De nakenfröiga växterna är en grupp kärlväxter vars frön inte är omgivna av ett fruktskikt, till skillnad från angiospermer (gömfröiga växter), vars frön är inneslutna i en fruktkropp. I stället kan fröna sitta i t ex kottar. Idag delar man in gymnospermerna i fyra divisioner: Coniferophyta (barrväxter), Cycadophyta, Ginkgophyta och Gnetophyta.
Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).
I en enkel medicinsk kontext kan 'Picea' referera till det vetenskapliga namnet på gran, ett släkte av barrträd som tillhör familjen tallväxter (Pinaceae). Granar är evergreen träd med upprätta, cylindriska stammar och skårade, vridna eller platta grenar. De har små, spetsiga barr och producera kottar som är runda eller ovala i formen.
Ett växtsläkte inom familjen Cycadaceae och ordningen Cycadales. Det utgörs av palmliknande träd, som ger cykasin (metylazoximetylacetat), beta-D-glukosiden av metylazoximetanol.
Enligt medicinskt perspektiv kan "Conifer" referera till Coniferales, ett ordning inom den biologiska gruppen av kärlväxter som är kända för att innefatta träd och buskar med längsgående ledbundna kottar. Dessa växter producerar ofta ämnen som terpener, som kan ha medicinska användningsområden, till exempel i aromaterapi eller traditionell medicin. Emellertid bör betonas att många koniferer innehåller även toxiska ämnen och deras användning bör alltid övervakas av en kvalificerad hälsoexpert.
'Pinus' är det vetenskapliga namnet på släktet med tallar, som tillhör familjen tallväxter (Pinaceae). Tallsläktet innehåller cirka 120 arter, vilka huvudsakligen förekommer i norra halvklotets tempererade och subtropiska regioner. Många av dessa arter odlas kommersiellt för träproduktion eller som prydnadsväxter. Exempel på välkända tallarter inom släktet 'Pinus' är skogstall (*P. sylvestris*), svarttall (*P. nigra*), vitgran (*P. strobus*) och jättetall (*P. lambertiana*).
"Taxus" är ett latinskt släktnamn för en grupp av evergreenväxter, även kända som idegranar, som innehåller flera giftiga alkaloider och har använts inom medicinen, särskilt för sin antikancerverkan i form av taxan-preparatet paclitaxel.
Pinaceae är en botanisk familj som tillhör ordningen Coniferales och innehåller ett 200-tal arter träd och buskar, de flesta evergröna. Familjen kännetecknas av sina nålformade eller skalformade blad och sina stora, upp till 60 cm långa, ståndrika kottar. Pinaceae inkluderar kommersiellt viktiga träslag som granar (Abies), tallar (Pinus) och enar (Picea).
Den enda arten av släktet Ginkgo, familjen Ginkgoacea. Den är källa för extrakt av medicinskt intresse, särskilt Egb 761. Namnet Ginkgo kan avse såväl släktet som arten.
'Pinus taeda', även känd som lodljuster, är en art inom släktet *Pinus* och familjen tallväxter (*Pinaceae*). Det är en snabbt växande, evergreen trädart ursprungligen från östra Nordamerika. Trädet kan bli upp till 30-40 meter högt och har en lodrät stam med grov, rödbrun bark. Nålen är lång, mjuk och grön med två i en bunt. Kottarna är cylindriska, bruna och ungefär 12 cm långa när de är mogna. 'Pinus taeda' används ofta inom kommersiell skogsbruk på grund av sin snabba tillväxt och används för att producera trävaror som pappersmassa, träpellets och byggnadsmaterial.
En division (kottepalmer) bland gymnospermer (nakenfröiga växter) som liknar palmträd (Arecaceae), men som är närmare besläktade med Pinus. De har stora kottar och stora, barrliknande löv, och kallas ibland cykader.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Zamiaceae är en familj inom den botaniska ordningen Cycadales, som tillhör klassen cykaser (Cycadopsida). Zamiaceae består av uppemot 20 släkten och cirka 100 arter, vilka huvudsakligen förekommer i subtropiska och tropiska delar av världen. Dessa växter är evergreen och kännetecknas av sina stora, ofta palmliknande blad. De har en karaktäristisk, ihålig stam som kan vara underjordisk eller ovan jord. Zamiaceae innehåller giftiga alkaloider och är därför inte ätliga för människor eller djur.
Ett växtsläkte inom ordningen Ephedrales och divisionen Gnetophyta. Arten E. sinica (E. sinensis) innehåller den enkla alkaloiden efedrin.
Icke-fröiga, icke-blommande växter i familjen Polypodiaceae, divisionen Pteridophyta. Förökningen sker via sporer som bildas i sporangierna på de starkt flikiga bladens undersida. Det finns ca 9000 arter, från örtliknande till trädliknande.
I medicinsk kontext kan "Träd" referera till en struktur i kroppen som liknar ett träd i sin form och funktion. Ett exempel är bronkialltar i lungsystemet, där de yttre grenarna delar sig successivt till allt mindre grenar, slutligen ledande till de små luftvägarna (bronkioler) som fylls med luft under inandning.
Selaginellaceae är en botanisk familj som tillhör klassen Lycopodiopsida och delas vanligtvis upp i cirka 40 släkten med omkring 700 arter. De flesta av dessa växter kallas "ökenmossor" på grund av deras förmåga att tolerera torra förhållanden, men de är egentligen inga mossor utan istället en evolutionärt distinkt grupp av kärlväxter.
Arvsmassan hos växter.
I en enda mening kan 'ovule' definieras som den mogna, haploida kvinnliga könscellen, även kallad äggcell, som produceras i äggstockarna (ovarier) och kan bli befruktad av en manlig könscell, spermie, för att bilda ett zygot som kan utvecklas till ett embryo.
I can provide a medical definition for "Ocotea" in one sentence:
I en mening within the medical field, cambium refers to a layer of cells located between the bark and the wood in a tree or other plant. This layer is responsible for producing new cells that allow the plant to grow and increase in diameter. It's important in the process of wound healing and regeneration in plants. The term "cambium" itself doesn't have a direct correlation to human or animal medicine, but it is a fundamental concept in botany and plant biology.
I en enstaka mening kan "Pseudotsuga" definieras som ett släkte inom familjen tallväxter (Pinaceae), som inkluderar den nordamerikanska douglasgranen och flera asiatiska arter, kända för sitt vackra och snabbt växande trä. Släktet kännetecknas bland annat av sina hängande, spiralställda kottar med skalet delat i tegelformade plattor.
Den rikligast förekommande, naturliga, aromatiska, organiska polymeren, vilken finns i alla kärlväxter. Lignin, cellulosa och hemicellulosa
"Cypressväxter ( Cupressaceae) är en familj inom den botaniska ordningen coniferales, som består av träd och buskar med vedartade skott, smala, iglementade blad och frön med två klorofyllförsedda vingar."
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Ett växtsläkte tillhörande familjen Gnetaceae (gnetumväxter), divisionen Gnetophyta. Medlemmar av släktet innehåller stilbener och bensylisokinolinalkaloider.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
"Ett genombestår av DNA, som innehåller alla arvsmassaen hos en organism. Kloroplaster är speciella organeller inuti växtceller som också har sitt eget genom bestående av cirkulärt DNA. De är involverade i fotosyntesen och producerar syre som en biprodukt."
Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.
Bryophyta er en botanisk betegnelse for en gruppe af planter, der inkluderer mosser, levermosser og hornblade. Disse planter er karakteriseret ved at have en simplificeret, ikke-vaskulær opbygning, hvilket betyder, at de mangler rigtige ledningssystemer til transport af vand og næringsstoffer. Bryophyta har også en unik livscyklus, der inkluderer en alternerende generation mellem et haploidt gametofytstadie og et diploidt sporofytstadie. Gametofyten er den dominerende generation og producerer små mobiliske sædceller (antherozoider) og større, immobile ægceller (arkegonier). Når en sædcelle befrugtet et æg, dannes der et sporofyt, som består af en fotosyntetiserende seta (stilk) og en sporehus med sporer
Thysanoptera är en ordning av små, vingade insekter, vanligtvis kända som tripsar. De flesta arterna är små, omkring 1-2 millimeter långa, och har två smala vingar med en tydlig fjällig struktur. Tripsar är ofta gula, bruna eller svarta till färgen och kan vara så små att de är svåra att se med blotta ögat. De flesta arterna lever av växter och kan vara skadedjur i jordbruk och trädgårdar, där de suger ut saft från blad och skott. Några arter livnär sig på svampar eller andra insekter. Tripsar är kända för sin starka hoppgest och snabba rörelser.
I can provide a brief medical definition of 'Cunninghamia' as it relates to the field of medicine, specifically in the context of plant-derived pharmaceutical compounds.
'Pinus sylvestris' är den botaniska beteckningen för en barrträdart som kallas skogsskötsel eller rödgran. Detta träd är vanligt förekommande i norra Europa och Asien, och kan identifieras genom sina långa, nålformade barr och röda harts droppar. Skogsskogen är viktig inom skogsbruk och används ofta för att producera träprodukter som virke, pappersmassa och cellulosa.
I en enda mening kan floem definieras som ett växts transportsystem för assimilater, såsom socker och aminosyror, från de delar där de producerats till de delar där de används eller lagras. Det transporterade materialet flödar med hjälp av tryckkraft skapad av osmos och differenser i sötningsgrad. Floem består av specialiserade celler som bildar floemfiber och sievtubler, vilka är sammanlänkade för att möjliggöra transporten av näringsämnen.
Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
"DNA shuffling, also known as molecular breeding or sexual PCR, is a laboratory technique used to generate genetic diversity by recombining DNA sequences from multiple sources. This process involves fragmenting DNA from different parent genes, randomly combining these fragments through repeated rounds of PCR, and then screening the resulting library for desired traits or functions."
'Viridiplantae' är ett latinskt namn som används inom taxonomi, den vetenskapliga klassificeringen av organismers evolutionära släktskap. Viridiplantae är det vetenskapliga namnet på en grupp organismer som även kallas gröna växter eller landväxter.
Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.
"Biologisk utplåning" refererar till den process där en population eller art minskar så mycket i antal att de inte längre kan återställa sig själva, vilket leder till deras utdöende i naturen. Detta kan orsakas av en rad faktorer som habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, överexploatering och konkurrens med invasiva arter. Biologisk utplåning är ett allvarligt miljöproblem eftersom det kan leda till en avsevärd minskning i biologisk mångfald och påverka ekosystemens funktioner och tjänster negativt.
*Cryptomeria japonica*, ofta kallad sugi eller japansk ceder, är ett något förvillande namn eftersom det inte tillhör cedersläktet (*Cedrus*). Det är dock en art i cypressväxtfamiljen (*Cupressaceae*) och kommer ursprungligen från Japan. Trädet kan bli upp till 70 meter högt och används ofta som prydnadsväxt på grund av sina distinkta, lodräta grenar och skruvade nålar. Det är inte vanligt förekommande inom medicinen, men traditionellt har extrakt från barken använts i japansk folkmedicin för att behandla olika åkommor som diarré och hudutslag.
"Trä" är ett naturligt polymermaterial bestående av cellulosa, hemicellulosa och lignin, som bildar de huvudsakliga komponenterna i växter som träd och buskar.
'Seed dispersal' refererar till naturliga mekanismer eller processer som resulterar i att frön från en växt transporteras och sprids från moderplantan till nya lägen, där de kan gro och etablera nya individuer. Detta är en viktig strategi för växters överlevnad och spridning i naturen. Seed dispersal kan ske genom olika mekanismer som blåst, vatten, djurs fötter eller mage, eller genom att frön sitter fast på kläder eller päls.
Växters fortplantningsorgan.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) i kloroplaster, klorofyllhaltiga celler som ombesörjer fotosyntes.
'RNA (Ribonucleic acid) in plants refers to the single-stranded, helical molecule that plays a crucial role in gene expression by serving as an intermediary between DNA and protein synthesis, with various types including messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA).'
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
Sekvensstumpar erhållna från komplementärt DNA (cDNA). Markörerna är partiella DNA-sekvenser från kloner. Syn. EST.
Diterpenes are a class of organic compounds derived from four isoprene units and have the chemical formula C20H32. Kauranes are a subclass of diterpenes characterized by a specific carbon skeleton structure, which contains a perhydrophenanthrene ring system. They are widely distributed in nature and can be found in various plants, fungi, and insects. Some kauranes have shown biological activities, such as anti-inflammatory, antiviral, and cytotoxic properties, making them of interest to researchers in the fields of natural products chemistry and pharmacology.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
"Pollen är en fine, pulverformig ämnesförening som produceras av växter och används för att befruкта andra växtindividers honorgan. Pollen består av mikroskopiska korn som innehåller spermieceller och är en viktig komponent i växternas reproduktionsprocess."

