Orbivirus är ett släkte virus inom familjen Reoviridae. Virusstammen består av två dobbelsträngade RNA-molekyler som kapsideras av ett proteinhölje. Orbivirus orsakar ofta infektioner hos djur och kan vara associerade med en rad olika sjukdomar, till exempel blåtunga hos hästar och afrikansk svartböld hos nötkreatur. Många orbivirus överförs genom bett från leddjur, som fästingar eller myggor.

Reoviridae-infektioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Reoviridae. Dessa virusslag består av dubbelt RNA-viruset (Reovirus) och andra närstående genera såsom Orbivirus, Rotavirus, Coltivirus och Cypovirus med flera.

De flesta virusen i familjen Reoviridae orsakar milda eller asymptomatiska infektioner hos människor och djur, men vissa kan leda till allvarliga sjukdomar. Till exempel är rotavirus en vanlig orsak till diarré hos barn under två år och kan i vissa fall leda till dödlig dehydrering. Orbivirus kan orsaka allvarliga sjukdomar hos djur, såsom blåtunga hos hästar och epizootisk hemorragisk feber hos fåglar.

Reoviridae-viruset har en dubbelkapsidstruktur och innehåller 10 segment av dubbelt RNA som kodar för upp till 12 proteiner. Viruset sprids vanligtvis via respiratorisk eller fekal-oral route och replikerar sig i cytoplasman hos värden.

I'm sorry for any inconvenience, but "Blåtungavirus" is not a recognized medical term or virus in English. It's possible that there may be some confusion with the term, as "blåtunge" is a Swedish term that means "blue tongue." If you are referring to a specific virus that causes blue tongue disease, it is most likely the "Bluetongue virus" (BTV).

Bluetongue virus (BTV) is an infectious disease that primarily affects sheep and other ruminants, such as cattle, goats, and buffalo. It is transmitted by midges or gnats of the genus Culicoides. The virus causes inflammation and damage to the blood vessels in the respiratory and intestinal tracts, leading to symptoms like fever, swelling of the head and neck, excessive salivation, and difficulty breathing. In severe cases, it can cause death.

Bluetongue is not considered a human health threat, as humans are generally not susceptible to infection with BTV. However, there have been rare cases of laboratory-acquired infections in people who work closely with the virus.

"Blåtunga" er en norsk betegnelse som kan oversættes til "cyanosede munn og/eller ansigt". Cyanose refererer til blå- eller lilafarvede slimet, hud eller skjold i deler av kroppen, oftest i ansigtet, hænderne eller fødderne, som skyldes iltmangel i blodet.

Den medicinske definisjonen av "blåtunga" er derfor: Cyanose av munn og/eller ansikt som viser seg som en blå eller lila forfaring på slimet eller huden pga. iltmangel i blodet. Dette kan være et tegn på alvorlige medisinske tilstander som eksempelvis luftveisproblemer, hjertesvikt eller sykdommer som fører til syrebaseforstyrrelser og iltmangel i kroppen.

EHD-virus, eller European brown hare syndrome virus, är ett singelsträngat RNA-virus som tillhör familjen Phenuiviridae och släktet Orbivirus. Viruset orsakar den dödliga sjukdomen europeisk harbrunnefeber hos bruna harar (Lepus europaeus) och kan även infektera andra arter av hare och hjortdjur. Sjukdomen är känd för att ha orsakat stora populationstapp på bruna harar i Europa sedan 1980-talet. Symptomen på sjukdomen innefattar hög feber, trötthet, svullnad av lymfkörtlarna och levern, samt skador på hjärtat och lungorna. Dödsfallen inträffar vanligen inom en vecka efter att symptomen har uppträtt. Det finns inget botemedel mot EHD-virus och preventiva åtgärder som vaccinering eller kontroll av vektorer, som musslor och myggor, rekommenderas för att förebygga spridning av viruset.

"African horse sickness" er en akutt, virussykt infectious sykdom hos hester, som kan føre til døden. Sykdommen spredes gjennom myggespisning og har høy dødelighet hos heste som ikke har utviklet immunitet. Symptomer inkluder feber, svulminger i hals- og hoderegionen, vanskeligheter med å respirere og kollaps. Det er noen vacciner tilgjengelige for å forebygge sykdommen, men de er ikke altid effektive og kan ha bivirkninger. Forebyggelse gjennom kontroll av myggene og isolasjon av smittet dyr er viktig for å unngå spredning av sykdommen.

Ceratopogonidae är en familj av tvåvingar som innehåller myggor och gnats. De är kända för att inkludera arter som är vektorer för olika sjukdomar, till exempel vissa arter i släktet Culicoides kan överföra blöjningssjuka hos djur. Larverna lever ofta i fuktiga miljöer som i våtmarker eller i fuktig jord. De är vanligen små, mellan 1 och 4 millimeter långa, med en slank kroppsform och långa ben.

