Natriumselenit är ett salt av det essentiella spårelementet selen. Det används inom medicinen som en dietary supplement och har potentiala positiva effekter på vissa hälsoproblem, såsom kardiovaskulära sjukdomar, cancer och sköldkörtelrelaterade störningar. Natriumselenit fungerar som ett antioxidativt medel genom att hjälpa till att skydda celler från skada orsakad av fria radikaler. Det kan också bidra till en förbättrad immunfunktion och förhindra oxidativ stress. Natriumselenit intas vanligtvis per oral, men kan också ges intravenöst under vissa omständigheter.

Selenious acid, även känt som selenium dioxide eller selenium(IV) oxid, är ett surt, vitaktigt ämne med formeln SeO2. Det är en oorganisk oxosyra av selen. Selenious acid används inom organisk syntes för att introducera selenatomer i organiska molekyler och som en källa till selen i glasyrer och smälta.

Det är värt att notera att selenious acid inte är något vanligt förekommande ämne inom medicinen, men selen är ett essentiellt spårämne för människor och djur och ingår i flera enzymer. Selen kan ha potentiala hälsoeffekter vid optimal dosering, men högre doser kan vara skadliga. Det rekommenderade dagliga intaget av selen för vuxna är 55 mcg enligt the National Institutes of Health (NIH).

Selen är ett spårelement, vilket betyder att det förekommer i mycket låga koncentrationer i levande organismers kroppar. Det är ett viktigt beståndsdel i flera enzymer som har antioxidativa egenskaper och bidrar därmed till att skydda celler från skada. Selen ingår också i det enzym som aktiverar den viktiga hormonet sköldkörtelhormonet.

Selen förekommer naturligt i vissa livsmedel, såsom nötter (särskilt brasilianska nötter), fisk och skaldjur, ägg, gröna bladgrönsaker och svampar. Det kan också tas som närings supplement.

Det rekommenderade dagliga intaget av selen för vuxna är 55 mikrogrammar (µg) per dag enligt the National Institutes of Health i USA. Det är viktigt att inte överskrida det högsta rekommenderade dagliga intaget, som är 400 µg per dag, eftersom för höga nivåer kan vara skadliga.

Selenometionin är en organisk förening som består av svavel (sulfydrylgrupp) och selen (selenocysteingrupp). Det är en aminosyra som innehåller selen, vilket gör den till en näringsämne. Selenmetionin är en av de två formerna av selen som finns naturligt i livsmedel och är väl assimilerad av kroppen. Det är en viktig del av flera enzymer och hjälper till att skydda celler från skada.

Selenium compound (Selenium-containing compound) är en kemisk förening som innehåller grundämnet selen. Selen är ett spårämne hos människor och djur, vilket betyder att det endast behövs i mycket små mängder för att uppfylla viktiga funktioner i kroppen.

Selen förekommer ofta som en del av enzymkomplex, där det utgör en viktig del i deras aktivitet. Exempel på sådana enzymer är glutationperoxidas och thioredoxinreduktas, vilka båda har antioxidativ verkan och hjälper till att skydda celler från oxidativ skada.

Selenföreningar kan förekomma i olika former, bland annat som seleniter (Se+4), selenater (Se+6) eller organiska selenföreningar (till exempel selenoaminosyror). Födoämnen som är rika på selen inkluderar spannmål, nötter och fisk.

Det är viktigt att notera att både för lite och för mycket selen kan vara skadligt. För höga doser av selen kan leda till toxicitet och symtom som hudförändringar, irritation i svalget, illamående och kräkningar.

Jag tror att du kan ha förväxlat stavningen eller är på eftersökning efter en definition av "selenous acid" istället för "selenic acid". Dessa två ämnen är inte lika varandra, så jag kommer att ge en definition för vardera.

Selenic acid: Detta är en oxosyra av selen med formeln H2SeO4. Den är en stark syra och är löslig i vatten. Selenic acid används ofta som ett reagens i kemiska reaktioner, och den kan också bildas naturligt genom oxidation av selen från svaveldioxid i luften.