Nakenfröiga växter, eller gymnospermer, är en grupp av kärlväxter som har sina frön utan någon skyddande omogna fruktvävnad. Ordet "gymnosperm" kommer från grekiskans *gymnos* ("naken") och *sperma* ("frö"). De flesta nakenfröiga växterna är träd eller buskar, och de inkluderar granar, cypressväxter, tallar, lärkträdsväxter och ginkgo.

Nakenfröiga växternas frön består av en befruktad äggcell och en näringsvävnad, ofta omsluten av ett hårt skal eller en kapsel. Fröet är fäst på en moderskotte som bärs upp av kvistar eller grenar. Nakenfröiga växter har inga blommor, utan pollen överförs från hanliga till honliga organ via vind eller insekter.

Det finns cirka 1 000 arter av nakenfröiga växter i världen, och de förekommer främst i tempererade och kalla klimatzoner. De är ekonomiskt viktiga som träresurser, för produktion av papper och för att ge skydd mot erosion.

'Gömfröiga växter', eller angiospermer, är en grupp av fröväxter som kännetecknas av att deras frön är inneslutna i en frukt. Frukten skyddar fröet och hjälper till att sprida det vid pollinering och fröspridning. Angiospermerna utgör den största gruppen av kärlväxter och omfattar bland annat gräs, blommor, träd och buskar. De flesta gömfröiga växter är också tvåkönade, vilket betyder att de har både hon- och hanorgan i samma individ.

'Picea' är ett vetenskapligt släkte inom familjen tallväxter (Pinaceae) och omfattar cirka 35–40 arter, vanligen kallade granar. Dessa träd förekommer naturligt i de norra delarna av den boreala skogen eller taigan som sträcker sig från Norra ishavet till centrala Asien och Nordamerika.

Granarnas behållningar (kottar) är upprättstående, cylindriska och hängande kottar förekommer inte i släktet 'Picea'. Granarnas barr sitter spiralformat runt kvistarna och är vanligen mjuka till känseln. När barren faller av lämnar de ofta ett litet ärr på grenen, vilket skiljer dem från tallar som saknar detta ärr.

Exempel på välkända arter inom släktet 'Picea' är den vanliga granen (Picea abies), nordmannsgranen (Picea orientalis) och sitkagranen (Picea sitchensis). Dessa arter odlas ofta som jordbruksgrödor för att användas som julgranar, byggnadsmaterial eller pappersmassa.

I'm sorry for any confusion, but "Cycas" is not a medical term. It is the name of a genus of plants, Cycadaceae, which are commonly referred to as cycads. They are a group of gymnosperms with a fossil history dating back to the early Mesozoic Era. Some species of cycads have been used in traditional medicine in various cultures, but there is no single medical definition associated with the term "Cycas."

En konifer (latin: Coniferae) är en grupp av träd och buskar som tillhör divisionen av kärlväxter som kallas för nakensamiglade (Gymnospermae). Konifera är ett svenskt namn som kommer från latinets "conus" (kägla) och "ferre" (bära), vilket refererar till deras karaktäristiska kottar.

Koniferer är oftast evergröna och har långa, smala blad som kan vara nålformade eller skivformade. De flesta arter i gruppen producerar frön inuti kottar, även om det finns några undantag. Konifera-familjer inkluderar tallväxter (Pinaceae), cypresser (Cupressaceae) och enar (Sciadopityaceae).

Exempel på vanliga koniferer är gran, tall, ädelcypress, douglasgran, hemlock, leylandcypress, sequoia, thuja, västra jedeförvildad lärk och mammutträd. Konifera-arter producerar ofta harts eller terpentin och har traditionellt använts för att producera träprodukter som timmer, pappersmassa och träkol.

'Pinus' är ett släkte inom familjen tallväxter (Pinaceae) och består av cirka 115 arter, de flesta förekommer i norra halvklotets tempererade regioner. Släktet kännetecknas av att ha långa, nålformade blad som sitter ihop i buntar om fem stycken och har stora, hårda kottar. Några exempel på arter inom släktet Pinus är skogsfuru (Pinus sylvestris), jättetall (Pinus lambertiana) och granitgran (Pinus albicaulis).

'Taxus' är ett släkte evergreenväxter, även kända som idegranar. Det finns nio arter inom släktet, men den mest välbekanta arten i Sverige är Taxus baccata, även kallad engelsk idegran.

Taxus-släktet innehåller ett alkaloid toxicant känt som taxin, som kan vara dödligt giftigt om det intas av människor eller djur. Dess bark och nålar har traditionellt använts inom medicinen för att behandla olika sjukdomar, men användningen är idag begränsad på grund av dess toxicitet.

I cancerbehandling har dock ett extrakt från Taxus-släktet, paclitaxel, visat sig vara effektivt mot en rad olika cancertyper, inklusive bröstcancer och äggstockscancer. Paclitaxel fungerar genom att störa celldelningen hos cancerceller, vilket orsakar deras död.