Afrikansk hästpest, eller African horse sickness (AHS), är en virussjukdom som drabbar hästar och andra equider som åsna och zebra. Den orsakas av Afrikansk hästpestvirus (AHSV), ett virus som tillhör familjen Peribunyaviridae och släktet Orbivirus. Det finns 9 serotypvarianter av AHSV, och sjukdomen sprids vanligtvis genom bett från myggor av arten Culicoides.

AHS visar sig ofta som en akut respiratory disease med feber, hosta, svullnader i hals- och bröstområdet och svår andning. I vissa fall kan sjukdomen också orsaka ett hjärtsjukdomsliknande tillstånd med svullnad av mellangärdet (cardiac tamponade) och dödlighet upp till 95%.

Det finns inga specifika behandlingar eller vaccin som är godkända för användning i alla länder, men symtomatisk behandling kan ges för att lindra symptomen. För att förebygga spridning av sjukdomen rekommenderas skyddsåtgärder som bekämpning av myggor och restriktioner för rörelse av equider från områden där sjukdomen är vanlig.

Reoviridae er en familie af virusher der inkluderer mange arter, herunder Ortopnevirus (som inkluderer humant ortopnevirus, som forårsager diarré hos mennesker), Rotavirus (som også forårsager diarré hos børn verden over) og Coltivirus (som kan inficere mennesker og dyr). Disse virusher har en dobbeltlayered, icosahedral kapsid og et genom dannet af enten to eller tre segmenter af dubbelstrenget RNA. De er non-envvelopede, hvilket betyder at de ikke har en lipidmembran. Reoviridae-virusherne er ofte associeret med mildt sygdomme, men kan også forårsage alvorlige sygdomme i visse tilfælde.

'Culex' är ett släkte i insektsordningen tvåvingar och klassen leddjur. Detta släkte innehåller flera arter av myggor, däribland den vanliga husmygan (*Culex pipiens*). De flesta arterna i släktet 'Culex' är aktiva under skymningen och natten och kan vara vektorer för olika sjukdomar som till exempel västnilfeber, japansk encefalit och filariasis.

Colorado Tick Fever-virus (CTFV) är ett virus som tillhör familjen Reoviridae och släktet Coltivirus. Det är den orsaken bakom Colorado feber, en sjukdom som vanligtvis sprids genom bett av stenmaskar (Ixodes tickar). Sjukdomen förekommer främst i västra Nordamerika, särskilt i bergsregioner. Symptomen på sjukdomen kan variera, men ofta inkluderar plötslig feber, muskelvärk, huvudvärk och utmattning. I allvarliga fall kan sjukdomen orsaka komplikationer som hjärninflammation (encefalit) eller blödning i hjärnan (intracranial hemorragi).

'Genom' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i et organisme. Det består af DNA-molekyler, der har kodet for alle de gener, proteiner og regulerende sekvenser, der er nødvendige for at danne og opretholde livet hos det pågældende organisme.

'Viralt genom' refererer til den totale genetiske information, der findes i et virus. Et viralt genom kan være lavet af DNA eller RNA og kan variere meget i størrelse alt efter hvilken type virus vi taler om. Virus' genom indeholder instruktionerne for at producere nye viruspartikler, så de kan inficere andre celler og fortsætte med at sprede sig.

'Myggor' är en gemensam benämning på tvåvingar i insektsordningen Diptera som tillhör underordningen Nematocera och överfamiljen Culicoidea. De flesta myggorna är små, mjuka, flygande insekter med långa, smala vingar, långa antenner och smala ben. Myggor är kända för att vara blodsugande och kan överföra sjukdomar till människor och djur genom sina bett.

Det är värt att notera att det finns också andra arter av tvåvingar som kallas myggor, men de tillhör inte underordningen Nematocera eller överfamiljen Culicoidea. Dessa inkluderar exempelvis horseflies (Hippoboscidae) och deer flies (Tabanidae), som också är blodsugande, men är större och mer robusta än vanliga myggor.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Konstgjord befruktning, även känt som assisted reproductive technology (ART), är en metod där ägg och spermier kombineras utanför en kvinna's kropp för att uppnå befruktning. Detta kan ske genom olika tekniker, till exempel in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmatic sperm injection (ICSI).

I IVF-tekniken samlas äggceller från kvinnan's äggstockar efter stimulering med hormoner. Därefter kombineras äggcellerna med spermier i ett laboratorium, och de befruktade äggen (blastocyst) placeras sedan tillbaka in i kvinnans livmoder för att fortsätta utvecklas.

I ICSI-tekniken injiceras en enskild spermie direkt in i varje äggcell med hjälp av en mikropipett, vilket kan öka chanserna för befruktning när spermiekvaliteten är låg.

Konstgjord befruktning används ofta för att behandla infertilitet eller för att förebygga genetiska sjukdomar som kan överföras från föräldrar till barn.