Neurofysiner
Neurohypofyshormoner
Neurohypofys
Oxytocin
Vasopressiner
Paraneoplastiska endokrina syndrom
Neurofilamenter (NFs) är ett slags intermediärt filament som förekommer i neuronala celler och har en viktig roll i deras struktur och funktion. De består av tre huvudsubenheter med olika molekylära vikter: lätt, medium och tung. Neurofilamenter är involverade i axonernas uppbyggnad och hjälper till att ge stöd och integritet åt dem.
När neuronala celler skadas eller dör kan neurofilamenter spillas ut i cerebrospinalvätskan (CSF) och blodomloppet. Därför mäts nivåerna av neurofilamenter ofta som en biomarkör för nervskador, neurodegenerativa sjukdomar och andra neurologiska störningar, såsom multipel skleros, Alzheimers sjukdom och traumatisk hjärnskada. Högre nivåer av neurofilamenter i CSF eller blod kan indikera pågående nervskador eller en försämring av neurologisk funktion.
Neurohypofyshormoner är hormoner som produceras och secretes (utskickas) från neurohypofysen, en del av hypofysen som är en endokrin gland i hjärnan. Neurohypofysen innehåller två typer av hormoner: oxytocin och antidiuretiskt hormon (ADH).
Oxytocin är involverat i flera fysiologiska processer, men det är mest känt för sin roll i fosterleveransen och amning. Under fosterleveransen stimulerar oxytocin kontraktionerna hos livmodern och under amningen frigörs det när barnet sucar, vilket leder till att bröstmjölken kommer ut.
Antidiuretiskt hormon (ADH) reglerar vattenbalansen i kroppen genom att påverka mängden urin som produceras av njurarna. När ADH-nivåerna är höga ledde det till att njurarna konserverar mer vatten och producera mindre urin, medan låga nivåer av ADH gör att njurarna producerar mer urin och konserverar mindre vatten.
Sammantaget är neurohypofyshormonerna viktiga för att underhålla homeostasen i kroppen, det vill säga att hålla en jämn balans mellan olika fysiologiska processer.
Neurohypofys, på latin kallat Neurohypophysis, är den bakre delen av hypofysen, en endokrin gland som ligger i hjärnan. Den består av nervceller som producerar och lagrar hormoner som styr vissa kroppsfunktioner. Neurohypofysen innehåller två typer av hormoner: oxytocin och antidiuretisk hormon (ADH). Oxytocin är involverat i bland annat fosterleverans och bröstmjölksekretion, medan ADH reglerar vattentrycket i kroppen genom att påverka mängden urin som produceras.
Oxytocin är ett hormon och signalsubstans som produceras i hypofysen, en liten körtel vid basen av hjärnan. Det kallas ofta "kärlekshormonet" eller "bandhormonet", eftersom det spelar en viktig roll i social interaktion, bindning och föräldraskap.
Oxytocin frisätts naturligt under sexuell aktivitet, värkar under förlossning för att hjälpa till att kontrahera livmodern och stötta avkastningen efter födseln, samt stimulerar produktionen av modersmjölken. Det har också visat sig ha en betydande roll i att minska stress, oro och rädsla, och kan användas terapeutiskt för att behandla vissa psykiatriska tillstånd som social fobi och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
'Vasopressin' er også kendt som antidiuretisk hormon (ADH) og er et peptidhormon dannet i hypothalamus og lagret i neurohypofysen. Dets hovedfunktion er at regulere vandbalancen i kroppen ved at kontrollere vandabsorptionen i nyrenes tubuli, samt at have en vasokonstriktorisk effekt på de glatte muskler i blodkarrene, hvilket får blodtrykket til at stige. Dette gør, at det ofte anvendes som lægemiddel ved behandling af hypotension og shock.
Paraneoplastiska endokrina syndrom (PES) definieras som en grupp av symptom orsakade av oväntad produktion av hormoner eller andra biologiskt aktiva substanser från cancerceller, vilket leder till en störning i kroppens homeostas. Detta skiljer sig från den vanliga situationen där cancer kan orsaka symptom genom att invadera och förstöra vävnader eller metastaserar till andra delar av kroppen.
PES kan förekomma i samband med många olika typer av cancer, men de är vanligare vid visstida cancersjukdomar som småcellig lungcancer, endokrina cancer och lymfom. Symptomen på PES varierar beroende på vilket hormon eller substans som överproduceras, men kan inkludera bland annat hyperglykemi (högt blodsocker), hypokalcemi (lågt kalciumnivå i blodet), Cushings syndrom och syndrom X.
Det är viktigt att diagnostisera och behandla PES så snart som möjligt, eftersom det kan förbättra patientens prognos och livskvalitet. Behandlingen av PES består ofta av att behandla den underliggande cancersjukdomen, men i vissa fall kan även specifik behandling av hormonstörningen vara nödvändig.