Selenous acid: Detta är en annan oxosyra av selen med formeln H2SeO3. Den är en svagare syra än selenic acid och är också löslig i vatten. Selenous acid används också som ett reagens i kemiska reaktioner, men den är mindre vanlig än selenic acid.

Jag hoppas detta hjälper till! Låt mig veta om du har några andra frågor.

Etylkvicksilverklorid, också känt som etylsilverchlorid, är en organisk silverförening med den kemiska formeln EtSiCl. Det är ett vitt till gulaktigt fast ämne som är lösligt i vatten och organiska lösningar.

Etylkvicksilverklorid har använts inom medicinen som ett desinfektionsmedel och som en behandling för ögoninflammationer. På grund av dess toxicitet och potentialen för att orsaka allvarlig skada om den kommer i kontakt med huden eller slemhinnor, används det inte längre inom medicinen.

Etylkvicksilverföreningar, även kända som etylguldklorider, är organiska föreningar som innehåller kvicksilver. Den exakta medicinska definitionen av dessa föreningar kan variera, men de tenderar att ha en allmän struktur där ett eller två kolatomer i en etylgrupp (–CH2CH3) är bundna till ett kvicksilveratom. Dessa föreningar har historiskt använts inom medicinen som antibakteriella, antiseptiska och diuretiska medel, men de används inte längre på grund av sin höga toxicitet och potentialen för allvarliga biverkningar.

Kvicksilver (Hg) är ett tungmetall som naturligt förekommer i jordskorpan. När kvicksilveret utsätts för neutronbestrålning kan det bli omvandlat till olika radioaktiva isotoper. Kvicksilverradioisotoper är, alltså, artificiellt skapade radioaktiva varianter av kvicksilver.

Exempel på vanliga kvicksilverradioisotoper inkluderar:

1. Hg-197: Har en halveringstid på 23,8 timmar och sönderfaller genom beta-minus-emission till Tl-197.
2. Hg-201: Har en halveringstid på 5,02 dagar och sönderfaller genom elektroninfångning till Tl-201, som är ett viktigt radioisotop inom medicinsk diagnostik.
3. Hg-203: Har en halveringstid på 46,6 dagar och sönderfaller genom beta-minus-emission till Tl-203.

Det är viktigt att notera att kvicksilver och dess radioisotoper är skadliga för människor och miljön. Direkt exponering eller långvarig exponering bör undvikas, och hanteringen av kvicksilver och dess isotoper bör ske enligt säkerhetsregler och riktlinjer.

Glutationperoxidas (GPO) er ein enzym som innehar selvetsyntetisert kobber- eller jern-basert prostgrupp, og som spiller en viktig rolle i cellens forsvar mot oxidativ stress. GPO katalyserer reaksjonen mellom reduktivt glutation (GSH) og hydrogenperoxid (H2O2), resulterende i oksidert glutation (GSSG) og vann. Dette hjelper å hindre skadelige effekter av fri radikaler som kan skape celleskade og sykdom. Det finnes noen forskjellige typer GPO, og de er spesielt viktig i bestemte celler og organer, særlig i leveren.

Selen-radioisotoper är radioaktiva varianter av grundämnet selen. Selen är ett spårämne som är nödvändigt för djurs och människors hälsa, men i för höga doser kan det vara skadligt.

Selen-radioisotoper används inom medicinen för att behandla vissa typer av cancer, såsom sköldkörtelcancer och prostatacancer. De kan också användas i diagnostiska procedurer för att hjälpa läkare att identifiera och undersöka sjukdomar inom kroppen.

Exempel på vanligt använda Selen-radioisotoper inkluderar Selenium-75 och Selenium-77. Dessa isotoper har olika halveringstider och emissionskärnor, vilket gör dem användbara för olika medicinska tillämpningar.

Selen-radioisotopbehandlingar ska endast utföras under kontroll av kvalificerad medicinsk personal och med godkännande från relevanta myndigheter, på grund av de potentiella riskerna som är associerade med användandet av radioaktiva substanser.