Pinaceae är en botanisk familj som tillhör ordningen Coniferales och innehåller ett 200-tal arter, vilka oftast kallas tallväxter. Till familjen Pinaceae hör välbekanta trädsorter såsom granar (Abies), tallar (Pinus), cederar (Cedrus) och lärkar (Larix). Dessa är evergreena växter, det vill säga de behåller sina nålformade eller skaliga blad under större delen av året. Familjen kännetecknas dessutom av sina frön som sitter i kottar och har två täckblad (skal) var. Pinaceae-familjens medlemmar är ekonomiskt viktiga som timmerträd, pappersmassa och för framställning av terpentin och kol.

'Ginkgo biloba' er ein plante som har vært brukt i tradisjonell kinesisk medisin for tusenåra. Det er kjent som den eldste levende arten av trær, og det er ingen nære levende beslektninger til Ginkgo biloba.

I moderne medisin brukes ekstrakt frå Ginkgo biloba-bladene ofte som ein konsentert form for å behandle en rekke helseproblemer, særlig hjerne- og hjertesykdomar. Det er også brukt for å forbedre minnet og å forsinke aldringsrelaterte demenssjukdomar.

Ginkgo biloba ekstrakt inneholder flavonoider og terpenoider, som antas å ha en vernende effekt på de kjemiske prosessane i hjernen og å forbedre blodforsyningen til hjernen. Flavonoidene har antioksidative egenskaper, no som kan hjelpe til å beskytte mot skade frå frie radikaler. Terpenoidene, særlig ginkgolider og bilobalider, har en blodtunningsvernende effekt og kan forbedre mikrocirkulasjonen i hjernen.

I tillegg til dette, kan Ginkgo biloba også ha en antiinflammatorisk effekt, no som kan være nyttig for å redusere smerter og ont swelling. Det har også vært brukt for å behandle astma, allergier, og andre respirasjonsrelaterte symptomer.

Noe av de mest typiske bruksområdene for Ginkgo biloba inkluderer:
- Demenssjukdomar og aldringsrelatert fornedring av minnet og kognisjonen
- Hodepine, smerter i halsen og øreproblemer
- Depresjon og angst
- Astma og andre respirasjonsrelaterte symptomer
- Sirkulasjonsproblemer og svulst
- Alzheimer-sykdommen
- Hjerne skade frå slag, hjerneblødning eller andre traumer
- Tinitus (larm i øret)
- Glaukom (grøn stær)
- Macular degenerasjon (alderssjukdom i øyet)
- Høyt blodtrykk og lavt blodtrykk
- Diabetes
- Migraner
- Menstruasjonsproblemer
- Seksualdysfunksjon

Noen forsøk har vist at Ginkgo biloba kan være nyttig i behandling av noen av disse tilstandene, men det trenger mer forskning for å fastslå effektiviteten og sikkerheten. Noen studier har også funnet at Ginkgo biloba kan ha en liten verdi i forebygging av Alzheimer-sykdommen og andre typer demens, men dette trenger også å bli støttet av flere forskningsstudier.

Ginkgo biloba er kjent for å være en god kilde til flavonoider og terpenoider, som kan ha antioxidant-egenskaper og hjelpe med å beskytte kroppens celler fra skade. Det kan også hjelpe med å forbedre blodets gjennomsiktighet og forbedre kredsløpet, noe som kan være nyttig i behandling av noen typer demens og andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å ha en blodfortyndrende effekt, noe som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være særlig nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å ha en antiinflammatorisk effekt, noe som kan hjelpe med å redusere smerter og vanskeligheter i bevegelsen for personer med artritt og andre typer inflammatory sjukdomer.

Ginkgo biloba er også kjent for å ha en anti-skjæringseffekt, noe som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være særlig nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å have en anti-skjæringseffekt, noe som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være særlig nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å have en anti-skjæringseffekt, noe som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være særlig nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å have en anti-skjæringseffekt, noe som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være særlig nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å have en anti-skjæringseffekt, noe som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være særlig nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å ha en anti-skjæringseffekt, som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være spesielt nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å ha en anti-skjæringseffekt, som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være spesielt nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å ha en anti-skjæringseffekt, som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være spesielt nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å ha en anti-skjæringseffekt, som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være spesielt nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å ha en anti-skjæringseffekt, som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være spesielt nyttig for personer med høyt blodtrykk eller andre sirkulasjonsproblemer.

Ginkgo biloba er også kjent for å ha en anti-skjæringseffekt, som kan hjelpe med å redusere risikoen for blodpropper og andre slike problemer. Dette kan være spesielt

'Pinus taeda', vanligen känd som lodjonsgran, är en art inom släktet *Pinus* och familjen tallväxter. Det är en snabbväxande, upp till 30-40 meters hög, städsegrön trädart som är ursprunglig i sydöstra USA, från Virginia till östra Texas.

Lodjonsgranen har långsträckta, nålformade blad (kottar) som sitter i buntar om två eller tre stycken och kan bli upp till 15-20 centimeter långa. Trädet producerar också stora, cylindriska kottar som är bruna när de mognat och som innehåller frön som används för kommersiella syften, såsom tillverkning av papper och träprodukter.

Lodjonsgranen är en viktig trädart inom den kommersiella skogsbruket i sydöstra USA på grund av sin snabba tillväxt och lätta att sköta odlingsegenskaper. Den används också som prydnadsväxt och för att återställa skadade markområden, eftersom den är tolerant mot en bred variation av jordmån och klimatförhållanden.

Cycadophyta, även kända som cykaser, är en division av kärlväxter som innehåller ett litet antal nu levande arter. De är primitiva och lever i tropiska och subtropiska regioner över hela världen. Cykasarna har en unik kombination av egenskaper som påminner om både ormbunkar och barrträd. De har stora, grova blad som är parflikiga eller flerdelade, och de är tvåhusliga, vilket betyder att de har hanliga och honliga kottar på samma individ. Cykasarna har en lång evolutionär historia och kan ha utvecklats redan för 250 miljoner år sedan. De är viktiga som modellorganismer inom studiet av evolution, genetik och ekologi.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

Zamiaceae er en botanisk familie som hører til under ordenen Cycadales, og inneholder cykas-slægtene med tykkelseksemplar som f.eks. Sago-palmen (*Cycas revoluta*) og *Encephalartos*. Disse planter er kendt for deres størrelse, primitive karakteristika og langsomme vækst. De har en tyk stamme med et kronetag af blade som sidder i spiraler ved toppen. De fleste arter i Zamiaceae er truede artier pga. overlevelsesfare på grund af øget udnyttelse af deres levesteder og langsom vækst.

Ephedra, också känd som Mahuang, är ett släkte av växter inom familjen Ephedraceae. Den aktiva ingrediensen i vissa arter av Ephedra är ephedrin alkaloider, som har medicinska användningsområden och farmakologiska effekter.

Ephedrin är ett sympatomimetiskt amin med stimulerande effekt på centrala nervsystemet och kan orsaka ökad hjärtslagfrekvens, blodtryck och andning. Det har traditionellt använts som ett medicinalväxtmedel för att behandla astma, bronkit, hosta och andra luftvägsbesvär i Kina under tusentals år.

Idag är användningen av Ephedra begränsad på grund av dess potential till allvarliga biverkningar som högt blodtryck, hjärtarytmier och stroke. I vissa länder är det helt förbjudet att sälja eller marknadsföra Ephedra som kosttillskott eller medicinskt preparat. Det är därför viktigt att alltid konsultera en läkare eller apotekare innan man använder Ephedra eller ephedrinbaserade produkter.

'Ormbunkar' (latin: *Serpularia*) är en benämning inom botaniken som främst används för att beskriva marklevande, krypande eller klättrande, vedlevande ormbunksväxter, särskilt de arter som tillhör ordningen *Polypodiales*. Dessa växter är karaktäristiska med sin långsmala, ofta flikiga eller delade, läderartade blad. Ormbunkarna har en underjordisk rhizom (stam) som de kryper fram med och kan vara mycket härdiga och svåra att få bort helt när de etablerat sig i ett trädgårdslandskap eller på en trädstam.

Exempel på vanliga ormbunkar som ofta klassificeras som ormbunkar är jordkastanj ( *Asplenium scolopendrium*), murgrönor (*Polypodium vulgare*) och väggklocka (*Selaginella kraussiana*).

I medical terms, 'Tree' refererar vanligtvis till en benämning på ett vävnadsstrukturellt eller morfologiskt begrepp, snarare än en botanisk definition. En "tree" i medicinsk kontext är en struktur som har grenar och noder, vilket kan användas för att beskriva något som liknar ett träd, såsom:

1. En nervcell (neuron) med dess dendriter (grenarna) och axonen (stammen).
2. En arterioventrikulär (A-V) knut i hjärtat där blodkärlen delar sig (grenar) för att försörja olika delar av hjärtmuskeln.
3. En lungvägg med bronki (stammen) och bronkioler (grenarna).
4. Ett kärl i njuren som delar upp sig i mindre kärl (trädstruktur).

Det är viktigt att notera att den medicinska användningen av "tree" inte direkt syftar till en levande trädbild, utan snarare på något som har en liknande struktur med grenar och noder.

