Neothyphodium är ett släkte av bladmossor som först beskrevs av William Starling Sullivant, och fick sitt nu gällande namn av Victor Félix Schiffner. Neothyphodium ingår i familjen Pottiaceae.
En svampordning i fylet Ascomycota som omfattar ett antal arter och lever som parasiter på högre växter, insekter eller svampar. Andra arter är saprofyter.
Epichloë är ett släkte av svampar som lever som endosymbionter (livsform som innebär att två olika arter lever tillsammans till varandras fördel) hos gräs i familjen Poaceae. Dessa svampar bildar ofta en mutualistisk association med sina värdväxter, där de lever på bladens yta och inne i strån och deltar i näringsupptagningen genom att bryta ned organiska ämnen som sedan tas upp av växten. Epichloë-svamparna kan även producera alkaloider, som kan försvara värdväxten mot skadedjur och sjukdomar. Vissa arter av Epichloë kan orsaka sjukdomar hos sina värdväxter, men de flesta är harmlösa eller till och med nyttiga för dem. Medicinskt sett är Epichloë-svamparna inte direkt relevanta, men deras förmåga att producera alkaloider kan ha potentialen
Ett växtsläkte (svingelgräs) i familjen Poaceae (gräs). Vanligast i Sverige är fårsvingel och rödsvingel.
Ett släkte (repen) gräsarter av familjen Graminae (Poaceae) som används som kreaturfoder. De kan hysa ett flertal svampaarter och andra parasiter som är giftiga för boskap och människor och innehålla allergena ämnen, särskilt i pollen. De vanligaste arterna är L. perenne, L. multiflorum och L. rigidum. I Sverige är fyra arter kända: dårrepe (L. temulentum), engelskt rajgräs (L. perenne), italienskt rajgräs (L. multiflorum) och linrepe (L. remotum). Dårrepe är giftig och ger upphov till yrsel och illamående.
Ergotaminderivat. En rad strukturellt besläktade alkaloider med ergotaminets basstruktur.
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
I en mening kan endophyter definieras som mikroorganismer, vanligtvis svampar eller bakterier, som lever asymptomatiskt (dvs. utan att orsaka sjukdom) inuti växter och etablerar ett symbiotiskt förhållande med sina värdväxter. De kan kolonisera alla delar av växten, inklusive rötter, stjälkar och blad, och har potentialen att påverka växtens tillväxt, utveckling och resistens mot biotiska och abiotiska stressorer. Endophyternas roll i ekosystem och deras möjliga användning inom områden som bioteknologi och medicin är forskningsområden av intresse.
Förgiftning till följd av förtäring av ergotangripen säd eller missbruk av ergot som läkemedel.
Ett släkte mitosporsvampar med många ascomycetteleomorfer. Cefalosporiner kommer från detta släkte.
Mykotoxikos är en term som används för att beskriva sjukdomstillstånd orsakade av förgiftning med mykotoxiner, giftiga ämnen som produceras av vissa slags svampar. Dessa svampar kan infektera grödor såsom spannmål, nötter och frukt, vilket kan leda till kontaminering av livsmedel med mykotoxiner. När djur eller människor äter dessa kontaminerade livsmedel kan de utveckla en rad symtom beroende på vilken typ av mykotoxin de är utsatta för. Mykotoxiner kan orsaka skada på olika organ och system i kroppen, inklusive lever, njurar, immunsystem och centrala nervsystemet.
Ett växtsläkte (lostor) av familjen Poaceae. Den vanligaste arten i Sverige är luddlosta (B. hordeaceus).
Alkaloider som ursprungligen isolerades från ergotsvampen (Claviceps purpurea). Till dessa hör föreningar som är strukturellt besläktade med ergolin och ergotamin. Många av ergotalkaloiderna verkar som alfa-adrenerga antagonister.
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
Lysergsyra är en ergolin-förening som initialt isolerades från svampen Claviceps purpurea (ergot) och är känt för sin psykoaktiva verkan när den modifieras till LSD (lysergsyradietylamid). Lysergsyra i sig själv saknar betydande psykoaktivitet hos människor.
Peptidylglycine alpha-amidating monooxygenase (PAM), även känt som peptidförlängningsfaktor 1, är ett enzymkomplex involverat i posttranslationell modifiering av peptider genom att katalysera konverteringen av peptidylglycin till den aktiva peptidhormonformen genom alpha-amidering, vilket ökar stabiliteten och biologisk aktiviteten hos peptiden.
"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.
Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos svampar.
Organiska kvävebaser. Många medicinskt betydelsefulla alkaloider finns i både djur- och växtriket.
Tubulin refererar till ett protein som är en viktig komponent i mikrotubuli, en del av cytoskelettet hos eukaryota celler. Tubulin förekommer i två huvudformer, alfa-tubulin och beta-tubulin, och dessa dimeriserar för att bilda tubulin-dimertubler, vilka sedan polymeriseras för att bilda mikrotubuli. Mikrotubuli är dynamiska strukturer som spelar en roll i celldelning, intracellulär transport och cellrörelse. Tubulin kan också vara ett mål för vissa läkemedel, till exempel taxaner som används inom cancerbehandling.