'Natrium' er ein grunnleggjande mineral og er kjent som Natrium (Na) på engelsk. I medisinsk sammenheng, refererer Natrium ofte til Natrium-jonen (Na+), som er en viktig elektrolytt i kroppen. Natrium spiller en viktig rolle i å holde vannbalansen i kroppen, og bidrar også til å regulere blodtrykket og hjertets funksjon. Natriumforsyningen i kroppen kommer främst fra saltet (NaCl) som vi konsumerer i vår daglige kost.

Organoselenföreningar är kemiska föreningar som innehåller kol (organo-) och selen (seleno-). Selen är ett spårämne som är nödvändigt för vissa enzymer i kroppen, men vid högre koncentrationer kan det vara skadligt. Organoselenföreningar har studerats för sin potentiala att fungera som antioxidanter och möjligen skydda mot cancer, men forskningen på området är fortfarande preliminärt.

'Hov och klo' är ett begrepp som används inom veterinärmedicinen, särskilt när man talar om hovdjur som hästar och kor. Med 'hov' menas den hårda, hornartade strukturen på djurets fot som skyddar de inre vävnaderna och ger stöd vid rörelser. Hoven är viktiga för att djuret ska kunna gå, springa och stå stabilt.

'Klo' används ofta som en beteckning på den kraftfulla, böjda klor som hittas på till exempel rovdjurs extremiteter, men i det här sammanhanget avser det istället den hårda, hornartade strukturen runt djurets tåspets när det gäller hovdjur. Klon skyddar tån och ger extra grepp vid rörelser på olika underlag.

Således kan man säga att 'hov' och 'klo' är två anatomiska strukturer på en djurs extremitet, där hoven finns på hovdjur och klor på andra djurarter som rovdjur. Båda dessa strukturer har viktiga funktioner för djurets rörelser och överlevnad.

'Jäst' är en typ av encellig organism som tillhör svampdjuren. De är oftast kända för sin roll i beredningen av mat- och dryckeprodukter, där de bryter ned socker till kolhydrater, alkohol och gas, ett process som kallas jäsning. Detta gör att de kan användas för att jäsa bröd, öl och vin.

I medicinskt hänseende kan jäst orsaka infektioner, särskilt hos personer med svagt immunförsvar eller vid försvagning av kroppens naturliga försvarsmekanismer. Sådana infektioner kan drabba olika delar av kroppen, till exempel hud, slemhinnor och inre organ. Infektioner som orsakas av jäst kallas ofta för kandidos eller candida-infektioner. De kan vara relativt enkla att behandla med antimykotiska läkemedel, men kan bli ett återkommande problem om de inte behandlas fullständigt eller om orsaken till infektionen inte åtgärdas.

Selenoproteiner är proteiner som innehåller aminosyran selenocystein (Sec), vilket är den enda naturligt förekommande aminosyran som inkluderas i proteinsekvenser genom ett specifikt signalsystem under translationen. Selenocystein innehåller en seleenatom, och det finns 25 kända humana selenoproteiner som har en aktiv roll i vår fysiologi. Dessa proteiner är involverade i en rad cellulära processer, såsom antioxidativt försvar, skydd mot oxidativ stress, immunförsvar och skydd mot celldöd. Selenets inkorporering i dessa proteiner är viktigt för deras funktionella aktivitet och struktur.

Spirulina är ett slags blågröna alger (cyanobakterier) som växer naturligt i sött vatten, till exempel i sjöar och dammar. Den har under de senaste decennierna blivit populär som en näringsrikt kosttillskott på grund av sin höga andel av proteiner, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Spirulina innehåller också fylloquinon, ett form av vitamin K1, samt karotenoider som beta-karoten och zeaxantin.

Det är värt att notera att kvaliteten på kommersiella produkter kan variera stort beroende på hur den odlas, skördas och bearbetas. Det rekommenderas därför att välja produkter som är certifierade av en pålitlig tredje part och att följa doseringsrekommendationerna.

Som alltid bör du konsultera din läkare eller dietist före du börjar ta någon form av närings- eller kosttillskott, särskilt om du har några hälsoproblem, är gravid eller ammar.