Selaginellaceae är en botanisk familj som tillhör klassen Lycopodiopsida, även känd som Lepidosigntales. Denna liten grupp växter är den enda nu levande familjen i ordningen Selaginellales och innehåller ungefär 750 arter, varav Selaginella är det största släktet med omkring 700 arter.

Selaginellaceae kännetecknas av små, ofta marklevande växter som har en mycket primitiv struktur jämfört med andra fröväxter. De saknar egentliga rötter och blad, men har istället mikrofilar - små, upprätta skaft med ljusgröna till gröna färger som fungerar som assimilationsorgan. Dessa växter har också en speciell typ av vedartad vävnad som kallas selaginelloid stav, vilket är ett annat distinkt kännetecken för familjen.

Selaginellaceae innehåller även flera arter med medicinsk användning, till exempel Selaginella tamariscina (Clubmoss) som har traditionellt använts i Kinesisk medicin för att behandla en rad sjukdomar, inklusive lunginflammation, bronkit och astma. Vissa studier har också visat på möjliga positiva effekter av Selaginella-arter på hjärt-kärlsystemet, njurarna och levern.

'Växtgener' är ett begrepp inom genetiken och molekylärbiologin som refererar till den totala uppsättningen genetisk information hos växter. Genomer består av DNA-molekyler som innehåller tusentals gener, regulatoriska sekvenser och icke kodande regioner. Växters genomer varierar i storlek och komplexitet mellan olika arter. Exempel på växtgener inkluderar risgenomet (cirka 460 miljoner baspar), majsgenomet (cirka 2,3 miljarder baspar) och människans genomet (cirka 3 miljarder baspar). Studiet av växtgener har potentialen att förbättra jordbrukets produktivitet, föda världens växande befolkning och skydda mot skadegörare och klimatförändringar.

I et medicinskt sammanhang refererar "ovule" till den mogna, ofruktsägget hos en kvinna. Det är den del av äggstocken där äggcellen (oocyten) och omgivande celler befinner sig. När en ovulation sker, släpps äggcellen från ovulumet och transporteras genom äggledaren för möjlig befruktning. Ovulumet innehåller näringsrikt substans som är viktig för utvecklingen av den mogna äggcellen.

I'm sorry, I couldn't find a widely accepted medical definition for 'Ocotea'. Ocotea is a genus of flowering plants in the family Lauraceae, which includes trees and shrubs that are native to tropical regions of the Americas. Some species of Ocotea have been used in traditional medicine, but there is limited scientific evidence supporting their effectiveness.

For example, Ocotea quixos (also known as "quixo" or "Costa Rican laurel") has been used in traditional medicine to treat various conditions such as diarrhea, dysentery, and skin infections. However, there is limited scientific evidence to support these uses, and more research is needed before any firm conclusions can be drawn about its medicinal properties.

Therefore, it's important to consult with a healthcare professional before using any products made from Ocotea or its constituents for medicinal purposes.

In medicine, "cambium" refererar inte till någon specifik term. Cambium är dock en term som används inom biologi och botanik, där det betecknar den aktiva vävnaden mellan barken och träet hos vedartade växter, vilken är ansvarig för tillväxten i tjockleksriktning.

Om du letar efter information om cambium inom en medicinsk kontext kan det röra sig om en felstavning eller förväxling med ett annat begrepp. I sådana fall rekommenderar vi att du kontaktar oss igen och ger mer kontext till din fråga, så att vi kan hjälpa dig att finna rätt information.

'Pseudotsuga' är ett släkte inom familjen tallväxter (Pinaceae) och omfattar ett antal arter, bland annat den vanliga douglasgranen (P. menziesii). Släktet kännetecknas av sina nålformade blad som sitter tvåradigt på kvistarna och de honungsliknande harudbildningarna i sina kottar. De flesta arterna förekommer naturligt i västra Nordamerika, men vissa arter finns också i östra Asien.

Lignin är ett komplext organisk polymer som förekommer naturligt i cellväggarna hos hövriga växter, inklusive trä, och ger stöd och skydd mot skador. Det är en av de tre huvudsakliga beståndsdelarna i trä, tillsammans med cellulosa och hemicellulosa. Lignin är icke-kolvätetbaserat och har inga upprepade enheter som cellulosa. Istället består det av fenylpropanaenmonomerer som är kopplade till varandra på många olika sätt, vilket ger upphov till en heterogen struktur.

Lignin har flera viktiga funktioner i växterna. Det hjälper till att ge styrka och hållfasthet åt cellväggarna, gör dem mer motståndskraftiga mot nedbrytning av mikroorganismer och hjälper till att transporter vatten och näringsämnen genom växten.

I medicinsk kontext kan lignin ha potential som en källa till bioaktiva föreningar med möjliga läkemedelsanvändningar. Extrakt av lignin har visat sig ha antioxidativ, antiinflammatorisk och antimikrobiell verkan i olika studier. Dock behövs mer forskning för att fastställa säkerheten och effektiviteten hos lignin som en medicinsk behandling.

Cypressväxter, eller *Cupressaceae*, är en familj inom barrträdsdivisionen *Pinophyta*. Denna familj består av träd och buskar som oftast har små skalbär (kottar) och kottarna sitter vanligen i koniska eller cylindriska ställningar. Cypressväxterna är världsvid utbredda, men det finns flest arter i den tempererade delen av norra halvklotet. Exempel på släkten inom familjen cypressväxter är *Cupressus* (cypressar), *Juniperus* (enbär) och *Thuja* (thujor).

'Växt-DNA' refererar till degenetisk material som finns i alla växter. DNA, eller deoxyribonucleic acid, är ett komplex molekylärt substance som innehåller instructions för utveckling, funktion och reproduktion av alla levande organismers celler.

Växt-DNA består av en unik sekvens av nukleotider, som är de grundläggande byggstenarna i DNA. Dessa nukleotider kombineras för att bilda gener, som i sin tur innehåller information om hur olika proteiner ska byggas upp. Proteiner är viktiga för växternas struktur, funktion och överlevnad.

Det är värt att notera att alla levande organismer, inklusive människor, har DNA som är mycket likt varandra på en grundläggande nivå. Det finns dock specifika skillnader i sekvensen av nukleotider som gör att varje arts DNA är unikt. Dessa skillnader kan användas för att identifiera och klassificera olika arter, inklusive växter.

Molekylær evolution refererer til studiet af de molekylære mekanismer og processer som driver ændringer i DNA-sequencer over tid, hvilket resulterer i den biologiske evolution. Dette inkluderer studiet af mutationer, genetisk drift, genflow og naturlig selektion på molekylær niveau. Molekylær evolution anvender ofte sekvensdata fra DNA, RNA eller protein for at konstruere filogenetiske træer, der viser de evolutionære forhold mellem organismer.

I medicinsk kontext kan 'växter' (plants) definieras som organismer som tillhör domänen *Eukarya* och kungörer riket *Plantae*, vilka karaktäriseras av celldelning genom mitos och meios, cellkärnor med en definitiv dubbelmembran, och en plastid (chloroplast) som innehåller gröna fotosyntetiska pigment. Dessa egenskaper gör att växter kan producera sin egen näring genom fotosyntes, vilket är en process där de omvandlar solljus till kemisk energi i form av socker (glukos).

Det bör noteras att den taxonomiska gruppen Plantae är något omstridd och kan inkludera olika arter beroende på vilken taxonomisk skola man följer. En vanlig definition inkluderar mossor, levermossor, ormbunkar, barrträd och blommor som del av Plantae, medan andra forskare kan exkludera vissa grupper som mossor och levermossor till andra taxonomiska grupper.

"Gnetum" er en botanisk generisnavn som inkluderer forskjellige typer av gnetale planter, som også kallas gnetophyta. Disse plantene har en unik plasmastruktur og reproduserer seg på en unik måte i forhold til andre planter. Nogen av arter i "Gnetum"-genera er viktige næringskilder for mennesker og dyr, som f.eks. Gnetum gnemon (akta kinesisk spinat) og Gnetum africanum (okra-spinat). Disse plantene har høye nivåer av proteiner, fedtstoffer og vitaminer og er viktige for lokal ernæring i områdene der de vokser.

'Växtproteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är komplexa molekyler byggda upp av aminosyror och har en rad viktiga funktioner i levande organismers celler, till exempel som enzym, strukturella komponenter, signalsubstanser och transportsystem.

Växtproteiner kan ha olika funktioner beroende på vilken växtart de kommer ifrån och i vilket syfte de används. Några exempel på användningsområden för växtproteiner inkluderar livsmedelsindustrin, där de kan användas som ingredienser i vegetariska alternativ till animaliska proteinkällor, samt inom medicinsk forskning och terapiutveckling.