I'm sorry for the confusion, but "Neothyphodium" is not a recognized medical term or a name of any disease, medication, or medical condition. It appears to be a non-existent term in the field of medicine. If you have any other questions about medical definitions or topics, I would be happy to help!

Hypocreales är en ordning av svampar som tillhör klassen Sordariomycetes. Denna ordning innehåller flera familjer, däribland Bionectriaceae, Hypocreaceae, Nectriaceae och Clavicipitaceae. Många arter inom denna ordning är saprofyter eller parasiter på växter, men några få familjer innehåller också värdspecifika parasiter som lever på insekter och andra svampar. Några exempel på kända arter inom Hypocreales är den orangeröda mögelsvampen Trichoderma och den giftiga gröna spindelskålssvampen Grevillea.

'Epichloe' är ett släkte av svampar som tillhör klassen Leotiomycetes. Dessa svampar lever som endofyter, vilket betyder att de lever inuti levande växter utan att orsaka skada dem under normala förhållanden. De är främst kända för sin förmåga att leva i symbios med gräs och hbuskväxter, där de kan påverka värdväxtens tillväxt, utveckling och resistens mot skadedjur.

Svamparna i släktet 'Epichloe' bildar ofta en slags förtjockning eller galla på grässtråna, vilket kallas för "epichloë-galla". Dessa galler innehåller svampens sporer och kan sprida sig till andra växtindividen via vind, regn eller djur som betar gräset.

Ibland kan 'Epichloe'-svamparna också orsaka sjukdomar hos värdväxterna, särskilt under stressförhållanden eller när värdväxten är försvagad. Dessa svampar producerar ofta sekundära metaboliter som kan ha toxiska effekter på andra organismer, inklusive djur och människor.

Det är värt att notera att det finns även en art av 'Epichloe'-svamp som orsakar en sjukdom hos hästar, kallad "summer slump syndrome" eller "seasonal pasture mycosis". Denna sjukdom orsakas av svampsläktet 'Neotyphodium', som tidigare ingick i släktet 'Epichloe'.

I'm sorry for any confusion, but the term "Festuca" is not a medical term. It is actually the name of a genus of plants, also known as fescue grasses. They are cool-season perennial grasses with around 350 species, native to many parts of the world. If you have any questions about a medical term or concept, I'd be happy to help clarify!

'Lolium' är ett släkte av gräs som innehåller flera arter, bland annat timotej (Lolium perenne) och rajgräs (Lolium multiflorum). Timotej är en vanlig betes- och gräsmattaart medan rajgräs främst odlas kommersiellt för hönsfoder. Båda arterna innehåller alkaloiden lolin, som kan vara skadligt för hästar om de äter stora mängder av gräset.

Ergotamine är ett alkaloid som utvinns från mjöldryga svampar (Claviceps purpurea) som parasiterar på vetesläktet. Det används som läkemedel för att behandla migrän och klusterhuvudvärk. Ergotamin är en del av en grupp ämnen som kallas ergoliner, som verkar genom att binda till serotoninreceptorerna i hjärnan och blodkärlen.

Läkemedlet ges vanligtvis som en tablet under tungan som löses upp sakta och absorberas genom slemhinnan i munnen. Ergotamin börjar verka inom 30 minuter till 1 timme efter intaget och kan vara effektivt i upp till 4 timmar.

Det är viktigt att följa doseringsrekommendationerna noga, eftersom överdosering av ergotamin kan leda till allvarliga biverkningar som blodtrycksfall, muskelkramp, yrsel och i extrema fall nekros (död) av vissa delar av kroppen. Ergotamin bör inte användas tillsammans med andra migränmediciner eller vasokonstriktorer, eftersom det kan öka risken för allvarliga biverkningar.

'Poaceae' er ein familie i plantekatalogen, som også kallas Gräsfamiljen. Denne inneholder for det meste græsser og bambusarter. Poaceae-familien har verdensspredt utbredning og innehar mange viktige nytte- og fødeplanter, som f.eks. hvetevet, ris, majs, sukkerroer og hør. Familien kjennetegnes ved blant annet at de har lange, smalle blade med paralelle nerver, og enkarne stivelsesrik korn i sine frø.