Strålskyddsmedel, även känt som radioskyddsmedel eller radioprotektiva medel, är en typ av läkemedel som används för att skydda kroppen från skada orsakad av joniserande strålning. Dessa medel fungerar genom att minska mängden strålning som når celler och vävnader i kroppen, eller genom att reducera den biologiska skadan som orsakas av strålningen. Exempel på strålskyddsmedel inkluderar amifostin, prussianblått och kaliumjodid. Dessa medel används ofta under medicinska behandlingar som involverar joniserande strålning, såsom strålterapi, eller under olycksfall där en person utsätts för höga nivåer av joniserande strålning.

Kashin-Beck Disease (KBD) är en kronisk, degenerativ artropati som primärt påverkar barn i vissa delar av Asien, främst Kina, Sibirien och Nordkorea. Sjukdomen karaktäriseras av nekros och förändringar i brosk- och kondylvävnad i små artiklar, särskilt i handleder och knäen. Detta leder till smärta, stelhet och till slut funktionsnedsättning i de drabbade lederna.

KBD orsakas av en kombination av faktorer, inklusive näringsbrist (särskilt av seleen), föroreningar i dricksvattnet (till exempel höga halter av mangan) och genetiska faktorer. Sjukdomen är fortfarande relativt okänd och det saknas effektiva behandlingsmetoder, men forskning pågår för att bättre förstå sjukdomens orsaker och möjliga behandlingsalternativ.

Tioredoxin-disulfidreduktas (TDR) är ett enzym som hjälper till att reducera, eller sänka, oxidationsgraden på proteiner i celler. Det gör detta genom att överföra elektroner från NADPH till disulfidbryggor i proteinerna, vilket bryter dem ned och reducerar proteinet. TDR är viktigt för att hålla cellens reduktiva potential i balans och för att skydda cellen mot oxidativ stress. Det spelar också en roll i celldelning, signaltransduktion och andra cellulära processer.

Selenocysteine er en sjeldent forekommende aminosyre i proteiner hos levende organismer. Det er den 21. proteinogenen aminosyren, og det inkluderes i visse proteiner som en del av deres struktur og funksjon. Selenocystein har en selenatom i stedet for en sulfuratom, som er tilfelle i den mer alminnelige aminosyren cystein. Denne selenatomen gir selenocystein unik biokjemisk aktivitet og kan være involvert i en rekke avgjørende biologiske prosesser, inkludert antioxidativt beskyttelse og redoxreaksjoner.

Det er verdt å nevne at selenocystein ikke er en standard aminosyre som inkluderes i de 20 vanlige proteinogenene aminosyrer. I stedet er det syntetisert på en speciel måte under proteinsyntesen, og det koding av genene for selenoproteiner involverer en unik mekanisme som inkluderer en særskilt tRNA-molekyl (tRNA^[Ser]Sec) og en selenocystein-specifik initiatorfaktor (IFS). Dette gjør produksjonen av selenoproteiner mer kompleks enn vanlige proteiner, men det er likevel viktig for mange biologiske prosesser hos både dyr og bakterier.

'Växtförgiftning' är ett medicinskt tillstånd som orsakas av att en person har konsumerat eller kommit i kontakt med giftiga växter, delar av växter eller växtsubstanser. Symptomen på växtförgiftning kan variera beroende på vilken växt eller substans personen har utsatts för, men de kan inkludera bland annat illamående, kräkningar, diarré, magont, yrsel, huvudvärk och andningssvårigheter. I allvarliga fall kan växtförgiftning leda till komplikationer som amongrusning, hjärtproblem, nervskador eller i värsta fall död.

Det är viktigt att söka omedelbar medicinsk hjälp om man misstänker växtförgiftning, eftersom snabb behandling kan minska risken för komplikationer och förbättra prognosen. Behandlingen av växtförgiftning kan innebära att avlägsna den giftiga substansen från kroppen, ge aktivt kol för att binda giftet, stödja andnings- och hjärtfunktioner och i vissa fall ge specifika antidoter beroende på vilken växt eller substans som orsakat förgiftningen.