Det är värt att notera att växtproteiner ofta betraktas som hälsosamma alternativ till animaliska proteinkällor, eftersom de saknar kolesterol och ofta har ett lägre fettsammansättning. Dessutom kan en hög konsumtion av växtbaserade protein kopplas till minskade risker för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

'Genom' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i en organisme eller en celle. Det består af DNA-molekyler, der indeholder alle de gener, der koder for proteiner og RNA-molekyler, der har en regulerende funktion.

'Kloroplast' er et organel, der findes i planter, alger og visse protisters celler. Det er ansvarlig for at udføre fotosyntesen, hvor lysenergi omdannes til kemisk energi i form af ATP (adenosintrifosfat). Kloroplasten har sit eget genom, der indeholder gener, der koder for proteiner, der er nødvendige for fotosyntesen og andre aspekter af kloroplastens funktion. Det chloroplastiske genom består af en cirkulær DNA-molekyle, der er meget mindre end det menneskelige genom.

"Genom" refererar till den totala uppsättningen av gener som finns inneboende i varje cell hos en organism. Det är det genetiska materialet som består av DNA-molekyler och som innehåller all information som behövs för att utveckla och maintenira de specifika egenskaperna hos en individ och art.

I växter, såsom i andra levande organismer, är genomet uppbyggt av kromosomer som innehåller tusentals gener vardera. Växters genomer kan variera mycket i storlek, från några hundra megabaser till flera tusen megabaser. De flesta växter har en diploid genomuppsättning, vilket innebär att de har två kopior av varje kromosom, en från vardera föräldern.

Det finns också växter som har ett polyploid genomi, där det finns fler än två kopior av varje kromosom. Polyploidi kan uppstå genom reproduktiva fel, såsom non-disjunction under celldelning eller genom hybridisering mellan olika arter. Polyploidi är vanligt förekommande inom växtriket och kan leda till nya arter med förändrade egenskaper jämfört med sina förfäder.

Genomet i växter innehåller information om allt från grundläggande celldelning och cellväxt till mer komplexa processer som fotosyntes, sekundär metabolism och respons på abiotiska och biotiska stressorer. Genomstudier av växter har ökat vår förståelse av deras evolutionära historia, genetiska variation och användningsområden inom jordbruket och medicinen.

'Bryophyta' er en botanisk betegnelse for en gruppe af landplanter, der inkluderer mosserne. Disse planter kendetegnes ved at have en simplificeret, leverbladslignende struktur, som kaldes en thallus eller en forgrenet stængelsystem med små blade. De mangler rigtige rødder og har i stedet rhizoider, der fungerer som holderører. Bryophyta-planterne er også karakteriseret ved at have en alternerende generationel livscyklus med et haploidt generativt stadium (gametofyt) og et diploidt sporofytstadium, der er afhængigt af gametofyten for føde og vand. Bryophyta-planterne inddeles normalt i tre klasser: Musci (mosser), Marchantiopsida (levermosser) og Anthocerotopsida (hornbliver).

Thysanoptera är en ordning av små, vingade insekter som ofta kallas tripsar. De flesta arterna är mycket små, mindre än 1 millimeter långa, och har en segmenterad kropp med två par vingar. Deras främsta kännetecken är de långa, fjäderliknande antennerna och de tre-segmenterade cerci som sticker ut bakom deras bakkropp. Thysanoptera innehåller både herbivora och predatoriska arter, och några av dem kan vara skadedjur på odlade växter eller överföra växtsjukdomar.

"Cunninghamia" er ikke en medisinsk term. Det er en botanisk betegnelse for et slags nåletræer, der tilhører familien *Taxodiaceae*. Den mest almindelige art i denne gruppe er *Cunninghamia lanceolata*, også kendt som kinesisk kejsertræ eller stikkelsbærkejsertræ. Disse træer stammer fra Østasien og har været anvendt i traditionel medicin, men de er ikke specielt kendte for nogen særlige medicinske egenskaber.

'Pinus sylvestris' er ikke en medicinsk term, men snarere en botanisk betegnelse for en art af nåletræer, også kendt som skovfyr. Det er almindeligt at finde i Europa og Asien, og det er den mest udbredte art af fyr i Eurasien.

Skovfyr har mange anvendelsesmuligheder, herunder som en kilde til tømmer, papirmasse, terpentinolie og medicinske formål. Der er traditionelt blevet anvendt forskellige dele af skovfyr i folkemedicinen for at behandle en række helbredelsesproblemer, herunder infektioner, hudlidelser og åndedrætsbesvær.

I moderne medicin er der lavet forskning på potentialet for ekstrakter fra nålene og barken som antioxidanter, antiinflammatoriske og antibakterielle midler. Men det bør understreges at disse anvendelser er stadig under forskning, og at man bør søge professionel medicinsk vejledning inden man bruger nogen slags alternativ behandling.

'Floem' er et biologisk begreb, der bruges indenfor botanikken og refererer til et af de to hovedtransportsystemer i planter. Floemet består af levende celler, som transporterer organisk materiale, såsom sukker, aminosyrer og andre assimilater, fra de deler af planten, der producerer dem (f.eks. blade), til de dele, der forbruger dem (f.eks. rødder, knopper og unge skud).

Floemcellerne er forbundet i lange, slanke tråde, kaldet floemfibre, som strækker sig gennem hele planten. Disse fibre dannes af to typer specialiserede celler: sieveceller og companion cells. Sievecellernes cellevægge er modificeret så de danner porer, der forbinder dem med hinanden og tillader opløste stoffer at passere fra celle til celle. Companion cells er smallere og kortere end sievecellerne og har en vigtig rolle i reguleringen af floemtransportsystemet.

I modsætning til xylemet, som transporterer vand og mineralske stoffer op gennem planten, fungerer floemet som et to-vejs transportsystem for organisk materiale. Dette betyder, at sukker og andre assimilater kan transporteres både nedad og opad i floemet alt efter plantens behov.

'Frön' er en betegnelse for det modne og voksne frøet hos planter, som indeholder embryonet og reservestoffer. Frøene er den del af planten som er designet til at sprede sig og producere nye planter gennem reproduktion. De kan variere meget i størrelse, form og farve alt efter plantesorten. Frøene kan være dækket af et skal eller frøhvide, som skydder embryonet under transport og indtil de finder en velegnet plads at gro op. Nogle frø indeholder også giftige stoffer for at mindske sandsynligheden for at blive spist af dyr. Frøene kan spises af mennesker og er en vigtig kilde til næring i mange kulturer verden over.

"Genuttrycksväxling, eller epigenetisk reglering, refererar till förändringar i uttrycket av gener som inte involverar någon ändring i den underliggande DNA-sekvensen. Istället kan detta ske genom kemiska markeringar av DNA eller histonproteiner, vilka påverkar tillgängligheten och aktiviteten hos gener. Epigenetiska förändringar kan vara reversibla och är ofta dynamiska under en organisms livslopp. I växter har epigenetisk reglering visat sig spela en viktig roll i flera biologiska processer, inklusive embryonal development, celldifferentiering, stressrespons och genombildning. Vissa epigenetiska förändringar kan vara ärftliga över generationsväxlingar, men de kan också vara tillfälliga och reversibla."

DNA shuffling, also known as molecular breeding or sexual PCR, is a laboratory technique used in genetic engineering to create new combinations of genes or gene segments with desired properties. The process involves fragmenting DNA from multiple sources, randomly reassembling the fragments using PCR (polymerase chain reaction), and then screening the resulting libraries of recombinant DNA for individuals with the desired traits.

The technique was first developed in the early 1990s by Larry Gold and his colleagues at the University of Colorado. It has since been used to create new enzymes, vaccines, and other biomolecules with improved properties for a variety of applications in medicine, agriculture, and industry.

In DNA shuffling, the DNA fragments are generated by either physical or enzymatic methods, such as sonication, DNase treatment, or restriction enzyme digestion. The fragments are then mixed together and subjected to multiple rounds of PCR using a special set of primers that bind to conserved regions of the genes. During each cycle of PCR, the primers anneal to the template DNA, extend along the fragment, and dissociate from the template, allowing for the random reassembly of the fragments into new combinations.

The resulting mixture of recombinant DNA molecules is then cloned into a suitable host organism, such as bacteria or yeast, and screened for individuals with the desired traits. This can be done using various methods, such as functional assays, DNA sequencing, or high-throughput screening techniques.

Overall, DNA shuffling is a powerful tool for generating new genetic diversity and selecting for specific traits in a targeted and efficient manner. It has revolutionized the field of molecular biology and opened up new avenues for research and innovation in many areas of science and technology.

'Viridiplantae' er en klasse innen biologi som inkluderer alle grønne planter, også kjent som Chloroplastida. Denne gruppen omfatter to dominerende undergrupper: embryofitter (landplanter) og grønalger. Alle medlemmer av Viridiplantae har en felles egenskap i form av grønne fotosynteseapparater kjent som chloroplastene i sine cellekjeller, hvilket gir dem deres grønne farge. Chloroplasene inneholder grønne fotosyntese-svinet, klorofyll, som absorberer lysenergi og brukes i fotosyntesen for å produsere organiske stoffer fra koldioxid og vann. Dette er en grunnleggende biokjemisk prosess som er vital for livet på jorda.