Endophytes are defined in the medical and scientific fields as microorganisms, primarily fungi and bacteria, that live within the tissues of plants without causing any visible symptoms of disease. These microorganisms can be found in almost all plant species, and they exist in a mutualistic or symbiotic relationship with their host plants. Some endophytes can provide benefits to the plants, such as increased resistance to pathogens, improved growth, and enhanced tolerance to abiotic stresses like drought and salinity. The study of endophytes, known as endophytology, has gained significant attention due to their potential applications in agriculture, medicine, and biotechnology.

Ergotamiнförgiftning, även känd som ergotism, är en medicinsk tillstånd som orsakas av överexponering för alkaloider som finns i svampen Claviceps purpurea, som växer på grödor som vete och korn. Denna förgiftning kan också uppstå vid överdosering eller felanvändning av läkemedel som innehåller ergotamin, ett preparat som utvinns från svampen och används för att behandla migrän och andra medicinska tillstånd.

Ergotaminförgiftning kan ge upphov till en rad symtom, beroende på dosen och varaktigheten av exponeringen. De akuta symtomen inkluderar illamående, kräkningar, diarré, svår huvudvärk, förvirring, feber, muskelkramper och känsla av stickningar eller formikaci (krypande känsla på huden). I allvarliga fall kan det leda till tillstånd som kallas gangren, där blodflödet ilemnar och dödar vävnad, ofta i extremiteter som fingrar och tår.

Ergotamiinförgiftning är ett allvarligt tillstånd och behandlas vanligen genom att avbryta exponeringen för ergotamin och ge stödjande vård, inklusive vätskeersättning, smärtlindring och behandling av symtom. I allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig för att avlägsna nekrotisk vävnad och undvika spridning av infektion.

'Acremonium' är ett släkte av svampar som tillhör klassen Sordariomycetes och divisionen Ascomycota. De flesta arterna av Acremonium är saprofyter, vilket betyder att de lever på dött organisk material i naturen. Några få arter kan dock vara opportunistiska patogener och orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunförsvagna individer. Exempel på infektioner som kan orsakas av Acremonium inkluderar hudinfektioner, nagelinfektioner och invasiva lunginflammationer.

Det är värt att notera att släktet Acremonium har under senare år omklassificerats och delats upp i flera olika släkten, bland annat Sarocladium och Fusarium. Dessa släkten innehåller arter som tidigare placerades i släktet Acremonium men som nu anses vara distinkta från varandra baserat på genetiska och morfologiska kriterier.

Mykotoxikos är ett medicinskt tillstånd orsakat av förgiftning (intoxikation) som uppstår när en individ exponeras för mykotoxiner, giftiga substanser som produceras av vissa slags svampar. Mykotoxiner kan förekomma i föda eller luft och kan orsaka en rad olika hälsoproblem beroende på vilken typ av mykotoxin individen har utsatts för och hur stor mängd som har intagits.

Mykotoxiner kan påverka flera olika organ i kroppen, inklusive levern, njurarna och centrala nervsystemet. Symptomen på mykotoxikos kan variera beroende på vilken typ av mykotoxin som orsakar tillståndet, men de kan inkludera bland annat illamående, kräkningar, diarré, huvudvärk, yrsel, andningssvårigheter och försämrad immunförsvar. Långvarig exponering för mykotoxiner kan leda till allvarliga hälsoproblem som lever- eller njursvikt, cancer och neurologiska skador.

Det är värt att notera att mykotoxikos vanligtvis inte orsakas av en enda exponering för mykotoxiner, utan snarare av långvarig eller upprepad exponering. Därför är det viktigt att undvika föda som kan vara kontaminerad med mykotoxiner och att hålla en ren miljö för att minska risken för exponering.

'Bromus' är ett släkte inom familjen gräs (Poaceae) och innehåller omkring 150 arter. Släktet kännetecknas av sina småax som har en kluven axspindel och både enkla och dubbeltandade axfjäll.

Många arter i släktet 'Bromus' är vanliga örter i gräsmarker, på betesmark och på odlingsmark över hela världen. Några exempel på arter inom släktet är timotej (Bromus commutatus), småtimotej (Bromus hordeaceus) och vippgräs (Bromus racemosus).

Det är viktigt att notera att 'Bromus' är en medicinsk term som refererar till ett släkte inom familjen gräs, och inte en specifik medicinsk diagnos eller behandling.

Ergoalkaloider är en typ av kemisk förening som produceras av vissa svampar i släktet Claviceps, särskilt C. purpurea (som orsakar ergotsjukan hos gräs och halvgräs). Ergoalkaloiderna innehåller en ergolin- eller ergotaminring och är kända för sin farmakologiska verkan som vasokonstriktorer, hallucinogener och toxiner. De används också inom medicinen för behandling av migrän och obstetriska tillstånd. Exempel på ergoalkaloider är ergometrin, ergotamin och lysergsyraamid.