'Natriumkanaler' er en type ionkanaler som spiller en viktig rolle i nervernes og musklers funksjon. De tillater natriumioner (Na+) til å strømme inn i cellen, hvilket kan føre til endringer i membranpotentialet og signalering i cellekommunikasjon. Natriumkanalene er selektive for Na+ og består av alfa- og beta-underenheter som tilsammen formrer en pore. Disse kanalene kan aktiveres og inaktiveres i respons til spenningsendringer og kjemiske signaler, noe som er viktig for regulering av elektrisk aktivitet i nerve- og muskelsystemet. Fejlfunksjoner i natriumkanalene kan være årsak til flere medisinske tilstander, inkludert kramper og hjerte rytmestøringer.

Enligt Medicinska Ordboken kan kosttillskott definieras som:

"Ett preparat i form av tabletter, kapslar, pulver eller liknande, som tas till särskilda näringsändamål. Kosttillskott innehåller ofta vitaminer, mineraler och andra substanser som påstås ha positiva effekter på hälsa och välbefinnande."

Det är viktigt att notera att kosttillskott inte ska ses som en ersättning för ett balancerat och näringsrikt matvanor. Innan du börjar ta något kosttillskott, rekommenderas det alltid att du först konsulterar din läkare eller dietist för att få råd om dess lämplighet och säkerhet.

Den kristallina linse (eller "crystalline lens") er en del af øjet som hjælper til at fokusere lyset på nettet (retina) for at danne et skarp billede. Den kristallinske linse er en transparent, bikonveks struktur, der ligger direkte bag pupillen og består af proteiner kaldet krystalliner. Med tiden kan den kristallinske linse miste sin transparente egenskab og udvikle en skade kendt som katarakt, hvilket resulterer i synsnedsættelse eller blinde.

'Grå starr' (latin: cataracta) är en ögonsjukdom där den naturliga linsen i ögat blir opak, vilket orsakar synförlust. Detta kan vara relaterat till åldrande, arv, skada eller andra hälsoproblem. Ofta är förlusten av skärpa och kontrast i synen de första tecknen på grå starr. Senare kan färgerna kunna upplevas mattare och det kan bli svårare att se i dimma, mörker eller vid nattetid. I allvarliga fall kan grå starr orsaka synnedsättning som är så allvarlig att den påverkar vardagsaktiviteter som att köra bil, läsa eller se televisionen. Grå starr behandlas vanligtvis med kirurgi, där linsen tas bort och ersätts med en konstgjord linse.

Medicinskt kan "växter, ätbara" definieras som växter eller delar av växter som är säkra och lämpliga att använda som föda. Dessa växter innehåller ofta näringsrikt substanser såsom vitaminer, mineraler, proteiner, kolhydrater och fiber. Exempel på ätbara växter är grönsaker, frukter, nötter, frön, rotfrukter, örter och alger. Det är viktigt att vara säker på att man kan identifiera ätliga växter korrekt och vara medveten om eventuella allergiöverkänsligheter eller giftiga delar av vissa växter innan man använder dem som föda.

"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.

Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.

I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.

Inom medicinen refererar "slumpmässig fördelning" eller "randomisering" till ett sätt att tilldela deltagare till olika behandlingsgrupper i en klinisk studie på ett slumpmässigt och oförutsägbart sätt. Detta metod är viktigt för att minimera systematiska fel, så kallade bias, som kan påverka studiens resultat.

Slumpmässig fördelning innebär att varje deltagare har lika stor chans att bli tilldelad till en viss behandlingsgrupp som någon annan deltagare. Detta gör det möjligt att jämföra effekterna av olika behandlingar på liknande grupper av deltagare, och därmed öka sannolikheten för att studiens resultat är representativa för den population som studien undersöker.

Det finns olika metoder för slumpmässig fördelning, till exempel slumptalstabeller, slumpmässiga nummergeneratorer eller blockrandomisering. Slumpmässig fördelning bör utföras av en person som är oberoende av studien och inte känner till deltagarnas identitet eller karaktäristika.

Glutation (glutathion) är en tripeptid som består av tre aminosyror: cystein, glutaminsyra och glycin. Det förekommer naturligt i de flesta levande celler och är viktigt för att skydda cellerna mot skada från fria radikaler och andra toxiner. Glutation hjälper också till att stödja immunsystemet, reglera signalering mellan celler och underlätta näringsomsättningen i celler. Det är en kraftfull antioxidant som hjälper till att försvara cellerna mot oxidativ stress, vilket kan orsaka åldrande och sjukdomar.