'Fossil' er en medicinsk term som primært brukes innenom palynologi, et grensefag mellom geologi og biologi. Fossile betegner rester eller spor etfer organismer som har levd i fortid og som er bevart i jordens skal eller i andre geologiske lag over en periode på millioner av år. Disse fossile restene kan inneholde informasjon om slagsen til den utdøde organismen, dens fysiologi, og dens plassert i det tidlige livets historie.

I palynologi brukes termen 'fossil' spesielt til å referere til mikroskopiske rester av planter som pollen, sporer og kutikuler (et ytre lag på planters celler). Disse fossile partiklene kan være vitale for å forstå historien om planetens klima og økosystemer over tid.

"Biologisk utplåning" (engelska: "biological extinction") är en term inom biologin och ekologin, och refererar till att en art eller en population av organismer har minskat så mycket i antal att de inte längre kan spela någon signifikant ecologisk roll, och/eller att de inte längre är förmångliga nog för att kunna överleva som en självständig genetisk enhet. Detta innebär att artens population har blivit så liten och fragmenterad att den inte kan reproducera sig tillräckligt fort eller i tillräcklig omfattning för att kunna behålla en hållbar population, och därmed är hotad av att utplånas permanent. Biologisk utplåning kan orsakas av många olika faktorer, inklusive habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, sjukdomar och konkurrens med invasiva arter.

'Cryptomeria' är ett vetenskapligt släktnamn inom botaniken och refererar till en monotypisk växtgrupp, det vill säga att den endast består av en art. Släktet Cryptomeria tillhör familjen cypressväxter (Cupressaceae) och omfattar endast arten sugoréva eller japansk tall (*Cryptomeria japonica*).

Sugorévan är en städsegrön, tvåhuksartad trädart som är ursprunglig för Japan. Den kan bli upp till 70 meter hög och har en smal, cylindrisk stam med rödbruna bark. Kvistarna är platta och grenarna sitter i kransar. Bladen är små, skruvade nålar som är mörkgröna på ovansidan och vitaktiga på undersidan. De honliga blommorna bildar små koniska ställningar med enkla fjäll, medan de hanliga blommorna sitter ensamma eller i grupper om två till tre.

Sugorévan är en populär trädart inom skogsbruket i Japan och används även som prydnadsväxt i parker och trädgårdar över hela världen. Träet är ljust, mjukt och lätt och används bland annat till möbler, byggnadsverk och musikinstrument.

Det är därför inte korrekt att ge en medicinsk definition av 'Cryptomeria', eftersom det är ett botaniskt släktnamn som refererar till en specifik trädart.

I medicinsk kontext kan "trä" användas som ett informellt eller folkligt uttryck för att beskriva en hård, ofta sklerotisk (förtjockad) eller nekrotisk (död) vävnad. Detta kan till exempel ses vid vissa sjukdomar som arterioskleros, där det kärlhårt belägg som bildas i artärernas inre väggar kan jämföras med trä.

Emellertid bör nämnas att "trä" inte är en officiell eller vedertagen medicinsk term, och det rekommenderas att använda mer precisa och etablerade medicinska termer i professionella sammanhang.

'Seed dispersal' refererer til den måde, hvorpå planter spreder deres frø væk fra moderplanten og mod nye lokationer. Dette er en vigtig proces for plantesamfundet, da det øger diversiteten og reducerer konkurrencen om ressourcer mellem individuelle planter. Seed dispersal kan ske på mange forskellige måder alt efter plantens art:

1. Vinddispersal: Frøene eller frøhylsterne har en let, luftresistent struktur, der letter dem væk med vinden. Et eksempel er birkens frø, som har en vifteformet hinde (en 'fuglefjer') og kan blive transporteret langt væk fra moderplanten.

2. Dyredispersal: Frøene eller frugterne er tiltrækkende for dyr, der spiser dem og sedermerede udskiller dem i form af afføring et stykke væk fra moderplanten. Andre frø kan klæbe sig fast til dyrens pels eller fjer og transporteres væk på den måde.

3. Vanddispersal: Frøene er lette nok til at flyde og kan således blive båret med strømmende vand. Mange vandplanter har denne type seed dispersal.

4. Selvdispersal: Nogle frø sprænger sig selv væk fra moderplanten, når de modnes og skifter fase (dekhisans). Andre frø kan falde direkte ned under moderplanten, men blive transporteret et stykke væk af regnvand eller gravity.

Samlet set er seed dispersal en nødvendig proces for planters overlevelse og spredning, der sikrer genetisk variation og øget adgang til ressourcer i det pågældende økosystem.

'Blommor' er en generell betegnelse for de strukturer i planter, der dannes som en del af reproduktionen. Blomster består typisk av et kompleks system av organer, inkludert bægerblad, kronblad, støvorganer og frugtanlæg. Bægerbladene og kronbladene er ofte fargefulle og har som funksjon å tiltrakke bestøvere, for eksempel insekter eller fugler. Støvorganene producerer støvkorn, som kan overføres til fruktanlæggene i en annen blomst for å befrukte den og produsere frø og et nytt planteslag.

I medicinsk sammenhenging kan visse planter og deres blomster ha medisinske egenskaper, og de kan brukes som lægemidler eller i alternativ behandling. I så fall vil det være viktig å ha god kunnskap om planten og hvilke deler av den som er aktive for å sikre en trygg og effektiv bruk.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Kloroplast-DNA (cpDNA) refererer til DNA-molekyler som findes i kloroplaster, de organeller der er involveret i fotosyntese i planter, alger og visse protister. Kloroplasterne har selvstændigt arvemateriale, der består af en lille kreds af gener, herunder gener for ribosomale RNA (rRNA), transfer-RNA (tRNA) og proteiner involveret i fotosyntese. Kloroplast-DNA er cirkulær og har normalt én ring, men nogle planter kan have to eller flere kloroplast-DNA ringe. Det er værd at notere, at de fleste gener for kloroplasterne proteiner findes i cellens kerne-DNA, ikke i selve kloroplasten.

RNA (Ribonucleic acid) hos växter är ett nukleinsyrepolymer som spelar en central roll i den genetiska informationens transkription och proteinsyntes. RNA består av en lång kedja av nukleotider med en sockerdel (ribose) och en fosfatgrupp, samt fyra olika baser: adenin, uracil, guanin och cytosin.

I växter är RNA involverat i flera viktiga cellulära processer, såsom genuttryck, reglering av genuttryck, proteinsyntes och signaltransduktion. Det finns olika typer av RNA, inklusive messenger-RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) och transfer-RNA (tRNA).

mRNA är den typ av RNA som transkriberas från DNA och bär den genetiska informationen som behövs för att syntetisera proteiner. rRNA är en delkomponent i ribosomer, de subcellulära komplexen där proteinsyntesen sker. tRNA är ett adaptermolekyl som hjälper till att översätta den genetiska koden från mRNA till aminosyror under proteinsyntesen.

I växter kan RNA också vara involverat i epigenetiska processer, såsom DNA-metylering och histonmodifiering, som påverkar genuttrycket och anpassningen till olika miljöförhållanden.

Medical definition of "Biological Evolution" is:

The process of gradual change and development in the characteristics of living organisms over generations through natural selection, genetic variation, and genetic drift. This can lead to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in the field of biology and is supported by extensive scientific evidence from various fields such as genetics, paleontology, and comparative anatomy.

Uttryckta genmarkörer, även kallade reportergener, är sekvenser av DNA som har införts in i ett genetiskt konstrukt för att fungera som indikatorer på genuttryck. De ger information om när och var en viss gen verkligen aktiveras och producirar ett protein. Genmarkörerna kan vara olika slags sekvenser, till exempel en enhållare för en specifik transkriptionfaktor eller en sekvens som kodar för en fluorescerande protein som kan ses under mikroskopi. När genen aktiveras och börjar producera protein kommer också reportergenen att uttryckas, vilket gör att man kan se var och när genen är aktiv.

Diterpenes are a class of organic compounds that are composed of four isoprene units and have the chemical formula C20H32. Kauranes are a subclass of diterpenes that contain a specific carbon skeleton with a perhydrophenantrene structure. The kaurane skeleton can be further modified by various functional groups, leading to a wide variety of compounds with different biological activities.

Kauranes have been found in various plant species and some have been shown to have medicinal properties. For example, some kaurane diterpenes have anti-inflammatory, antiviral, and cytotoxic effects. They are also being studied for their potential use in cancer therapy.

It's important to note that the term 'Diterpener, kauran' is a medical/chemical terminology which is used to describe a specific type of diterpenes with kaurane skeleton.

I medicinsk kontext kan "växtblad" (phytolith) definieras som små, hårda kroppar av silikatmineral som bildas inne i levande växtceller och efterlämnas när cellerna dör. Dessa blir då en del av växtens struktur och kan bevaras under långa tider, även efter att växten själv har förfallit. Växtblad kan vara mycket små, ofta mellan 1-100 mikrometer i storlek, och deras form och storlek kan variera beroende på vilken växtart de kommer ifrån.

