arbetsmiljö- och folkhälsoområdena som refererar till den exponering för en skada eller en hälsorisk som kan uppstå när en person utsätts för en farlig faktor under sin yrkesverksamhet. Detta kan handla om exponering för kemiska ämnen, biologiska agenter, fysikaliska faktorer eller arbetsmiljömässiga faktorer som kan påverka en persons hälsa negativt över tiden.
Exempel på yrkesmässig exponering inkluderar:
* En industriarbetare som andas in damm eller gaser från kemiska ämnen under sin arbetsdag.
* En sjuksköterska som hanterar smittskyddsutrustning och utsätts för infektioner när den vårdar sjuka patienter.
* En byggnadsarbetare som arbetar med vibrerande verktyg och utsätts för risk för vibrationsskador.
* En kontorsanställd som sitter stilla under långa perioder och utsätts för risken för muskuloskelettala besvär.
För att förebygga yrkesmässig exponering kan arbetsgivare vidta åtgärder som inkluderar riskbedömning, substitutionsprincipen (att ersätta farliga ämnen med mindre farliga), tekniska lösningar för att minska exponeringen och skyddsutrustning. Arbetstagare kan också ta initiativ till att skydda sig själva genom att använda skyddsutrustning, följa säkerhetsanvisningar och rapportera potentiella risker till sin arbetsgivare.