Vitamin E är ett samlingsnamn för en grupp lipidlösliga antioxidanter, som inkluderar tokoferoler och tokotrienoler. Den mest aktiva formen av vitamin E i kroppen är alfa-tokoferol. Vitamin E har en viktig roll i skydda cellmembranen från skada orsakad av fria radikaler, som kan leda till celldamage och åldrande. Det hjälper också till att stärka immunsystemet, förhindra blodproppar och underlätta för communicationsprocesser inom cellerna. Vitamin E finns naturligt i matvaror som vegetabiliska oljor (som solrosolja och sojabolja), nötter och frön, gröna bladgrönsaker och visst fruktkött (t.ex. mango och papaya).

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

I'm sorry for any confusion, but "Bertholletia" is not a medical term. It is the name of a genus of large evergreen trees in the family Lecythidaceae, native to South America. The species is commonly known as the Brazil nut tree. The seeds of this tree, called Brazil nuts, are a popular food source and have various uses in both medicine and industry. However, "Bertholletia" itself is not a medical term or concept.

'Månen' är inget medicinskt begrepp, utan istället den naturliga satelliten som kretsar runt jorden. Det kan finnas vissa aspekter av månen som studeras inom olika medicinska discipliner, såsom kirurgi och rymdmedicin, men själva månen är ingen del av medicinen.

Medicinskt sett är spårämnen (eng. "trace elements") mineraler som endast behövs i mycket små mängder, ofta under 100 milligram per dag, för att uppfylla viktiga kroppsliga funktioner hos människor. Dessa ämnen är nödvändiga för en rad olika biokemiska processer, inklusive andning, tillväxt och utveckling, immunförsvar och hormonproduktion.

Exempel på spårämnen innefattar järn, koppar, zink, mangan, selen, krom, molybden och jod. Ett undantag är fluor, som inte är ett essentiellt spårämne men som ändå har en viktig roll för tänder och ben.

Det är viktigt att ha rätt balans av dessa spårämnen eftersom både brist och överskott kan leda till hälsoproblem. En kostriktad diet eller speciella medicinska tillstånd kan orsaka spårämnesbrist, medan för höga nivåer kan uppstå genom miljöexponering, näringsintag från livsmedel eller dietary supplements.

Det Romerska Riket, även känt som Imperium Romanum, var ett antikt stormakt som grundades i och runt Rom under 500-talet f.Kr. Det utvecklades till en republik, men blev sedan ett kejsardöme under Augustus år 27 f.Kr. Riket nådde sin största utbredning under den tidiga kejsartiden och sträckte sig då från England i norr till Egypten i söder och från Spanien i väster till Mindre Asien i öster.

Det Romerska Riket var känt för sina framsteg inom lagstiftning, administration, konst, litteratur, arkitektur, teknik, militär strategi, och varierande former av filosofi och religion. Det romerska rättssystemet har haft en bestående påverkan på västerländsk lagstiftning och det latinska språket används fortfarande inom vetenskapliga sammanhang.

Rikets fall till slut under 400-talet e.Kr. har beskrivits som ett av de mest betydelsefulla historiska evenemangen, och det har haft en stor inverkan på den efterföljande europeisk kulturen och historia.

Medicinskt sett kan "nötter" (seeds) innefatta små, hårda frön från växter som konsumeras som del av en hälsosam och balanserad diet. Exempel på sådana nötter inkluderar hasselnötter, valnötter, mandlar, sesamfrön, solrosfrön och pumpafrön. Dessa nötter är rika på näringsämnen som proteiner, fiber, fettsyror (inklusive omega-3-fettsyror), vitaminer (särskilt vitamin E och B-vitaminer) och mineraler (som magnesium, zink, kalcium och järn).

Konsumtionen av dessa nötter har visat sig ha en rad potentiala hälsofördelar, såsom minskat risk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, viktökning och cancer. Det är viktigt att notera att "nötallergi" är en allvarlig allergisk reaktion på proteiner som finns i vissa nötter, och det kan vara livshotande för dem som drabbas av den.