Växtblad är viktiga inom paleobotaniken och arkeologin eftersom de kan användas för att identifiera vilka växter som har funnits på en given plats vid en given tidpunkt. De kan också användas för att studera hur människor i det förflutna använt och förändrat sina landskap genom jordbruk, skogsbruk och andra aktiviteter som påverkat växtligheten.

'Pollen' är enligt medicinska definitioner den fertila ståndaren hos växter, som produceras i pollenkorn. Pollenkornen består av haploida celler och är den hanliga gameten hos fröväxterna. De transporteras ofta av vind eller djur, särskilt insekter, från en växts ståndare till en annan växts mottaglighet organ (pistillen) för att möjliggöra befruktning och produktion av frön och frukter. Pollen kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt vid hög koncentration i luften under pollinationsperioden.

... skiljer sig från gömfröiga växter genom att inte ha dubbla integument utan enkla, deras fröämne sitter " ... Nakenfröiga växter, också kallade gymnospermer, är de fröväxter som inte hör till gruppen blomväxter (gömfröiga växter). ... Nakenfröiga växter är alltså en parafyletisk grupp, det vill säga en grupp som inte är en naturlig enhet. En teori till varför ... Artiklar med länkar som behöver särskiljas 2021-04, Alla artiklar med länkar som behöver särskiljas, Nakenfröiga växter, Na ...
Tallar är nakenfröiga växter. Tallsläktet delas upp i tre undergrupper som särskiljs på deras kottar, frön och barrkaraktär: ... Världens högsta tall mäter cirka 82 meter och är en gultall som växter i nationalparken Rogue River-Siskiyou National Forest i ...
... nakenfröiga växter. I verket Histoire des végétaux fossiles var också fokuseringen riktad emot olika geologiska perioder, med ... mesozoikum med nakenfröiga växter; kenozoikum med gömfröväxter, ett resultat som, mer fullständigt, etablerades i hans Tableau ... Denna följdes upp av ett flertal skrifter som huvudsakligen baserades på relationen av existerande och utdöda växter - en ...
... är en efter den brittiske botanikern John Joseph Bennett uppkallad utdöd ordning av nakenfröiga växter som antas ha varit nära ...
På land ändrade sig floran långsamt och dominerades av nakenfröiga växter och ormbunkar. Bland de nakenfröiga växterna märktes ... Klimatet var under jura varmt och fuktigt vilket gynnade många djur och växter. Öknarnas utbredning minskade och jorden blev ...
De flesta gömfröiga växter bildar endosperm. Det finns dock några undantag. Hos de nakenfröiga växterna bildas endosperm före ... Pollenkornet hos de nakenfröiga växterna innehåller vanligen flera vegetativa kärnor som motsvarar hanprotalliet. Växternas Liv ...
Gymnospermer (nakenfröiga växter) har enkla integument, medan angiospermer (gömfröiga växter) har dubbla. Integumentens ...
Den förra gruppen är de gömfröiga (angiospermer) och de övriga är nakenfröiga (gymnospermer). Gömfröiga växter är den största ... Som jämförelse kan nämnas att alla de nakenfröiga grupperna tillsammans omfattar cirka 1000 arter, medan blomväxterna omfattar ... Fröväxter (division Spermatophyta / klassen Spermatopsida) är växter som har frön. Växtriket delades historiskt in i ...
De flesta är blomväxter och dessutom registrerades 31 ormbunkar samt 3 nakenfröiga växter. Bland Pyrenéernas däggdjur finns ... Därefter följer barrträden och slutligen alpina växter. Enligt en uppskattning från 1980-talet förekommer cirka 3500 olika ...
De växter som blir trämaterial kan delas in i nakenfröiga växter (barrträd) och gömfröväxter(lövträd). Generellt kan man säga ... att de nakenfröiga växterna har mjukare trä och gömfröväxterna hårdare. Ved från lövträd och barrträd skiljer sig genom att ...
Tvåhjärtbladiga växter har i allmänhet lignin som består av de två sistnämnda monomererna (i regel mest av den sistnämnda). ... Nakenfröiga växters lignin (med möjligt undantag av gnetumväxter) består nästan helt och hållet av koniferylalkohol. ...
... från olika växter Ett bi som samlar pollen En blommande tall släpper ut pollen i vinden ^ [a b] Forntida skogar och ... Nakenfröiga växterna är, med några undantag, vindpollinerade. Pollen är en livsnödvändig kost för insektsgruppen bin (Apoidae ... Vindpollinerade växter brukar producera mer pollen än insektspollinerade arter. Under vår och sommar är pollen ett vanligt ... All sorts pollinering är beroende av att pollen skall nå märket på blomväxternas pistill eller de nakenfröiga växternas ...
Även nakenfröiga växter producerar sina förökningskroppar inuti gametofyterna, vilka i sin tur är belägna inuti kottar och ... Samma sak gäller ofta för växter. Mossor, ormbunkar och liknande växter har gametangia, vilka bildar del av gametofyten. ... Henkow, Lisa (27 november 2021). "Hermafroditer har både honliga och hanliga könsorgan, som många växter". Sveriges Radio. ... andra djur samt hos växter. Här produceras bland annat könsceller och könshormoner. Det finns oftast två olika uppsättningar ...
... av samma typ men med reducerad halsdel och helt nedsänkt i frövitan förekommer även hos nakenfröiga växter. Hos ... De hanliga könsorganen hos dessa växter kallas anteridier. Arkegonet är en flaskformig bildning, i vars botten en stor äggcell ... gömfröiga växter är de mycket starkt reducerade. ^ "Arkegon". NE. 29 september 2012. http://www.ne.se/arkegon. Läst 23 juli ...
Exempel på växter som är tvåbyggare är hampa, rödblära, humle (vanligtvis), vide och ricin. Termen tvåbyggare används också om ... fröväxter med hanliga och honliga individer som tillhör de nakenfröiga växterna (och därigenom saknar "blommor"). Detta gäller ... Växter som är sambyggare eller har hermafroditiska blommor kallas samkönade.) Enkönade blommor har uppstått ur tvåkönade, som ... Växter, könsbestämning i Nationalencyklopedin. ^ Botanik. Systematik Evolution Mångfald. Marie Widén Björn Widén (red) ISBN 978 ...
... med några spridda nakenfröiga växter, som Podocarpus imbricatus, Podocarpus neriifolius, och Nageia fleuryi. I nationalparken ...
Hos nakenfröiga växter, till exempel barrträd, bildas fröet från ett inte inneslutet fröämne, medan fröet eller fröna hos ... gömfröiga växter (blomväxter) är inneslutna i en frukt. Fröet kan variera i storlek från nästan mikroskopiskt litet, som hos ...
De utvecklades från nakenfröiga växter under jura och dessa växter kom så småningom att helt dominera. Skillnaden mellan ... men det finns också parasitiska växter (som tallört), halvparasitiska växter (som mistel) och köttätande växter, som venus ... Med undantag av barrväxter har de flesta nakenfröiga växter dött ut, kvarvarande rester är ginkgo, kottepalmer och gnetumväxter ... De första primitiva fröväxterna var enkla nakenfröiga växter (Gymnospermae). Deras frön har inte ett skyddande lager utan ...
... är växter som karaktäriseras av att de sätter frö inneslutna i en frukt (till skillnad från nakenfröiga växter). Med sina cirka ... Blomväxter är det rekommenderade svenska namnet på Dyntaxa, med gömfröiga växter som synonym. ^ Gömfröiga växter används som ... Blomväxter, gömfröiga växter eller angiospermer (Angiospermae, synonymer Magnoliophyta eller Anthophyta), ... om man ser på det minsta subträdet som innehåller alla tvåhjärtbladiga växter, så innehåller det arter som inte räknas till de ...
... upp till 30 meter höga nakenfröiga växter, som barrträd och Pteridospermatophyta, samt oräkneliga mindre örtliknande arter. ... Växter däremot alstrar ständigt nya grenar, löv och andra delar så länge de lever. Dessa kan falla av utan att det skadar ... Gömfröiga blommande växter utvecklades under Mesozoikum. Deras pollen och löv dyker upp först under tidiga Krita, för omkring ... Paleobotanik (av grekiskans paleon, "gammal", och botanik, studiet av växter), är en gren av paleontologin där man samlar och ...
... allmänt Uff Gömfröväxter Uffa Tvåhjärtbladiga växter Uffb Enhjärtbladiga växter Ufg Nakenfröiga växter Ufga Barrväxter Ufh ... Uf.082 Sötvattnens växtvärld Ufa Särskilda grupper av växter Ufaa Vedartade växter Ufab Nyttoväxter Ufac Giftiga växter Ufe ...
... hos både nakenfröiga växter (exempelvis barrträd) och tvåhjärtbladiga växter samt hos vissa enhjärtbladiga växter (exempelvis ... SLU Info/Växter, Fakta - Trädgård på Fritid #35. Läst 28 december 2015. ^ Svenska Akademiens ordbok: Kambium (Växtanatomi, Trä) ...