'Symbiose' er ein begrep i biologien som refererer til ein forhold mellom to eller flere arter der de lever sammen i nært forhold til hverandre. Det kan for eksempel være en slags forhold der inneholder gjensidig fordel (mutualisme), en av arten får fordel mens den andre ikke skades (kommensalisme), eller ein forhold der er skadelig for én av arten mens den andre har fordel av (parasittisme). I noen sammenhenger kan symbiose også referere til en mer nært forhold der de involverte artene har utviklet spesielle egenskaper eller strukturer som er tilpasset dette forholdet.

Lysergsyra (LSA) är ett psykoaktivt ämne som förekommer naturligt i vissa arter av blommor, till exempel kvinneörten (Argyreia nervosa) och Hawaiiansk babyblomma (Argyreia octoflora). Det är en ergolinalk alkaloid, liknande lysergsyradietylamid (LSD), men LSA verkar ha mildare psykedeliska effekter.

LSA kan orsaka en känsla av eufori, förändrade sinnesstämningar och perceptioner, förhöjd uppmärksamhet och koncentration, samt förändringar i tids- och rumskänslan. Dess effekter kan variera mycket mellan olika individer, beroende på dosering, personlig kemi och andra faktorer.

LSA bör hanteras med försiktighet, eftersom det kan orsaka allvarliga biverkningar som illamående, kräkningar, yrsel, högt blodtryck och snabb hjärtslag. Det finns också risk för psykiska biverkningar som panikattacker, paranoia och psykos. LSA är också illegal i många länder, inklusive Sverige, och användandet av det kan leda till juridiska konsekvenser.

Peptide Extension Factor 1, också känt som PEFI-1 eller hORF57, är ett protein som kodas för av herpesvirus genom att använda alternativ splicing av ett stort öppet läsram (hORF57). Detta protein spelar en viktig roll i virusreplikationen och transkriptionen. PEFI-1 hjälper till att exportera virala mRNA från cellkärnan till cytoplasman, där de kan översättas till proteiner. Dessutom bidrar PEFI-1 till att stabilisera och förlänga virus-specifika peptider under den tidiga fasen av infektionen.

"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.

Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.

I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.

'Svampar' (Fungi) är en domän i biologisk klassificering som inkluderar organismer som har cellytan täckt av ett cellmembran med ergosterol, reproducerar sig antingen sexuellt eller asexuellt genom sporer och har en speciell typ av näringsupptagande kallad absorption. Svamparna utgör en mycket varierad grupp som inkluderar allt från jättelika honungssvampar till små mögelsporer på bröd, svampar lever ofta som saprofyter och sönderdelar dött organiska material för att få näring. Några svampar kan också vara parasiter och orsaka sjukdom hos växter, djur och människor.

'Svamp-DNA' refererer til det genetiske materiale (DNA) som findes i svampeceller. Svampe er en organismegruppe, der inkluderer så forskellige former for liv som gær, skimmelsvamp og rådyrsvinger. Selvom svampe deler visse fællestræk med planter, er de mere beslægtet med dyr, herunder mennesker. Svamp-DNA består af en dobbeltstrenget molekyle, der indeholder arvemasseinformationerne i form af nukleotider (A, T, C og G), som er organiseret i gener og kromosomer. Disse gener og kromosomer rummer oplysninger om svampens struktur, funktion og overlevelse.

Alkaloider är en grupp naturligt förekommande, organiska föreningar som innehåller kväve i sin kemiska struktur. De flesta alkaloider har basiska egenskaper, det vill säga de reagerar genom att ta upp protoner och bilda positivt laddade joner. Alkaloider produceras av en rad olika levande organismer, inklusive växter, svampar och bakterier.

Många alkaloider har medicinska egenskaper och används som läkemedel. Till exempel är morfin, kokain och nicotin alla alkaloider. Morfin används som smärtstillande medel, kokain är ett starkt lokalbedövningsmedel och nicotin är en stimulans som ofta hittas i tobak. Andra alkaloider har använts inom traditionell medicin för att behandla allt från smärta till infektioner.

Även om många alkaloider har medicinska egenskaper, kan de också vara toxiska eller psykoaktiva i högre koncentrationer. Det är viktigt att hantera och använda alkaloider korrekt för att undvika skadliga effekter.

Tubulin refererar till proteiner som är huvudkomponenterna i mikrotubuli, en del av cytoskelettet hos eukaryota celler. Det finns två huvudsakliga typer av tubulinproteiner: alfa-tubulin och beta-tubulin. Dessa två typer av proteiner bildar dimerer som sedan sammanfaller för att bilda mikrotubuli, vilka är långa, hållbara strukturer som spelar en viktig roll i celldelning, transport inom cellen och cellyttstötthet. Microtubules kan också undergå dynamisk omorganisation, det vill säga de kan växa eller krympa genom att addera eller avlägsna tubulin-dimerer från deras ändar. Denna egenskap är viktig för celldelning och cellrörelser.