Fossil från växter anpassade för ett varmt klimat har återfunnits så långt norr ut som Alaska och Grönland, och fossil av ... Bland de nakenfröiga växterna kom barrträden att klara omställningen väl, medan ginkgoväxter och kottepalmer gick starkt ...
Nakenfröiga växter skiljer sig från gömfröiga växter genom att inte ha dubbla integument utan enkla, deras fröämne sitter " ... Nakenfröiga växter, också kallade gymnospermer, är de fröväxter som inte hör till gruppen blomväxter (gömfröiga växter). ... Nakenfröiga växter är alltså en parafyletisk grupp, det vill säga en grupp som inte är en naturlig enhet. En teori till varför ... Artiklar med länkar som behöver särskiljas 2021-04, Alla artiklar med länkar som behöver särskiljas, Nakenfröiga växter, Na ...
Två grupper av nakenfröiga växter (gymnospermer) utvecklas i karbon, nämligen fröormbunkar och cordaiter. Mot slutet av karbon ... Stenkol som bryts på södra halvklotet idag bildades av växter som levde under perm, i den så kallade Glossopteris-floran. ...
I Kalifornienrummet visas några av de växter som hör hemma där, rummet domineras dock av växter från det torrare klimatet i de ... Kottepalmer tillhör de nakenfröiga växterna, tillsammans med barrträd, gnetumväxter och gingkoväxter. Kottepalmer är en gammal ... I två andra skåp har vi köttätande växter. I naturen hittar man ofta köttätande växter på näringsfattiga sura jordar med ... I Tropikrummet finns det många växter från jordens varma klimat. Här kan du se kottepalmer, nyttoväxter, köttätande växter och ...
Samtida fossil av vissa nakenfröiga växter har haft långa rörformiga blommor, som verkar ha haft nektarproducerande organ i ... Mycket talar därför för att kalligrammatider hade ungefär samma roll i sin miljö som fjärilar bland nutida växter.. Bilden ...
På flera platser i stenpartiet växer stora buskar av efedra (släktet Ephedra), som är nakenfröiga växter precis som barrträden ... Här trivs växter som inte går att odla på andra platser i trädgården. Med stenar skapar man ett otal miljöer som skiljer sig ...
Artiklar i kategorin "Nakenfröiga växter". Följande 2 sidor (av totalt 2) finns i denna kategori. ... Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kategori:Nakenfröiga_växter&oldid=30374258" ...
Kottepalm, liksom tall och gran, är några exempel på nakenfröiga växter som finns idag. ... Landväxter, eller bara "växter", som vi säger i dagligt tal, har en lång evolutionär historia som utmynnat i dagens enorma ... Mossor är små och enkla gröna växter som trivs på fuktiga platser. I flera hundra miljoner år har de funnits på jorden. ... De växter som finns idag delas in i tre olika grupper av mossor samt lummerväxter, ormbunksväxter och fröväxter. ...
Nakenfröiga (Gymnospermae) Gömfröiga är de som kallas för blomväxter och i nakenfröiga ingår t.ex barrträd. Gömfröiga/ ... Vad är detta på min växt? - Blomning hos gröna växter. 12 kommentarer / Växter / Av Anneli Päivärinta ... Benämningen gröna växter, i jämförelse med blommande växter, kan på så sätt vara lite vilseledande och ge intrycket av att de ... Visst finns det växter som faktiskt inte blommar och egentligen ingår alla växter som utövar fotosyntes i begreppet "gröna ...
Överklass: Gymnospermae (nakenfröiga växter) *Klass: Pinopsida (barrväxter) *Ordning: Pinales (tallordningen) *Familj: Pinaceae ...
Gröna växter (0) * Chlorophyta (0) * Streptophyta (0) * Charophyceae (0) * Embryophyta (0) * Gömfröiga växter (0) * ...
Alla växter i trädgården har sin egen spännande historia. Här kan du läsa om några av dem. Växterna är sorterade i ... Efedra är inte en blomväxt utan hör till de nakenfröiga växterna. Växten är dioik, dvs har skilda han- och honindivider. Det är ...
Men även så kallade gymnospermer eller nakenfröiga växter, som exempelvis olika kottar, pollineras ibland av olika insekter. ... Insekter pollinerade växter även i den forntida växtligheten. Det visar bland annat bärnstensfynd, som hittats i Spanien. ... Idag är över 80 % av alla växter beroende av insekters pollination för sin överlevnad. Kanske var det så även i forntiden. ... Insekter pollinerade växter även i den forntida växtligheten. Det visar bärnstensfynd, som hittats i Spanien. ...
Några viktiga växtgrupper, till exempel ormbunkar och nakenfröiga växter som tallar och granar, förlorade en stor del av sin ... Det tyder på att i allmänhet har växter varit särskilt bra på att överleva och återhämta sig igenom tuffa perioder.. - I ... I över 400 miljoner år har växter spelat en väsentlig roll i nästan alla landmiljöer på jordklotet. Under samma tid har jorden ... Men istället fick blommande växter (angiospermer) ett uppsving och ökade kraftigt sin mångfald. Så asteroidnedslaget verkar ha ...
Kottepalmer hör till de nakenfröiga växterna och de har funnits på Jorden i 300 miljoner år. Med andra ord så fanns de innan, ... Trädgård och växter Undermeny för Trädgård och växter * Växthus Undermeny för Växthus ...
1 Nakenfröiga. I Sverige är det bara barrträden som är nakenfröiga. 2 Gömfröiga. Alla de blommande växterna. ...
  • Nakenfröiga växter, också kallade gymnospermer, är de fröväxter som inte hör till gruppen blomväxter (gömfröiga växter). (wikipedia.org)
  • Två grupper av nakenfröiga växter (gymnospermer) utvecklas i karbon, nämligen fröormbunkar och cordaiter. (nrm.se)
  • Kottepalmer tillhör nakenfröiga växter (gymnospermer) tillsammans med t.ex. (bergianska.se)
  • Stenkol som bryts på södra halvklotet idag bildades av växter som levde under perm, i den så kallade Glossopteris-floran. (nrm.se)
  • Här trivs växter som inte går att odla på andra platser i trädgården. (lu.se)
  • De äldsta fossila spåren är små spridda fossiliserade sporer som åtminstone till viss del verkar ha producerats av växter som liknar dagens levermossor. (bergianska.se)
  • Samtida fossil av vissa nakenfröiga växter har haft långa rörformiga blommor, som verkar ha haft nektarproducerande organ i botten. (lu.se)
  • Kottepalmer har kottar och tillhör nakenfröiga växter, medan palmer är blomväxter och saknar kottar. (bergianska.se)
  • Mycket talar därför för att kalligrammatider hade ungefär samma roll i sin miljö som fjärilar bland nutida växter. (lu.se)
  • På flera platser i stenpartiet växer stora buskar av efedra (släktet Ephedra ), som är nakenfröiga växter precis som barrträden. (lu.se)
  • Kring den lilla bassängen ställer trädgårdsmästarna ut säsongens mest praktfullt blommande växter i krukor. (bergianska.se)
  • Benämningen gröna växter, i jämförelse med blommande växter, kan på så sätt vara lite vilseledande och ge intrycket av att de faktiskt inte ens kan blomma. (annelipaivarinta.se)
  • Mest förekommer det bland blommande växter, som är rika på nektar, viktig för insekternas överlevnad. (dinosaurier.nu)
  • Men istället fick blommande växter (angiospermer) ett uppsving och ökade kraftigt sin mångfald. (udev.se)
  • Så asteroidnedslaget verkar ha bidragit till att blommande växter idag dominerar dagens globala mångfald framför alla andra växtgrupper. (udev.se)
  • Nakenfröiga växter, också kallade gymnospermer, är de fröväxter som inte hör till gruppen blomväxter (gömfröiga växter). (wikipedia.org)
  • Men även så kallade gymnospermer eller nakenfröiga växter, som exempelvis olika kottar, pollineras ibland av olika insekter. (dinosaurier.nu)
  • Några viktiga växtgrupper , till exempel ormbunkar och nakenfröiga växter som tallar och granar, förlorade en stor del av sin mångfald. (udev.se)
  • Resultaten från en ny studie vid Göteborgs universitet visar att naturkatastroferna drabbat växter mindre än djur. (udev.se)
  • Faktiskt ingår även, namnet till trots, många växter som lever i vatten, såsom näckrosor och vattenormbunkar. (bergianska.se)
  • I över 400 miljoner år har växter spelat en väsentlig roll i nästan alla landmiljöer på jordklotet. (udev.se)
  • Landväxter, eller bara "växter", som vi säger i dagligt tal, har en lång evolutionär historia som utmynnat i dagens enorma artrikedom. (bergianska.se)
  • Gömfröiga är de som kallas för blomväxter och i nakenfröiga ingår t.ex barrträd. (annelipaivarinta.se)